Bekämpningsmedel och hälsoeffekter
|
|
- Henrik Lundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Höör Bekämpningsmedel och hälsoeffekter Margareta Littorin Avd för Arbets- och miljömedicin
2 Vanligaste frågorna om bekämpningsmedel till oss på AMM Är mitt arbete där jag har kontakt med bekämpningsmedel skadligt för mitt foster? Familjens bostad har sanerats (t ex mot vägglöss) - kan mina besvär bero på att jag blivit utsatt för bekämpningsmedel? Marken är kontaminerad med bekämpningsmedel Kan ni bistå med utredning och riskbedömning?
3 HÄLSOEFFEKTER FÖRUTSÄTTER EXPONERING
4 Yrkesexponering Lantbruk Maskinstation Parkförvaltning Golfbanor Plantskolor Fruktodling Trädgård Växthus Sanering
5 BEKÄMPNINGSMEDEL OCH GRÄNSVÄRDEN FÖR ARBETSLIVET I SVERIGE Inga krav på exponeringsmätningar Inga gränsvärden för luft Inga gränsvärden för ytor eller blad Inga gränsvärden för biomarkörer Inga tvingande reentry-bestämmelser Inga tvingande bestämmelser om skydd Inga särskilda bestämmelser för gravida/foster
6 Allmänheten exponeras Via livsmedel Via dricksvatten Hemanvändning Kläder, skor, möbler Läkemedel mot hårlöss, skabb och mygg Fritidsverksamhet? Bostadens läge? Semester!
7 Exponering # Upptag Yrkesexponerade Hud Andningsvägar Magtarmkanal Allmänheten Magtarmkanal Hud Andningsvägar Vi har valt att övervaka exponering för bekämpningsmedel med analys av resthalter i urinprov Ett samlat mått på vad som på olika vägar nått kroppen och passerat
8 Våra egna studier Med stöd av Naturvårdsverket, Region Skåne och forskningsråden FAS och SLF har vi studerat rester i urinprov ( exponeringsbiomarkörer) i olika befolkningsgrupper bland odlare och i allmänbefolkning Åsa Amilon Eva Assarsson Gunvor Johannesson Bo Jönsson Jan-Eric Karlsson Else Åkerberg Kroon Klara Löfkvist Christian Lindh Margareta Littorin Margareta Maxe
9 Biomarkörer visar allt upptag men inte vilken exponeringsväg 2,4-D Imazalil Iprodion o a dikarboximider som procymidon och vinklozolin - en och samma metabolit Klormekvatklorid (CCC) Klorpyrifos Linuron o a urea-medel samma metabolit Mankozeb o a etylenebisditiokarbamater (ETU) MCPA Mepikvat Prokloraz Pyretroider, flera Pyrimetanil Tiabendazol
10 Undersökningar av allmänbefolkning
11 Undersökning allmänbefolkning Allmän stadsbefolkning : N=100 Allmän stadsbefolkning : N=116 Vegetarianer : N=40 Invandrargrupper : N=50 Boende på landsbygd : N=79 Kvinnor i övre medelåldern 2010: N=128 Undersökning yrkesverksamma Yrkesexponerade plantskola 2008: N=8 Växthus : N=50 Trädgård : N=23+13+fler
12 Metoder allmänbefolkning Män och kvinnor Dygnsurin eller morgonurin Höst och vår Enkät om yrke, fritid o a levnads- och matvanor, sjukdom, mediciner Metoder yrkesverksamma Oexponerad tidpunkt ( före jobb ) Efter arbete Intervju, observation
13 Andel med halt över detektionsgräns (0,05-0,4 ng/ml) i dygnsurin från 100 personer från allmänbefolkning % MCPA (ogräsmedel) 6 MCPA:s metabolit 17 2,4-D (ogräsmedel) 94 3,4-DKA (ogräsmedel) 27 3,5-DKA (svampmedel) 99 3-PBA (insektsmedel) 19 ETU (svampmedel) 98 CCC (retardering) 100
14 Andel med detekterbara halter av bekämpningsmedel i urin [%] Biomarkör Allm.bef. a N=100 Allm.bef. b N=116 Vegetarian b N=40 Invandrare b,c N=50 MCPA HMCPA ,4,5-T ,4,6-T d 14 2,4-D ,4-DKA ,5-DKA PBA ETU TCP d 43 CCC Mepikvat Landsbygd b N=79 a Dygnsurin; b Morgonurin; c Nya från f.d. Jugoslavien (N=25) och Thailand (N=25); d Endast Thailand.
