Marknadsdomstolen Endast via E-post Malmö den 10 november 2014 Mål nr. C23/14 Parter: Svensk Mjölk Ekonomisk förening./. Oatly AB Öresund Advokat AB Baltzarsgatan 30, 211 36 Malmö telefon: +46 40 510 450 info@oresundadvokat.se www.oresundadvokat.se
Innehållsförteckning 1 Inställning m.m.... 1 2 Grund... 1 3 Målets ofrånkomliga kontext... 1 3.1 Mjölken som kulturbärare... 2 3.2 Mjölkpropagandan... 2 3.3 Mejeriindustrins marknadskommunikation... 5 3.3.1 Exempel på mejeriindustrins jämförande kommunikation och dess tillkomst... 7 3.4 Lagreglering och subsidier... 9 3.5 Överdrivna positiva tolkningar... 10 3.6 Möjliga skadliga effekter... 10 3.7 Djurhållning och miljö... 12 4 Utveckling av talan avseende yrkanden 12.1 och 12.2... 12 4.1 Interimistiska yrkanden... 12 4.1.1 Yrkandet p 12.1 ( No milk. No soy. No badness. )... 12 4.1.2 Yrkandet p 12.2 ( It s like milk, but made for humans. )... 14 4.1.3 Sannolika skäl... 14 4.2 Hur uppfattar genomsnittskonsumenten texten No milk., No soy. och No badness.?... 15 4.2.1 Rättslig bedömning av det yrkade påståendet No milk. No soy. No badness... 15 4.3 Hur uppfattar genomsnittskonsumenten texten It s like milk, but made for humans?... 18 4.3.1 It s like milk... 18 4.3.2 but made for humans... 19 4.3.3 Rättslig bedömning av det yrkade påståendet It s like milk, but made for humans... 21 4.3.4 Sammanfattningsvis... 22 5 Övriga processuella frågor... 23 5.1 Ställd säkerhet kan sannolikt inte tas i anspråk för eventuell skada... 23 5.2 Ställd säkerhet är beroende av motpartens goda vilja... 24 5.3 Friskrivningsklausul... 25 5.4 Övergångsperiod... 25 5.5 Storlek på yrkat vite överstiger praxis... 26 5.6 Övriga omständigheter... 26 6 Bevisning... 27 6.1 Skriftlig bevisning... 27 2 28
Oatly AB ( Oatly ) vill med anledning av Svensk Mjölk Ekonomisk förenings ( Svensk Mjölk ) intermistiskt framställda yrkanden i aktbil. 94 och i enlighet med föreläggande daterat 2014-11-04 avge följande svaromål i denna del. Oatly åberopar vad som gjorts gällande i yttrandet av den 15 oktober 2014 punkten 4, aktbil. 83, avseende även här aktuella interimistiska yrkanden. Oatly återkommer med svaromål avseende övriga i stämningsansökan framställda yrkanden. 1 INSTÄLLNING M.M. 1.1 Oatly bestrider av Svensk Mjölk interimistiskt framställda yrkanden. 1.2 Oatly bestrider Svensk Mjölks yrkande om ersättning för rättegångskostnader samt yrkar för egen del ersättning för sina rättegångskostnader med belopp som senare kommer att anges. 2 GRUND 2.1 Svensk Mjölk har inte visat sannolika skäl för sin talan vad avser de interimistiskt framställda yrkandena, nu p 12.1 och p 12.2. 2.2 Svensk Mjölk har inte visat någon handling, eller underlåtenhet, från Oatlys sida som minskar betydelsen av ett förbud som kan komma att meddelas i ett slutligt beslut. Vidare står ett interimistiskt förbud inte i proportion till den skada som därigenom åsamkas Oatly. 2.3 Därtill har Svensk Mjölk inte ställt en säkerhet som tillgodoser ändamålet eftersom ställd säkerhet dels inte täcker den skada som kan uppstå för Oatly, dels enligt sin lydelse är villkorad på ett sätt som gör att den inte kan tas i anspråk för det fall behovet uppstår. 3 MÅLETS OFRÅNKOMLIGA KONTEXT Oatly finner det återigen viktigt att poängtera att man aldrig i sin kommunikation avsett att misskreditera mjölk, soja eller några andra dryckesalternativ utan bara strävat efter att få fram ett budskap om att det finns ett näringsmässigt bra dryckesalternativ för alla människor, inklusive de som inte tål laktos, mjölkprotein, soja eller av etiska, moraliska, religiösa eller smakmässiga skäl inte kan eller vill dricka mjölk och konsumera mjölkprodukter. Oatlys utveckling av talan i denna del är föranledd av Svensk Mjölks tolkning av förhandenvarande uttryck där Oatly tvingas visa att uttrycken, även tolkade på det sätt Svensk Mjölk gör gällande, är vederhäftiga. 1 28
Oatly menar att Svensk Mjölks tolkning av uttrycken och själva stämningen i sig förutsätter den särställning mjölken har tillskansat sig i bl.a. det svenska samhället genom närmare 100 av obemött propaganda. 3.1 Mjölken som kulturbärare Fil Dr Håkan Jönsson, docent vid Etnologiska institutionen på Lunds universitet, disputerade 2005 på sin avhandling Mjölk. En kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi. 1 i vilken han går igenom mejeribranschens framväxt och mjölkens utveckling från starten. Skapandet av den moderna mjölken, vilken utgjorde antites mot det vita giftet som fram till pastörisering och övrig teknisk utveckling hade gjort mjölken säker att konsumera, beskrivs: Även i skapandet av den moderna mjölken var ekonomi och kultur sammankopplade. Den homogeniserade standardmjölken fick ett ekonomiskt värde som inte kan förstås utan att ta hänsyn till de kulturella föreställningar om renhet, framsteg, hälsa och vithet som flätades in i produktionen. 2 På kultursidan i Helsingborgs Dagblad den 21 oktober 2014 skriver journalisten Nanna Håkansson i ljuset av detta följande. Sverige är ett av de länder i världen som har störst mjölkkonsumtion. I mellanmjölkens land är att inte dricka mjölk som att tacka nej till ett glas vin på personalfesten. [ ] Mjölken är vår heliga ko. En del av vår svenska moderna historia, där ett glas mjölk om dagen i skolbespisningen varit en symbol för folkhemsbygget, där lågstadieelever fått skrifter som "Säg mu till livet" upptryckta i ansiktet och uttrycket "lattepappa" blivit ett positivt epitet för jämställda ansvarsfulla fäder. [ ] Svensk Mjölks stämning av Oatly kan ses som en spegling av mjölkens roll som kulturbärare. Stämningen kan också ses som mjölklobbyns sista dödsryckning och nostalgi över att folkhemmets tid slutligen är förbi. 3.2 Mjölkpropagandan Docent Håkan Jönsson har forskat i och redovisar i sin bok hur i stort sett alla samhällets aktörer, med olika bevekelsegrunder, förenades i framväxten av dagens mejerinäring. Utvecklingen tar sin början i skapandet av Mjölkpropagandan: 3 1 Stockholm/Stehag: Brutus Östling Bokförlag Symposion. ISBN: 91-7139-705-1 2 Jönsson, sid 148. 3 Jönsson, sid. 32 ff. 2 28
