Csound. Csound exempel



Relevanta dokument
Datormusik - idéer och verktyg

Digital Signalbehandling i Audio/Video

Grundläggande signalbehandling

Laboration 3: Musikbibliotek

Lab skapades Ove (Orator Verbis Electris) av Gunnar Fant, KTH.

RealSimPLE: Pipor. Laborationsanvisningar till SimPLEKs pipa

Laborationsprojekt i digital ljudsyntes

Lab lanserade R.A. Moog Inc. en ny synt: Minimoog. Den var designad av Bill Hemsath och Robert Moog och kom att revolutionera musikhistorien.

Grundläggande ljud- och musikteori

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Signalteori, 7,5 hp Kurskod: HÖ1007 Tentamenstillfälle

Ljudteknik 5p tch Hz from Scra

Attila Szabo Niclas Larson Gunilla Viklund Mikael Marklund Daniel Dufåker. GeoGebraexempel

Idag. Tillägg i schemat. Segmenteringsproblemet. Transkription

Digital signalbehandling Digitalt Ljud

Introduktion och övningar

Tentamen i TMA 982 Linjära System och Transformer VV-salar, 27 aug 2013, kl

Laboration - Va xelstro mskretsar

SIMULINK. En kort introduktion till. Polplacerad regulator sid 8 Appendix Symboler/block sid 10. Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik

Språkljudens akustik. Akustik, akustiska elementa och talanalys

Signalbehandling Röstigenkänning

TNMK054 - LJUDTEKNIK 1 FILTER OCH VCF

Lab 1 Analog modulation

Analys/syntes-kodning

Tjoho. Applikationsutvecklarens handledning. Maj 2003

Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 1

Signalanalys med snabb Fouriertransform

Laboration 3. Redovisning. Snabbkurs i digitalt ljud. Objektorienterad programmering

Elektronik. Viktor Öwall, Digital ASIC Group, Dept. of Electroscience, Lund University, Sweden-

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Laboration i Fourieranalys, TMA132 Signalanalys med snabb Fouriertransform

Faltningsreverb i realtidsimplementering

Flerdimensionell signalbehandling SMS022

Ljudinteraktion. Kirsten Rassmus-Gröhn, Avd. för Rehabiliteringsteknik, Inst. för Designvetenskaper

Ulrik Söderström 20 Jan Signaler & Signalanalys

Ulrik Söderström 19 Jan Signalanalys

Överföringsfunktioner, blockscheman och analys av reglersystem

G(s) = 5s + 1 s(10s + 1)

Hambley avsnitt 12.7 (7.3 för den som vill läsa lite mer om grindar) sann 1 falsk 0

F5 Introduktion till digitalteknik

Elektronik 2018 EITA35

Upp gifter. c. Hjälp Bengt att förklara varför det uppstår en stående våg.

Frekvensplanet och Bode-diagram. Frekvensanalys

Ljud i rum. Akustik. Reverb. Modell över rumsklang. Reverb är samlingsnamnet

Effekter och ljudprocessorer

Tentamen i Signaler och kommunikation, ETT080

Laboration i Fourieranalys för F2, TM2, Kf2 2011/12 Signalanalys med snabb Fouriertransform (FFT)

DT1130 Spektrala transformer Tentamen

Tema - Matematik och musik

Vocoding och frekvensskiftningsexperiment inom det audiologiska forskningsfältet Av Morgan Karlsson

Laboration 1: Aktiva Filter ( tid: ca 4 tim)

MEDIESIGNALER INTRODUKTION

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

GRUNDLÄGGANDE MUSIKTEORI

ANN fk. Örjan Ekeberg. Framåtkopplade Nät. återkopplade nät. Olika arkitekturer. BackPropagation through Time. Kalman-Filter tekniker

Institutionen för Tillämpad Fysik och elektronik Umeå Universitet BE. Introduktion till verktyget SIMULINK. Grunderna...2

Elektro och Informationsteknik LTH Laboration 4 Tidsplan, frekvensplan och impedanser

