PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström
|
|
- Hanna Mattsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PAS och POS - problem i vatten Karin Norström
2 Terminologi PAS C n 2n+1 R PAAs PASs -SO 2 ASAs -SO 2 NH 2 PAs -CO Ytterligare fluorämnen (toh etc)... PCAs -COOH/-COO - PSAs SO 3 H/-SO POS C 8 17 SO 2 OSA C 8 17 SO 2 NH 2 PO C 7 15 CO POA C 7 15 COOH POS C 8 17 SO 3 H PBS C 4 9 SO 2... PBS C 4 9 SO 3 H.. POS O S O O
3 1950 produktion POS Historik en överblick NV Screening PAS EQS 0.65 ng/l 9.1 ng/g fv 2013 Kallinge POS-fritt A Landvetter Arlanda lygplats => RE-PATH 2008 EUförbud TDI: 150 ng/kg/d Åtgärdsgräns PAA 7 90 ng/l Kartlägg. 3.6 milj.
4 Lokal spridning av POS och POA Våt deposition Torr deposition Utsläpp från produkter som används Utomhus Inomhus Industrier Diffusa utsläpp Punktkällor Landsbygd s-område Reningsverk Urbant område Dricksvatten
5 5 RE-PATH Risks and Effects of the Dispersion of PAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airports Samfinansierat projekt för Swedavia och IVL
6 Huvudsakliga slutsatser Brandövningsplatser viktiga punktkällor i Sverige Lokalt upp till 100 ggr högre halter i fisk och vatten jämfört med referens Arlandas årliga bidrag av POS till Mälaren = bidraget från luften = bidraget från Uppsala Ingen påvisad risk för människa, enligt nuvarande TDI Inga ekotoxikologiska effekter på lokala arter Långsam avklingning av halterna i närmiljön risk för sekundär förgiftning
7 PAS i ytvatten Stockholm Arlanda Airport Göteborg Landvetter Airport BÖP BÖP Ahrens L, Norström K, Cousins, A, Viktor T, Josefsson S. 2014, Chemosphere, In Press
8 Torne älv Screening av PAS i ytvatten (ng/l) Råne älv Alterälven Skellefte älv Vindelälven [Krycklan] Ume älv [Gubböle] Öre älv Gide älv Indalsälven Delångersån Gavleån yrisån Nyköpingsån Botorpsström Alsterån Lyckebyån Helge Å Rönneån Nissan Viskan Göta älv [Alelyckan] Örekilsälven PBA PHxA PHpA POA PNA PDA PUnDA PDoDA PTeDA OSA PBS PHxS POS Ahrens L, Ribéli E, Josefsson S, Gustavsson J, Nguyen MA, Wiberg K. 2014, NV
9 POS-mängder till Mälaren (kg/år) Uppsala Stockholm Arlanda Airport 1.5 Dricksvattenverk (6 ng/l) 9
10 POS-mängder till Östersjön (kg/år) 9 Ahrens et al 2014 NV Andersson et al. 2012, COHIBA Project ilipovic et al ES&T
11 POS i abborremuskel 1 EQS 9.1 ng/g f.v Woldegiorgis, Bergstedt och Woldegiorgis, LS Blekinge, 2013
12 Uppskattad mängd POS-förorenad fisk (geometr. medelv., 95% konf. intervall) som kan konsumeras utan att TDI överskrids. 12 Hänsyn har tagits till bidraget från andra livsmedel med bakgrundsnivåer av POS. Hänsyn har inte tagits till bidrag från dricksvatten med höga POS-halter. POS (ng/g) Antal portioner Vuxna 12 år 8 år 4 år ,4-3,0 ggr per vecka ,8-3,8 ggr per vecka ,7 2,7 ggr per vecka ,2 9,0 ggr per vecka ,0 1,8 7,4 ggr per månad ,7 1,3 5,4 ggr per månad ,2 5,4 1,1 4,4 ggr per månad ,3 4,7 2,7 0,5 2,2 ggr per månad Livsmedelsverket 2014
13 POS i dricksvatten Vanligt dricksvatten 2-9 ng/l ilipovic, ITM 2011 Ullah et al. J. of Chroma A 2011 Uppsala 50 ng/l (PAS ng/l) Tullinge 140 ng /l (PAS ng/l) Halmstad <5 ng/l (PAS ng/l) Båstad 30 ng/l (PAS ng/l) Kallinge 4000 ng/l (PAS ng/l)
14 Exponering POS människa 160 TDI ng/kg kroppsvikt dag Livsmedel Kontaminerad fisk Dricksvatten Mjölkersättning Genomsnitts- Halmsjön V:a Ingsjön svensk 1 1 portion/vecka Kallingebo 1 Kallingebebis < 4 mån 1 1 Livsmedelsverket 2014
15 Exponering POS predatorer Gonad 54% Gälar 2% Blod 8% Lever 19% Muskel 17% Höga halter i minkar och uttrar 1 2 Totalt 330 µg POS i EN fisk 1 Persson et al Environ. Int. 2 Roos et al ES&T