Föreningen Mjölkpropagandan bildades 1923. Den kom att få ett genomslag som andra kostförespråkare bara kunnat drömma om. Föreningen skulle arbeta för att informera om mejeriprodukter, att öka deras kvalitet och inte minst att öka konsumtionen av dem. [ ] Föreningen hade en månatlig utkommande tidskrift, producerade filmer, anordnade mjölkdagar och mjölkveckor, stod bakom grundandet av mjölkbarer och producerade reklammaterial åt mejeriföretagen. Mjölkpropagandan var mycket aktiv i skolorna. Särskilda mjölklektioner anordnades, [ ] I arbetet med att höja mjölkkonsumtionen samarbetade Mjölkpropagandan intimt med mejeriföretagen. [ ] Mjölkpropagandan var ingen renodlad branschorganisation. I dess styrelse och verksamhet förenades jordbrukare, mejerirepresentanter, politiker, läkare, lärare, forskare och konsumenter. [ ] Myndigheternas engagemang i Mjölkpropagandan framstod som politiskt okontroversiellt eftersom alla partier delade den positiva inställningen till mejerivaror. Mjölken kunde till och med fungera som samlingspunkt för delvis motstridiga intressen. [ ] Även pressen var positivt inställd. Mjölkpropagandans tioårsskrift är full av lovord över hur press och myndigheter aktivt stödde föreningens verksamhet. Mejeribranschen utvecklas, organiserar sig och blir en maktfaktor med påverkan än idag. 4 [I Sverige dröjde det till] 1930-talets ekonomiska kris för mjölkproducenterna innan andelsmejerierna kom att få den dominerande ställning de haft sedan dess. Detta trendbrott berodde till stor del på den politiska utvecklingen. Samma år, 1932, som andelsmejerierna bildade samorganisationen Svenska Mejeriernas Riksförening (SMR), slöt Socialdemokraterna och Bondeförbundet en överenskommelse om ett långtgående politiskt samarbete. Denna uppgörelse, känd under namnet kohandeln, fick bland annat till följd att böndernas organisationer gavs stora befogenheter vid utformandet av livsmedelsproduktionen. SMR tilläts ta ut en allmän mjölkavgift av samtliga mjölkproducenter, även privata, som sedan användes till att rationalisera mejeriindustrin och att stödja smörexporten. Dessutom fick SMR 1935 monopol på smörexport. Som en följd av denna utveckling kom de allra flesta mejerierna i landet att ansluta sig till organisationen. Idag tillverkas mer än 99% av de svenska mejerivarorna av mejerier anslutna till Svensk Mjölk, som SMR bytte namn till 1998. En liknande utveckling skedde i Danmark, där SMR:s motsvarighet i praktiken både utformade lagarna för mejeribranschen, administrerade dem och övervakade dess efterlevnad. 4 Jönsson, sid. 28. 3 28
Mejeribranschen var inte en bransch som vilken som helst utan hade en närmast semistatlig framtoning med stort inflytande. 5 Kopplingen mellan staten och mejeriföretagen blev under denna period osedvanligt stark och åtminstone under åren 1932-1970 kan både den danska och svenska staten på jordbruks- och mejeripolitikens område betecknas som korporativ. Förutom en stark politisk uppbackning gjorde samhällsbyggandet och tron på vetenskapen att man knöt akademin till sig och sponsrade utbildning från förskola upp till professurer. Arvet av denna historia är tydlig även idag. 6 Det finns en genomgående vilja att låta skolan fungera som det goda exemplet, att genom stadgandet av viktiga värden fostra eleverna till demokratiska medborgare. I den miljön anses det i allmänhet viktigt att hålla kommersiella intressen borta. Företagen får inte skicka representanter till skolorna hur som helst och reklamkampanjer är förbjudna. Men det finns ett undantag. På framskjuten position i matsalen står en mjölkkyl där namnet SKÅNEMEJERIER står med stora upplysta bokstäver. Samma fenomen kan observeras på de flesta skolor i Sverige, enda skillnaden är att ordet Skånemejerier är utbytt mot Arla eller Milko eller något annat beroende på var i Sverige skolan råkar ligga. Ingen tycks emellertid reagera över att mejeriföretagen kan gå utanför de gränser för exponering som andra företag åläggs. På något sätt lyckas de framstå som icke-kommersiella och vetenskapligt objektiva då de marknadsför sina produkter. Detta gör att många anser det helt naturligt att dagens mjölklobbyorganisation LRF Mjölk är med och producerar läromedel för Sveriges skolbarn. Det senaste i denna väg är webplatsen www.bondeniskolan.se. Den beskrivs på följande sätt: LRFs digitala läromedel Bonden i skolan är en unik satsning där elever på ett enkelt och roligt sätt får lära sig var maten på våra tallrikar kommer ifrån och varför vi faktiskt behöver bönder. Bonden i skolan är den svenske bondens röst rakt in i klassrummet, och ligger i framkant både vad det gäller pedagogik och teknik. Initiativet är självklart lovvärt. Kunskap direkt från källan kan givetvis vara en enorm resurs använd på rätt sätt. LRFs digitala läromedel brister dock i objektivitet och problematiserande av den beskrivna världen. Det handlar i delar om propaganda 2.0 nu i digital version. Några här relevanta och konkreta exempel: Mjölken ges ett stort fokus i materialet. Under avdelningen Djur och Mjölkkor läggs texten ut om inte bara kornas utan mjölkens förträfflighet. Alla djur går ute på gröna 5 Jönsson, sid. 30. 6 Jönsson, sid. 29. 4 28
ängar och ingen skulle komma på tanken att ifrågasätta att djuren på Björektorps ekologiska gård i Brekinge har det fantastiskt bra. LRF Mjölk anger att detta idag är en representativ bild av drygt 12% av den inväga mjölken. 7 Om att göra mjölk får man bl.a. veta: Tänk att något så enkelt som lite gräs, sol, vatten och en ko kan skapa något så fantastiskt som ett livsmedel som inte bara är gott utan också innehåller nästan alla näringsämnen som din kropp behöver! Men det är precis så det är. Kon får en kalv, och precis som när din mamma fick dig bildas det mjölk i hennes bröst (fast det kallas juver). Om vad det blir för mat får man bl.a. veta: I mjölk finns 18 av de 22 näringsämnen vi behöver varje dag. Det finns också forskning som visar att mjölk är mer näringstätt än till exempel sojadryck och havredryck, vatten, läsk och juice. Dessutom innehåller mjölk mer näring i förhållande till klimatpåverkan än de andra dryckerna. [ ] Vi ber att få återkomma nedan i punkt 3.3 till vederhäftigheten i detta senare påstående. Om havre sägs följande och såvitt Oatly kunnat finna endast följande: Havre innehåller inget gluten. Däremot finns det mera fett inuti och mera skal utanpå havrekärnan än de andra sädesslagens kärnor. Havre odlas främst till foder för nötkreatur och hästar och en mindre men ökande del går till havrekli, havregryn, havremjölk och hälsoprodukter. Odlingen minskar på grund av sämre ekonomisk konkurrenskraft jämfört med andra grödor. 3.3 Mejeriindustrins marknadskommunikation Mejeribranschens kommunikation har ända sedan Mjölkpropagandans dagar varit full av slogans och käcka uttryck. Kommunikation är i mångt och mycket barn av sin tid och många av budskapen går idag inte att förstå i sina rent av rasistiska uttryck och direkta smutskastningar av konkurrenter. Oatly exemplifierar i yttrandet, aktbil. 83 under punkten 4.2.5 hur mejeribranschen själva (exemplet innocent marknadsförs i Sverige av Arla Foods), samt andra aktörer på den nyttiga dryckesmarknaden (froosh) idag kommunicerar gällande sina produkter med liknande uttryck man i aktuella yrkanden vill förbjuda Oatly att använda. 7 http://www.lrf.se/medlem/foretagande/lrf-mjolk/statistik/mjolkinvagning/ekologisk/ 5 28
