Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig smärta. Smärta i rygg, nacke eller axlar samt depressioner och olika typer av ångest och stress ligger tillsammans bakom mer än hälften av alla sjukskrivningar. Hittills har vården inte kunnat möta dessa patienters behov i den utsträckning som behövs. Det är skälet till att staten har valt ut de här diagnoserna och ger landstingen extra ersättning för att behandla och rehabilitera patienter i åldrarna 16-67 år. Syftet är att kvinnor och män som är sjukskrivna eller riskerar att bli det ska få utredning och behandling för att återfå sin arbetsförmåga och därmed kunna återgå i arbete. Ersättningen till landstingen utgår för patienter med psykiska diagnoser som får kognitiv beteendeterapi, KBT, eller interpersonell psykoterapi, IPT, samt för smärtpatienter som genomgår multimodal rehabilitering. Summorna är beräknade så att de ska räcka både till landstingens kostnader för varje behandling och till att utveckla vård och rehabilitering av dessa patientgrupper. Regeringen har avsatt 560 miljoner kronor under 2009 och 960 miljoner kronor under 2010 till rehabiliteringsgarantin. Allas kunskaper behövs för att motverka smärtan Termen multimodal rehabilitering innebär att olika yrkesgrupper samordnar sitt arbete för att få ett både fysiologiskt och psykosocialt synsätt på smärtan. Vilka grupper teamen består av kan variera. Vanligtvis ingår sjukgymnast, arbetsterapeut och läkare samt en psykolog, psykoterapeut eller kurator. Behandlingen pågår under sex-åtta veckor med tvåtre tillfällen i veckan och kan innefatta hemuppgifter. En viktig del är att fundera över hur vardagen ser ut. Vad är det som gör att det gör ont? Finns det strategier för att minska eller undvika smärtan? Till programmet hör undervisning, ofta i grupp, om till exempel stresshantering, sömnvanor, ergonomi och hur olika läkemedel samverkar. Patienterna får bland annat lära sig basal kroppskännedom och pröva olika former av fysisk aktivitet och styrketräning för att hitta något som passar. I det individuellt utformade programmet kan sådant som smärtlindring och samtalsstöd ingå. Det är viktigt att teamet samarbetar tätt kring och framförallt med patienten. Ibland vidgas nätverket till att involvera också familjen. Rehabiliteringsgaratin

KBT enskilt eller i grupp Kognitiv beteendeterapi, KBT, kombinerar inslag från både beteendeterapi och kognitiv terapi med syfte att påverka tankar, känslor och beteende i en positiv riktning. KBT kan ske individuellt eller i grupp. Hur många tillfällen som ingår i en behandling avgörs av behovet. För att landstinget ska få ersättning inom ramen för rehabiliteringsgarantin krävs att behandlingen genomförs av en person med minst steg 1 utbildning. I en övergångsperiod finns det möjlighet att anlita annan kompetens. För detaljerad beskrivning, se www.skl.se/sjukskrivningar Vårdgarantin gäller Den patient som omfattas av rehabiliteringsgarantin har rätt till vård inom samma tidsgränser som gäller i den generella vårdgarantin. Det innebär att patienten ska få kontakt med primärvården samma dag som hon eller han söker vård. Om det behövs besök hos läkare ska en tid hos allmänläkare erbjudas inom högst sju dagar. Eventuellt besök inom specialistvården ska erbjudas inom 90 dagar. Den behandling som vårdgivaren i samråd med patienten beslutar om ska patienten få inom 90 dagar efter beslutet. Rehabiliteringsgaratin