16 Toxicitetsstudier Inga ekotoxikologiska effekter på lokala arter påvisade i närbelägna sjöar Abborrom och grodyngel - kläckningsfrekvens, immobilitetstest och morfologi på olika generationer Sekundär förgiftning kan ej uteslutas indikation från andra studier (Sara Persson, SLU)
17 2.5 Uppskattade utsläpp till mark POS-utsläpp (kg/år) TOTALT: 38 kg
18 30 Ackumulerade mängder POS Stockholm Arlanda Airport 25 Soil Mark Other compartments Övriga matriser Mängd (kg) : 19 kg kvar!
19 Lång återhämtningstid - Halmsjön 300 Koncentration (ng/l) 250 Modell Mätningar 50 2 ng/l År
20 Tack!
PFOS i den svenska miljön
i den svenska miljön Karin Norström IVL Svenska miljöinstitutet Vad är? Bakgrundshalter av och PFOA i miljön Punktkällans påverkan RE-PATH ett forskningsprojekt mellan IVL och Swedavia Hur exponeras vi
PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24
Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby
PFOS och andra PFC-ämnen, - spridningsvägar, -förekomst i dricksvatten, -humanexponering samt -hälsoriskbedömning.
POS och andra PC-ämnen, - spridningsvägar, -förekomst i dricksvatten, -humanexponering samt -hälsoriskbedömning. Andreas Woldegiorgis, Tekn. Dr. (WSP Environmental) 2014-05-07 Agenda Bakgrund Egenskaper
Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS
Studiebesök Stockholm Arlanda Airport Erfarenheter om PFAS Nätverket Renare Mark 24 mars 2015 Malin Fridlund Swedavia AB Innehåll Om Swedavia Erfarenheter Vårt arbete med PFAS Framåtblick Tillståndsansökan
Delrapportering RE-PATH 2010 Projektstatus Insamlade data Framtid
Delrapportering RE-PATH 2010 Projektstatus Insamlade data ramtid A. Woldegiorgis, Tekn. Dr. K. Norström, il. Dr. T. Viktor, fisktoxikolog LANDVETTER 100611 1 "RE-PATH" - Risks and Effects of the dispersion
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Karl Lilja Enheten för farliga ämnen och avfall Avdelningen för analys och forskning Naturvårdsverket PFAS - Problem och
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter
Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter PFAS och bekämpningsmedel Garnisonen 31 maj 2016 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-09-22 1 Uppdraget Naturvårdsverket
Kemikaliehotet mot dricksvattnet. Karin Wiberg och Stephan J. Köhler
Kemikaliehotet mot dricksvattnet Karin Wiberg och Stephan J. Köhler Forskning och innovation för säkert dricksvatten, Stockholm 29-30 november 2017 Kemikaliehotet mot dricksvattnet Ytvatten 50% Konstgjord
Analys av nickel med ICP-MS
Analys av nickel med ICP-MS Kalciuminterferensens betydelse 1985-2007 Karin Wallman, Stefan Löfgren, Lars Sonesten och Christian Demandt Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 7050, 750 07 Uppsala
Uppföljande undersökningar av PFASs
PM 1 (6) Miljöenheten Anders Svensson Tel. direkt: 010-2238594 E-post: anders.svensson@lansstyrelsen.se Enl. sändlista Bakgrund: Uppföljande undersökningar av PFASs I en aktuell nationell screening uppmättes
Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk
LIVSMEDELSVERKET Bilaga 1 (5) Senior risk- och nyttovärderare Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i råvatten i Bredared Vattenverk Sammanfattning De redovisade halterna av PFAA i drickvatten innebär att det
Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014
Bakgrund: Resultat från uppföljande undersökningar av PFAS I Kalmar län 2014 I en nationell screening 2013 uppmättes höga halter av PFAS (per- och polyfluoralkyl substanser) i Emåns mynning. I Emsfors
Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA
LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (6) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAA Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av
Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport lägesrapport juli 2011. Bakgrund
Uppdragsnr: 10136589 1 (7) PM Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport lägesrapport juli 2011 Bakgrund Perflourerande ämnen (PFAS) är en grupp av syntetiska ämnen
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet!
Välkomna till informationsmöte om Torsö f.d. sågverk, Sundet! 19 februari 2015 SGU, Länsstyrelsen Västra Götaland, Mariestads kommun, WSP Sverige AB Program Välkomna! Vilka är vi? Varför ett möte och vad
Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport Lägesrapport november 2011
Uppdragsnr: 10136589 1 (9) PM Perfluorerade ämnen (PFAS) i fisk och ytvatten i sjöar nedströms Malmö Airport Lägesrapport november 2011 Bakgrund Perflourerande ämnen (PFAS) är en grupp av syntetiska ämnen
Årsrapport 2011 för projektet RE-PATH
RAPPORT Årsrapport 2011 för projektet RE-PATH Mätningar av PAS i närområdet till Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Karin Norström Tomas Viktor B2060 Juni 2012 Rapporten godkänd:
Nätverksmöte, Livsmedelsverket
Nätverksmöte, Livsmedelsverket 2014-11-06 1 Bakgrund PFAA i miljön, inget nytt Uppmaning till kartläggning Flora av analyser LOQ Gränsvärden saknas Livsmedelsverkets rekommendationer: Åtgärdsgräns Hälsobaserat
Käll-identifiering med hjälp av PFASprofiler; var står vi idag och vilken forskning behövs?
2015 05 08 Käll-identifiering med hjälp av PASprofiler; var står vi idag och vilken forskning behövs? Robin Vestergren, Stockholms Universitet robin.vestergren@aces.su.se Introduktion Högfluoroerade ämnen
PFAS i sommarstugeområde i Luleå
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING Dnr 2015/08062 1 (6) Anders Glynn Sanna Lignell Risk- och nyttovärderare PFAS i sommarstugeområde i Luleå Sammanfattning De redovisade totalhalterna av PFAA i de mest förorenade
PFAS (PERFLUORERADE ALKYLSUBSTANSER)
PFAS (PERFLUORERADE ALKYLSUBSTANSER) PFAS -UTREDNING, UMEÅ AIRPORT IBRAHIM AL-TURK SWEDAVIA ANDERS LÄTTSTRÖM SWECO 3 SWEDAVIA - föregångare Swedavia har under en längre tid sett PFAS-kontaminering som
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar
Bröstmjölk -indikator för organiska miljöföroreningar Sanna Lignell, Toxikologiska enheten Livsmedelsverket Bröstmjölksinsamlingar vid Livsmedelsverket 1996-1999 Större studie i Uppsala ca 2 mammor rekryterades
Sundet, Torsö. Resultat från undersökningarna. Innehåll
Sundet, Torsö Resultat från undersökningarna Sofia Frankki Ylva Persson Innehåll Sundet tidigare en del av sågverksområdet Bakgrund dioxin vad är det? Vilka undersökningar har gjorts inom Sundet? Resultat
Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i Uppsalas dricksvatten
LIVSMEDELSVERKET RISKVÄRDERING 1 (9) Perfluorerade alkylsyror (PFAA) i Uppsalas dricksvatten Sammanfattning Med anledning av en snabbt ökande exponering av konsumenterna i Uppsala kommun för en viss typ
Årsrapport 2012 för projektet RE-PATH
RAPPORT Årsrapport 2012 för projektet RE-PATH Mätningar av PAS i närområdet till Göteborg Landvetter Airport och Stockholm Arlanda Airport Karin Norström Tomas Viktor Anna Palm Cousins Caglan Benli B2148
Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag
LIVSMEDELSVERKET PM 1 (6) Emma Ankarberg, RG/RÅ Scenarieberäkningar av PFOS-intag vid konsumtion av PFOS-förorenad fisk och relationen till EFSas tolerabla dagliga intag Inledning PFAA är en grupp organiska
Pressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge
Arbets- och miljömedicin Lund Arbets- och miljömedicin i Lund är en solidariskt finansierad verksamhet inom hälsooch sjukvården i Region Skåne och landstingen i Blekinge, Kronoberg samt södra delen av
Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten
Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten resultat från SafeDrink Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö, SLU Mälarens vattenvårdsförbund - Regionalt seminarium, Stockholm 31 maj 2016 Varför ska
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018
Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet -att använda i statusklassificering till beslut 2018 Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands
Ny dricksvattenledning genom PFAS-förorenat område Kallinge i Ronneby kommun
Ny dricksvattenledning genom PFAS-förorenat område Kallinge i Ronneby kommun Foto Johan Edvinsson Ann-Cathrin Milder 2017-02-09 Ny dricksvattentäkt vid Karlsnäsgården Ledningssträcka Karlsnäsgården Brantafors
Årsrapport 2010 för projektet RE-PATH
RAPPORT Årsrapport 2010 för projektet RE-PATH Mätningar av PAS i närområdet till Stockholm Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Karin Norström Tomas Viktor Jörgen Magnér B1984 Juni 2011 Rapporten
Strandstaden i Fagersanna
Strandstaden i Fagersanna Redovisning av föroreningssituation Ylva Persson Ann Helén Österås 2014-06-12 Innehåll Bakgrund dioxin Genomförda undersökningar Resultat fisk och grödor Resultat sediment och
Intagsberäkningar som underlag för framtagande av hälsobaserad åtgärdsgräns för perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvatten
LIVSMEDELSVERKET Vetenskapligt underlag 1 (12) Intagsberäkningar som underlag för framtagande av hälsobaserad åtgärdsgräns för perfluorerade alkylsyror (PFAA) i dricksvatten Sammanfattning Mot bakgrund
Läkemedel och miljö. Marie-Louise Ovesjö
Läkemedel och miljö Marie-Louise Ovesjö Hur hamnar läkemedel i miljön? Varför bekymra sig om detta? Läkemedel kan påverka levande organismer I dag finns inga heltäckande rutinmetoder för att rena dricksvatten
Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån
NR U 5115 FEBRUARI 2015 RAPPORT Passiv provtagning av PCB-halter i Väsbyån För Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson, IVL Svenska Miljöinstitutet & Niklas Johansson, Melica Biologkonsult Författare: Magnus
Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH
RAPPORT Årsrapport 2009 för projektet RE-PATH Mätningar av PAS i närområdet till Stockholm-Arlanda Airport och Göteborg Landvetter Airport Andreas Woldegiorgis Karin Norström Tomas Viktor B1899 November
Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja
Föroreningar i marken arbetet i Sverige och några aktuella problem Dan Berggren Kleja Statens Geotekniska Institut & Sveriges Lantbruksuniversitet 2015-10-18 1 Markens ekosystemtjänster enligt EU:s förslag
Metaller i vattendrag
Metaller i vattendrag Trender och kontrollerande faktorer Institutionen för vatten och miljö, SLU Box 75, 75 7 Uppsala Rapport 21:6 Metaller i vattendrag Trender och kontrollerande faktorer Louise Björkvald
PCB i Oxundaåns vattensystem 2017
Nr U 5948 April 2018 PCB i Oxundaåns vattensystem 2017 På uppdrag av Upplands Väsby kommun Magnus Karlsson & Joakim Hållén Författare: Magnus Karlsson & Joakim Hållén På uppdrag av: Upplands Väsby kommun
Vattenkvalitén på vattendrag och sjöar i Sigtuna kommun
Vattenkvalitén på vattendrag och sjöar i Sigtuna kommun Martin Edås Handledare: Henrik Wilmar, Matz Norling Arlandagymnasiet Kemi/biologi 2016/2017 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Abstract...