15 Halterna av olika pesticider i allmän stadsbefolkning påverkades av Årstid Kön Ålder Och av följande:
16 2,4-D, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning ,000 5, ,000 3,000 2,000 1,000 0, Nej Föredrar Krav-märkt Ja Allmänbefolkning Skillnad i urinhalt av 2,4-D hos de som föredrar och inte föredrar ekologiska produkter: p=0,2, MWU. d.j.=densitetsjusterat.
17 ETU, d.j. (ng/ml) 10,00 Vegetarianer ,00 6,00 4,00 2, ,00 De flesta Inte, enstaka, några Intagit ekologiska livsmedel före prov Vegetarianer Skillnad i urinhalt av ETU i relation till intaget av ekologiska livsmedel veckan före prov: p=0,1, MWU. ML 2010
18 Vinklozolin/iprodion och mankozeb används i odling av vindruvor
19 Vinklozolin och iprodion samma metabolit, 3,5-dikloranilin Vinklozolin den ultimata hormonstöraren I båda könen av försöksdjur Anway et al. 2005: råtthaneungar ärvde dålig spermieproduktion i 4 generationer om råttmamman fick v. i rätt tidsfönster för könsutveckling Cancerframkallande m m Förbud i Sverige sen 1996, nu i EU Iprodion också urinvägar och könsorgan som målorgan Iprodion förbud i Sverige p g a läckage till vattendrag
20 3.5-DKA, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning , ,00 15,00 10, ,00 0,00 Nej Vin före prov Ja Allmänbefolkning Skillnad i urinhalt av 3,5-DKA i relation till konsumtion av vin veckan före prov: p=0,06, MWU.
21 3.5-DKA, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning ,00 30, ,00 10, ,00 Nej Vin före prov Ja Allmänbefolkning Skillnad i urinhalt av 3,5-DKA i relation till konsumtion av vin veckan före prov: p<0,0001, MWU.
22 3.5-DKA, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning ,00 30, ,00 10,00 0, Nej Ja Vindruvor/russin före prov Allmänbefolkning Skillnad i urinhalt av 3,5-DKA och vindruvor/russin veckan före prov: p<0,0001, MWU.
23 Mankozeb Många toxiska effekter experimentellt Metaboliseras till etylenthiourea (ETU) som är misstänkt carcinogent för människan
24 ETU, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning , ,00 4,00 2, ,00 Nej Vin före prov Ja Allmänbefolkning Skillnad i urinhalt av ETU i relation till konsumtion av vin veckan före prov: p=0,1, MWU.
25 ETU, d.j. (ng/ml) Allmänbefolkning , ,00 6, , ,00 0, Nej Vin före prov Ja Allmänbefolkning Skillnad i urinhalt av ETU i relation till konsumtion av vin veckan före prov: p<0,0001, MWU.
26 Densitetsjusterat ETU i urinprov (UETUdensjust) hos 128 kvinnor: 13 som druckit vin dagen före urinprovet vs 115 som inte gjort det: p=0,02; MWU.
27 Densitetsjusterat ETU i urinprov (UETUdensjust) hos 128 kvinnor; 57 som druckit vin minst en av de tre dagarna före provet vs 71 som inte gjort det: p=0,001; MWU.
28 Densitetsjusterat CCC i urinprov (UCCCdensjust) hos 128 kvinnor med litet (N=60) vs stort (N=64) intag av bröd/gröt/frukostflingor dagen före provet: p=0,015; MWU.
29 OH-T från tiabendazol i urinprov, justerat för densitet (UOHTdensjust) hos 128 kvinnor i Skåne; 37 kvinnor som intagit bananer dagen före provet vs 91 som inte gjort det: p<0,001; MWU.
30 OH-T från tiabendazol i urinprov, justerat för densitet (UOHTdensjust) hos 128 kvinnor i Skåne; 34 kvinnor som intagit apelsiner eller annan citrus dagen före provet vs 94 som inte gjort det: p=0,05; MWU.
31
32 De första 100 som samlade dygnsurin Golf as a hobby [medians (ng/ml)] Yes No P 1 3,5-DKA 2,9 1,1 0,05
33 Om läckage Internationella studier (USA, Kanada t ex) finns flera om läckage från golfbanor. Strömqvist KJ, Jarvis N. Sorbtion, degradation gand leaching of the fungicide iprodione in a golf green under Scandinavian conditions: measurements, modelling and risk assessment. Pest Manag Sci 2005;61:
34 Svenska golfare lever längre SGF medlemmar 2004 jämfördes med övriga svenskar i registerstudie Ca 1000 dött t o m 2008 Dödligheten 40% LÄGRE 5 års längre förväntad livslängd Gällde båda könen, alla åldersgrupper och socioekonomiska grupper De med lägsta hcp levde längre än de med högre hcp Farahmand et al. 2009
35 Boende på landsbygden Nästan alla 79 bosatta på landet hade egen brunn och använde brunnsvattnet hemma. 13% använde v b bekämpningsmedel i yrket och 21% bejakade hemanvändning. Alla biomarkörerna vi funnit hos stadsbefolkning fanns men för några medel i något olika frekvenser ( t ex något mer av 3-PBA och MCPA). Deras urinhalter var liksom hos tidigare undersökta relaterade till ålder och vinkonsumtion och av golf som hobby, ev också av boende nära besprutade åkrar.
