VA-strategi, Österåkers kommun 2007-10-22

VA-strategi, Österåkers kommun 2007-10-22

Projektgrupp VA-strategin har tagits fram av SWECO FFNS Arkitekter AB på uppdrag av Stadsarkitektkontoret i Österåkers kommun i samarbete med Roslagsvatten AB. Från Österåkers kommun har stadsbyggnadschef Lars Barrefelt, exploateringschef Tommy Bokell, samt Bo Lidén, Miljö- och stadsbyggnadskontoret medverkat. Medverkande från Roslagsvatten AB har varit Hans Abrahamsson, Stefan Kastberg samt Tomas Adolphsson. Från SWECO FFNS Arkitekter AB har Joe Lindström, Björn Ekelund, Helena Ohlsson och Hanna Ellmén medverkat. Därutöver har kommundirektör Lars Hortlund, Miljö- och hälsoskyddschef Kia Regner och Mikael Medelberg VD på Roslagsvatten AB medverkat vid styrgruppsmöten. Dokumentet har producerats av SWECO FFNS arkitekter. 2

Förord Syftet med att upprätta en VA-strategi för Österåkers kommun är att skapa en tydlig koppling mellan bedömd befolknings- och bebyggelseutveckling och nödvändiga utbyggnader av VA-systemet. En målinriktad utbyggnad av renvatten och spillvatten är en förutsättning för kommunens fortsatta hållbara utveckling såväl i ett lokalt som globalt perspektiv. Denna VA-strategi är skriven som ett strategiskt och kommunövergripande dokument. Den ska vara till hjälp vid beslut för kommunala aktörer inom vatten- och avloppsfrågor men kan även vara av intresse för enskilda kommuninvånare. VA-strategin redovisar en planerad framtid relaterad till befolknings- och bebyggelseutveckling enligt gällande översiktsplan. I strategin redovisas lokalisering och utformning av huvudanläggningar för tillförsel och omhändertagande av dricksvatten, spillvatten och dagvatten. Utvecklingen av det allmänna VA-systemet redovisas i tre tidsintervall 10, 25 och 50 år. Framtidsbilderna är framtagna med utgångspunkt från genomförda förstudier. Flera av de föreslagna alternativen behöver dock studeras mer i detalj utifrån såväl ekologiska som ekonomiska aspekter. Sådant arbete bör ske i en tidig projekteringsfas. Dessutom kan förutsättningarna för VA-utbyggnad komma att förändras, bl.a. genom utbyggnader i angränsande kommuner, vilket skapar nya förutsättningar i framtiden. Detta gäller särskilt för områden där en utbyggnad inte är att vänta förrän i tidsintervallet 25-50 år. 3

Innehållsförteckning 1 Inledning 6 1.1 Vision 6 1.2 Uppdrag 6 1.3 Medverkande 6 1.4 Tidsperspektiv 7 2 Sammanfattning 8 3 Bakgrund 10 3.1 Bebyggelseutveckling 10 3.2 Miljö och hälsa 10 3.3 Ekonomisk beredskap 11 3.4 Juridiska förändringar 11 4 Strategi för VA-systemets utveckling 12 4.2 Föreslagna huvudanläggningar för VA 16 5 VA-utbyggnad i utvecklings- och utredningsområden 20 5.1 Rydbo 20 5.2 Åkersberga tätortsområde 20 5.3 Södra Ljusterö 26 5.4 Norra Ljusterö 26 5.5 Östanå - Roslags-Kulla Vira 27 6 Slutsatser och konsekvenser 28 6.1 Möjlighet till fortsatt bebyggelseutveckling 28 6.2 Förbättrad hälsa och livsmiljö 28 6.3 Bättre ekonomiska beslutsunderlag 30 4