PFOS i fisk ifrån sjöarna nedströms f.d. Flygflottiljen F18 - en riskbedömning
Uppdragsnr: 10158304 1 (9) PM PFOS i fisk ifrån sjöarna nedströms f.d. Flygflottiljen F18 - en riskbedömning Bakgrund Perflourerande ämnen (PFAS) är en grupp av syntetiska ämnen som har använts i stor
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk
Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,
Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
LIVSMEDELSVERKET PRELIMINÄR RISKVÄRDERING 1 (5) Risk- och nyttovärderingsenheten Senior risk- och nyttovärderare 2014-10-07 Dnr 1735/2014 Emma Ankarberg, UV/RÅ Dioxinliknande kemikalie i fisk från Oxundasjön
Frågor vid informationsmöte om PFOS i Tullinge 23/2-12
1 [6] VA-enheten 2012-03-08 Frågor vid informationsmöte om PFOS i Tullinge 23/2-12 1. Kommer bildspelet att läggas ut på hemsidan? Ja, bildspelet från informationsmötet finns att ladda ner på hemsidan.
Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden?
Koncentrationer och mängder Hur kan man bedöma belastning från förorenade områden? Mats Fröberg Pär-Erik Back, Anette Björlin, Sofie Hermansson, Yvonne Ohlsson, Michael Pettersson, Jenny Vestin, Ann-Sofie
Renare mark 2014-05-08 Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet
Renare mark 2014-05-08 Sarah Josefsson Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet Upptag i växter Växter generellt ingen stor vektor för humant upptag av persistenta organiska föroreningar.
Primära partikelkällor
Primära partikelkällor Mekanisk generering Vågbrytning Slitage från fordon Asfalt, bromsar, däck Uppvirvling av damm Krossande, sågning, slipning, etc Sources: tut.fi, Senbang machinery Primära partikelkällor
Hur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Grundvattenrening av perfluoroktansulfonat (PFOS) med aktivt kol - en pilotstudie för Luftfartsverket
Grundvattenrening av perfluoroktansulfonat (PFOS) med aktivt kol - en pilotstudie för Luftfartsverket Perfluoroktansulfonat (PFOS) i brandskum (AFFF) Använts på bl.a. flygplatsers brandövningsplatser 2003
Länkar till övriga sidor i faktabladet
Län och huvudavrinningsområden i Sverige Faktablad nr 10 November 2002 Inledning Detta faktablad redovisar hur stor del av de svenska huvudavrinningsområdena som ligger i varje län Faktabladet kan också
Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att
Risker vid förorening av dricksvatten med PFAS
LIVSMEDELSVERKET RISKHANTERINGSRAPPORT 1 (7) Risker vid förorening av dricksvatten med PFAS Detta dokument beskriver och motiverar riskhanteringsåtgärder beslutade av Livsmedelsverket med anledning av
Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Norra Östersjöns vattendistrikt
Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndighetens regeringsuppdrag - Finn de områden som göder havet mest - Restaurering av övergödda havsvikar och kustnära sjöar (Ru 51b) Externa regeringsuppdrag - Svenska
Kvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Dioxiner i lax och tolerabelt intag
Dioxiner i lax och tolerabelt intag Emma Halldin Ankarberg Toxikolog vid Risk-och nyttovärderingsavdelningen Petra Bergkvist Statsinspektör vid avdelning Styrning och uppföljning Seminarium för smoltkompensationsodlare
Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött?
2012-03-28 Rapport angående uppdrag nr 215 1042, dnr 235-4460-10Mm Högre exponering för miljöföroreningar hos högkonsumeter av viltkött? Maria Wennberg 1 Ingvar Bergdahl 1 1 Yrkes- och miljömedicin, Institutionen
Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län
Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och återförsurningssjöar år 2007 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 På uppdrag av Naturvårdsverket Marcus Sundbom, Markus Meili, Ann-Marie
6:2 FTS och andra PFAS som inte ingår i Livsmedelsverkets åtgärdsgräns, men som uppmätts i råoch dricksvatten
LIVSMEDELSVERKET PM 1 (6) 6:2 FTS och andra PFAS som inte ingår i Livsmedelsverkets åtgärdsgräns, men som uppmätts i råoch dricksvatten Sammanfattning En genomgång av ett antal rapporter/artiklar gällande
SafeDrink. Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten
SafeDrink Detektion av hälsofarliga ämnen i dricksvatten Karin Wiberg Institutionen för vatten och miljö Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) SafeDrink Formasprojekt 4 år (2013-2016) Integrerad kemisk och
Resultat från Krondroppsnätet
Krondroppsnätet Resultat från Krondroppsnätet - Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet
Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018
Tillgängliga huvudavrinningsområden i mars 2018 Inom en samverkan mellan Lantmäteriet och SMHI har hydrografiska kartprodukter producerats under perioden 2013 2017, så att det i mars 2018 fanns data för
PFAS i Brantafors dricksvatten
PFAS i Brantafors dricksvatten Information vid Renare Marks PFAS-seminarium Stockholm 2017-02-02 Magnus Olofsson Miljö- och byggnadsförvaltningen Brantafors vattenverk byggdes 2010, ersatte ett gammalt
Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundaåsystemet
RAPPORT Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundaåsystemet För Sigtuna kommun Magnus Karlsson, Lisa Sjöholm & Tomas Viktor 2014-05-14 Arkivnummer: U4769 Rapporten godkänd: 2014-05-06 Björne Olsson
Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken
Yttrande över Samrådshandlingarna Vattenmyndigheten Bottenviken2015 2021 Yttrande inklusive för Vindelälven med exempel från Vindelns kommun I remissen är förslaget att uppnå god vattenkvalité rakt över.
Miljögifter i odlingslandskapet
Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02
DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT
Kontroll Dokumenttyp 1 av 22 BILAGA 1 DAG- OCH YTVATTENKONTROLL 2017 GÖTEBORG LANDVETTER AIRPORT E-post: info@ 2 av 22 SAMMANFATTNING I denna bilaga redovisas 2017 års analysresultat från genomförda provtagningar
Utläckage av PFOS ifrån f.d. F18 Nuläge och möjliga åtgärder
Kontaktuppgifter; andreas.woldegiorgis@wspgroup.se Utläckage av POS ifrån f.d. 18 Nuläge och möjliga åtgärder Informationsmöte 23/2 2012 Andreas Woldegiorgis, Tekn. Dr./Civ. Ing. Agenda Bakgrund till frågeställningen
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan
Göran Lindström 2016-04-14 Vattenförvaltningsdag vid SMHI Metaller och miljögifter: NET-modellen, ett kartläggningsverktyg för miljögiftspåverkan (Allt är preliminära beräkningar!) NET - ett mångsidigt
Synpunkter: Markavvattning Karlsborgs flygplats
YTTRANDE Sida 1/6 Datum 2019-06-03 Beteckning R2019-4 Er beteckning 45588-2019 Länsstyrelsen i Västra Götalands län vastragotaland@lansstyrelsen.se Friederike Ermold Vätternvårdsförbundet 010-22 36 000
Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder?