36 Pesticidrester i urin hos 128 skånska kvinnor 2010 Retarderings/växtregleringsmedlet CCC hos alla Insektsmedlet klorpyrifos hos alla Svampmedlet mankozeb hos 119 Retarderings/växtregleringsmedlet mepikvat hos 113 Pyretroider hos 111 Ogräs- och växtregleringsmedlet 2,4-D hos 70
37 Metaboliten TCP (ojusterad) från klorpyrifos Skånska kvinnor Antal unders ökta (N) >DG (%) Medel (ng/ml) SD (ng/ml) Median (ng/ml) Max ,8 7,7 3,2 46 (ng/ml) Barn, bananplantage, C.R. Barn,småskalig banan- odling, C.R. Barn, väs. ekoby, C.R ,1 1,4 1,7 6, ,8 4,8 2, ,1 1,1 0,5 6,4 Lantarbetarbarn, Nicaragua ,7 303 Källor: Littorin et al.2013; van Wendel de Joode et al. 2012; Rodriguez et al. 2012
38 Gravida utsätts när bananer besprutas Bananplantager i Costa Rica flygbesprutas regelbundet med bekämpningsmedlet Mancozeb. Forskare från Sverige och Costa Rica har för första gången kunnat visa att gravida som lever nära bananplantager är lika utsatta som plantagearbetare för bekämpningsmedlet som misstänks kunna skada foster. SvD
39
40 Några undersökningar av yrkesexponerade i Sverige
41 Gravid kvinna. Barrträdsplantor behandlades med: Cypermetrin insekticid Iprodion fungicid Men inte med någon anilid (urea) 8 anställda med olika arbetsuppgifter Undersöktes med rester av bekämpningsmedel i urinprov (=exponeringsbiomarkörer)
42
43
44 Anilider Iprodion Cypermetrin Dag 3.4-DKA 3.5-DKA 3-PBA ng/ml ng/ml ng/ml 0,70 1,8 0,9 månd 0,88 2,0 2,0 fred 0,06 1,7 1,4 månd 0,08 33,7 21,9 fred 0,10 8,1 11,0 månd 0,14 24,1 24,0 fred 0,05 9,3 5,6 månd 0,20 8,4 7,3 fred 0,65 0,5 0,9 månd 0,11 1,3 1,3 fred 0,11 7,8 17,4 månd 0,09 18,9 32,4 fred 0,15 8,1 4,1 månd 0,11 20,4 13,1 fred 0,09 0,5 0,6 månd 0,08 0,2 0,4 fred
45 Exponering för klormekvatklorid (CCC) vid retardering av prydnadsväxter
46
47 Exponering för CCC (µg/g kreatinin) bland 50 anställda med växthusarbete Medel Median Min-Max Ej arbete Efter arbete Ej arbete söndag kväll och måndag morgon (142 prov) Efter arbete första urinprovet på em efter arbetsdag (51 prov).
48 Exponering för CCC i olika grupper CCC (µg/g creatinine) Population Mean Med Range 5% 95% Växthus (N=50) Ej arbete Efter arbete Stad (N=93) Land (N=79) Land när fält intill besprutades (N=20 av 79)
49 Slutsatser efter undersökning bland 50 prydnadsväxtodlare och 100 personer från allmänbefolkning All urin innehöll CCC Källa till exponering allmänt förekommande - livsmedel För växthusarbetarna speglas också en yrkesexponering Det var i allmänhet INTE sprutförarna som hade högre halter utan de som utförde andra arbetsuppgifter i växthusen Halterna svarar mot halter som ligger väl under ADI för CCC och hälsoeffekter borde inte förväntas