Läsinstruktioner. Materiel

Elektronisk ljudalstring. Synthesizers. Workstations, arbetsstationer & MIDI

Information om antagningsprocessen för MUHE68, Musikproducentutbildningen

Tillbehör EDM Turbinflödesmätare A1 & A2

INTRODUKTION TILL OrCAD

Lab 4: Digital transmission Redigerad av Niclas Wadströmer. Mål. Uppstart. Genomförande. TSEI67 Telekommunikation

REGLERTEKNIK Laboration 5

Hambley avsnitt

Hörselkontroll Bullerskydd med öronproppar

Op-förstärkarens grundkopplingar. Del 2, växelspänningsförstärkning.

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

Tillämpad digital signalbehandling Laboration 1 Signalbehandling i Matlab och LabVIEW

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Reglerteknik Z / Bt/I/Kf/F

A/D- och D/A- omvandlare

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Hambley avsnitt

2E1112 Elektrisk mätteknik

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

Ljud och interaktion. Kirsten Rassmus-Gröhn, Avd. för Rehabiliteringsteknik, Inst. för Designvetenskaper

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik fk M (TSRT06)

OLOP II Obligatorisk LAB operationsförstärkare Analog elektronik 2

Digitalteknik F4. NOR-labben. Digitalteknik F1b bild 1

Programmerbar logik (PLD) Programmeringsspråket VHDL Kombinatoriska funktioner i VHDL för PLD Sekvensfunktioner i VHDL för PLD

Bilaga till laborationen i TSKS09 Linjära System

Lösningar till tentamen i styr- och reglerteknik (Med fet stil!)

Till flera av ovanstående finns det dessutom varianter, vilka kommer att presenteras i de olika avsnitten.

DT1120 Spektrala transformer för Media Tentamen

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

Andra ordningens kretsar

Flerdimensionella signaler och system

Radioprojekt våren 2002 Antennförstärkare Jimmy Johansson e98 Fredrik Åhfeldt e98 Handledare: Göran Jönsson

PLL KRETS. 2.4 GHz MIC INBYGGD LCD TFT VID-TRANS300 VID-TRANS310 VID-TRANS320 SVENSKA PAN & TILT MÖRKER SEENDE IR LED MANUAL KANALER ENHET

Laboration i tidsdiskreta system

42.MST 1/D (E )

DIGITAL ELEKTRONIK. Laboration DE3 VHDL 1. Namn... Personnummer... Epost-adress... Datum för inlämning...

KALKYLATOR LABORATION4. Laborationens syfte

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

programmerbar mätomvandlare B Handhavandebeskrivning Detta är ett komplement till den tyska och engelska bruksanvisningen 2003.

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Digital signalbehandling fk Adaptiv filtrering

Liten MATLAB introduktion

Transkript:

Csound Lång historia, föregångare (Music 4), tidigt 60-tal programstyrda oscillatorer som sammankopplas till instrument i en orkester -fil (.orc) en notfil ( score.sco) anger när och hur instrumenten skall spelas allt i textformat, enkelt add redigera och generera alla detaljer synliga, grötig syntax, full frihet Csound exempel Enklast att titta på färdiga exempel och modifiera dem resten byggt på kapitel 1 i Richard Boulangers Csound Book, finns fritt på nätet alla exempel finns också nedladdningsbara gör föreslagna övningar och titta vidare på färdiga komplexa exempel 1

Instrument / orkester Instrument byggs upp av operatorer som har opcode -namn i orc-filen opcodes har insignaler (parametrar) 10000 är amplitud (32767 max) 440 är tonhöjd/frekvens f1 är den vågtabell som valts åt oscil de har en utsignal som namnges (a1) alla opcodes har varsin manualsida (finns online) Allt beskrivs i text: Instrument ; semikolon inleder kommentarer ; som csound struntar i ; Ur filen 101.orc: a1 oscil 10000, 440, 1 out a1 2

Instrument Det behövs lite runtomkring-information komplett orkesterfil1 101.orc med bara ett enda instrument sr = 44100 ; sample rate kr = 4410 ;control rate ksmps = 10 ;sample/control nchnls = 1 ;no of out channels instr 101 ;instr number a1 oscil 10000, 440, 1 out a1 ;instr end Notfil (score) Innehåller info om när instrument skall spela: fil 101.sco (samt ifyllnad definition av vågtabeller, inte så logiskt!) f 1 0 4096 10 1 ; fyll i vågtabell 1 vid tid 0 med en tabell ; med 4096 samples sinuskurva (10:an) ; endast grundtonen (1:an) ; inst start duration (tid i sekunder) i 101 0 3 3

Fler instrument - FM En frekvensmodulerad oscillator ger mycket övertoner billigt (samma noter och vågtabell som tidigare funkar) 1 är bärfrekvens (440 * 1) 2 är modulatorfrekvens (440 *2 ) 3 är modulationsindex 1 är vågtabellnummer instr 102 ;SIMPLE FM a1 foscil 10000, 440, 1, 2, 3, 1 out a1 Fler instrument: pluck Strängsimulering med Karplus-Strong algoritm Parentes: namnet på a-signalen kan heta vad somhelst men skall börja på a instr 104 asig pluck 10000, 440, 440, 2, 1 out asig Behöver mera krut i vågtabellen i scorefilen f 2 0 4096 10 1.5.333.25.2.166.142.125.111.1.09.083.076.071.066.062 i 104 0 3 4

Fler instrument: loscil En sample-spelare instr 106 ar loscil 10000, 440, 4 out ar Vågtabellen inläst från ljudfil f 4 0 0 1 "sing.aif" 0 4 0 i 106 0 2.3 Fler instrument: rand Helt slumpmässiga samples, ger vitt brus instr 1111 abrus rand 10000 out abrus Behöver ingen vågtabell i score-filen! i 1111 0 2 5

Exempel färdigt instrument: shaker Just detta instrument behöver ingen vågtabell, en del andra är helt beroende av dem instr 2222 a1 shaker 10000, 440, 8, 0.99, 7 out a1 Ingen vågtabell behövs i score-filen i 2222 0 2 Vågtabeller Vågtabeller används av instrumenten, men genereras i score-filer med f-satser funktionerna som genererar dem kallas traditionellt för GEN vilken GEN som används ges som fjärde parameter i f-satserna exempel GEN10 användes för sinus, GEN1 användes för ifyllnad från fil oftast bäst att titta på exempel 6

Parametrar från score-filen: p-fields Instrumentens parametrar kan ges värden från score-filen hittills har parametrarna varit statiska, samma hela tiden varje rad i score-filen numrerar sina kolumner i 1 0 3 440 8000 ; p1 p2 p3 p4 p5 p1, p2 och p3 har fast betydelse: instrument, starttid respektive duration, p4 och uppåt har fria betydelser, t ex kan p4 betyda tonhöjd Användning av p-fält i instrument Hur ett visst p-fält (p4 och uppåt) används måste man ta reda på genom att studera instrumentet p5 styr tonhöjd här p4 styr amplitud här instr 101 a1 oscil p5, p4, 1 out a1 7

Envelop Ett instrument har nästan alltid en envelop, dynamisk variation. instr 113 ; SIMPLE OSCIL WITH ENVELOPE k1 linen p4, p7, p3, p8 ; p3=dur, p4=amp, p7=attack, p8=release a1 oscil k1, p5, p6 ; p5=freq, p6=waveshape out a1 linen genererar en envelop som styr ljudstyrkan genom k1 till oscils amplitudingång i 113 2.5 2 10000 220 2.01 1.99 Envelopstyrning: linen linen är en enkel styrsignalgenerator k1 linen p4, p7, p3, p8 p4 p7 p3 p8 8

k- och a-signaler Signaler som börjar på a beräknas med ljudsamplefrekvens (oftast 44100 Hz) Styrsignaler (k-signaler) beräknas inte så ofta eftersom det är onödigt (ofta 4410 Hz) Det finns även i-signaler, beräknas endast vid varje tons start bra sätt att ge vettigare namn på parametrar Flera oscillatorer 120.orc 9

120.orc instr 120 idur = p3 iamp = ampdb(p4) ifrq = cpspch(p5) ifun = p6 iatk = p7 irel = p8 iatkfun= p9 kenv envlpx iamp, iatk, idur, irel, iatkfun,.7,.01 asig3 oscil kenv, ifrq*.99, ifun asig2 oscil kenv, ifrq*1.01, ifun asig1 oscil kenv, ifrq, ifun amix = asig1+asig2+asig3 out amix display kenv, p3 120.sco ;Function 2 uses the GEN10 subroutine to compute the first sixteen partials of ;a sawtooth wave ;Function 9 uses the GEN05 subroutine to compute an exponential Attack for use ;with envlpx ;Function 10 uses the GEN05 subroutine to compute an exponential Attack for use ;with envlpx f 2 0 4096 10 1.5.333.25.2.166.142.125.111.1.09.083.076.071.066.062 f 9 0 513 5.001 128.8 128.6 256 1 f 10 0 513 5.01 64 1 64.5 64.99 64.6 64.98 64.7 64.97 32.8 32 1 ;ins strt dur amp frq fn atk rel atkfn ;================================================== i 120 0 2 73 6.09 2.5 1 9 i 120 2 2 76 6.08 2.5 1 10 i 120 4 2 77 6.06 2.5 1 9 i 120 6 2 82 6.04 2.5 1 10 i 120 8 5 75 5.09 2.5 1 9 i 120 8.2 5 74 6.04 2.5 1 10 i 120 8.4 5 70 7.01 2.5 1 9 i 120 8.6 5 68 8.09 2.5 1 10 10

Hjälpfunktioner ampdb(decibel) konverterar från decibel till amplitudstyrka i Csound cpspch(not) omvandlar skalans noter till frekvens i Hz formater är oktav.halvtonsteg ettstrukna oktaven är nr 8, tonen C är 00 alltså är ettstrukna C = 8.00, ettstrukna C = 8.09 (=440 Hz) Filter Många opcodes handlar om att modifiera ljud: filtrera Exempel: skära bort/förstärka vissa frekvenser fördröjning rumseko 11

Filtrerat brus 128.orc Filtrera frekvenser 133.orc 12

Efterklang - enkelt eko Fördröj en signal och återkoppla den Eko-filter - comb 135.orc 13

Eko, med olika fördröjningar 135.orc instr 135 idur = p3 iamp = p4 igain = p5 iloopt = p6 kenv linen iamp,.01, idur,.01 ain diskin "hellorcb.aif", 1.1 acomb comb ain*kenv, igain, iloopt, 0 out ain+acomb Eko, med olika fördröjningar 135.sco ; ins st dur amp gain looptime resonant frq i 135 0 5.4 10.5 ; 1/.5 = 2 Hz i 135 5 5.3 5.25 ; 1/.25 = 4 Hz i 135 10 5.3 5.125 ; 1/.125 = 8 Hz i 135 15 5.2 2.0625 ; 1/.0625 = 16 Hz i 135 20 5.2 2.03125 ; 1/.03125 = 32 Hz i 135 25 5.2 2.015625 ; 1/.015625 = 64 Hz i 135 30 5.04 2.001 ; 1/.001 = 1000Hz 14

Rumsklang (reverb) En rumsklang skall normalt inte gälla inom instrumentet låt reverbet vara ett eget instrument som lyssnar på de andra instrumenten instrument kan skicka signaler mellan sig via globala signalnamn, börjar gå ga- gk- Rumsklang 137.orc 15

och hur jobbar man nu då? Låna och modifiera andras instrument Gör bara delar av ljud eller kompositioner i Csound Låt program generera score-filer enligt nåt system Använd front-end program, leta på nätet Nästa avdelning - PD rita och kombinera ljudobjekt och operationer, i stället för att skriva dem i text bekvämt på ett sätt, men lite mindre generellt ändra i realtid kort smakprovsdemo 16