Dioxinutmaningar i Sverige, värdeskapande eller hinder? Rickard Bjerselius Teamchef Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd Livsmedelsverket Agenda Hur nyttigt är fisk för hälsa och klimat
Agenda för det 7:e Nätverksmötet kring högfluorerade ämnen
Agenda för det 7:e Nätverksmötet kring högfluorerade ämnen 10.00 Välkommen, och en kort presentation av deltagarna 10.20 10.45 11.10 11.40 12.10 Hur optimera PFAS terminologin för alla PFAS på marknaden?
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre. Uppdaterad
Provfiske med nät. Foto Fiskeriverket Abborrar. Foto Dan Blomqvist. Metaller i kustabborre Uppdaterad 2010-09-09 Resultatbladet visar en del av den regionala miljöövervakningen i Norrbottens län och innefattar
Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08
Lufthalter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08 Väderåret okt 2007 sept 2008 Senhösten - förvintern 2007 startade torrt och kallt i söder och milt och inte lika torrt i norr. December blev
Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket
Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket Tack: Alla uthålliga deltagare i studien! Ale kommun, bl.a. Ulrika Larsson Göteborg vatten
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP
Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av
kadmium i avloppsslam
Resonemang kring kadmium i avloppsslam Holger Kirchmann och Karin Hamnér Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Institutionen för mark och miljö Box 7014, S 75007 Uppsala, Sverige E-mail: holger.kirchmann@slu.se
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38
SEPTEMBER 2013 ALE KOMMUN, MARK- OCH EXPLOATERINGSAVDELNINGEN EFTERKONTROLL SURTE 2:38 PM ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850 10 00 FAX 010 850 10 10 WWW cowi.se SEPTEMBER
PFOS och klorerade. lösningsmedel
POS och klorerade. lösningsmedel Del 1. POS Andreas Woldegiorgis (Tekn. Dr.) Mälarlänsdagarna Agenda Bakgrund POS och perfluorerade ämnen; egenskaper och användning Kända källor för POS och POA Rikt- och
Miljögifter i livsmedel intag och halter
2013-09-18 Ren Åker Ren Mat Miljögifter i livsmedel intag och halter Procentuell andel av intaget av miljögifterna dioxin och dioxinlikande PCB från mjölk, ägg och kött respektive fet Östersjöfisk A. Från
Kan man dricka vattnet i Arvidsjaur?
Kan man dricka vattnet i Arvidsjaur? Om analys av högfluorerande kemikalier i dricksvatten Ingrid Ericson Jogsten Lektor i kemi Örebro universitet 2018-11-22 1 I nyheterna 31 augusti 2018 2018-11-22 2
knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB
Ål l i fiskräknare? knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskräknare i drift Klarälven Enningdalsälven Örekilsälven Göta älv Säveån Rolfsån Ätran Nissan
VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET?