50 Gäller alltjämt!
51 Pågående Imazalil i urin hos gurkodlare Pyrimetanil i urin hos äppelodlare
52 creatinine adjusted IMZ (nmol/mmol) 250,00 200,00 Dos: man 1.9mg, kvinna 1.4mg ( 1 ADI) Max halt 160 ng/ml (man) 210 ng/ml (kvinna) max (2-5h efter dosering) 150,00 100,00 50,00 0,00 0,000 20,000 40,000 60,000 80, , ,000 mid-time points Figure 5: Urinary elimination of IMZ (creatinine adjusted) plotted against mid-time points of urine sampling
53 Framtiden Varmare och fuktigare Andra grödor Högre skadetryck Mer växtskyddsmedel? Andra växtskyddsmedel Nanopesticider
54 Att göra ALLA anställda undervisas om bekämpningsmedel Biomarkörmetoder tas fram av tillverkningsföretagen Övervaka yrkesarbetare med biomarkörer Bestäm sedan när riskfritt arbete kan utföras Ta fram bra skyddskläder! Minska spridning till miljön från lantbruk och växthus Rädda bina (och fåglar) på det sätt som krävs Vakta våra vatten! Följ noga effekter av nanopesticiderna också Importera inte produkter som behandlats med här förbjudna medel för deras och vår skull
Human pesticidpåverkan
Miljöövervakningsdagarna i Ronneby 2012 Human pesticidpåverkan Margareta Littorin, Åsa Amilon, Margareta Maxe, Else Åkerberg, Eva Assarsson, Bo Jönsson, Christian Lindh Arbets- och miljömedicin, Labmedicin
Referat av seminariet Bekämpningsmedel i maten hur undviker vi hälsorisker? KSLA, 21 november 2013
Referat av seminariet Bekämpningsmedel i maten hur undviker vi hälsorisker? KSLA, 21 november 2013 FN- organen WHO (världshälsoorganisationen) och UNEP (FN:s miljöprogram) presenterade i februari 2013
Bekämpningsmedel i dricksvattenbrunnar och brunnsägare
1(48) Miljöförvaltningen Bekämpningsmedel i dricksvattenbrunnar och brunnsägare Projektet har genomförts med stöd av Region Skånes Miljövårdsfond. Jonas Lövendahl och Amir Arvin Rapport 2013:5 Miljöförvaltningen
Arbets- och miljömedicin Lund
Rapport nr 40/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för kemiska bekämpningsmedel hos landsbygdsbefolkning i Skåne 2010-11 Margareta Littorin Åsa Amilon Margareta e Anna Axmon BAG Jönsson Christian
Human exponering av bekämpningsmedel från livsmedel
NR U 5080 JANUARI 2015 RAPPORT Human exponering av bekämpningsmedel från livsmedel En pilotstudie För Coop Sverige AB Jörgen Magnér, Petra Wallberg, Jasmin Sandberg, Anna Palm Cousins Författare: Jörgen
Undersökning av bekämpningsmedelsrester i dricksvattenbrunnar och landsbygdsbefolkning
Undersökning av bekämpningsmedelsrester i dricksvattenbrunnar och landsbygdsbefolkning Amir Arvin 2012 Miljö- och hälsoskydd Examensarbete för masterexamen 30 hp Lunds universitet Naturvetenskapliga fakulteten
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter
Uppskattning av befolkningens exponering för kemiska bekämpningsmedel /2009. Rapport till Naturvårdsverket 2009
1 Uppskattning av befolkningens exponering för kemiska bekämpningsmedel 2004-2008/2009. Rapport till Naturvårdsverket 2009 (överenskommelse nr 215 0414, dnr 721-1556-04Mm, överenskommelse nr 215 0509,
Lund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Advokaten Stefan Brandt Lindskog Malmström Advokatbyrå KB Box 27707 115 91 Stockholm
Marknadsdomstolen 2016-05-27 KÄRANDE: KTF Organisation Aktiebolag, 556468-2325, ( Svenskt Växtskydd ) Box 5501 114 85 Stockholm OMBUD: Advokaten Stefan Brandt Lindskog Malmström Advokatbyrå KB Box 27707
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV
Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Fara och risk Flera bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter (innebär
Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014
Rapport nr 8/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun Kristina Jakobsson Kerstin Kronholm Diab Christian Lindh Bodil Persson Bo Jönsson
Provinsamling i anslutning till Riksmaten pilot 2009 slutrapport
Provinsamling i anslutning till Riksmaten pilot 2009 slutrapport Heléne Enghardt Barbieri, Salomon Sand, Livsmedelsverket Marika Berglund, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet Margareta Littorin,
Provinsamling i anslutning till Riksmaten pilot 2008 slutrapport
Provinsamling i anslutning till Riksmaten pilot 2008 slutrapport Heléne Enghardt Barbieri, Cecilia Nälsén, Salomon Sand, Livsmedelsverket Marika Berglund, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet
Bekämpningsmedelsrester i våra fruktkorgar
Bekämpningsmedelsrester i våra fruktkorgar För att ta död på skadedjur, ogräs och mögel besprutas det som ska bli din mat med kemiska bekämpningsmedel. Men kemikalierna stannar inte bara på odlingarna.