Till de tidigare redovisade exemplen kan t.ex. fogas det i bilaga 1 bifogade exemplet med fruktdryck, vars enda budskap är följande: milk is for babies. drink fruit.. En kommunikationskanal för Mejeribranschen har allt sedan starten varit tidningar och tidskrifter. En sådan tidning är Mjölkspegeln som gavs ut av Svensk Mjölk. I oktober 2013 utkom det sista numret av tidningen. Budskapet sprids nu i stället via facebookgruppen med samma namn. Då Svensk Mjölk upphört med sin verksamhet är det numera LRF Mjölk som står bakom Mjölkspegeln i dess nya skepnad. En stor del av utrymmet i denna och liknande tidningar har ägnats åt att föra fram forskningsrapporter som talat för mjölkens förträfflighet. Docent Håkan Jönsson har i sin avhandling tittat på modernare budskap i sådana tidningar. 8 I Mjölkspegeln återfinns ofta artiklar om forskning som skall tyda på att mjölk inte alls är farlig utan tvärtom kan vara bra även mot sjukdomstillstånd som mjölkprodukter har ansetts vara med om att skapa, som fetma, hjärt/kärlsjukdomar, stroke, högt blodtryck och hög kolesterolhalt. Mjölkfrämjandet gick exempelvis ut med ett pressmeddelande (2004-01-30) med rubriken Mjölk ger smala barn, i vilken man refererade till en amerikansk undersökning som visade att mjölkdrickande barn hade mindre mängd kroppsfett än de övriga. I Mjölkspegeln 4/2003 tar man fasta på den kritik som exempelvis Robert Atkins framför mot kolhydrater och framför tvivel på att fett verkligen är så farligt som det sägs. Andra exempel: Fermenterade mjölkprodukter kan sänka blodtryck och kolesterolhalt (Mjölkspegeln 1/2001). Fet mjölk motverkar hjärt/kärlsjukdomar. Mjölkfett ger låga kolesterolvärden. Förskolebarn blir mindre feta av mjölk och kalcium. Barn som äter margarin i stället för smör blir mer allergiska (Mjölkspegeln 3/2001). Laktosintoleranta människor bör dricka mer mjölk (Kärnfullt 5/1998) Kalcium ger kvinnor bra blodfetter och vikt, Mjölk och smör ger mindre astma, Mättat fett i maten ökar inte risken för stroke (Mjölkspegeln 4/2003). Detta mot bakgrund av att det redan 2005, när avhandlingen publicerades, inte var ovanligt med rapporter som pekade på att mjölken inte var det magiska livsmedel som Mjölkpropagandan och Svensk Mjölk framhållit. Mjölkindustrin sökte efter nya avsättningsytor för sina produkter. 9 Även om mejeriföretagen skulle lyckas motbevisa rönen om mejerivarors negativa inverkan på hälsan är detta en defensiv strategi. Mjölkens unika ställning som hälsosamt livsmedel kommer förmodligen aldrig att kunna återupprättas. Mejeriföretagen söker därför aktivt efter nya koncept för att kunna fortsätta att 8 Jönsson, sid. 99 samt not 4 9 Jönsson, sid. 99. 6 28
marknadsföra sig som producenter av hälsosamma produkter. De senaste åren har de intresserat sig mycket för functional foods, [ ] Ovanstående skrevs under första halvan av 2000-talet och publicerades 2005. Med utgångspunkt idag så har mejeriföretagen de senaste åren i stället intresserat sig mycket för det klimatperspektiv som numera är aktuellt att anlägga på livsmedel och livsmedelsproduktion. 3.3.1 Exempel på mejeriindustrins jämförande kommunikation och dess tillkomst På en av LRF-Mjölks webbplatser www.mjolk.se kan man exempelvis läsa att Mjölk är 8 gånger bättre än havredryck, bilaga 2. Författare till texten på webplatsen är en nutritionsexpert, anställd av LRF Mjölk sedan 2008. Resultatet presenteras i lite modifierad form även i Mjölk Special Kunskap från LRF Mjölk från januari 2014, bilaga 3. Ansvariga för denna skrift är samma nutritionsexpert som publicerade artikeln på www.mjolk.se samt ytterligare en dito, anställd av Svensk Mjölk. Förutom i läromedlet www.bondeniskolan.se så använder på senare tid även exempelvis högsta chefen på LRF Mjölk kontinuerligt denna slutsats oavsett sammanhang och poängterar att mjölk är klimatsmart, särskilt svensk mjölk. Se replik på två olika artiklar den senaste tiden där slutsaten används i bilaga 4 och bilaga 5. Var kommer då denna slutsats ifrån? Underlaget utgörs av den år 2010 i Food & Nutrition Research publicerade artikeln Nutrient density of beverages in relation to climate impact. Här skapar man vad man kallar för ett NDCI index. Författare av rapporten var dels de två nutritionsexperterna anställda av Svensk Mjölk nämnda ovan, dels ytterligare en person anställd av Svensk Mjölk, samt en amerikansk forskare, bilaga 6. Under rubriken intressekonflikter och finansiering konstaterar författarna själva att de inte kan uppfatta några intressekonflikter. Detta trots att tre av de fyra författarna var anställda av Svensk Mjölk. Rapporten har kommit att kritiseras av oberoende forskare. Peter Scarborough och Mike Rayner vid University of Oxford (Department of Public Health, British Heart Foundation Health Promotion Research Group) kritiserar bland annat den använda formelns märkliga införande av en godtycklig faktor i förhållande till dittills gängse sätt att beräkna näringsrelativ klimatpåverkan, bilaga 7. Man konstaterar som avslutning: We note that three of the authors of the paper were funded by the Swedish Dairy Council. given the results we must question whether the funding source 7 28
influenced the development of the NDCI index in order to produce favorable results for milk. Oavsett hur det är med den saken kan konstateras att den påhittade modellen ger följande svårförklarliga effekter: En jämförelse av miljöpåverkan för dryckerna i rapporten visar att havredryck har fem gånger mindre påverkan. I resultatet kommer författarna sedan fram till att mjölk har ett åtta gånger högre NDCI-index. Detta innebär att de i modellen lyckats bygga in en logik som ger för handen att mjölk är 40 ggr så näringstät som havredryck. Modellen som anges som bas för beräkningen av näringstätheten, enligt källa 21 i rapporten, visar att mjölk är ca fyra gånger så näringstät som havredryck. Vidareutvecklingen som författarna sedan gör av beräkningen konstaterar istället en skillnad på 40 ggr. Modellens logik ger resultatet att ett fiktivt livsmedel som innehåller exakt 5,00 % av det rekommenderade dagliga intaget av de ingående 21 näringsämnena och en viss miljöbelastning ger ett fantastiskt högt och bra index. Droppar man i ett par droppar vatten i detta livsmedel så att innehållet av samma 21 näringsämnen bara blir 4,99 % av det rekommenderade dagliga intaget får livsmedlet helt plötsligt ett NDCI-index på 0, d.v.s. värdelöst ur författarnas kombinerade klimat- och näringsperspektiv. Modellen ger för handen att något av det mest klimatpåverkande man kan göra i Sverige är att dricka kranvatten, vilket torde skilja denna modell från övrig forskning i världen. Den regel forskarna har satt upp för vilka livsmedel som får analyseras med modellen kräver utan motiv generiska oberikade livsmedel eller sådana livsmedel som måste berikas enligt lag. Därmed jämförs berikad mjölk med exempelvis oberikad havredryck och soja. En lagstiftningsändring som tvingar havre- och sojadrycker att berikas ger således ett helt annat och högre NDCI-index för dessa, eftersom de då av författarna skulle anses falla inom ramen för modellen. Modellen kan inte användas för att jämföra de flesta produkter såsom t.ex. smaksatta drycker, yoghurt och liknande, eftersom dessa nästan utan undantag innehåller exempelvis tillsatt socker eller frukt (vilket är en icke lagstadgad kolhydratberikning). De produkter som kan analyseras är således högst begränsade. Det är orimligt att inte ställa sig frågan vad syftet med framtagandet av detta index var och vad rapporten och modellen ska användas till. Var syftet att ta fram ett index som visar vilka val man bör göra ur ett klimatperspektiv, eller var det att ta fram ett index som framhäver mjölk som klimatsmart? 8 28
Resultatet är i vart fall en modell som maximerar nyttan av att mjölk innehåller många näringsämnen och har särskilda regler för berikning som andra livsmedel inte har. Det mest klimatsmarta sättet att få i sig viktiga näringsämnen är dock fortfarande inte att dricka mjölk. Det är t.ex. betydligt bättre, även enligt den presenterade modellen, att dricka frivilligt berikad havredryck, även om författarna till rapporten och LRF Mjölk anser att det är emot deras uppsatta regler. 3.4 Lagreglering och subsidier Med rättelse av hänvisningen i avsnitt 4.3.2 i aktbil. 83 ska noteras att det numera är Europaparlamentets och Rådets Förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter som reglerar användningen av begreppet mjölk. I sak, beträffande ordet mjölk, är det dock ingen skillnad. Den samlade marknadsordningen kompletteras dock numera av en stöd och bidragsförordning, Rådets Förordning (EU) nr 1370/2013. Denna ger exempelvis stöd till utdelning av mjölk och mjölkprodukter till barn i skolorna. Skolmjölksstödet i sig är inte nytt utan har funnits sedan 1995. Det uttryckliga målet med detta är dock inte hälsorelaterat eller primärt av omsorg om barnen utan: Skolbarns konsumtion av [ ] mjölk och mjölkprodukter bör främjas, i syfte att varaktigt öka andelen av dessa produkter i barns kosthållning i den ålder då deras matvanor grundläggs, och därmed bidra till att den gemensamma jordbrukspolitikens mål uppnås, [ ] Oatly har noterat i studier man själv har deltagit i gällande skolmjölk utanför unionen att det finns andra synsätt i denna fråga. Barnens hälsa och utveckling, klimat och regional utveckling var tydliga fokus för Oatlys havremjölk i det projekt som referats till i stycke 4.1.2 i aktbil. 83. Även när det gäller regler gällande ekologisk produktion har mejeribranschen tillskansat sig en särställning. När den ekologiska förordningen kom att omfatta även animalisk produktion konstaterar Livsmedelsverket år 2000 att vitaminberikning av ekologisk mjölk kan fortsätta, eftersom svenska regler tillåter sådan berikning, bilaga 8. Den styrande EG-förordningen på detta område ändrades 2007, bilaga 9. Den svenska lagstiftningen ändras då så att denna (i och för sig folkhälsofrämjande) berikning av ekologisk mjölk kan fortsätta. Dock är det enbart konsumtionskomjölk med lägre fetthalt som omfattas. Det är detta förhållande som författarna av ovanstående klimatrapport hänvisar till när de påstår att för att räkna på klimateffekter så ska man utgå ifrån berikade livsmedel enbart i de fall där det finns en lagstiftad skyldighet att berika. Man kan inte dra någon annan 9 28
slutsats än att det har att göra med att det bara är mjölken som har detta undantag från de ekologiska reglerna. 3.5 Överdrivna positiva tolkningar Svensk Mjölk har bl.a. på webplatsen www.mjolk.se hänvisat till att Livsmedelsverket rekommenderar att varje svensk över två år bör dricka en halv liter mjölk om dagen. Någon sådan rekommendation finns emellertid inte och Livsmedelsverket har bett Svensk Mjölk att ta bort påståendet, bilaga 10. Budskapen på webplatsen lever dock inte sitt eget liv och är inte isolerade företeelser. De är i högsta grad en del av hela mjölkbranschens reklamapparat, inklusive de enskilda mejeriföretagens. En hastig översikt ger vid handen att budskapet fortfarande framförs bl.a. här: Av LRF Mjölk (som har övertagit webplatsen från Svensk Mjölk) http://www.mjolk.se/#!/fragor-och-svar/ar-mjolk-lika-viktigt-i-alla-aldrar/ http://www.mjolk.se/#!/fragor-och-svar/nar-kan-sma-barn-borja-dricka-mjolk/ http://www.mjolk.se/#!/fragor-och-svar/varfor-behover-vi-mjolk/ http://www.mjolk.se/#!/fragor-och-svar/behover-barnen-dricka-mjolk-i-forskolan/ Av LRF Mjölk direkt på www.lrt.se http://www.lrf.se/medlem/foretagande/lrf-mjolk/naring-och-halsa/halsa/benhalsa/ http://www.lrf.se/medlem/foretagande/lrf-mjolk/naring-och-halsa/halsa/godamatvanor/mjolk-hela-livet/ http://www.lrf.se/medlem/foretagande/lrf-mjolk/naring-och-halsa/halsa/godamatvanor/mat-och-mjolk-i-forskolan/ Ett exempel på användning av ett enskilt mejeriföretag utgörs av Falköpings Mejeris beskrivning av produkten Standardmjölk 3%. 10 Denna mjölk omfattas över huvud taget inte av något positivt påstående från Livsmedelsverket, dels på grund av sin höga halt mättat fett, dels på grund av avsaknaden av D-vitaminberikning. Falköpings Mejeri hävdar följande: Mjölk är en ren naturprodukt och är en av de mest fullständiga livsmedel som finns. Livsmedelsverkets och Socialstyrelsens expertgrupp för Kost och Hälsa rekommenderar barn och vuxna en konsumtion av 5 dl mjölk eller motsvarande mängd fil eller yoghurt per dag. Välj gärna vår goda, färska, lågpastöriserade standardmjölk utan tillsatser som din halvliter varje dag. 3.6 Möjliga skadliga effekter Av en nyligen publicerad större svensk studie i vilken över 100 000 personer medverkat framgår att det finns ett samband mellan hög mjölkkonsumtion och ökad dödlighet samt att hög mjölkkonsumtion även medför att man lättare får frakturer. För kvinnor var 10 http://www.falkopingsmejeri.se/kategori/32/mjolk.html 10 28
konsekvenserna av mjölkdrickande värst då de kvinnor som drack minst tre glas komjölk per dag hade en nästan fördubblad dödlighet jämfört med kvinnor som drack högst ett glas. Enligt forskarna kan sambandet mellan hög komjölkkonsumtion och ökad dödlighet eventuellt förklaras med att laktos kan brytas ner till galaktos, som i djurförsök har kopplats till tidigt åldrande och död. Studien har publicerats av British Medical Journal den 28 oktober 2014, bilaga 11, och kommenterades flitigt i media. Toppnyheten i Aktuellt klockan 21:00 var följande: - Ny forskning tyder på att mjölk leder till ökad dödlighet. Professorn bakom studien har själv slutat dricka. Studiens resultat ställer åtminstone myten att mjölk ger starka ben, som i flera decennier har använts som slogan inom mjölkbranschen i ett nytt ljus. Oatly utgår ifrån att Svensk Mjölk och dess medlemmar justerar sin egen marknadsföring i bättre överensstämmelse med oberoende vetenskapliga rön beträffande komjölk. Studiens författare sammanfattar studiens bidrag till vetenskapen enligt följande. A high milk intake in both sexes is associated with higher mortality and fracture rates and with higher levels of oxidative stress and inflammatory biomarkers. Oatly utgår därför även från att företagen inom mjölkbranschen även ser över påståenden liknande Mjölk är livet, då påståendet inte rimligen är ovedersägligen vederhäftigt. Ytterligare en nyligen publicerad studie visar på det omvända sambandet, att personer med laktosintolerans och som därmed inte konsumerar komjölkprodukter innehållande laktos har minskad risk för vissa cancerformer. Det är studien Lactose intolerance and risk of lung, breast and ovarian cancers: aetiological clues from a population-based study in Sweden, publicerad i British Journal of Cancer. Denna kommenteras av författarna på följande sätt, bilaga 12. Vår studie visar att personer med laktosintolerans, som karaktäriseras av låg konsumtion av mjölk och andra mjölkprodukter, har en minskad risk att drabbas av lung-, bröst- och äggstockscancer. De minskade riskerna för cancer kunde inte påvisas i laktosintoleranta personers familjemedlemmar, vilket tyder på att skyddet mot dessa cancerformer kan relateras till deras diet, men det är inte möjligt att dra några slutsatser om att mjölk skulle vara en riskfaktor för dessa cancersjukdomar. Andra faktorer, som lägre intag av kalorier på grund av låg mjölkkonsumtion, och skyddande faktorer från växtbaserade mjölkdrycker, kan också bidra till den observerade negativa associationen mellan de specifika cancerformerna och laktosintolerans. 11 28
LRF Mjölk själva och andra personer associerade i nätverket framhäver nu från olika håll att denna typ av studier inte säger något. När motsvarande typer av studier som bekräftar mejerinäringens världsbild presenteras finns dock inga tveksamheter. De skapar i stället tillspetsade rubriker med mycket knapp täckning i resultaten som grundar budskapet. Oatly menar att all den marknadsföring som är föremål för Svensk Mjölks talan i det här målet ska bedömas mot bakgrund av den felaktiga bild av konsumtionskomjölkens påverkan på människors hälsa som har förmedlats av Svensk Mjölk och dess medlemmar under åtskilliga decennier. 3.7 Djurhållning och miljö I en debattartikel i Sydsvenskan den 28 oktober 2014 skriver två forskare vid Lunds universitet att Komjölk är också ett oklokt och dåligt val ur klimatsynpunkt, särskilt jämfört med närproducerad havredryck, bilaga 13. I nämnda artikel belyses även djurhållningsfrågor och författarna anför följande. Mejeriindustrin väljer ofta att framställa det som att kor ständigt producerar mjölk och därför måste mjölkas. Men kor producerar bara mjölk efter att de fått en kalv. Därför insemineras korna inom mjölkindustrin och hålls i det närmaste konstant gravida för att kunna producera mjölk under de 4 6 år när de producerar tillräckligt mycket för att vara ekonomiskt lönsamma. Artikeln avslutas med följande inlägg i debatten om komjölk. Istället för att ägna sig åt att propagera för komjölk genom att skrämma konkurrenter till tystnad borde LRF-mjölk ägna sig åt att diskutera den problematik och de utmaningar för människors hälsa, klimat och miljöpåverkan samt djuretik som produktionen och konsumtionen av komjölk innebär. 4 UTVECKLING AV TALAN AVSEENDE YRKANDEN 12.1 OCH 12.2 Oatly åberopar vad som gjorts gällande i yttrandet av den 15 oktober 2014, aktbil. 83 under stycke 4, samt vill därutöver framhålla följande. 4.1 Interimistiska yrkanden Svensk Mjölk har inte visat sannolika skäl för sin talan. 4.1.1 Yrkandet p 12.1 ( No milk. No soy. No badness. ) Svensk Mjölks yrkande går ut på att få till stånd ett förbud mot de tre påståendena No milk., No soy. och No badness. i sin helhet liksom snarlika formuleringar. Däremot söker inte Svensk Mjölk något förbud, varken interimistiskt eller slutligt, mot formuleringen No 12 28
badness. använt för sig. Svensk Mjölk grundar inte heller sin talan på att No badness i mer allmän mening inte skulle vara vederhäftigt utan på att de tre uttrycken No milk., No soy. och No badness., tagna tillsammans skulle vara ovederhäftiga och/eller misskrediterande för mjölk. Det är alltså endast det som Oatly har anledning att försvaras sig emot. Oavsett denna avgränsning utvecklar Oatly ovan i punkterna 3.6 och 3.7, samt nedan i punkt 4.2.1 närmare innebörden av No badness.. Svensk Mjölk söker inte heller något intermistiskt förbud mot de innehållsmässigt mycket närliggande tre påståendena No milk., No soy. och No nonsense.. Uppenbarligen anser Svensk Mjölk själv att det vad gäller No milk., No soy. och No nonsense. råder en sådan osäkerhet att sannolika skäl för en överträdelse av marknadsföringslagen inte föreligger. En grundläggande utgångspunkt för ett intermistiskt förbud är att det uppnår förbudets syfte. Det är svårt att se vilket legitimt syfte ett förbud av det yrkade slaget är tänkt att tjäna. I själva verket kommer det intermistiska förbudet, om det beviljas, innebära att Oatly tvingas vidta kostsamma förändringar av förpackningsdekorer, emballage, reklammaterial m.m. Någon reell förändring av vilket intryck av mjölkprodukter som ges genom Oatlys marknadsföring i övrigt innan målet prövas slutligt kan emellertid inte uppnås. Utan att ta ställning till vad som ytterst driver Svensk Mjölk till att söka ett förbud på just detta sätt får konstateras att yrkandets utformning de facto får en rent obstruerande effekt ett förbud innebär kostnader och besvär för Oatly men någon motsvarande fördel uppkommer inte för Svensk Mjölk eller dess ägare och än mindre för konsumenter. Faktum är att Svensk Mjölk, kanske något oväntat, nämligen själva påstår just detta. Enligt Svensk Mjölk, bedriver Oatly en större kampanj där bolaget aktivt och genomgående framför budskapet att mjölk är dåligt. Svensk Mjölks beskrivning är visserligen i sig felaktig och dessutom fylld av övertoner, se närmare om det i punkt 5.6. Det har emellertid inga konsekvenser för det resonemang som förs här. Påståendet från Svensk Mjölks sida om en kampanj med innebörd att mjölk är dåligt, vilket påstående uppenbarligen är avsett att ha någon form av rättslig relevans, rimmar illa med att begära ett intermistiskt förbud beträffande vad som på det hela taget bara är smärre detaljer i Oatlys kommunikation. Sammantaget innebär detta att den påverkan på konsumenter som kan förekomma i praktiken beror på Oatlys påstådda kampanj i stort. Oatlys kommunikation är till allra största delar inte ifrågasatt och i övriga delar omfattas kampanjen i alla fall inte av det interimistiska yrkandet. Därutöver gäller, som även utvecklats i tidigare yttrande, att det yrkade förbudet brister i precision. Inte minst ett intermistiskt förbud bör ta sikte på den konkreta marknadsföringsåtgärden. Förbudet, såsom det framställs omfattar utöver den konkreta marknadsföringsåtgärden alla snarlika formuleringar som ger intryck av att mjölk: 13 28
a) Är dåligt för människor, eller b) Är dåligt för människokroppen, eller c) Inte är avsett för människor, eller d) Inte är avsett för människokroppen, eller e) Innehåller onödiga ingredienser. Ett förbud, särskilt ett interimistiskt sådant, med så breda tolkningsanvisningar är inte rimligt, då de i praktiken är omöjliga att efterkomma. 4.1.2 Yrkandet p 12.2 ( It s like milk, but made for humans. ) På samma sätt som angetts och redovisats under punkt 4.1.1 skjuter här yrkat förbud in sig på ett marginellt uttryck i Oatlys kommunikation. Även detta yrkande brister i precision på sätt som utvecklas ovan och i tidigare yttrande, aktbil. 83. 4.1.3 Sannolika skäl Kravet på att visa sannolika skäl för sin talan innebär generellt att så mycket bevisning måste presenteras att det ska framstå som i hög grad troligt att en dom med motsvarande innehåll kommer att meddelas vid den slutliga prövningen. Ett interimistiskt förbud föregriper ju denna egentliga prövning. Det är Oatlys uppfattning att Svensk Mjölks talan aktualiserar komplicerade rättsliga bedömningsfrågor i de delar som nu är aktuella. Det är också så att det förekommer flera frågor där bevisning är av avgörande betydelse. Med tanke på de korta tidsfrister som förekommit och mängden processmaterial är det inte möjligt för Oatly att föra bevisning i den omfattning och med den inriktning som krävs för att belysa frågorna i målet fullständigt. Oatly får anledning att återkomma till dessa bevisfrågor längre fram i denna inlaga. Övergripande kan dock sägas att de påstådda vilseledandena och/eller misskrediteringarna förutsätter att påståendena till att börja med inte är vederhäftiga. Vad gäller de rättsliga bedömningsfrågorna ligger tyngdpunkten i Svensk Mjölks talan på att Oatly misskrediterar mjölk som produkt. I detta övergripande sammanhang kan kort konstateras att de påståenden i marknadsföringen som det här är frågan om inte är sådana som brukar nämnas som typiska exempel på misskreditering, se förteckning i Praktisk Marknadsrätt, Åttonde upplagan, Carl-Anders Svensson m.fl. s 421f. Oatly menar för sin del att det över huvud taget inte är fråga om misskrediterande påståenden. Även om man har andra utgångspunkter är det i vart fall fråga om subtila bedömningsfrågor. 14 28
4.2 Hur uppfattar genomsnittskonsumenten texten No milk., No soy. och No badness.? Oatly hänvisar till vad som anförts beträffande påståendet i yttrandet över de interimistiska yrkandena punkten 4.1.2, samt allmänt under punkt 4 i aktbil. 83. Därutöver vill Oatly framhålla följande. De konsumentreaktioner som yttrar sig i aktiviteter i sociala medier stödjer såvitt Oatly har kunnat detektera inte på något sätt Svensk Mjölks tolkning. Inte ens genom att ytterligare förvränga budskapet, genom att fortsätta hävda att det uttryck Oatly använt är no milk, no badness har man lyckats få någon konsumentreaktion. 4.2.1 Rättslig bedömning av det yrkade påståendet No milk. No soy. No badness Svensk Mjölks första yrkande tar sikte på påståendet No milk. No soy. No badness. Detta yrkande stämmer inte överens med Oatlys påtalade marknadsföring vare sig i förpackningsdekor eller i den påtalade reklamfilmen. Oatlys marknadsföring avser tre separata påståenden återgivet på tre rader med versalbokstav på varje rad, avslutad med punkt: Påstående 1: No milk. Påstående 2: No soy. Påstående 3: No badness. Att Oatlys påtalade marknadsföring uppfattas av en genomsnittskonsument som tre separata påståenden syftande enbart på Oatlys produkt förstärks i den påtalade reklamfilmen ytterligare av att påståendena kommer i bild ett i taget, i samma tempo, följt av texten THE ORIGINAL OAT-LY (0:05 No milk., 0:06 No soy., 0:07 No badness., 0:08 THE ORIGINAL OAT-LY ). Svensk Mjölk försöker artificiellt förstärka sambandet mellan de tre påståenden i sitt yrkande genom att skriva ihop alla tre påståendena till ett påstående på en rad. No milk. No soy. No badness.. De två första påståendena tar sikte på information som Oatly har en lagstadgad skyldighet att tydliggöra angående innehållet i produkterna, se i denna del punkt 4.3.1 i aktbil. 83. Detta är livsnödvändiga upplysningar för bl.a. allergiker men även essentiella för personer som aktivt väljer bort dessa födoämnen i sin kost. Helt uppenbart tar de sikte på den egna produktens innehåll och informerar omsättningskretsen om avsaknaden av dessa ingredienser i Oatlys produkt. Att de tre påtalade påståendena uppfattas av en genomsnittskonsument som en referens till den egna produkten förstärks av att de i den påtalade reklamfilmen efterföljs av THE 15 28
ORIGINAL OAT-LY (Oatlys logotyp) och i förpackningsdekoren av att de återges i relativt liten text under THE ORIGINAL OAT-LY (Oatlys logotyp). Det är i denna inramning och sammanhang som det tredje uttrycket No badness. skall tolkas. Det är mot bakgrund av detta inte ett rimligt antagande, så som Svensk Mjölk anför, att en genomsnittskonsument i enlighet med de ingångsvärden han eller hon har byter perspektiv från rena produktupplysningar om innehållet i Oatlys produkt No milk. och No Soy. till att plötsligt uppfatta No badness. som ett recenserande av produkter innehållande mjölk och soja, dvs. att dessa produkter skulle vara dåliga/farliga/inte avsedda för människor/människokroppen eller innehålla onödiga ingredienser. En genomsnittskonsument kommer istället att uppfatta det tredje påståendet No badness. på det sätt Oatly avsett, som ett påstående om Oatlys egen produkt som står på egna ben, dvs. om havredrycken i förpackningen. Mot denna bakgrund saknar de påtalade tre påståendena varje utpekande av vare sig mjölk, mejeribranschen eller dess företrädare, utöver den vederhäftiga och oklanderliga produktupplysningen att Oatlys produkt inte innehåller mjölk. Ett sådant utpekande är en förutsättning för tillämpning av misskrediteringsbestämmelsen i 10 marknadsföringslagen. Det är ingen överdrift att påstå att Svensk Mjölk här framstår som minst sagt överkänslig och benägen att övertolka de tre påståendena. Vad de tre påståendena säger är att produkten varken innehåller mjölk, soja eller dåligheter. Rent språkligt finns det ingen anledning att uppfatta No badness. som tillbakasyftande på eller recenserande av No milk. eller, för den delen, No soy., eller båda. Det går inte här att komma ifrån att Svensk Mjölk, vilket även berörts tidigare, menar att Oatly bedriver en aktiv kampanj om att mjölk är dåligt, och det är i ljuset av detta som Svensk Mjölk tolkar påståendet och läser in en misskreditering. Det interimistiska yrkandet i målet sätter dock inte påståendet i någon sådan kontext, varför inte heller den bedömning som nu skall göras kan ha denna utgångspunkt, befogad eller inte. Vad som enligt Oatly är helt klart är att ett påstående av det slag som Svensk Mjölk lägger till grund för talan om hur No milk., No soy., och No badness. uppfattas kräver att det presenteras bevisning om hur konsumenter rent faktiskt uppfattar uttrycken No milk., No soy. och No badness. tagna tillsammans. Påståendet har inget fog för sig utifrån mer allmänna resonemang om hur en text skapar ett budskap. Så som har berörts tidigare påstår Svensk Mjölk endast att de tre påståendena är vilseledande så som misskrediterande av mjölkprodukter. Det är alltså inte en fråga i målet om påståendena brister i vederhäftighet i något annat avseende. 16 28
Det är därutöver inte visat att något av påståendena No milk., No soy. eller No badness. påverkar i märkbar mån mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut. Det är inte heller sannolikt att någon sådan påverkan skulle förekomma. Vid dessa förhållanden är det s.k. transaktionstestet inte uppfyllt. Marknadsdomstolen har utvecklat en fast praxis angående vilseledande efterbildningar och genomsnittskonsumentens beteende vid köp av dagligvaror genom självbetjäning. I denna köpsituation fäller helheten av en förpackningsdekor utslaget, eftersom de ofta plockas snabbt och utan större uppmärksamhet, (se exempelvis MD 1995:9; MD 1996:1; MD 2001:22; MD 2010:4; EU domstolen C- 251795 SABEL.) På förpackningsdekoren till Oatlys havredrycker och havregurtar i enlitersstorlek återfinns de tre påståendena No milk., No soy. och No badness på frontpanelen. Påståendena skrivs dock i liten text under THE ORIGINAL OAT-LY (Oatlys logotyp) och den generiska bestämningen havredryck avbildat i en pil, jämte avbildningen av ett dricksglas över texten it s Swedish i en pratbubbla. Samtliga av dessa element återges väsentligt större på frontpanelen av Oatlys produkt jämfört med de påtalade påståendena. Detta medför att de tre påtalade påståendena inte påverkar helhetsintrycket av Oatlys produktdekor i en normal inköpssituation. Detta visas av bilder av Oatlys produkter, tagna på City Gross i Helsingborg 6 november 2014, på olika avstånd från hyllan: 17 28
Dessa bilder visar att en konsument, även om man står precis framför hyllan, inte kan läsa de påtalade tre påståendena No milk., No soy. och No badness. Då en genomsnittkonsument inte kommer att uppfatta påståendena i en normal köpsituation kan de inte heller påverka i märkbar mån mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat affärsbeslut, i enlighet med ovan nämnda praxis. 4.3 Hur uppfattar genomsnittskonsumenten texten It s like milk, but made for humans? Oatly hänvisar till vad som anförts beträffande påståendet i yttrandet över de interimistiska yrkandena (aktbil. 83), avsnitt 4.11. Oatly får även hänvisa till debattartikeln i Sydsvenskan den 28 oktober 2014, bilaga 13, i vilken de två forskarna vid Lunds universitet anför följande. LRF-mjölk vill förbjuda Oatly att via sin marknadsföring använda formuleringen "It's like milk but made for humans" eftersom det ger intryck av att mjölk till skillnad från havredryck inte är avsedd för människor. Problemet är att komjölk inte är avsedd för människor. Kons mjölk är till skillnad från vad LRF-mjölk hävdar avsedd för kons kalv. 4.3.1 It s like milk I den första delen av påståendet sägs det att havredrycken kan användas som mjölk i alla relevanta avseenden. Att mjölken är utbytbar mot havredryck bekräftas bland annat av LRF Mjölk. Chefen för LRF Mjölk skriver, bilaga 5: Havredryck är ett bra alternativ för människor som av olika skäl väljer bort mjölk. I skriften Bra mat i Skolan - Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem skriver Livsmedelsverket följande: Dessutom kan man behöva komplettera den lagade maten med ett glas mjölk eller en berikad vegetabilisk dryck till exempel havredryck. 11 För att frukost och mellanmål ska ge tillräckligt med näring bör de alltid inkludera tre byggstenar: Mjölkprodukt (eller alternativ med liknande näringsinnehåll, till exempel berikad havredryck) Bröd med pålägg och/eller cerealieprodukt (flingor, müsli) Frukt och grönsaker 12 11 Bra mat i Skolan, sid. 22. 12 Bra mat i Skolan, sid. 32. 18 28
I Livsmedelsverkets Livsmedelsdatabasen sök näringsinnehåll återfinns såväl A- och D- vitaminberikad mellanmjölk, som berikad och oberikad havredryck under samma livsmedelsgrupp, Mejeriprodukter. Av bilaga 14 framgår att berikad mellanmjölk och berikad havredryck torde ha ungefär samma användningsområde. Att havredryck inte gärna kan ha samma sammansättning som mjölk är, förutom avsaknaden av bl.a. kasein en av poängerna med produkten, genast insett av genomsnittskonsumenten av beteckningen på produkten - havredryck. Havre är ett välkänt livsmedel sedan lång tid tillbaka i Sverige. En genomsnittskonsument kan förväntas känna till att havre innehåller fibrer och är bra för magen. Oatlys havredryck innehåller just bl.a. havrens vattenlösliga fibrer. Något fiberinnehåll finns inte i mjölk. Ingen kan rimligen vilseledas att tro att havredryck har samma sammansättning som mjölk. 4.3.2 but made for humans I den andra delen av påståendet sägs det att drycken är gjord för människor, vilket också är sant och torde vara det som uppfattas av genomsnittskonsumenten. Det bestrids alltså att det är fråga om ett utpekande av mjölk som farligt eller dåligt. I sammanhanget förtjänar det att påpekas att det som tycks gå Svensk Mjölk helt förbi är att hela vitsen med uttrycket är att mottagaren har och bibehåller en positiv bild av mjölk som produkt, låt vara att mottagaren själv inte nödvändigtvis kan konsumera mjölk, t ex av medicinska skäl. Såsom har redogjorts för ingående i Oatlys yttrande över de första interimistiska yrkandena (aktbil. 83) så är det riktigt att komjölk är avsedd för kalvar och inte för människor. Oatly får här hänvisa till avsnitt 4.9.1 4.9.2, 4.9.5 samt 4.11 i aktbil. 83. För det fall att Marknadsdomstolen trots allt skulle finna att det är ett påstående som konsumenter faktiskt uppfattar som ett negativt uttalande om mjölk, så har påpekandet made för humans likafullt fog för sig. Här kan följande sägas. Oatly har, i bakgrunden i aktbil. 83, beskrivit hur man vid utvecklandet av havredrycken utgick ifrån näringsrekommendationer för att titta på hur ett baslivsmedel bör vara sammansatt för att vara så bra som möjligt för människor. Näringsrekommendationer kan dock inte användas för att bedöma ett enskilt livsmedel utan ett kostmönster. De Nordiska näringsrekommendationerna betonar sedan 2012 års version ytterligare betydelsen av se till hela kostmönstret att se till helheten. I en kost där helheten är det viktigaste är det dock ändå en fördel att ett baslivsmedel som en havredryck har en sammansättning som är välbalanserad i förhållande till människans behov. Även ur detta perspektiv, balansen av näringsämnen, gör att havredrycken till skillnad från mjölken är made for humans. 19 28
Till skillnad från inte bara mjölk i stort utan även från konsumtionskomjölk innehåller havredrycken en fettsyrasammansättning som stämmer väl överens med de näringsrekommendationer som finns. De båda livsmedlens fettkvalitet framgår av jämförelsen i bilaga 14. Livsmedelsverket skriver om fettsammansättningar på följande sätt: Med svenska matvanor, där en stor del av fettet kommer från mejeriprodukter som mjölk, smör och grädde, är det lätt att få i sig för mycket mättat fett och för lite fleromättat fett. De flesta skulle må bra av att minska på det mättade och öka på det omättade fettet. 13 Även protein är en viktig beståndsdel som näringsrekommendationerna tar sikte på. I detta fallet ligger mjölk, liksom konsumtionskomjölk högt i det rekommenderade intervallet, medan havredrycken ligger i det lägre intervallet (ca 10 energiprocent). Protein är dock normalt ingen bristvara i kosten. Livsmedelsverket beskriver behovet av proteiner på följande sätt: WHO rekommenderar 0,75 gram protein av god kvalitet per kilo kroppsvikt vilket för en vuxen person som äter blandad kost motsvarar cirka 50-60 gram protein per dag. I praktiken får vi oftast i oss betydligt mer om vi äter en blandad kost. I Sverige rekommenderas att 10-20 procent av den energi man får i sig under en dag kommer från protein. 14 När det gäller kolhydrater och fibrer så motsvarar havredrycken väl en balanserad nivå enligt näringsrekommendationerna. Dessutom är det så att havredrycken till skillnad från mjölk innehåller lösliga fibrer, s.k. betaglukaner som enligt European Food Safety Authority (EFSA) bidrar till att sänka förhöjda kolesterolvärden. Bakgrunden till Oatlys unika och patenterade process är beskriven i stycke 4.1.1 i aktbil. 83. Det unika i metoden är att den behåller havrens nyttigheter och de lösliga havrefibrernas fysiologiska egenskaper i produkten. Processen består av sex huvudsakliga steg: 1. Malning där havre blandas med vatten och våtmals; 2. Enzymering där naturliga enzymer bryter ned havrestärkelsen till mindre komponenter, i huvudsak maltos; 3. Separering där de flesta icke lösliga fibrerna sållas bort och havrebasen skapas innehållande bl.a. lösliga fibrer från havren, betaglukaner och makronutrienter från havren d.v.s. protein, fett och kolhydrater; 4. Ingredienser beroende på vilken produkt som ska göras blandas olika ingredienser, som tex rapsolja, mineraler och vitaminer till berikad havredryck; 5. Värmebehandling UHT eller pastörisering för att förlänga hållbarheten på produkterna; 6. Förpackning. 13 http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/fett/ 14 http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/vad-innehaller-maten/protein/ 20 28