VAD HÄNDER PÅ NATURVÅRDS- VERKET? Göteborg 26-27 april 2017 Britta Hedlund, Karin Norström, Linda Linderholm Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-04-27 1 Ny organisation från 1
PFOS-kontaminerad mark och vatten Nuläge och möjliga åtgärder
Kontaktuppgifter; andreas.woldegiorgis@wspgroup.se POS-kontaminerad mark och vatten Nuläge och möjliga åtgärder RENARE MARK-seminarium 5/6 2012 Andreas Woldegiorgis, Tekn. Dr./Civ. Ing. Agenda Bakgrund
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 2008
Kvicksilver i abborre från IKEU-, referens- och kalkavslutssjöar år 8 Blanksjön Ejgdesjön Kalk Kalkavslut Ref Brunnsjön Stensjön (AB) Geten Rotehogstjärnen Gyltigesjön Hg vid 10 g (ng/g vs) Gyslättasjön
Grundläggande om riskbedömning
Grundläggande om riskbedömning Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - När finns det en risk? - Konceptuell modell - Representativ halt - Förenklad/fördjupad riskbedömning
PFOS ur tillsynsmyndighetsperspektiv GENERALLÄKAREN
PFOS ur tillsynsmyndighetsperspektiv GENERALLÄKAREN 2014-11-26 Agenda Generalläkaren- Vem är det? -PFOS lagstöd och styrning -PFAS-användning i verksamheter -Erfarenheter och tillsynstips Generalläkarens
Mikroplaster i svenska ytvatten
Mikroplaster i svenska ytvatten Anna Kärrman, Anna Rotander, David Vigren, Erika Hipke, Mattias Bäckström MTM Forskningscentrum Örebro universitet 2019-03-21 Mikroplaster 5mm> x >1nm partiklar med högt
PFAS ett nytt hot mot landets uttrar?
PFAS ett nytt hot mot landets uttrar? Anna Roos 1, Raed Awad 2 och Jonathan P. Benskin 2 1 Naturhistoriska riksmuseet 2 ACES, Stockholms Universitet Miljöövervakningsdagarna i Tranås, 27 september 2017
Bilaga 1. Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport Dokumenttyp Datum Ver.rev Dokumentnummer Sida
-3-3. () Bilaga Analysdata Dag och ytvatten Go teborg Landvetter Airport 4 -3-3. () INLEDNING I rapport Analysdata Dag- och ytvatten 4 redovisas analysresultat från provtagning genomförd av Swedavia i
Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 2013. rapport 6557 MARS 2013
Miljömålen Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål 213 rapport 6557 MARS 213 Koncentration av koldioxid i atmosfären, årsmedelvärden 1989 211 ppm 4 39 38 37 36 35 1985 199 1995 2 25
Arbets- och miljömedicin Lund. Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun. Rapport nr 8/2014
Rapport nr 8/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Exponering för perfluorerade ämnen (PFAS) i dricksvatten i Ronneby kommun Kristina Jakobsson Kerstin Kronholm Diab Christian Lindh Bodil Persson Bo Jönsson
PFAS i dricksvatten. - förekomst och rening. Philip McCleaf, Lutz Ahrens, Karin Wiberg
PFAS i dricksvatten - förekomst och rening Philip McCleaf, Lutz Ahrens, Karin Wiberg Nationell dricksvattenkonferens, Malmö, 19-20 april 2016 PFAS i dricksvatten (Uppsala, Tullinge, Kallinge) Domagalski,
Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag VARIA 602:2. Kartor
VARIA 602:2 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Kartor Per Danielsson Jim Hedfors Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION
Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar
Hantering av osäkerheter vid riskbedömningar Tomas Öberg Högskolan i Kalmar Vårmöte Renare Mark -24 mars 2009 - Hållbar riskbedömning Vad är osäkerhet? Stokastisk osäkerhet el. variabilitet naturlig variation
Utredningen om spridning av PFASföroreningar. dricksvatten (M 2015:B)
Utredningen om spridning av PFASföroreningar i dricksvatten (M 2015:B) Förord Ett 20-tal forskare uppmanade regeringen i maj 2014 att skyndsamt tillsätta en kommission för att utreda bakgrunden till och
Barns exponering för per- och polyfluorerade
Barns exponering för per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) Kerstin Winkens Kerstin.Winkens@gmail.com Struktur Bakgrund PFAS Exponering luft damm serum Slutsatser 1 Per- och polyfluorerade alkylsubstanser
Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens