Svenska fysikersamfundet 1 oktober. Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan



Relevanta dokument
Meteorologi - Grunder och introduktion - Meteorologiska modeller och prognoser

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Vädrets makter. Föreläsning 6 Djup konvektion, superceller och tromber Tropisk meteorologi och orkaner Väderprognoser

Modeller för små och stora beslut

Rymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat

Mätningar och indata Hur modellerna är uppbyggda Felkällor Statistiska tolkningar Ensembler Starka/Svaga sidor. Vad Mäts?

Meteorologi. Läran om vädret

Storskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Kapitel 5. Atmosfärens cirkulation

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Atmosfäriska systemet, väder

Framtidsklimat i Hallands län

Klimat- Modellering och Beräkningar. Marco Kupiainen. KTH, 3 oktober Rossby Centre, SMHI. Matematiska institutionen, Linköpings Universitet

Nedisningsprognoser för vindkraft. Vintervind mars 2008 i Åsele

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Energiomställning utifrån klimathotet

Väderlära: Luftmassor & fronter, lågtryck & högtryck, åska. Marcus Löfverström

Emissioner, meteorologi och atmosfärskemi

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Växthuseffekten och klimatförändringar

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Klimatet i Skandinavien

METEOROLOGI. Innehåll

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Omtentamen Meteorologi sidan 1 ( 6 ) Chalmers Institutionen för Sjöfart och Marin Teknik

Vädrets Makter! Föreläsning 8 - Lokalväder. Vädrets makter: Lokalväder. Per Axelsson

En enkel segelflygprognos

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Peter Berg, SMHI Vattenstämman, Örebro Vilka skyfall skall vi förbereda oss på?

Grovplanering. Flygmeteorologi 2. Lufttryck vs densitet. Tryckytor. Avstånd mellan tryckytor. Temperatur fel

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Flervalsfrågor

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Värme, kyla och väder. Åk

MetCoOp och Arome en mesoskalig operationell. väderprognos. Heiner Körnich, Meteorologisk Metodkonferens, Norrköping, 26/9/2013

Varningstjänsten på SMHI. Ida Dahlström

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

David Hirdman. Senaste nytt om klimatet

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Meterologi. Vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi, dvs allt som har med väder att göra. förutsäger dynamiska processer i lägre atmosfären

Extreme Forecast Index

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Erik Engström. Klimatförändring i undervisningen

Marcus Löfverström

Fysik (Ö) Bestäm hur mycket av luften som finnas under 20 km, 15 km, 10 km och 5 km genom 2 / p(h) = p 0 e mgh

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Frågeställningar vid vindkartering: Var blåser det? Varför blåser det som det gör?

Uppgifter till Väder och klimat-delen i Fysik 1

SMHIs Hydrologiska prognos- och varningstjänsten - reflektioner efter vårfloden Sara-Sofia Asp

Värmelära. Värme Fast Flytande Gas. Atomerna har bestämda Atomerna rör sig ganska Atomerna rör sig helt

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Sommarens torka. Klimatförändring

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Kapitel 3. Standardatmosfären

Bakgrundsupplysningar for ppt1

METEOROLOGI! Grunder för segelflygare

Simulering av möjliga klimatförändringar

Väder och klimat av klass 4 Sätra skola VT2015

Sårbara platser. Sårbara platser

Meteorologi - översikt

Varför modellering av luftkvalitet?

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Väder och vind till sjöss PDF ladda ner

Klimatet och våra utomhusanläggningar

Studiehandledning till. Meteorologernas. Väderbok. En studiehandledning från Studiefrämjandet

SWERAD Produktkatalog

Hydrologiska prognosoch varningstjänsten SMHI

Havsytan och CO 2 -utbytet

Analys av klimatförändringars inverkan på framtida vattenstånd i Glafsfjorden/Kyrkviken

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

Vägväderprognoser för vinterväghållare. Claes Kempe Meteorolog SMHI

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Hemsida www. ovikmvg.se (länk till klimatfrågan) Nils Pauler 1

Varför blåser det och hur mycket energi finns det i vinden

väderprognos så funkar det

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

Transkript:

Svenska fysikersamfundet 1 oktober Klimat- och väderprognoser i relation till gymnasiefysikens ämnesplan

Meteorolog SMHI sedan 2000 Fjärranalys dvs satellit och radar Anna Eronn, SMHI Vid sidan om: Väder till sjöss, Väder för långseglare och väderlektioner på lokala flygklubben

Atmosfären allmänna cirkulationen Solstrålningen: 30 % reflekteras 20 % absorberas av atmosfären 50 % absorberas av jordytan

Atmosfären allmänna cirkulationen kallt passadvindar varmt

Atmosfären allmänna cirkulationen

Atmosfären allmänna cirkulationen

Ett lågtryck bildas Kall luft L Varm luft

Ett lågtryck bildas Kall luft L Varm luft

Lågtryck L

Lågtryck L

Lågtryck L

Lågtryck Rygg L Ocklusionsfront L Dellågtryck

Satellitbild - frontsystem L Kalluftsmassa Konvektivt med typiska moln som Cumulus. Varmluftsmassa Tjocka stratus, duggregn Satelliten NOAA 12.41utc 26 mars 2009

Lufttryck, vad är det? Luften i en luftpelare över våra huvuden utövar en kraft, ett tryck. Medellufttrycket vid havsytans nivå är 1013,2 hpa Högre upp i atmosfären minskar atommängden i luftpelaren och trycket minskar

Tryckgradientkraft Lu5 1000 hpa 1015 hpa Högtryck Lågtryck 1028 hpa 1015 hpa Olika uppvärmning leder @ll tryckskillnader mellan varm och kall lu5. DeEa vill naturen utjämna.

Varför blåser det inte rakt från högtryck till lågtryck?

Corioliseffekt

Tryckgradientkraft + Coriolis =Geostrofisk vind Tryckgradientkraft Lägre lufttryck 995 hpa 1 1. Vår luftvolym rör sig mot lägre lufttryck pga tryckgradient-kraften. I rörelsen byggs Corioliskraft upp och luftvolymen avlänkas till höger (norra halvklotet). Högre lufttryck 1000 hpa

Tryckgradientkraft + Coriolis =Geostrofisk vind Tryckgradientkraft Lägre lufttryck 995 hpa 2 Vind 1 2. Tryckgradientkraften är konstant och luftvolymens rörelse ökar och även Corioliskraften. Corioliskraft Högre lufttryck 1000 hpa

Tryckgradientkraft + Coriolis =Geostrofisk vind Tryckgradientkraft Lägre lufttryck 995 hpa 3 Vind 3. Till slut balanseras Coriolis och tryckgradien-kraften. Vår luftvolym fortsätter längs med isobarerna och detta kallas geostrofisk vind. Corioliskraft Högre lufttryck 1000 hpa

Nära marken - friktionsskikt Tryckgradientkra5 Lägre lu5tryck 995 hpa Vind Frik@onskra5 Frik@on bromsar vindhas@gheten vilket medför minskad Corioliskra5. Balans då frik@on och Coriolis kompenserar gradientkra5en. Corioliskra5 Högre lu5tryck 1000 hpa

Varför blåser det inte rakt från högtryck till lågtryck? Flera krafter ska balansera varann.

Fysikersamfundet 1 okt L

Fysikersamfundet 1 okt L L

Vad är en väderprognos? 1. Insamling av väderobservationer.

2. Beräkningar Det här är i princip den matematiska formuleringen av atmosfären. Newtons 2:a lag Termodynamikens 2:a huvudsats Gaslagen Kontinuitetsekvationen

Superdator Fysikersamfundet 1 okt i England. Europeiskt samarbete.

Superdator Fysikersamfundet 1 okt i Sverige också.

Vädermodeller Globala Regionala Olika upplösning i tid och rum.

Gridpunkter, beräkningspunkter.

Vertikal upplösning Europeiska ECMWF: 91 vertikala nivåer Svenska Hirlam: 60 nivåer

Svenska Hirlam vs. Europeiska ECMWF SMHI: Hirlam 22, 11 och 5 km 4 ggr/dygn 48 eller 72 timmar lång prognos Centret i England: ECMWF 16 km 2 ggr/dygn Deutsche Wetterdienst Washington Etc

Prognosmeteorologerna vid SMHIs basproduktion. Vädervarningar P1s land- och sjöväder smhi.se Bas-väder till andra på SMHI. Telefonkonferens med Försvaret, SVT och TV4. Samarbete med SMHIs hydrologer och oceanografer (istjänst) SMHIs affärsdrivande del gör prognoser till tidningar, handel, lantbruk etc etc.

Prognosstyrning

Editera vädermodellen vid behov.

Varför blir prognoserna fel? Fel utgångsläge, d.v.s. analysen är inte exakt lika med verkligheten Förenklingar i modellen (parametriseringar) P.g.a fenomen som är så småskaliga att modellen inte kan lösa upp dessa Datakraften (t.ex. krävs det 1,630,000,000,000,000 beräkningar för en 10 dagars prognos i ECMWF-modellen) Modellens upplösning (både vertikalt och horisontalt) Modellens orografi är ofullständig Atmosfären är kaotisk

Välj rätt prognos! Alla prognoser är antaganden De kan vara mer eller mindre säkra! Orsaker: - Olika modeller är bra på olika saker! - Olika väder är olika svårt! - Detaljnivån! Detaljerat = osäkert

Klimat Väder atmosfärens tillstånd här och nu Klimat medelvärdet över längre perioder och större områden

Globala klimatmodeller Fysikersamfundet 1 okt Klimatmodellen har gridboxar för både hav och atmosfär 100-200 km horisontellt 40-60 lager i vertikalled (gåde hav och atmosfär) Tidssteg på 30-60 min

Hur räknar man på klimatet? Utgångsläget: klimatologi Och sedan ekvationerna.

Vissa områden värms mer än andra C per +1 C in global medeltemp. Nederbörden ökar i vissa områden och minskar i andra % per +1 C i global medeltemp.

Temperaturförändring 1961-1990 till 1991-2005 Winter Spring Summer Autumn

Nederbördsförändring 1961-1990 till 1991-2005 Winter Spring Summer Autumn

Utsläppsscenarier är baserade på antaganden av framtidens världens utveckling (ekonomiska och sociala parameter). Strålningsförändring RCP8.5 CO2 utsläpp RCP6.0 RCP4.5 RCP2.6

Globala utsläpp av koldioxid ökar i atmosfären

Temperaturförändring globalt och i Sverige (jmf med 1961-1990)

Medvind Nyhetsbrev från SMHI Kostnadsfri Finns som pdf för nedladdning på smhi.se

Smhi.se

Smhi.se - kunskapsbanken

Tack!

Att utbilda sig till meteorolog Uppsala Universitet Stockholms Universitet Lunds Universitet Kandidatexamen 3 år och Masterexamen 5 år Matte Fysik Meteorologi