Exponering och hälsoeffekter i Glasriket
Exponering och hälsoeffekter i Glasriket Arbets- och miljömedicin Temadag, förorenade områden, 2016-10-27 Varför forska om detta? Myndigheter, konsulter Hur hantera riskerna? Inventering Finns miljö- och
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands
Arbets- och miljömedicin vid Norrlands universitetssjukhus vad gör vi? Patientutredningar med avseende på sjukdomar/besvär orsakade av exponering i arbetet Exponeringsutredningar g Riskbedömningar Nyligen
Regional variation av miljögifter hos människa
Regional variation av miljögifter hos människa Ingvar Bergdahl & Maria Wennberg Yrkes- och miljömedicin Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet Vad vet vi om hur kemiska miljöföroreningar
Vårt dagliga bröd och gifterna
Vårt dagliga bröd och gifterna Pelle Fredriksson, Sveriges lantbruksuniversitet Miljögifter i vardagen hur påverkas vi och vad kan vi göra, Miljöforum Norr 2013, Luleå, 18 sept. EPOK Centrum för ekologisk
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger Forskningsledare, föreståndare CKB, SLU ÖSF regional växtskyddskonferens Vreta Kluster, Linköping 2014-11-27
Växtskydd. Det är odlaren som säkerställer grunden för sunda livsmedel.
Säkra livsmedel Växtskydd. Det är odlaren som säkerställer grunden för sunda livsmedel. Sunda livsmedel utan sjukdomsframkallande ämnen och utan skadliga rester är viktiga för att en god hälsa. Viktiga
Mer miljöövervakning med biomarkörer!
Nr 1/2010 ulletin Från Arbets- och miljömedicin, Lund (AMM) & Yrkes- och miljödermatologi, Malmö (YMD). Mer miljöövervakning med biomarkörer! En stor del av miljöövervakningen som gäller giftiga ämnen
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund
MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund Docent Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Metaller Naturligt förekommande i mark, vatten och grödor Återfinns i alla levande
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten
Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland. Göteborg den 27 februari 2004
Miljömedicinsk bedömning av hälsorisker hos människa på grund av rödfyrshögar i Västra Götaland Göteborg den 27 februari 2004 Gerd Sällsten Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker Lars Barregård Professor,
Är maten giftig? När är det fara å färde?
Är maten giftig? När är det fara å färde? Livsmedelsverkets syn på risker med maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Temakväll 2015-02-02 Vilka är de
Växtskyddsrådet. Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Uppföljning och revidering av
Växtskyddsrådet Uppföljning och revidering av Nationell handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel 2017-04-07 Upplägg Vad säger Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) om de nationella handlingsplanerna,
Tidstrender för urinhalter av bekämpningsmedelsrester hos unga män Resultat från fyra undersökningar mellan
Tidstrender för urinhalter av bekämpningsmedelsrester hos unga män Resultat från fyra undersökningar mellan 2000-2013. Rapport till Naturvårdsverket 2016-11-11 Avtal 2215-15-005 NV diarienummer NV-00136-15
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE
HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.
Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan
l. SALA KOMMUN oilaga KS 2015/65/1 1 (2) 2015 03 19 D!AR!ENR: 2014/823 ~. KOMMUNSTYRELSEN Carola Gunnarsson Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Erik Åberg (MP) inkom den 18 juni 2014
GIFTER & MILJÖ MILJO OM PÅVERKAN PÅ YTTRE MILJÖ OCH MÄNNISKOR
GIFTER & MILJÖ MILJO 214 OM PÅVERKAN PÅ YTTRE MILJÖ OCH MÄNNISKOR FOTO: KENTAROO TRYMAN/MASKOT INNEHÅLL Rester av bekämpningsmedel i vatten trots lagar och miljömål 4 Bekämpningsmedel finns i vår urin
Exponering för bekämpningsmedel från kosten
NR U 5631 APRIL 2016 RAPPORT Exponering för bekämpningsmedel från kosten För Coop Sverige AB Jörgen Magnér, Anna Palm Cousins, Karin Norström Författare: Jörgen Magnér, Anna Palm Cousins, Karin Norström
Exempel på aktuella konsumentexponeringar för. Bisfenol-A och PFOS
ST Årsmöte 2010 Exempel på aktuella konsumentexponeringar för kemikalier: Bisfenol-A och PS Christian Lindh S P N Chlorpyrifos Vinclozolin N PS S BisfenolA H H Nicotine N CH 3 N En biomarkör visar på det
Neonikotinoider i miljön
Neonikotinoider i miljön Jenny Kreuger & Ove Jonsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Biodlarnas riksseminarium 2013 Allt om bin! Örebro 2013-04- 13 A poli>cal ba@le over pes>cides The Scien>st
Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde
1(5) Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten - jämförelse av modellerade och uppmätta resultat i Höje Ås avrinningsområde Sammanfattning av uppmätta resultat för Höje Å vattenråd, oktober 2017 Syfte och
Rapport till Naturvårdsverket. Överenskommelse nr dnr NV augusti 2018
NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING PÅ UPPDRAG AV NATURVÅRDSVERKET Jämförelse mellan beräknad exponering för resthalter av bekämpningsmedel bland svenska konsumenter, baserat på konsumtionsdata och uppmätta halter
Analys av tidstrender för bekämpningsmedelsrester i urinprov hos unga män
Analys av tidstrender för bekämpningsmedelsrester i urinprov hos unga män ERIKA NORÉN 2016 MVEM12 EXAMENSARBETE FÖR MASTEREXAMEN 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET Analys av tidstrender för bekämpningsmedelsrester
Uppskattning av befolkningens exponering för kemiska bekämpningsmedel en pilotstudie.
