Exempel på aktuella konsumentexponeringar för. Bisfenol-A och PFOS



Relevanta dokument
Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014

Arbets- och miljömedicin Lund

Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014

Regional variation av miljögifter hos människa

Bisfenol A i urin från män och kvinnor i Norr- och Västerbotten

Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar

Isocyanater förekomst och exponering. Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund.

Barns exponering för kemikalier i förskolan. Kristin Larsson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

ÄR DET FARLIGT ATT VALLA SKIDOR? Helena Nilsson MTM Forskningscentrum Örebro universitet

Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar

Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg

Per Ola Darnerud Livsmedelsverket, Uppsala, Sweden (mejladress:

Biomonitorering av unga män med invandrarbakgrund

Miljömedicinsk riskbedömning avseende klorerade kolväten i inomhusmiljön i Bullerbyns förskola i Varberg. Göteborg den 1 november 2004

Estelle Larsson Doktorand i miljövetenskap 11/25/2011 1

Caffeine intake during pregnancy and early growth and obesity in childhood

Arbets- och miljömedicin Lund

Kemikalier i damm från förskolor och barns exponering. Kristin Larsson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

Isocyanater - förekomst och exponering

Städares luftvägsexponering för rengöringsprodukter och belastning på rörelseorganen, med speciellt fokus på betydelsen av sprayanvändande

Pressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge

PFAS i dricksvattnet Reflexioner om riskbedömning och riskkommunikation

Arbets- och miljömedicin vid Norrlands

Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1

Organiska miljöföroreningar i urin hos unga i norra och södra Sverige

Organiska miljöföroreningar i urin hos unga i norra och södra Sverige

D-vitamin. Näringsrekommendationer

Halten av miljöföroreningen PFOS i blodserum hos personer som konsumerat fisk från Ingsjöarna

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

HAR KEMIKALIER I BYGGNADSMATERIAL BETYDELSE FÖR HUMANUPPTAG OCH HÄLSA?

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

PFOS i den svenska miljön

Miljögifter i livsmedel intag och halter

Arbets- och miljömedicin Lund

Exponering och hälsoeffekter i Glasriket

Renare mark Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet

och medelålders kvinnor

Kemiska arbetsmiljörisker

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg

Malmö Kost Cancer undersökningen

PFAS ett nytt hot mot landets uttrar?

Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?

REHAB BACKGROUND TO REMEMBER AND CONSIDER

PFAS (PERFLUORERADE ALKYLSUBSTANSER)

Per- och polyfluorerade ämnen (PFAS)

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Biokinetikstudier av radioaktivt kobolt och polonium

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet

Exponering för perfluorkarboner hos kvinnor med högt fiskintag

Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA

PFOS och andra PFC-ämnen, - spridningsvägar, -förekomst i dricksvatten, -humanexponering samt -hälsoriskbedömning.

Arbets- och miljömedicin Lund

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Jämförande mätning av ozon utomhus med Ogawa diffusionsprovtagare och referensmetoden UV-fotometri

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Strandstaden i Fagersanna

Miljögifter i fisk. Sara Danielsson Naturhistoriska Riksmuseet Enheten för Miljöforskning och Övervakning

Biologisk kontroll av exponering för polyaromatiska kolväten (PAH) hos koksverksarbetare.

Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet

Kemisk exponering och långa arbetsskift vad vet vi om riskerna?

Biobank för variabilitet av miljöföroreningar i blod och urin - Variabilitetsbiobank vid Arbets- och miljömedicin, Göteborg

Hälsorisker med kadmium hos barn

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Miljöövervakningsmetod POPs i bröstmjölk PBDE och HBCDD i poolade mjölkprover

Arbets- och miljömedicin Lund

The power of POM att använda passiva provtagare vid platsspecifik riskbedömning av PAH-förorenade områden

Buller i miljön, hjärt-kärlsjukdom och påverkan på foster

Jämförelse av provtagare för personburen exponering för bensen och 1,3 butadien

Barns exponering för per- och polyfluorerade

PFAS i sommarstugeområde i Luleå

Risk med fisk. Emma Halldin Ankarberg, toxikolog Rådgivningsavdelningen, Livsmedelsverket

OLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018

Tidstrender för perfluorerade ämnen i plasma från svenska kvinnor

Arbets- och miljömedicin Lund

Bekämpningsmedel och hälsoeffekter

Miljömedicinsk bedömning av blykontaminerad mark i Nol

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Grundvattenrening av perfluoroktansulfonat (PFOS) med aktivt kol - en pilotstudie för Luftfartsverket

Vi söker 40 stycken personer med förstoppning eller diarré, som vill delta i en studie och prova ett kosttillskott.

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!

Sannolikhetsbaserad riskmodell för beräkning av riskreduktion - exempel från ett dioxinförorenat område

Intervju, t.ex. fokusgrupper. Skrivna texter (t.ex. journaltext) Observation. Enkät öppna svar

Arbets- och miljömedicin Lund

Operation Giftfri Förskola Ulrika Dahl, chef Miljögifter

Caroline Löfvenmark, leg ssk, doktorand Karolinska Institutet, Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus

Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk

Förorenad mark. Undersökning och bedömning

Kemikalier i enskilda avlopp ett problem? Patrik Andersson Kemiska Institutionen

Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004

Arbets- och miljömedicin Lund

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Arbets- och miljömedicin Lund

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Transkript:

ST Årsmöte 2010 Exempel på aktuella konsumentexponeringar för kemikalier: Bisfenol-A och PS Christian Lindh S P N Chlorpyrifos Vinclozolin N PS S BisfenolA H H Nicotine N CH 3 N En biomarkör visar på det faktiska upptaget av en kemikalie i kroppen. Biomarkörhalten ger ett mått på exponeringen som visar på upptaget genom inandning, hudupptag, magtarmkanal. Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 1

ST Årsmöte 2010 Utandningsluft Provmatrix N S S MN CS2 Hår N S S Mancozeb Saliv ettvävnad DDT NH 2 H H BisfenolA Af Avföring Blod CN S CN Chlorothalonil Urin PS Krav på en bra biomarkörmetod Enkel och riskfri provtagning Kopplad till exponering (Klorpyrifos/TCP) Kunskap kring toxikokinetik - t ½ Enkla, snabba och billiga analysmetoder Känslig analysmetod mäta låg exponering Mäter det ämne som avses att mätas Mäter vi rätt? Väl validerad Tåla lagring/transport Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 2

ST Årsmöte 2010 3 T ½ female= 21h 2.5 2 y = -0.0338x + 2.491 R 2 = 09294 0.9294 T ½ male = 16h 1.5 1 0.5 0 0 10 20 30 40 50 60 Jämförbarhet mellan studier Ui Urin utspädningen - Kreatinin/densitet i it t Sorter - ng/ml, nmol/l, ng/g Medel, Median, GM, Percentiler 2.453 ng/ml Detekterbarhet - % över LD (alla olika) Kemisk analys - Interlaboratorie kontroller PS K Bisfenol A? Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 3

ST Årsmöte 2010 HALTEN AV MILJÖÖRRENINGEN PS I BLDSERUM HS PERSNER SM KNSUMERAT ISK RÅN INGSJÖARNA Annika Hovgard 2, Bo Jönsson 1, Christian Lindh 1, Lars Barregård 2 1 Division of ccupational and Environmental Medicine, Lund, Sweden 2 Department of ccupational and Environmental Medicine, Gothenburg, Sweden PERLURCTANE SULNATE (PS) Är ett perfluorerat ämne (PC) användes i stor omfattning till kring 2002. En tillämpning är brandbekämpningsmedel (skum) (livsmedelsförpackning, ytbehandling) Persistent i människa och natur Halveringstid i människa ungefär 5 år Ett av de miljögifter man finner i högst halter Effekter på allmänbefolkningen Inga säkerställda samband? Endocrine disruption? Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 4

ST Årsmöte 2010 Bakgrund örhöjda halter av PS påvisades i vatten från Ingsjöarna Samt i fisk från Västra Ingsjön Källan med stor sannolikhet från brandövningsplatsen vid Landvetter där man ca 1993-2003 vid släckövningar använt brandskum innehållande PS Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 5

ST Årsmöte 2010 Syfte Har boende i området kring Ingsjöarna nära Landvetters flygplats högre PS halter jämfört med befolkningen i övrigt? kan detta innebära risk för ohälsa? Studie upplägg Hushåll med fiskare Enkätsvar 62 hushåll Nej Ja 17 45 64 persons isk från Ingsjön gj 2003 2009? Ja, Ja, 1 gång/månad <1gång/månad Nej 5 lika grupper A: N=13 B: N=8 C: N=8 8 33 24 2 8 6 Annan fisk Sällan fisk Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 6

ST Årsmöte 2010 Analys av PC Blodserum 13 C/D-märkt intern standard ällning av protein med acetonitril Skakar 30 min denaturerar protein LC/MS/MS analys Interlaboratoriekontroller. Kontrollprover Dubbla standardkurvor/certifierad standard Minst 2 analyser/prov Resultat PS Grupp N Medel/median (ng/ml) Alla över LD Min (ng/ml) Max (ng/ml) A 13 45 / 23 3,0 204 B 8 31 / 20 8,5 83 C 8 12 / 13 3,9 17 Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 7

ST Årsmöte 2010 Steady-State och halveringstider 1 år 1 vecka 1 dyg n 1 timme Exponering 0 2 4 4 8 7 2 9 6 12 0 14 4 16 8 Tid (tim) 1987-1989 Medel 17 ng/ml GM 16 ng/ml Median 17 ng/ml Range 8-32ng/ml 1993-2000 Medel 20 ng/ml GM 18 ng/ml Median 19 ng/ml Range 10-36ng/ml 2006-2007 Medel 12 ng/ml GM 10 ng/ml Median 11 ng/ml Range 4-27ng/ml Internationell jämförelse medianvärden och range Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 8

ST Årsmöte 2010 Nivåer vid yrkesexponering PS serumnivå i ng/ml, geometriskt medelvärde (range) hos personer med yrkesexponering för PS. rt, land Geometriskt medelvärde (range) Antal År Decatur USA 2440 (250-12 830) 90 1995 Decatur USA 910 (60-10 060) 263 2000 Antwerpen Belgien 440 (40-6240) 255 2000 Diskussion Två personer i grupp A (160-200 ng/ml) och två personer i grupp B (60-80 ng/ml) hade halter som är högre än Svensk allmänbefolkning. (högsta uppmätta halten i Sverige) Dagens fiskintag från Ingsjöarna förklarar inte dessa hög halter. Historisk exponering av fisk? ör att nå TDI intag av 150g fisk/dag Kan den långa halveringstiden för PS förklara de höga halterna? Inga studier har påvisat effekt vid yrkesexponering med 10-50 ggr högre serumhalt. Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 9

ST Årsmöte 2010 Sammafattning PC i brandsläckningsskum kan sannolikt orsaka en exponering till omgivningen. Var fisken källan? Ingen risk för ohälsa föreligger örsiktighetsprincip gravida/ammande kvinnor samt barn avråds äta fisk från sjön Mass media 1: Inte farligt Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 10

ST Årsmöte 2010 Mass media 2: arligt MNICA -Bisfenol A i urin från män och kvinnor i Norr- och Västerbotten Christian Lindh, Bo Jönsson, Anna Beronius, Ingvar Bergdahl Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 11

ST Årsmöte 2010 Bisfenol A Bisfenol A (BPA) används i mycket stora mängder för att producera främst epoxipolymerer och polykarbonatplast. TDI för BPA har fastställts till 50 µg/kg/dag TDI-värdet omdiskuterat låg dosexponering i djurstudier har rapporterats ge effekter Ingen svensk studie av bisfenol A i urin har rapporterats. Riskbedömningar ger olika slutsatser. Två epidemiologiska studier tyder på samband mellan hjärt- kärlsjuklighet och möjligen också diabetes, och koncentrationen av Bisfenol A i urin T ½ av bisfenol A i urin är snabb ca 6 timmar Modellerade exponeringsnivåer för allmänna populationen förklarar inte biomarkör halter av BPA kända exponeringskällor? Kinetiken? Metabolismen? Stämmer modellen? Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 12

ST Årsmöte 2010 MNICA Slumpmässigt urval av befolkning i Norr- och Västerbotten. Hälsoundersökning, främst rörande riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdom. Enkät om kost och andra livsstilsfaktorer. Blodprov tas. I åldersgrupperna 25-29 år och 50-59 år kommer 400 personer att lämna morgonurin. Analys av Bisfenol A 1 ml urin Glukuronidase hydrolys D 14 -märkt intern standard SPE upprening LC/MS/MS analys Interlaboratoriekontroller saknas. Kontrollprover Dubbla standardkurvor Minst 2 analyser/prov H H Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 13

ST Årsmöte 2010 Resultat 329 Urinprov analyserade 1% under detektionsgränsen (0.5ng/ml) Medel 4.1 ng/ml Median 2.5 ng/ml GM - 2.5 ng/ml P90-7.3 ng/ml P95-10 ng/ml Range LD-85ng/ml Ye et al. Int. J. Hyg. Environ. Health 212 (2009) 481 Mean Unadjusted urinary levels (ng/ml) MoBa GenerationR NHANES Yrkes exponerade Monica NHANES 2003-04 (Norway) (The Netherlands) (USA) (Sweden) (Sweden) (N) 10 100 2517 53 329 BPA 4.5 2.5 2.7 3.3 4.1 Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 14

ST Årsmöte 2010 Meeker et al Environ. Sci. Technol. 2010, 44, 1458. 167 men recruited through an infertility clinic. BPA was detected in 89% of urine samples (0.4ng/ml) with a GM (range) of 1.3 (<0.4-36) ng/ml. P90= 5.0 ng/ml P95 = 5.8 ng/ml Median 2.5 ng/ml G M - 2.5 ng/ml P90-7.3 ng/ml P95-10 ng/ml Range <0.5-85ng/ml K. Becker et al. / Int. J. Hyg. Environ. Health 212 (2009) 685 600 morning urine samples from 3 to 14 year old German children BPA was detected in 99% of urine samples (0.1ng/ml) with a GM (range) of 2.7 ng/ml. P90 = 9.5 ng/ml P95 = 14 ng/ml G M - 2.5 ng/ml P90-7.3 ng/ml P95-10 ng/ml Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 15

ST Årsmöte 2010 Sammanfattning Är det reella skillnader mellan studierna Analytiska fel? (Elisa, LC/MS, GC/MS) Kontaminering i Kort t ½ för BPA Är ett urinprov tillräckligt? (dos-respons studier) a single sample is predictive of long-term exposure (over weeks to months) and provides good sensitivity to classify individuals into tertiles in epidemiologic studies. The addition of a second urine sample improved this classification ability.(mahalingaiah et al., 2008) BPA concentrations in the two samples were weakly correlated (Meeker et al., 2010). ramtiden Billigare och bättre instrument Interlaboratoriekontroller ler analyter/analys Små provvolymer Biobankade prover. Christian Lindh, Arbets- och Miljömedicin, Lund 16