I arbetsför ålder: Stina Qvarnström, företagsläkare Harriet Viio, företagsskötare

HANGÖ: Omfattande välfärdsberättelse 2013-2016 Välfärdsberättelse för fullmäktigeperioden 2009-2012 och välfärdsplan för fullmäktigeperioden 2013-2016 De ansvariga instanserna och de personer som utarbetat berättelsen (ämbetsinnehavare, förtroendepersoner, arbetsgrupper): Som ledningsgruppen för välfärdsarbetet verkar stadens ledningsgrupp till vilken hör: Jouko Mäkinen, stadsdirektör, ordförande Jussi-Pekka Jutila, kanslichef Juha Kuittinen, stadskamrer Jukka Takala, teknisk chef Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör, sekreterare Karl-Erik Gustafsson, bildningschef Jennika Friman, direktör för kultur- och medborgarverksamhet Marika Pulliainen, turistchef Katianna Kuula, direktör för hälsoövervakningen Nina Granqvist, personalchef Nina Näsänen, informatör/hr assistent Välfärdsarbetets styrgrupper enligt åldersgrupper: Hyvä gruppen (välfärdsgrupp för barn och unga): Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör, ordförande Karl-Erik Gustafsson, bildningsdirektör Marjut Vihervuori, verkstads förman, sekreterare Elisabeth Sundberg, socialvårdschef Camilla Kaunisto, tf. socialarbetare Susann Blomqvist, hälsovårdare Nina Hellström, socialkurator Birgitta Mannström, dagvårdschef Tommy Gröndahl, ungdoms- och idrottschef Skolpsykolog I arbetsför ålder: Stina Qvarnström, företagsläkare Harriet Viio, företagsskötare Äldre (SAS-gruppen): Leena Hytti, äldrevårdscentralens servicechef (PJ) Leena Hytti, servicehusets chef Sirpa Råberg, hemvårdens chef Eva Isaksson, socialarbetare Christa Råberg, servicehandledare (sekreterare) Hanna Österlund, äldrevårdscentralens fysioterapeut Ann Nylund-Mällinen, hälsocentralens avdelningsskötare Marja-Liisa Vuoristo, äldrevårdens ansvarsläkare, geriater DEL I: UTVÄRDERING AV DEN GÅNGNA FULLMÄKTIGEPERIODEN 1. Bedömning av välfärdsinformationen och genomförda åtgärder Sammandrag och slutsatser av observationer och uppskattningar Detta är Hangö stads första omfattande välfärdsberättelse. Som bas har använts den av TerPS2-projektet utvecklade elektroniska välfärdsberättelsen och dess indikatorer, vilka till största del är från år 2013. Som

jämförelsekommuner har använts Raseborg och Lojo samt medeltalsuppgifter från Nyland och hela landet. Eftersom en omfattande välfärdsberättelse inte gjorts tidigare är utgångsläget de indikatorer, vilka finns tillgängliga och situationen nu. Kommunens struktur, ekonomi och livskraft Struktur Hangös läge jämfört med bosättningscentrumen i Finland är både fördelaktig och ofördelaktig, beroende på infallssvinkel. Fördelaktig är placeringen i Södra-Finlands bosättnings- och arbetsplatscentrum. Även Hangös läge på Finlands sydligaste udde nära Europa har möjliggjort utvecklingen av en framgångsrik hamn- och logistikverksamhet. Ofördelaktig är placeringen i landskapet Nylands randområde, med 140 km till huvudstadsregionen. Med nuvarande trafikförbindelser är en omfattande arbetsresependling mellan Hangö och huvudstadsregionen inte möjlig. Avståndet begränsar även små- och serviceföretagens möjlighet, att utnyttja huvudstadsregionens bosättningscentrering i sin affärsverksamhet. Hangö är till arealen liten, 117 km2. Samhällsstrukturen är tät, eftersom ca... % av befolkningen bor på stadstätortsområdet (... personer). Den andra tätorten, Lappvik, är fördelaktigt belägen invid huvudtrafikleden. I Lappvik bor ca 800 personer. Det finns lite egentlig glesbebyggelse. En tät samhälsstruktur innebär också, att största delen (... %) av hushållen omfattas av vatten- och avloppsnätet. Ekonomin Hangö har varit en oberoende ort både vad gäller ordnandet av arbetsplatser och kommunala tjänster. Hamnverksamheten med där tillhörande verksamhet och industrin har varit betydande sysselsättare, liksom turismen under sommarmånaderna. Hangös läge har inneburit, att staden ordnat de offentliga tjänsterna i huvudsak själv, förutom specialsjukvården. Arbetsplatssjälvförsörjningsgraden har varit exceptionellt hög, ofta över 100 %. Ändring har skett efter recessionen på 1990-talet. Arbetsplatserna har minskat kraftigt speciellt inom industrin, men även i parti- och detaljhandeln och i statens verksamhet. Arbetsplatserna har minskat under åren 1990 2012 med ca 33 %, dvs ca 2000 arbetsplatser. Samtidigt har befolkningsantalet minskat med 21 & (2430) och den arbetsföra arbetskraften med 27 % (1574). Speciellt efter stålfabrik FNSteel Oy Ab:s konkurs år 2012 har arbetslöshetsgraden varit hög, 13 15 %.

Minskningen av befolkningen och arbetsplatserna har försvagat Hangös ekonomi. Framförallt efter recessionen, som började år 2008, har ekonomin i flera år uppvisat underskott. Samtidigt förverkligade stora hamn- och vatten- och avloppsinvesteringar har inneburit snabb stegring av helhetslånebördan. Nämnda investeringar har varit viktiga för hamntrafikens utveckling och industrins investeringsbeslut. Hangö har efter år 2008 anpassat sin ekonomi till de förändrade omständigheterna genom att minska sin personal genom pensioneringar (-29 %), genom att minska och höja på skatteprocenten, som nu är 21,75 % (år 2008, 18,25 %). Dessa åtgärder fortsätter åtminstone till år 2018. Nu har staden ackumulerat överskott ca 4 milj. euro, vilket uppstod genom bolagisering (försäljning) av hamnen 1.1.2014. Obalansen (underskottet) i stadens årliga helhetsekonomin är fortfarande ca 2 milj., vilket är avsett att utjämnas för utgången av år 2016. Livskraft För att stoppa den negativa befolkningsutvecklingen och för att få budgeten i hållbar balans krävs ökning av arbetsplatser. I detta syfte köpte Hangö stad 10.12.2014 Koverhar hamn, mark- och vattenområden ca 665 ha av FNSteel Oy Ab:s konkursbo. Hamnen är uthyrd åt Hangö Hamn Ab. En del av markområdena planläggs för företagsverksamhet. Diverse branscher har investeringar i förverkligande eller under planering bl.a. hos industriföretag inom kemibranschen, företag inom turismbranschen och serviceföretag inom båtbranschen. Dessa antas även betyda nya arbetsplatser. Trots att det i Hangö inte finns väldigt mycket sedvanliga sommarbostäder (ca 780), bor här många deltidshangöbor. Deras närvaro, sakkännedom och köpkraft ersätter delvis den utflyttade befolkningen. Deltidshangöborna är en del av Hangös livskraft och som många kommuner med befolkningsförlust inte har. Hangös natur och hav ger bra möjligheter för friluftsliv och egenhändig motion. Kulturlivet i staden är livligt. Hangö brottas dock med många utmaningar beträffande befolkningens välfärd.

Befolkningsprognosen är negativ i Hangö, det finns fler utflyttare än inflyttare. Andelen åldersstigna (över 65 år) ökar och man förväntar sig, att speciellt gruppen över 75 åringar ökar avsevärt inom de kommande 15 åren. Gruppen i arbetsför ålder minskar och barnens andel av befolkningen är mindre än på annat håll. Nettoutgifterna för social- och hälsovården var år 2013 klart högre än i jämförelsekommunerna. Social- och hälsovårdens servicestruktur är dyr och specialsjukvårdens tjänster används rikligt. Tyngdpunkten har flyttats till primärvården, resurser har ökats med målsättning att sköta ännu fler inom primärvården och undvika överlappning. En hemförlovningsskötare har utnämnts och till hennes uppgifter hör att följa upp vårdkedjan och vara en kontaktlänk mellan specialsjukvården och primärvården. Samarbetet med hemförlovningsteamet i Raseborg kommer även att utvecklas.

Alla åldersgrupper Hangöbornas sjuklighetsindex är enligt FPA (2013) högre än i jämförelsekommunerna. I indexet för blodtryckssjukdom och diabetes placerar sig hangöborna ovanför riksnivån, däremot är indexet för psykos, kranskärlssjukdom, astma, reumatoid artrit och hjärtsvikt under riksnivån. Vårdkedjorna granskas och effektiveras, samarbete med specialsjukvården intensifieras och klientansvarig utses för långtidssjuka och sådana som använder rikligt hälsovårdstjänster. Antalet brott, som kommit till polisens kännedom vilka riktar sig mot liv och hälsa var högre i Hangö än i andra kommuner (2013). Äventyrande av trafiksäkerheten och trafikförseelser är lägre än annanstans, men om man granskar vissa trafikförseelser, till vilka räknas äventyrande av trafiksäkerheten, rattfylleri, vatten-, luft- eller tågtrafiksfylleri, överlämnande av fortskaffningsmedel åt berusad, trafikfylleri med motorlöst fordon och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet vilka kommit till polisens kännedom var antalet högre än i andra kommuner. Brotten antecknas enligt brottsplats och man kan konstatera att Hangö är en märkbar sommarstad. Under sommaren ordnas många betydande evenemang då det i Hangö samlas rikligt med människor från andra kommuner.

Vuxnas mentalvårdsbesök vid öppna vården per 1000 invånare över 18 år var såsom i Raseborg högre än i jämförelsekommunerna såsom också specialsjukvårdens öppenvårdsbesök (2013). Av antalet invånare som vårdats i rusvårdsanstalter per 1000 invånare är hangöborna klart fler (2013). Hangöborna har också klart fler vårdperioder per 10 000 invånare på grund av fallolyckor (2013). Utgifterna för tjänster och ekonomiska stödåtgärder i enlighet med handikappservicelagen var tillsammans med Raseborg högre än i jämförelsekommunerna (2013). Barn och barnfamiljer Bristen på vänner hos eleverna i 8 och 9 klass växte markant mellan åren 2008 och 2010, men år 2013 hade bristen på vänner minskat. Trots det upplevde eleverna i 8 och 9 klass, att de har färre vänner än i jämförelsekommunerna. Mobbningen har minskat och man har satsat på att förebygga mobbning i skolorna. Antalet barn i åldern 0-17 år, vilka placerats utanför hemmet, är högre än i jämförelsekommunerna. Det förebyggande arbetet till förmån för barn och barnfamiljer börjar ge resultat. Antalet placerade har kunnat minskas och hälften av barnen placerade utanför hemmet, är placerade i familjer och inte i anstalter. Antalet 0-17 åringar, som omfattas av stödåtgärder inom barnskyddets öppenvård, är klart fler i Hangö än i jämförelsekommunerna. En satsning på barnskyddet har gjorts och resurserna ökats. Det förebyggande arbetet till förmån för barn och familjer fortsätter och mångprofessionella team har bildfats. Hyvä-gruppen är styrgrupp för detta arbete.

Antalet brottsmisstänkta 0-14 åringar har ökat markant från år 2012 (2012, 14/1000 jämnåriga och 2013, 24/1000 jämnåriga) och är avsevärt högre än i jämförelsekommunerna. I Raseborg 5/1000 jämnåriga och Nyland 12/1000 jämnåriga år 2013. Samma trend fortsätter i åldersklassen 15-17 åringar. Brottsmisstänkt är inte samma sak som antalet konstaterade skyldiga. År 2013 hade det i åldersklassen hangöbor under 15 år skett 35 brottsmisstankar, av vilka 6 var flickor och där sju personer var skyldiga till fler brottsmisstankar. Brottsmisstankarna är skadegörelse, snatteri, misshandel, alkoholförseelse, ordningsförseelse, äventyrande av trafiksäkerheten, förande av fortskaffningsmedel utan behörighet, trafikförseelse, betalningsmedelsbedrägeri, olaga hot, stöld och lämnande av oriktiga personuppgifter. Snatteri är den klart vanligaste förseelsen, framförallt flickor gör sig skyldiga till detta. Misshandel var följande vanligaste företeelse. Trafikförseelser och alkoholförseelser var ungefär lika många. I åldersklassen 15-17 åringar fanns 25 brottsmisstänkta av vilka två var flickor och fyra var misstänkta för flera brott. I denna åldersklass var trafikförseelserna och motorfordonsförseelserna de vanligaste. Hangöeleverna i 8 och 9 klass upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttligt eller dåligt jämförelsevis oftare än i jämförelsekommunerna. Skolhälsovården har många klientbesök. Det kan bero på att tillgången

till skolhälsovården är bra eller att behovet har ökat. I Hangö är belastningen inom skolhälsovården rimlig, ca 450 elever/skolhälsovårdare. Antalet vårddagar i psykiatrisk anstaltsvård hos personer i åldern 0-16 år har halverats från år 2012 till 2013, men är fortfarande högre än i jämförelsekommunerna. Till antalet är det inte fråga om väldigt många barn och unga. År 2012 var vårdperioderna längre, men år 2013 har något fler barn och unga vårdats i anstalt, men vårdperioderna har varit kortare. Specialsjukvårdens öppenvårdsbesök för 13-17 åringar har ökat lite från år 2011. Man kan konstatera, att psykiatriska sidan i Ekenäs har satsat på mobila tjänster. På hälsovårdscentralen har en avdelning för barn, ungdomar och familjer bildats, till vilken hör rådgivningarna, skolhälsovården, socialkuratorn, familjeterapeuten, talterapeuten och psykiatriska sjukskötaren samt psykologen. Även familjearbetarnas antal har ökats. Denna satsning har som målsättning att man sköter fler inom primärvården och att anstaltsvårdens vårddagar skulle minska. Mångprofessionellt samarbete med hälsovården, socialvården, dagvården, ungdomsväsendet och skolan har effektiverats, för att man skall kunna möte de utmaningar, som den uppdaterade socialvårdslagen och Sote-reformen för med sig. Unga och unga vuxna

Klart fler 17-24 åringar blir utanför utbildning än i jämförelsekommunerna; i Hangö 20 %, i Raseborg 10,9 % och i Nyland 11,8 %. Hangö har eget svensk- och finskspråkit gymnasium, men närmaste svenskspråkiga andra stadiets utbildning är i Ekenäs och finskspråkiga i Lojo. Arbetslösheten bland 18-24 åriga hangöbor har i stadig takt ökat och är klart högre än annanstans, i Hangö fanns det 21,4 % ungdomsarbetslösa år 2013, när motsvarande siffra i Raseborg var 11.8 % och i Nyland 9,1 %. Staden har ökat på anslagen och flera unga har möjlighet att få sommarjobb i åldersklassen 15-17 åringar och barnskyddet anställer i samråd med ungdomsväsendet ca 20 st. 14-15 åringar. Detta ger de unga möjlighet att pröva på arbete och motiverar till att arbeta och förtjäna egen lön. Antalet sådana som får långtidsutkomststöd är fler i Hangö än annanstans. År 2013 var de 4 %, när motsvarande siffra i Raseborg är 2,9 % och i Nyland 3,5 %.

Mentalvårds- och rusvårdsproblemen syns även i åldersklassen 18-24 åringar. Betydelsen av Point Vias stöd-, rådgivnings- och handledningstjänst är viktig vid handledning till tjänster. Människor i arbetsför ålder Antalet människor i arbetsför ålder är i Hangö och Raseborg i jämförelse lägre än i jämförelsekommunerna. Antalet sådana som får invalidpension i åldern 25-64 åriga samt svårt sysselsatta i åldern 15-64 är högre än i jämförelsekommunerna (2013). Ändå är andelen 25-64 åringar som får utkomststöd mindre än i jämförelsekommunerna. Det finns jämförelsevis ett större antal stöd- och rörelseorganens sjukdomar samt blodcirkulationssjudomar i ålder 16-64 år än i jämförelsekommunerna. 25-64 åringar som vårdats på institutioner för missbrukarvård/1000 i samma ålder är klart flera än i jämförelsekommunerna.

Äldre I Hangö är andelen 65 år fyllda av befolkningen större än i jämförelsekommunerna. Antalet 65-74 åringar av befolkningen är 16,8 % när den i hela landet är 10,9 %. Andelen hemmaboende 75 år fyllda är 90,5 % och är lite under den riksomfattande kvalitetsrekommendationens målsättning, men ändå på ungefär samma nivå som i jämförelsekommunerna förutom Lojo, där antalet är högre (riksomfattande kvalitetsrekommendation 91-92 %). Av hemmaboende 75 år fyllda är ensamboende 50,4 % och det är 0,2-4,7 % mer än riksomfattande och i jämförelsekommunerna. Ensamboende och sådana som lider av ensamhet strävar man till att fr.o.m. början av 2015 nå genom välfärdsträffar och hälsogranskningar riktade till 70-, 75-, 80-, 85-, 90-, 95- och 100 år fyllda. Hangö har också väl resurserad, lågtröskel dagverksamhetstjänster för klienterna, med vilka man strävar till att stärka gemenskapen och den sociala verksamheten. Av 75 år fyllda i Hangö hör fler till regelbunden hemvårdstjänst och serviceboende än i jämförelsekommunerna. Av 75 år fyllda var 13,4 % i regelbunden hemvård, när den riksomfattande kvalitetsrekommendationens målsättning är 13-14 % t.o.m. år 2017. I effektiverat serviceboende bodde 8,4 % av 75 år fyllda, när målsättningen enligt den riksomfattande kvalitetsrekommendationen är 6-7 %. I långtids anstaltsvård var 1,2 %, vilket är mindre än i jämförelsekommunerna, målsättningen i enlighet med kvalitetsrekommendationen är högst 2-3 %. Fr.o.m. september 2013 har Hangö kunnat erbjuda långtids anstaltsvård endast på basen av medicinska orsaker på hälsovårdscentralen.

Av antalet 75 år fyllda erhöll 3,2 % stöd för närståendevård, när de enligt den riksomfattande målsättningen borde vara 6-7 % t.o.m. år 2017. En helhetsmässig utveckling av stöd för närståendevård (vårdarvoden, närståendevårdarnas lediga dagar och möjligheten till kortvård, välfärds- och hälsovårdsgranskningar för närståendevårdare samt närståendevårdarnas kamratstöd) är år 2015 en av verksamhetens tyngdpunktsområden vid servicecentralen för äldrevårdstjänster. 2. Centrala lärdomar från den gångna fullmäktigeperioden Till följd av den nya lagstiftningen (hälso- och sjukvårslagen, socialvårdslagen) samt Sote reformen bör kommunerna förbereda sig på att tyngpunkterna för servicen ändrar och informera om var man kan söka och få service. I båda lagarna poängteras förstärkning av basservicen och betydelsen av förebyggande vård. Dessa målsättningar går som en röd tråd genom välfärdsberättelsen. Man har modigt satsat på det förebyggande arbetet. Under åren har man målmedvetet ökat insatserna inom barnskyddet i familjearbetet genom att öka familjearbetarnas antal och nu genom projekt substansen i arbetet genom den mångprofessionella styrgruppen Hyvä-gruppen. Samtidigt har man i hälsocentralen grundat en avdelning för barn, ungdomar och familjer där rådgivningarna och barn och ungdomsmottagningen gör intimt samarbete med övriga enheter till familjernas bästa. På hälsovårdscentralen har man i planerna att bilda ett mångprofessionellt expertteam med tyngdpunkt på det förebyggande arbetet och redan nu finns klientansvariga för diabetes- och astmapatienter. Man planerar även en klientansvarig för äldre. Man har sett det som nödvändigt att göra upp helhetsmässiga vårdplaner för olika klientgrupper. För äldre över 70 år erbjuds hälsogranskningar, välfärdsträffar och lågtröskel dagverksamhet med motionsrådgivning. Betydande är att institutionsvård på hälsocentralens bäddavdelning erbjuds endast på medicinska grunder. Genom hälsorådgivning och mångsidig information stöder man patienten att förbinda sig till sin egen vård. Sote reformens viktigaste uppgifter är primärvårdens, socialvårdens och specialsjukvårdens intima samarbete. Speciellt i detta läge bör en förstärkning av primärvården komma i främsta rum. Arbetet har börjats genom att utse en hemförlovningsskötare som en kontaktperson mellan specialsjukvården och primärvården. Vårdkedjorna effektiveras och samarbetet ökas och för långtidssjuka och för dem som använder rikligt av hälsovårdens tjänster utses en klientansvarig. Speciellt för dessa klientgrupper är en integrering och samarbetet mellan hälsovården och socialvården viktig. Inom sjukvården bör man koncentrera sig på att förebygga sjukdomar, att hela och att minska lidande samt att minska hälsoskillnaderna. Genom handledning bör man stöda patienten att förbinda sig till sin egen vård. Inom socialvården bör man fortfarande öka lågtröskel servicen och stärka basservicen med tyngdpunkt på det förebyggande arbetets betydelse. Nya arbetsformer bör fortgående utvecklas och tas i bruk.

DEL II PLANERING AV DEN KOMMANDE FULLMÄKTIGEPERIODEN 3. Tyngdpunkter och linjedragningar i kommunstrategin Hangö strategi 2025 gott liv i staden vid havet Enligt strategin är Hangö år 2025 en växande, dragkraftig, havsnära stad, i vilken det goda livet grundar sig på en fungerande vardag, trivsam omgivning och livskraftig företagsverksamhet. Nya företag finns i branscher som främjar hållbar utveckling. Visionen framhäver framtida Hangös tro på framtiden, mångsidig dragkraft, säker och fungerande vardag och livlig företagsverksamhet med mångsidiga, nya verksamheter. Verksamhetens värdegrund är att Hangö stad i sin verksamhet är invånar- och klientcentrerad, ansvarig arbetstagare som individ och organisation som helhet, öppen liberal, samarbetsvillig, villig att förnya sig och framgångsrik. De strategiska målsättningarna är utvecklingsmålsättningar, vilka på lång sikt fokuserar på visionen och dessa är 1. ökning av företagsverksamhet och arbetsplatser, 2. förbättring av resultatet, 3. aktivt Hangö året runt, 4. främjande av hälsa och välmående, 5. omsorg om stadens profil och om att omgivningen är städad 6. styrkor utnyttjas utan fördomar. 4. Program och planer som stöder främjandet av välfärd Målsättningen för stadens välfärdsprogram bör vara att minska hälsoskillnaderna bland kommuninnevånarna, verka förebyggande och prioritera verksamhet som främjar hälsa och välmående. Hangö stads strategi 2025 Stadens allmänna beredskapsplan Beredskapsplan för social- och hälsovårdsväsendet Plan för kvalitetsledningen och patientsäkerheten (341/2011) Tillsynsplanen för Sydspetsens miljöhälsa Välfärd för barnfamiljer och unga i Hangö Elevvård i förskolan Välmående elev i en trygg skola Handlingsplan mot mobbning för förskola och dagvård Krisplan för dagvård och förskola, om det ofattbara inträffar Hangö trafiksäkerhetsplan och arbetsgrupp för trafiksäkerheten Gemensam handlingsplan för rådgivning, skola, studerandehälsovård samt barn och ungas förebyggande hälsovård Plan för att stöda äldrebefolkningen (980/2012) 5. Plan för främjande av välfärd under kommande fullmäktigeperiod

1) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Prioritering av verksamhet som främjar hälsa och välmående och verkar förebyggande Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Rådgivningsverksamhet, Ökande av familjearbete där barn- och Förebyggande arbete tidigt ingripande och ungdomsmottagning, Mätarna i bland barn och i yrkesövergripande teamarbete familjearbetare, välfärdsberättelsen. barnfamiljer är centrala arbetsmetoder småbarnsfostran, skolor, elevvård, barnskydd. Stödande av unga arbetslösa och långtidsarbetslösa Stödande av de äldres funktionsförmåga och boende hemma samt förebyggande av ensamhet. Helhetsmässig utveckling av närståendevårdarstödet Minska rökning Effektivering av ungdomsverkstadsverksamhet och rehabiliterande arbetsverksamhet genom samarbete mellan sektorerna Förnyande av hemvårdens tjänster via projekt. Uppdatering av datasystem och mobil apparatur för att motsvara nutidens utmaningar. Erbjuds välfärdsträffar för ensamboende och för sådana som lider av ensamhet (70-, 75-, 80-, 85-, 90-, 95- och 100 år fyllda) Lågtröskel gruppverksamhet, motionsrådgivning och deltagande i olika projekt (Kraft i Åren). Klienthandledaren utreder den äldres servicebehov. Justering av närståendevårdarnas vårdarvoden, närståendevårdarnas lediga dagar och möjlighet till kortvård. Välfärds- och hälsogranskningar för närståendevårdare Hangö ansluter sig till programmet Rökfri kommun år 2015 En arbetsgrupp bestående av olika förvaltningsenheter ansvarar för projektets framskridning. 2) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Trygghet i den dagliga verksamheten. Alla kommunens verksamheter Servicecentralen för äldrevårdstjänster, fysioterapeuter och samarbete med idrottssidan. Klienthandledare Medlemmarna i arbetsgruppen Hälsocentralen Mätarna i välfärdsberättelsen. Mängden deltagare i ungdomsverkstäderna Mängden deltagare i rehabiliterande arbetsverksamhet. Antal hemmaboende över 75 åringar (målsättning 91-92 %). De som hör till regelbunden hemvård (målsättning 13-14 %). De som hör till närståendevård (målsättning 6-7 %). De som bor i effektiverat serviceboende (målsättning 6-7 %). De som bor i långtids anstaltsboende (målsättning 2-3 %). Projektens förverklighetsgrad. Antalet deltagare i grupperna. Antalet rökande i olika åldersklasser i Hangö.

Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Stadens ledningsgrupp Utarbetning av ett Ledningsgruppens uppdaterar och uppgör Programmets trygghetsprogram och medlemmar och vid beredskaps- och färdigställande 2015. en beredskapsplan. behov andra parter. säkerhetsprogrammet. Bullerbekämpning Ökning av allmän säkerhet. Bullerområdenas modellering i samband med projekt. Tillräckligt med statliga myndighetsresurser. Tekniska sektorn Polisen och övriga professionella inom säkerhetsbranschen. Projektens förverkligande. Brottsmängden i Hangö. 3) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Förebyggande av folksjukdomar och uppmuntran till sunda levnadsvanor. Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Ökning av förebyggande arbete i primärhälsovården och förebyggande av folksjukdomar. Expertgrupper för olika folksjukdomar bildas bestående av professionella inom hälsovården, socialvården och åldringsvården. Klientansvariga koordinerar vården och gör vårdplan för personer med kroniska eller många sjukdomar och/eller klienter som behöver mycket tjänster. Ökning av hälso- och motionsrådgivning. Hälso- och motionsrådgivning. Sporrande av motion på egen hand. Förebygga användningen Upplysning och utbildning för av rusmedel och främja personalen inom arbete för den mentala hälsan missbrukar-och mentalvård. 4) Tyngdpunktsområde och utvecklingspunkt(er) Regionalt samarbete och samarbete över kommungränserna Hälsovården, socialvården, åldringsvården. Klientansvarig. Hälsovården, åldringsvården Idrottssidan Fysioterapeuterna Hela grundtrygghetens personal. Sjuklighetsindex Gjorda aktiveringsplaner. Antalet som deltagit i utbildningar. Målsättningar Åtgärder Resurser Utvärderingsmätare Samarbete med Samarbetsmötenas hälsoorganisationer och Samarbetsmöten Alla förvaltningsenheter förverkligande. övriga regionala aktörer. Regelbundna samarbetsmöten Samarbetsmötenas Sote-samarbete. Grundtryggheten. med närkommuner. förverkligande. DEL III FULLMÄKTIGEBEHANDLING 6. Godkännande av välfärdsberättelsen för fullmäktigeperioden Godkänd i fullmäktige som en del av kommunens verksamhetsplanering och ekonomiska planering dd.mm.åååå