Läs beslutsstödet före sjukskrivning! Alla diagnoser ska inte mötas med sjukskrivning. I vissa fall kan arbete till och med lindra symtomen. Sjukskrivning på deltid är ibland ett bra alternativ och långa sjukskrivningar bör nästan alltid undvikas. Som ett stöd för läkare har Socialstyrelsen i samverkan med läkare tagit fram en vägledning för hur olika diagnoser i normalfallet minskar arbetsförmågan och hur lång sjukskrivningstid som rekommenderas. Vägledningen har fått namnet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Före sjukskrivning och för behandling/rehabilitering bör läkaren se vad som rekommenderas i beslutsstödet. Läkaren har dock alltid möjlighet att göra en individuell bedömning. Men om den sjukskrivningstid som rekommenderas i beslutsstödet överskrids, ska läkaren motivera varför i det medicinska underlaget. Några av alla de diagnoser som räknas upp i beslutsstödet är: Akut stressreaktion: Arbete har normalt positiv effekt och sjukskrivning bör så långt möjligt undvikas. Arbetsförmågan kan vara helt eller delvis nedsatt i två-fyra veckor. Depression: Lindrig förstagångsdepression kräver ofta inte sjukskrivning. Arbetsförmågan kan vara nedsatt en-tre månader efter insatt behandling. Sjukskrivning på deltid bör övervägas. Vid svår förstagångsdepression kan arbetsförmågan vara nedsatt upp till sex månader efter insatt behandling. Stora individuella skillnader förekommer. Diskbråck, lumbago-ischias: Vid fysiskt lätta arbeten kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till tre veckor. Vid fysiskt tunga arbeten med många lyft, böjningar och vridningar kan det ta upp till sex veckor innan arbetsförmågan är återställd. Efter diskbråcksoperationer kan arbetsförmågan vara nedsatt vid lättare arbeten i upp till tre veckor och vid tyngre arbeten i upp till sex veckor. Smärta, etablerad långvarig icke malign smärta i rörelseapparaten: Sjukskrivning bör alltid vara kopplad till aktiva åtgärder såsom funktionsutredning, regelbundna arbetsplatsbesök och arbetsanpassning. Även om besvären kvarstår kan en betydande del av patienterna efter hand återgå i lämpligt arbete på hel- eller deltid. Med en väl planerad rehabilitering tar detta vanligen mellan några månader och ett år. Fler diagnoser och mer om beslutsstödet finns på www.socialstyrelsen.se Rehabiliteringsgaratin

Dag 91-180 Efter 90 dagar har den försäkrade bara rätt till sjukpenning om personen inte kan utföra något arbete alls hos sin arbetsgivare. Om det finns risk för att personen inte kommer att kunna gå tillbaka till arbete hos sin arbetsgivare är det möjligt att söka nytt arbete och samtidigt ha kvar sin anställning och fortsätta få sjukpenning. Arbetsförmågan prövas vid bestämda tidsgränser Sjukskrivning ska vara en aktiv del av vård och behandling. Att människor har haft långa perioder av passiv sjukskrivning utan behandling och rehabilitering har visat sig ha negativa effekter. Patienten kan bli sjukare och ha svårare att återgå i arbete. Nu bedöms rätten till sjukpenning enligt rehabiliteringskedjan. Reglerna i rehabiliteringskedjan understryker vikten av att sjukskrivningsdagarna inte bara rinner iväg. Patientens arbetsförmåga prövas efter tre, sex och tolv månader. Dag 1-90 De första 90 dagarna av sjukperioden bedömer Försäkringskassan om den försäkrade kan klara av sina vanliga arbetsuppgifter. Om personen på grund av sjukdom eller skada inte kan det har hon eller han rätt till sjukpenning. Dag 181-365 Om den försäkrade när det har gått 180 dagar fortfarande inte kan arbeta hos sin arbetsgivare ska Försäkringskassan ta reda om det finns andra arbeten som personen kan klara av. Då undersöks möjligheterna på hela den reguljära arbetsmarknaden. Om personen bedöms klara ett annat arbete har hon eller han inte rätt till sjukpenning. Undantag finns. Om Försäkringskassan och behandlande läkare bedömer att personen med stor sannolikhet kommer att kunna gå tillbaka till ett arbete hos sin arbetsgivare ska arbetsförmågan bedömas i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 181. Efter dag 365 När ett år har gått ska arbetsförmågan utan undantag bedömas i förhållande till hela den reguljära arbetsmarknaden. Den som fortfarande efter tolv månaders sjukskrivning har nedsatt arbetsförmåga kan få förlängd sjukpenning efter ansökan. 6 Rehabiliteringsgaratin

För mer information kontakta Anna Östbom, tfn 08-452 76 96, anna.ostbom@skl.se eller Cecilia Unge, tfn 08 452 76 27, cecilia.unge@skl.se 118 82 Stockholm. Besök: Hornsgatan 20 Tfn: 08-452 70 00. Webbplats: www.skl.se