1 Uppskattning av befolkningens exponering för kemiska bekämpningsmedel en pilotstudie. Rapport till Naturvårdsverket 2005-11-02 ff (Överenskommelse nr 215 04 14, dnr 721-1556-04Mm) Margareta Littorin,
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin
Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom
Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.
Frisörer Kontaktpersoner: Jørn Nielsen Kerstin Diab kerstin.diab@skane.se Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie. I denna 4-åriga prospektiva studie
Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1
Exponering för PFAS i dricksvatten i Kallinge Delstudie 1 Information till barn Under lång tid har vattenledningsvattnet i Kallinge varit förorenat av rester från släckskum, som använts vid brandövningar.
Arbets- och miljömedicin Lund
AMM Rapport nr 21/2011 Arbets- och miljömedicin Lund Toxiska effekter av kadmium på njurar och skelett hos skånska kvinnor Staffan Skerfving Thomas Lundh Bakgrund Det är sedan länge känt att höggradig
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna
Miljögifter i odlingslandskapet
Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02
Bilaga III. Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel
Bilaga III Ändringar i relevanta avsnitt av produktresumé, märkning och bipacksedel 20 PRODUKTRESUMÉ Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera
Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi
Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,
Dricksvatten. Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund. Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02
Dricksvatten Kristina Jakobsson Arbets-och miljömedicin, Lund Skånes miljö- och hälsoskyddsförbund Åkersberg 2014-10-02 Den som har en enskild brunn ansvarar själv för vattenkvaliteten och för att hålla
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Växtskyddsmedel i miljön -
Institutionen för vatten och miljö Växtskyddsmedel i miljön - Kunskapsläget med fokus mot dricksvatten Jenny Kreuger Seminarium om vattenskyddsområden Malmö 2017-01-31 Faktorer som påverkar transport till
Sammanfattning. Källa: Wholesale hemsida
Sammanfattning Kemiska bekämpningsmedel används i stor utsträckning inom lantbruket och rester av dessa preparat har uppmätts i våra livsmedel. Människor idag börjar bli allt mer medvetna om vad de äter
ideell organisation beroende aktiviteter politiska beslut konsumentinformation jordbruk hav klimat skog miljögifter arbetar lokalt delta kansli
1 2 Hej! Jag heter och kommer från Naturskyddsföreningen och ska berätta hur viktigt det är att välja ekologisk mat. Och visa på att 100% ekologiskt är möjligt. Berätta något om dig själv så att du skapar
Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016
Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016 Workshop om screening och miljögifter 2017-11-15 Gustaf Boström, Bodil Lindström, Mikaela Gönczi & Jenny Kreuger Institutionen för vatten och miljö, Sveriges Lantbruksuniversitet
Gerd Sällsten 1 Docent, 1:e yrkes- och miljöhygieniker
Kompletterande undersökning av cancersjuklighet i närområdet till raffinaderiet i Lysekil Göteborg den 4 juni 2007 Lars Barregård 1 Professor, överläkare Erik Holmberg 2 Statistiker, med dr Gerd Sällsten
Sammanträdesdatum 2015-04-16. Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan
n sala ~KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2015-04-16 < ',1 -'T T,,-., '-~\,-W L, ~ _:) 2Cl5 29 (47) 76 Svar på motion om att servera ekologisk frukt i förskolan Dnr2014/823
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning
Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning Gustaf Boström Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB), SLU Regional växtodlings och växtskyddskonferens i Uddevalla 2017 01 13 Vilka data finns det
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar
Arsenik i dricksvatten i enskilda brunnar Kåre Eriksson 1, Annika Hagenbjörk- Gustafsson 2, Helén Bertilsson 1, Berndt Karlsson 1 1. ABCentrum, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå 2.Enheten för Yrkes-
Isocyanatrelaterade sjukdomar och besvär
Isocyanatrelaterade sjukdomar och besvär Margareta Littorin f d överläkare, AMM SYD, nu adjungerad Avd för Arbets- och miljömedicin i Lund (margareta.littorin@med.lu.se) Diisocyanater - sjukdomar och besvär
BESLUT. Beslut angående ansökan om utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde för växtskyddsmedlet Switch 62,5 WG, reg.
Tillstånd och upplysning Lena Hansson Hortonom Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) 105 33 STOCKHOLM Beslut angående ansökan om utvidgat produktgodkännande för mindre användningsområde för
Barns exponering för kemikalier i förskolan. Kristin Larsson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet
Barns exponering för kemikalier i förskolan Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet Arbetet för en giftfri förskola RÅD TILL FÖRSKOLOR Ta bort opassande leksaker (tex. mjuka plastleksaker producerade
Myter och fakta om laks.
Myter och fakta om laks. Bra att veta för dig som säljer laks. Om svenskarnas favoritfisk. Norsk odlad lax är säker och nyttig mat enligt forskarna. Det är också favoritfisken på svenskarnas tallrikar.
Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden
Arbets-och miljömedicinska perspektiv på förorenade områden Lars Barregård, professor, överläkare, Arbets- och miljömedicin Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset Sanera mera? Ett
MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden
MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden Mikaela Gönczi Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, SLU Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Stockholm 31 maj
samtidigt som tarmens genomsläpplighet studeras under fyra dagar. Du börjar också äta kosttillskottet under slutet av veckan.
Pilotstudien för veteranorienterare dag för dag: Vi söker 10 stycken veteranorienterare som vill delta i en förstudie omfattande 5 veckor där effekterna av ett kosttillskott studeras på tarmens genomsläpplighet.
Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
1990L0642 SV 21.08.2001 020.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV av den 27 november 1990 om fastställande
Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin
Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan Maja Månsson 9c 2010-05-20 Handledare: Senait Bohlin Innehållsförteckning Innehållsförteckning s.2 Inledning, Bakgrund & Metod.s.3 Resultat...s.4
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23
Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till föräldrar Viss barnmat innehåller tungmetallerna arsenik,
Kontroll av bekämpnings- medelsrester i livsmedel 2010
Rapport 4-2013 Kontroll av bekämpnings- medelsrester i livsmedel 2010 av Anna Wannberg, Anders Jansson och Bengt-Göran Ericsson LIVSMEDELS VERKET NATIONAL FOOD AGENCY, Sweden Innehåll Summary... 2 Sammanfattning...
Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler
Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler Institutet för miljömedicin Karolinska Institutet Maria.Kippler@ki.se 2016-11-18 M Kippler 1 Arsenik i dricksvatten: Globalt problem
Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk
LIVSMEDELSVERKET Bilaga 1 (5) Senior risk- och nyttovärderare Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk Sammanfattning De redovisade halterna av PFAA i drickvatten innebär att det
Glyfosat. Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför
Glyfosat Ur VSR:s handlingsplan 2017-2019 Uppgift 4 Samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför - förändringar i lagstiftning, rättspraxis, EU-processer,
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne
Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.
Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV
Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både
Teresia Persson, Jordbruksverket TILLSYNSPROJEKT
Teresia Persson, Jordbruksverket TILLSYNSPROJEKT 2016 2017-02-22 Bakgrund Tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i växthus och plantskolor Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen Ny lagstiftning
Så kan du minska kemikalierna i din vardag
Så kan du minska kemikalierna i din vardag Kontakta oss gärna Om du har frågor kan du vända dig till Arbets- och miljömedicin på Universitetssjukhuset Örebro. Arbets- och miljömedicin Universitetssjukhuset
KRAV-MÄRKT ÄR. Godare för hälsan. Receptet på godare mat
KRAV-MÄRKT ÄR hälsan Receptet på godare mat KRAV-MÄRKT MAT & HÄLSA Ju mer KRAV-märkt mat du äter, desto mindre mängd kemiska bekämpningsmedel får du i dig. Våra regler skyddar din mat mot föroreningar.
Hemtjänsten 2012 2012-08-13. Svarsfrekvens 77 av 130 utdelade = 60 %
Hemtjänsten 2012 2012-08-13 Svarsfrekvens 77 av 130 utdelade = 60 % Bortfall: 3 av 77 Jag som har hemtjänst är: Bortfall: 1 av 77 Ålder Bortfall: 1 av 77 Jag som svarat på enkäten är: 1. Hur nöjd är du
Kemiska arbetsmiljörisker. En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna
Kemiska arbetsmiljörisker En översikt av de grundläggande arbetsmiljöreglerna för att minska de kemiska riskerna Kemiska ämnen är farliga på olika sätt Kan orsaka direkta hälsoskador eller död Öka risken
Losec MUPS Losec MUPS
Frågor & Svar Losec MUPS är ett mycket skonsamt och effektivt läkemedel vid tillfällig halsbränna och sura uppstötningar. Mer än 900 miljoner behandlingar i mer än 100 länder har genomförts med Losec,
Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige
Seminarium Uppsala 2019-03-19 Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige 2017-2018 CKB Rapport 2019:1 Jenny Kreuger, Ove Jonsson, Klara Löfkvist, Torbjörn Hansson,
FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER
På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning 2015-08-10 KS 2015/0432 Rev. 2015-08-18 Kommunfullmäktige Motion från Patricia Vildanfors (MP) om 100 % giftfri fruktstund Förslag till beslut Kommunfullmäktige
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad
Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm
Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm
SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN
SATSNINGAR PÅ ÖKAD ÖVERVAKNING AV FARLIGA ÄMNEN Miljöövervakningsdagarna 2017 Karl Lilja Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-01 1 Budget Ökning av NVs del
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521
Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin 100521 1 Innehållsförteckning Inledning...S.2 Bakgrund...S.2 Syfte/frågeställning...S.3 Metod...S.3 Resultat...S3,4 Slutsats...S.4 Felkällor...S. 4 Avslutning...S.4
Bilaga 6.1. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden
Uppdragsnr: 0083240, Bilaga. (5) Bilaga.. Metodbeskrivning för beräkning av riktvärden Generella riktvärden. Hälsobaserade riktvärden De hälsobaserade generella riktvärdena beräknas genom en sammanvägning
Strandstaden i Fagersanna
Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och
Utsöndringsprofiler för cannabis i urin: En studie av utsöndringstider hos missbrukare
Utsöndringsprofiler för cannabis i urin: En studie av utsöndringstider hos missbrukare Utvecklingsenheten Utsöndringsprofiler för cannabis i urin: En studie av utsöndringstider hos missbrukare Projektnummer:
Kontaktuppgifter & arbete
Kontaktuppgifter & arbete Dagens datum: / / Vårdcentral: År Månad Dag Namn: Persnr: X1. Vilken typ av sysselsättning har du för närvarande i huvudsak? Yrkesarbetar, anställd Studerar, praktiserar Yrkesarbetar,
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet
Miljömedicinsk bedömning av kontaminerad mark i Fagersanna, Sjötorp och Sundet Pernilla Almerud 1:e Yrkes- och miljöhygieniker Helena Sandén Överläkare Göteborg den 20 mars 2013 Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Visste du detta om rester av växtskyddsmedel?
Visste du detta om rester av växtskyddsmedel? 2 Rester av växtskyddsmedel Vad menas med ett växtskyddsmedel?...3 Vad menas med en rest av växtskyddsmedel?...4 Växtskyddsmedlens säkerhet bedöms...5 Användningen
Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007
1 Metaller och bekämpningsmedel i Segeå och Risebergabäcken 2007 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Birgitta Bengtsson. Uppdragsgivare: Miljöförvaltningen, Malmö stad. Landskrona 2008-04-14
Lite damm är väl inte så farligt? Var och när dammar det?
Arbetsmiljö Det finns många risker på en byggarbetsplats. Det första man tänker på är ofta risken för olyckor som att falla ner från ett tak eller en byggnadsställning eller att tappa kontrollen över en
SIFOs Telefonbuss 2010
Sid 1 65- Fråga 1 Vilken beskrivning passar bäst in på hur mycket du pratar i mobiltelefon. Är det... Fler än 10 samtal dag --------- 14 20+ 7-7 25+ 17 1-18 13 14 23+ 12-11 2-10 samtal per dag -----------
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?
Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön? Fungicid Fotolys Hydrolys Pesticid Akvatisk Profylaxisk Översättningar Kemiskt svampbekämpningsmedel Sönderdelning/nedbrytning av
Minnesanteckningar, arbetsgruppsmöte i delprojektet Tillsyn av golfbanor
sid 1(5) delprojekt Tillsyn av golfbanor Dnr Vår referens / tel.nr e-post Bo Persson / 0435-71 99 15 bo.persson@kfsk.se Datum Minnesanteckningar, arbetsgruppsmöte i delprojektet Tillsyn av golfbanor Dag: