Vårdprogram för Åttjärnsbodarna i Örnsköldsvik

Vårdprogram för Åttjärnsbodarna i Örnsköldsvik Önskan 1: 2, Skorpeds socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland. Rapportnummer 2007:23 Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher

2 VÅRDPROGRAM FÖR ÅTTJÄRNS FÄBOD Innehållsförteckning Sid. SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 3 SKYDD OCH PLANBESTÄMMELSER 3 Läge och fastighet Skydd enligt Kulturminneslagen Planbestämmelser VÄRDEBESKRIVNING 4 Kulturhistoriska värden BESKRIVNING 4 Mark 4 Byggnader 6 Stuga 1 Stuga 2 Fähus 1 Fähus 2 Fähus 3 Fähus 4 Fähus 5 Skyddvärda delar SKADOR / ÅTGÄRDER 14 Mark Byggnader Stuga 1 Stuga 2 Fähus 1 Fähus 2 Fähus 3 Fähus 4 Fähus 5 MÅLSÄTTNING 22 Byggnader Fäbodplatsens framtida funktion Tillgänglighet KÄLLOR 23 BILAGOR Vårdplan Karta 1 : 5000, Plan-- och miljökontoret, Örnsköldsviks kommun.

3 SAMMANFATTNING Åttjärnsbodarna utgörs av två dubbelstugor samt fem fähus på rad, ett gethus saknas. Placeringen av samtliga hus, stugornas och fähusens exteriör och planlösning har alla ett högt skyddsvärde liksom kokplatser framför stugorna och fäbodstigar. Att röja undan växtligheten är en akut åtgärd för husets fortlevnad. Regn på höga träd nära husen ger ett förlängt fukttillskott på tak och väggar under mycket längre tid än regnet pågår. Barr, pollen och skräp som faller ner binder också fukten, vilket får mossa och lav att växa, till skada för underliggande trä. Angelägen prioritering (se vårdschemat) är dessutom upprustning av utfallna dörrar, bågar och fönsterglas i fähusen samt trälagningar kring och under luckor på baksidorna, att taken är täta och skorstenar lagade på stugorna samt upprustning av stuga nr. 2, som fortfarande har kvar mycket historiskt material (fönster, gammal dörr). Lagningar och ersättning av virke utförs med virke av samma typ och dimensioner som originaldelarna och fogningar ska ske på traditionellt sätt. Viktig för fäbodens fortlevnad är också att platsen blir tillgänglig för allmänheten och att byggnaderna används. Det vore en fördel om fäbodplatsen kunde införlivas i intilliggande naturreservat, vilket kunde öka möjligheterna till ett fortlöpande underhåll och skydd av kulturmiljön. Fäboden kan få stor betydelse för det rörliga friluftslivet och kulturturismen i länet. INLEDNING Murberget Länsmuseet Västernorrland har av Länsstyrelsen Västernorrland fått i uppdrag att göra ett åtgärdsprogram / kostnadsberäkning inom 5-årsplan samt intervall för underhåll för Åttjärns fäbodar, Örnsköldsviks kommun. Naturvårdsverket inrättade Naturreservat för intilliggande skogsmark år 1999. SKYDD OCH PLANBESTÄMMELSER Läge och fastighet Önskan 1 : 22, Skorpeds socken, Örnsköldsviks kommun. Skydd enligt Kulturminneslagen Inget skydd. Planbestämmelser Fäbodens byggnader äger ett generellt skydd enligt PBL Kap. 3:1, 3:10 och 3:12.

4 VÄRDEBESKRIVNING Kulturhistoriska värden Fäboden utpekas i Fäbodinventering 1999, Västernorrlands län, rapport 1999:7(Länsstyrelsen / Länsmuseet). Fäboden har autenticitet och är representativ för denna del av landskapet: Den har en för mellersta Ångermanland och dess kusttrakter typisk utformning med stugor och fähus i parallella rader och dubbelstugorna är typiska för området (jfr. Frödin 1939) och även för kustkommunen Örnsköldsvik, som hade 18-20 dubbelstugor vid länsinventeringen av ca 120 fäbodar 1999. Redan i länsinventeringen 1999, där både kultur- och naturskyddsvärden vägdes samman, är Åttjärnsbodarna klassade som högt skyddsvärda. Fäbodstället har också stora upplevelsevärden. Trots igenväxning har den långa slingrande fäbodstigen och den timrade fäboden intill den lilla skogstjärnen en speciell atmosfär. Om fäboden skulle komma att ingå i intilliggande naturreservat skulle tillgängligheten och allmänhetens tillgång till vår kulturhistoria öka, till gagn både för kultumiljövården och kulturturistismen i länet. BESKRIVNING Mark Vallen Fäbodvallen är ganska liten och mycket igenväxt. Den ligger relativt högt i kuperad terräng och omfattar ca 0,2 ha öppen ohävdad mark kring stugorna och inhägnas av en mestadels nerrasad hage. Vallen omges på alla sidor av barr- och lövskog; gammelskog närmare naturreservatet och yngre skog åt öster med lingon och blåbärsris. Inga spår syns efter slåtter eller odling (Bertil Carlsson. Kokplatser 2 kokplatser framför stugorna är dag överväxta och man ser spår av kallmurad natursten. Hage De återstående resterna av vallens hage har en traditionell utformning men är troligen från 1900- talets senare del. Den har inte haft traditionell bindning utan ståltrådsfästen. Hagen har omgett hela vallen med sina samtliga byggnader som en tomtinhägnad men av spåren att döma verkar inte hagen ha fungerat med tanke på att skilja betande djur från slåttervall. På skissen av fäboden från 1939 (John Frödin) ser man däremot stugor och kokplatser inhägnade från djuren med fähusen utanför.

5 Fäboden med fähusraden till höger och stugorna till vänster när man kommer på fäbodstigen österifrån. De två dubbelstugorna vända med ryggen mot fähusen och kokplatserna framför stugorna.

6 Byggnader Fäboden är belägen på en brant terrass alldeles intill Åttjärnens norra strand och användes av Önskans by fram till 1946. Två vinkelställda dubbelstugor med inbyggda mjölkbodar står mittemot en rad med fem tätt stående fähus, där ett gethus saknas och bildar en lucka i raden. Kokplatserna, blanngäla (idag överväxta) är placerade framför stugorna närmast branten mot tjärnen. Stugornas ingångar är bortvända från raden av fähus. Fäboden omnämns fäboden från 1939 (John Frödin). Rester av övertorvad kokplats framför stuga 1. Stuga 1 (från öster till väster) Stuga 1. Fasad mot söder, gavel mot öster. Stugan har symmetrisk fasad med två ingångar centralt till vardera stuga och rektangulär plan med intimrad skiljevägg på mitten. Det finns även intimrade skiljeväggar på gavlarna, sannolikt för varsin mjölkbod mot norr på baksidan huset och gemensam murstock på mitten så att varje stugrum kan ha en eldstad. Gemensam bro av bräder med ett plansteg och vilplan. Taket har takved lagd under

7 sentid, vilket avser att ge stugan ett äldre utseende, under finns ett modernt plåttak. Taket har två sidåsar på vardera takfall och är helt överväxt med mossa. En murad skorsten sitter i nock och är inte heller gammal. En bom saknas på södra takfallet och en pinne för bommen. Fasaderna av handbilat, omålat och skrätt timmer är solbrynt mot söder och stugan har knutar av 1800- talstyp. Inskurna initialer SH PL på varv 9 intill NO knuten. EN i kursiv stil inskuret på V gavelväggen varv 8, PE inskuret på varv 7 samt flera gamla märkningar (någon gång flyttad stuga). Grunden är av natursten. Denna stuga är upprustad under senare år och huvudsakligen i gott skick utom skorstenen. Stommen har en blandning av gammal och modern isolering med glaseller mineralull samt även linskäkt i nåten (fotot till höger). Dörrarna har grönmålad bastupanel i gott skick, fönster är delvis av utbytt virke. Vindskivor och hängrännor av av tidigare tryckimpregnerat trä på fram- och baksidor är u.a. Stuga 2. Stuga 2. Gavelingång mot söder, långfasad mot öster.

8 Dubbelstuga med intimrade skiljeväggar men med två ingångar på gavelväggen. Skiljeväggar finns även på långsidorna, sannolikt för mjölkbodar i bakre delen av stugan. Denna stuga är överlag autentisk med äldre enkeldörrar av breda stående bräder och två tättspröjsade fönster på vardera sida dörrarna; 6 rutor på det östra, 12 rutor på det västra fönstret.. Timret är skrätt, NO knuten. omålat och handbilat med knutar av 1800- talstyp. Stugan har sadeltak med TRPplåt, två sidåsar vardera sida och en kroppås. En murad skorsten sitter i nock. Gemensamt bro av en stor plan sten med en lång bräda som vilplan. Inskription NI samt romerska bokstäver på östra väggen intill NO knutkedjan, vilket tyder på flyttat timmer. På östra och västra långsidorna finns äldre igensatta fönster (mindre öppning åt öster). Stuga 2.

9 Fähus 1 (från öster till väster) Fähuset har skrätt omålat timmer och gavelingång genom enkeldörr. Ett fönster i liggande format sitter ovanför dörren. Inskription PAS i timret t h om dörren. Sadeltaket har TRP-plåt, två sidåsar och en kroppås. Knutarna är av 1800- talstyp.en brygga av övertorvad natursten leder in i fähuset. Fyra utgödslingshål på baksidan, två luckor saknas upptill. Fähus 1 Fähus 1. Övertorvad brygga till ingången.

10 Fähus 1. Gångjärn. Fähus 2. Fähuset har skrätt omålat timmer och gavelingång genom enkeldörr, som har hänglås. Ett liggande fönster med mittpost sitter ovanför dörren. Sadeltaket har TRPplåt, två sidåsar och en kroppås. Knutarna är av 1800- talstyp. En brygga av övertorvad natursten leder in i fähuset. Utanpå syllen framför ingången sitter en påspikad bräda, som ev. utgör tröskel eller varit skydd för skada på syllen. Fyra utgödslingshål på baksidan som alla saknar luckor. Fähus 2. Foton, se även Åtgärder.

11 Fähus 3. Fähuset är helt igenväxt på framsidan. Huset har skrätt omålat timmer med spår av rödfärg och gavelingång genom enkeldörr. Knutarna är av 1800- talstyp. Ett liggande fönster med mittpost sitter ovanför dörren. Sadeltaket har TRP-plåt, två sidåsar och en kroppås. En brygga av övertorvad natursten leder in i fähuset. Fyra utgödslingshål på baksidan där de två övre luckorna saknas eller finns i omgivningen. Fähus 3. Fähus 3.

12 Fähus 4. Fähuset är helt igenväxt på framsidan och kan ej fotograferas i sin helhet. Huset har skrätt omålat timmer som bär spår av rödfärg och gavelingång genom enkeldörr. Knutarna är av 1800- talstyp. Ett fönster i liggande format ovanför dörren saknar båge. Sadeltaket har TRP-plåt, två sidåsar och en kroppås. En brygga av övertorvad natursten leder in i fähuset. Fyra utgödslingshål på baksidan, där endast en av luckorna nertill inte är igensatt. Fähus 4. Fähus 4. Interiör, östra långväggen.

13 Fähus 5. Fähuset är öppet beläget cirka 8 meter väster om fähus 4. Här är en lucka i fähusraden där det har funnits ett gethus så sent som 1939. Huset har skrätt omålat timmer och gavelingång genom enkeldörr. Man ser isolering av husmossa mellan timret och knutarna är av 1800- talstyp. Ett fönster i liggande format ovanför dörren saknar båge. Sadeltaket har TRP-plåt, två sidåsar och en kroppås. En brygga av övertorvad natursten leder in i fähuset. Endast två igensatta utgödslingsluckor finns på baksidan med en djup dyngkas bakom. Fähus 5. Fähus 5.

14 Fähus 5. östra långväggen. Skyddsvärda delar Placeringen av samtliga hus, stugornas och fähusens exteriör och planlösning har ett högt skyddsvärde. Det gäller exempelvis indelning med skiljeväggar / mjölkbodsvägg i dubbelstugor ev. luckor, fähusens kvarvarande båsindelning, bryggor vid ingångar och utgödslingsluckor. Högt skyddsvärde gäller även för kokplatser framför stugorna och fäbodstigen. SKADOR / ÅTGÄRDER (Tidplan se Vårdplan) Mark Det finns ett akut behov av slyröjning av träd och burkar och annan växtlighet inpå husen! De två kokplatserna framför stugorna behöver extra tillsyn. Se till att inga buskrötter får växa in och förstöra stenläggningen. En fäbodplats var i gamla tider alltid öppen och man tog noggrant tillvara allt gräs till djurfoder. Små buskar rycktes upp innan de hann bli stora och grässvålen fick växa sig stark. Man kan ofta se öppen mark kring en fäbodplats långt efter att husen försvunnit. Denna karaktär av öppenhet bör därför bevaras.

15 Stuga 1 (från öster till väster) Fäll träd som står alltför nära huset, Regn på höga träd nära taken ger ett förlängt fukttillskott på taken under mycket längre tid än regnet pågår. Barr, pollen och skräp som faller ner binder också fukten, vilket får skadlig mossa och lav att växa. Underliggande trä ruttnar. Syllen är delad i två delar nära golvåsen på mitten av väggen. Detta gör att väggtimret på stugans främre del kalvar, eftersom fäste och grundsten saknas för den sylländen som är av på mitten. Åtgärda med byte till del av syllstock som iskarvas med hakeller blixtskarv och se till att grundstenen stöder bägge skarvade sylländar. Den ersatta biten tillverkas lika originaldelen och med samma virkeskvalitet och knutning.

16 Bron behöver repareras. Sänk marknivån kring NV knuten. Syllen ska stå torrt ovan mark. Ytlig skada 1 meter på baksidans 2:a varv hålls under uppsikt. Skorstenen muras om likt originalet och nederbeslag och genomföring tak kontrolleras så det är tätt. Om eldstaden ska användas måste den vara tät och murstocken vara murad med eldfast tegel i röret. Stuga 2 Skorstenens övre del som är skadad muras om likt originalet och nederbeslag och genomföring tak kontrolleras så det är tätt. Om eldstaden ska användas måste den vara tät och murstocken vara murad med eldfast tegel i röret.

17 Grund: Västra långsidans har kraftiga rötskador varv 1 3 på främre delen, varv 1 2 längre bak. Ersätt syllstocken. Den ersatta stocken / stockdelen tillverkas lika originalet med samma virkeskvalitet och knutning. Syllen ska stå luftigt på grundstenar under knutarna men på ett ställe har en iskarvad sylldel ingen fotsten, vilket måste justeras. Ev. skarvar på syllen görs med hak- eller blixtskarv. Sänk marknivån på västra långsidan och dränera så att vatten uppifrån rinner från grunden. Sylldel på västra väggen. Bron på framsidan. Östra fönstret: 2 glas fattas, fönstret omkittas. Använd gammalt munblåst glas. Västra fönstret: 2 spröjs fattas. Om de ej kan upphittas, nytillverkas två i kärnvirke av hög kvalitet med lika profilering. 11 glasrutor fattas, sätt in gammalt munblåst glas. (Fönstren är idag täckta av plast). Dörren har fin patina, om färgen mattats ut kan dörr och foder oljas med en gnutta linolja. Skrapa inte av underliggande färg vid ev. framtida ommålning med linoljefärg. Bron behöver repareras. Syllstock under ingången lagas eller vid behov nytillverkas. Röj området kring stugan, sly bakom väggen och ta bort granen tätt inpå NO knuten. Syllstock under dörrarna vid bron.

18 Fähus 1 (från öster till väster) Röj undan växtligheten inpå hus och grund. Sänk marknivån utmed västra långsidan. Se till att NV knuten står torrt över marknivån och rensa sly kring SV knuten. Håll uppsikt över syllstocken till vänster om ingången. Djupare skador halvsulas med friskt virke. Fönsteröppningen förses med båge (finns i omgivningen?). Leta reda på de två övre utgödslingsluckorna på baksidan eller komplettera de två luckorna som saknas efter modell av de befintliga nertill. Östra långsidan, norra gavelväggen (baksidan). Fähus 1. Utgödslingsluckor på baksidan.

19 Fähus 2. Röj undan växtligheten inpå hus och grund. Sänk marknivån utmed västra långsidan så att syllstockens timmer hålls torrt. Röj undan sly under syllstocken vid ingången. (Den påspikade brädan kan vara täckbräda för skada eller har utgjort tröskel). I fönsterbågen som saknar två rutor insätts munblåst glas. Leta reda på eller komplettera utgödslingsluckorna som saknas efter modell av de som förekommer på de andra fähusen och ilaga ev. rötskador vid lucköppningar. Fähus 2. Förhöjd marknivå utmed västra långsidan. Sly växer kring hela huset. Fähus 2. Brädklädd syllstock under ingången.

20 Fähus 3. Främst gäller det att röja undan växtligheten som står tätt inpå hus och grund. Växtligheten binder även fukt till baksidans skuggiga trävägg. Dörren repareras. Sänk marknivån utmed västra långsidan, där marken når över syllstockens bakre del vid NV knuten Kontrollera även runt mittersta golvåsen, västra sidan, där rötskador börjar uppstå. Rötskador på baksidans syllstock vid utgödslingsluckorna renskäres och halvsulas med friskt virke, vid djupare skador (mer än 8-9 cm) ersätts hela stockdelen genom iskarvning (snedskärning, vid syll använd hakskarv eller blixtskarv). Syllstocken kan den ha nyfällt virke. Leta reda på den lucka som fattas eller komplettera en utgödslingslucka på baksidan. Fähus 3. Fähus 4. Fähus 4. Helt igenväxt (kan ej fotograferas i sin helhet).

21 Röj undan växtligheten som står tätt inpå särskilt husets framsida men även baksidan. Reparera och komplettera infallen dörr och gångjärn. Fönsteröppningen förses med båge. Djupa rötskador på baksidan vid utgödslingsluckorna renskäres och halvsulas med friskt virke, vid djupare skador (mer än 7-8 cm) ersätts hela stockdelen genom iskarvning (snedskärning). Fähus 4. Fähus 5.

22 En ca 10 cm djup punktskada ilagas med friskt virke på västra fasadens knutskalle mot framsidan (söder), varv 2. Bräder, ved mm som står uppställda mot fram. Och baksidan av huset ställs upp på annat sätt, för att inte samla fukt mot fasaden. MÅLSÄTTNING Byggnader: Inga exteriöra eller interiöra förändringar får göras på något av husen och det är är viktigt att samtliga hus får stå kvar i sin nuvarande placering. Detta gäller även rester av hagar, kokplatser och gamla stigar. Eventuella åtgärder sker i samverkan med Länsstyrelsen / Länsmuseet. Ev. åtgärder ska vara inriktade på underhåll med traditionella material och metoder och att undanröja hoten mot fäbodens fortlevnad - igenväxning och påverkan av vatten via tak, väggar eller grund. Byggnaderna, miljön och dess olika tidsspår ska respekteras i det längsta. Fäbodplatsens framtida funktion Det vore en fördel om fäbodplatsen kunde införlivas i naturreservatet, vilket kunde öka möjligheterna till ett fortlöpande underhåll och skydd av kulturmiljön. Fäboden skulle få stor betydelse för det rörliga friluftslivet och kulturturismen i området om den kunde göras tillgänglig för allmänheten. Tillgänglighet: Information Framtida behov är en informationstavla med uppgifter om fäbodområdets kultur / natur med karta vid parkeringen samt snitsling där fäbodstigen börjar (den blir allt svårare att se med ökad växtlighet vid parkeringen. Inga skyltar är lämpliga i området kring fäbodplatsen, som bör vara en orörd kulturmiljö. Informationsmaterial kan förslagsvis utarbetas genom samarbete mellan intresserade markägare, Länsmuseet / Örnsköldsviks kommuns naturvård: Plan- och Miljökontoret, Örnsköldsviks museum och Turistbyrå: Kultur & fritidkontoret. Kommunikationer / parkeringar Fäboden nås lämpligast via fäbodstigen som utgår från vändplats på skogsbilvägen. Vändplatsen skulle kunna rymma 6 7 bilar men bör hellst utnyttjas under sommar och höst eftersom markskiktet är ganska fuktigt även under torrperioder. Parkeringen skulle kunna utnyttjas bättre med grusbeläggning och genom ersättning till ägarna för underhåll. Fäbodstigen kunde må bra av försiktig röjning av exempelvis nerfallna träd över stigen, så att man slipper störande vägvisningsskyltar. Upplevelsen av platsen börjar på stigen upp till fäboden. En nybruten skogsbilväg utgår längre åt nordväst på väg mellan Önskan och Åttjärnen med den går bara halvvägs och därefter får man ta sig fram till fots på obanad väg utmed Åttjärnsbäcken för att komma till fäbodplatsen.

23 KÄLLOR Frödin, John: Ångermanlands fäbodar i Arkiv för norrländsk hembygdsforskning. Fäbodar en specialinventering 1979:5, Länsstyrelsen Västernorrland. Fäbodinventering 1999, Västernorrlands län, rapport 1999:7 (Murberget Länsmuseet Västernorrland).