5

1 Inledning 1.1 Vision Österåkers kommun ska bli den bästa kustkommunen i landet med avseende på dricksvattenkvalitet och miljöförbättrande åtgärder inom spillvattenhantering. Nödvändiga anläggningar ska uppfattas som positiva tillskott i den offentliga miljön. 1.2 Uppdrag Uppdraget ska redogöra för utvecklingspo- lägga målsättningen för framtida försörjning. VA-strategin är ett komplement till kommunens översiktsplan (ÖP 2006) och redovisar förhållningssättet för bebyggelseområden angivna i ÖP. Uppdraget har initierats av kommunfullmäktige under 2006 och är beräknat att slutföras under 2007. 1.3 Medverkande Projektet bedrivs i nära samarbete mellan Österåkers kommun, genom Stadsarkitekt kontoret, Exploaterings-/Teknik-/Mätkontoret samt Miljö- och hälsoskyddskontoret och Österåkersvatten. Dessa förvaltningar och bolag har olika roller och ansvar vad gäller vatten- och avloppsfrågor i kommunen. För att tillgodose framtida samarbete och för att synliggöra framtida av de riktlinjer som bestäms för framtiden genom denna VA-strategi. SWECO FFNS Arkitekter genom Björn Ekelund och Joe Lindström har ansvarat för sammanställning av rapporten. 1.3.1 Stadsarkitektkontorets roll och ansvar Stadsarkitektkontoret ansvarar för fysisk planering på uppdrag av kommunstyrelsen. Det innebär att de upprättar riktlinjerna för kommunens användning av mark och vatten. De huvudsakliga dokument som hanterar dessa frågor är översiktsplan med fördjupningar samt efterföljande detaljplanering. Stadsarkitektkontoret ansvarar för att kommunen och dess invånare använder mark och vatten på det sätt som upprättas i ovanstående nämnda planer. För att upprätta dessa planer krävs en samordning av olika aspekter där VA-frågorna tillhör en av de viktigare i Österåker. VA-strategin är här ett betydelsefullt dokument för att samordna planeringen av bostäder, verksamheter och vägar med framtida behov av tekniska lösningar för vatten och avlopp. 1.3.2 Exploatering/Teknik/Mät Exploaterings-/Teknik-/Mätkontoret ansvarar, i samarbete med Stadsarkitektkontoret, för att mark för olika typer av allmänna behov, t.ex. vatten- och avloppsverk reserveras i planeringen. 1.3.3 Miljö- och hälsoskyddskontorets roll och ansvar Miljö- och hälsoskyddskontoret arbetar dels och program som rör kommunens miljöoch hälsoaspekter och dels med tillsyn av dessa intressen. Kontorets tillsynsroll innebär att de bland annat ska bedriva tillsyn över både enskilda, gemensamma och kommunala vatten- och avloppsanläggningar. VA-strategin är en viktig dokumentation för Miljö- och hälsoskyddskontorets tillsynsarbete. Dels för att formulera vilka värderingar som bör främjas i kommunen, men också för att i ett tidigt skede kunna upptäcka eventuella brister och vinster med olika system i olika situationer. 1.3.4 Österåkersvattens roll och ansvar Österåkersvatten AB (ÖSVAB) är ett kommunägt bolag inom Roslagsvatten AB. ÖSVAB ansvarar för distribution av dricksvatten och rening av avloppsvatten till kunder i Österåker där kommunalt verk- Österåkersvatten ansvarar dessutom för utbyggnaden av det kommunala VA-verksamhetsområdet enligt kommunens anvisningar. Dricksvattnet levereras fram till kommungränsen från kommunförbundet Norrvatten, därefter ligger ansvaret för distribution och hantering hos ÖSVAB. Österåkersvatten ansvarar för både teknik och underhåll av anläggningar och distributionsnät inom kommunen. För att kunna verka aktivt med drift, underhåll och utbyggnad av detta system är VA-strategin ett använd- och framtida behov i ett tidigt skede. 6

1.4 Tidsperspektiv Denna strategi är upprättad med ett tidsperspektiv som sträcker sig fram till 2050 eller ca 50 år fram i tiden. Under detta tidsintervall ges ytterligare två tidsbegränsningar som anges till 10 resp 25 år. Genom att beskriva utvecklingen i kommunen i relation till dessa tider ges en möjlighet att se på utvecklingen av samhället i samsyn med VA-systemet. 1.4.1 VA-system inom 10 år En 10-årsperiod är i sammanhanget en relativt kort tid för att utveckla och bygga ut ett större system för vatten/avlopp. De områden som berörs av detta tidsintervall är områden med färdiga detaljplaner och program eller områden med långt gången planering av sådana dokument. Ett 10-årsperspektiv innebär att planering för kapacitetsåtgärder i anläggningar och utbyggnad av ledningsnät bör påbörjas inom en snar framtid. 1.4.2 VA-system inom 25 år 25 år betraktas i stadsbyggnadsperspektiv som en normal utvecklingsperiod (från planering till delvis färdigställande) för såväl större infrastrukturella satsningar som en mer långsiktigt hållbar utveckling av större stadsdelar eller utvecklingsområden. Ett 25-årsperspektiv innebär att planering för kapacitetsåtgärder i anläggningar och utbyggnad av ledningsnät inom VA-systemet är av mer strategisk karaktär och kan ses i relation till annan bebyggelseutveckling inom eller utom kommunen. Detta är ett perspektiv som kan behandla och påverka utbyggnaden av VA-systemet i sin helhet. 1.4.3 VA-system inom 50 år Ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser av olika handlingsalternativ kan ibland tvinga oss att se längre än vad som kanske är möjligt. En 50-årsperiod är ändå intressant för att kunna jämföra olika scenarier och deras effekter av människans påverkan på klimatet. Ett 50-årsperspektiv ska främst ses som utvecklas och därmed hur VA-systemet bör utvecklas tillsammans med bebyggelsen. Detta skapar en frihet som gör att kommunen i ett tidigt skede kan klargöra vissa långsiktiga ambitioner för framtida VA-försörjning, inte minst ur ett samlat hållbarhetsperspektiv. 7

2 Sammanfattning Österåkers kommun strävar efter att tillhandahålla och skapa förutsättningar för bästa möjliga VA-teknik. Kommunens VA-strategi redovisar föreslagen utveckling av de allmänna systemen samt en översiktlig avgränsning av framtida verksamhetsområden. Detta ska motiveras av ekonomiska och ekologiska argument där framtida system ska möjliggöra god hälsa, ett balanserat ekosystem och ett VA-strategin är ett komplement till kommunens översiktsplan (ÖP 2006) och redovisar förhållningssättet för i ÖP angivna bebyggelseområden. 2.1.1 Rydbo Rydbo inkluderas redan i kommunalt VAverksamhetsområde, men är också föremål för fortsatt bebyggelseutveckling. Försörjning av dricksvatten bör därför utvidgas till att innefatta ny bebyggelse. Planerad utveckling av området kräver också en utbyggnad riod för att klara kapacitetskraven. 2.1.2 Centrala Åkersberga I centrala Åkersberga föreslås utbyggnad av dricksvatten ske med ett distributionsnät som på sikt kan skapa rundmatning för ökad säkerhet. Utbyggnaden av avloppsledningar sker kontinuerligt och leds i ett första skede mot anläggningen i Margretelund. Denna anläggning behöver dock byggas ut eller kompletteras/ersättas med ett nytt reningsverk i Svinninge. Kapacitetskraven gör att denna utveckling bör ske inom en 10-årsperiod. På lång sikt ska det centrala VA-verksamhetsområdet innefatta samtliga sydvästra stadsdelar fram till och med Rosenkälla, Täljö och Svinninge och samtliga östra stadsdelar till och med Brännbacken och Skärgårdsstad. Vissa av de östra delarna föreslås försörjas av ett utbyggt reningsverk i Skärgårdsstad. 2.1.3 Östanå - Roslags-Kulla - Vira Dricksvattentillgången säkras genom att kommunen inom en 10-årsperiod anlägger en sjöledning från Skärgårdsstad till Östanå som därifrån kan byggas vidare åt nordväst till Roslags-Kulla och Vira. Hanteringen av spillvatten i området förordas ske via ett nytt reningsverk i Östanå som redan från början byggs ut att betjäna Vira och Roslags-Kulla. Då spillvattensituationen i Vira är akut kan någon form av etapputbyggnad bli aktuell. 2.1.4 Norra Ljusterö Dricksvattentillgången kan långsiktigt säkras genom att kommunen anlägger en sjöledning från Skärgårdsstad till Mellansjö. vattendrag. en begränsad kapacitet, både för anläggning och för recipient. Därför behöver anläggningen byggas ut inom en 10-årsperiod och i samband med det leda sitt renade vatten till ny recipient. 2.1.5 Södra Ljusterö kommunalt dricksvatten via försörjning från Skärgårdsstad. Fortsatt utvidgning av det kommunala verksamhetsområdet bör ske parallellt med utbyggnad av spillvattensystemet. mankoppling med ett utbyggt reningsverk i Skärgårdsstad förordas. Detta bildar också en god förutsättning för fortsatt utvidgning av VA-verksamhetsområdet norrut mot Arnö/Marum och Mellansjö. 8

0 5000 10 000 meter Rydbo reningsverk byggs ut. Svinninge reningsverk, som möjlig plats som ersättning för eller kompl. till Margretelund. 20-60 000 pe. Nantes reningsverk byggs om till pumpstation. Margretelunds reningsverk byggs ut, alternativt görs om till pumpstation för pumpning till komplett eller kompletterande reningsanläggning på annan plats. Skärgårdsstads reningsverk utökas för att klara bla. södra Ljusterö. Nytt reningsverk för Lillnäs, Dyvik, Bammarboda mfl. Roslagskulla reningsverk byggs om till pumpstation. Östanå, nytt reningsverk med kapacitet för Roslagskulla och Wira. Linanäs reningsverk byggs om till pumpstation. Mellansjö reningsverk byggs ut. Befintligt VA- verksamhetsområde Föreslaget VA-verksamhetsområde Befintligt reningsverk som avses att byggas ut Befintligt reningsverk som avses att avvecklas Föreslaget reningsverk Ev. framtida reningsverk 9

3 Bakgrund 3.1 Bebyggelseutveckling Österåkers kommun bedöms både inom den regionala utvecklingsplanen, RUFS, och i den kommunala översikts- och strategiska planeringen vara en utvecklingskommun med ett högt bostadsbyggande och en stark befolkningstillväxt under de kommande 30 åren. Det årliga bostadsbyggandet kommer att utgöra ca 2 % av beståndet, vilket är i enlighet med de högre utvecklingsalternativen i RUFS. Bedömningar av regionens utveckling utgår från en snabb utveckling med en ökning av Stockholmsregionens befolkning med 50 % på 30 år. Österåkers kommun är en av de snabbast växande kommunerna i länet och därmed i landet. Sedan 1992 har befolkningen ökat med 20 % till nuvarande ca 38 000 invånare. Mycket talar för att den snabba tillväxten fortsätter. Ökningen beror bl a på att en ökande andel av kommunens många fritidshus övergår till permanentbostäder. I takt med att bostadsbristen i Stockholmsregionen ökat har fritidshus inom pendlingsavstånd blivit attraktiva bostadsalternativ. Dessutom är den relativt sett låga prisnivån på fritidshusen och närheten till naturen två viktiga drivkrafter i omvandlingen av fritidshus till permanentboende. Då det helt dominerande antalet fritidshus har enskilda anläggningar för vatten och avlopp eller små gemensamhetsanläggningar innebär en framtida omvandling till permanentboende samtidigt en stor risk för kraftigt ökad miljöbelastning. En viktig uppgift för Österåkers kommun är därför att planlägga och förse dessa områden med allmänt vatten och spillvattenhantering för att möjliggöra fastighetsägarnas önskemål och behov av utbyggnad eller avstyckning. 3.2 Miljö och hälsa Österåkers kommun är en känslig kommun vad gäller dess natur- och djurliv. För att förbättra och förstärka denna viktiga resurs djur- och växtarter i kommunen. För att göra det möjligt krävs en strävan att anpassa de olika VA-systemen i kommunen i så stor utsträckning att det inte uppstår någon negativ påverkan på miljö och hälsa. 3.2.1 Miljöpåverkan Av växtnäringsämnena är fosfor ett kritiskt ämne för långsiktig, global resurshushållning. Brytvärd fosfor kommer med dagens brytningstakt att bli en bristvara inom överskådlig tid. För kvävegödselmedel däremot är resurshushållningen inte lika kritisk eftersom kvävegödselmedel kan utvinnas från luften utan risk för framtida brist på råvara. Möjligheten att återföra näringsämnena till kretsloppet varierar mellan olika typer av avlopps-anläggningar. Kemiskt/biologiska reningsverk kan till största delen återföra fosforn via slammet, men bara en femtedel av avloppsvattnets kväveinnehåll. En hög återvinningsgrad är dock angelägen både med hänsyn till miljöpåverkan och till resurshushållningen. 3.2.2 Hälsopåverkan En viktig funktion hos en avloppsanläggning är att reducera mikrobiella föroreningar så att inte hälsorisker uppstår. Kretsloppet av smittspridande mikroorganismer måste alltid brytas och hygienriskerna minimeras i alla led (i hemmen, vid uppsamling, transport, behandling, inom jordbruket). I samband med denna process kan det uppstå problem människor i anläggningarnas närområde. 10

Några sådana problem som ofta förknippas med denna funktion är lukt, buller, kemiskt hälsonegativt innehåll i dricksvatten samt förfulande visuell påverkan från såväl stora som små anläggningar och stationer. Flera av anläggningarnas olägenheter går inte att hänvisa till hälsovådlig påverkan, exempelvis buller, lukt och visuellt uttryck. Det har ändå sådan påverkan att det uppfattas som störande och besvärande. På grund av liknande och återkommande problem betraktas dessa anläggningar ofta som ett nödvändigt ont, något som är obehagligt och som är markförstörande och förfulande för den plats där anläggningen ligger. Att åtgärda dessa problem och återupprätta en god relation mellan teknikbyggnad och människa är en viktig drivkraft för utvecklingen av kommunens VA-system via denna strategi. 3.3 Ekonomisk beredskap Att bygga ut kommunens VA-system är inte bara förenat med en bättre miljö och ekonomiska åtaganden för kommunen. Det innebär att VA-strategin har en viktig roll i att beskriva och belysa de kostnader och investeringar som en önskad ambition eller strategi medför, inte minst i ett tidigt skede. Genom att tidigt diskutera mer och mindre möjliga ekonomiska satsningar kan politiska avväganden göras med ett bättre beslutsunderlag som grund. Det handlar inte minst om att göra taktiska avvägningar inför beslut om framtunga investeringar, det vill säga kostnader som kräver en mycket lång avskrivningstid. samband med kommunens ambitioner för bebyggelse-utveckling och dess attraktivitet 3.4 Juridiska förändringar Det har kommit nya juridiska krav för såväl enskild som gemensam hantering av vatten och avlopp, bland annat i Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster. Enligt denna är kommunen skyldig att ordna allmänna VA-anläggningar om det behövs av hälsoskydds- eller miljöskäl. En nyhet i lagen är också att privat ägande av allmän VA-anläggning inte tillåts. Kommunen ska enligt lagen bestämma verksamhetsområde för allmän VA-anläggning. VA-samverkan mellan fastighetsägare är dock möjlig som alternativ till allmän VA-anläggning, men samverkan får inte ske inom verksamhetsområde för allmän VA-anläggning. I den nya lagen skall särtaxa användas vid betydande kostnadsskillnader, säsongsrelaterade skillnader. texter, såsom Vattendirektivet och Allmänna råd (NFS 2006:7) om enskilda avloppsanläggningar, som ställer mer distinkta krav på vad som är tillåtet och inte. 11

4 Strategi för VA-systemets utveckling Samhällsfunktionen hantering av vatten och avlopp innebär att två olika perspektiv möts, det tekniska systemperspektivet och planerarperspektivet med utgångspunkt i människans behov, önskemål och förpliktelser. I nedanstående avsnitt ges en redovisning av hur det ena perspektivet kan utvecklas. Det visar hur tekniska system för VA utvecklas i kommunen på 50 års sikt med avseende på huvudanläggningar för vatten och avlopp. Detta som en följd av, men också en förutsättning för, den planerade befolkningsutveckling som anges i översiktsplanen. 4.1 Befintliga huvudanläggningar för VA anläggningar för vattenledningar, spillvattenledningar och avloppsreningsverk samt verksamhetsområden för dagvatten. 4.1.1 System för dricksvatten Vattenförsörjning sker för Österåkers del i ett väl utvecklat regionaliserat sammanhang genom medlemskap i Kommunalförbundet Norrvatten. Norrvatten har sin produktions anläggning i Görvälnverket vid Mälaren i Järfälla kommun och försörjer 13 kommuner i norra Stockholmsområdet. I Österåkers kommun sker hanteringen via ÖSVAB:s försorg. ÖSVAB levererar även renvatten till delar av grannkommunerna t.ex. Brottby i Vallentuna och Resarö i Vaxholm. Huvuddelen av den tätare bebyggelsen i Åkersberga framförallt öster om Åkers kanal, ingår i verksamhetsområdet för kommunalt vatten. Således ingår Skånsta, Margretelund, Österskär, Centrala Åkersberga och Söra. Väster om kanalen ingår Runö Gård, Säby Gård, Hagbyhöjden och arbetsplatsområdena Sågvägen, Rallarvägen, Roslagens Företagspark och Säby industriområde. Vattenledningen sträcker sig också utanför det centrala verksamhetsområdet och innefattar bland annat Rydbo, Solberga, Skärgårdsstad och delar av Linanäs på södra verksamhetsområde vid Roslags-Kulla som omfattar ett fåtal fastigheter och ett mindre verksamhetsområde i Nantes i Svinningeområdet. 4.1.2 System för spillvatten Österåker ingår inte i någon regional struktur vad avser avloppsrening. Systemet för spillvatten i Österåker bygger istället på ett kommunalt huvudreningsverk i Margretelund. I munala anläggningar utanför centralorten. stad, Linanäs, Mellansjö och Roslags-Kulla och betjänar ett mindre antal fastigheter i respektive samhälle. Spillvattenhantering för centrala Åkersberga sker genom ett ledningssystem med pumpstationer till Margretelunds reningsverk. Margretelunds reningsverk har idag en belastning av ca 30 000 pe (personekvivalenter). Det för anslutning upp till 40 000 pe. Till reningsverket i Margretelund förs förutom avloppet från Åkersbergas VAverksamhets område även avlopp från Resarö i Vaxholms kommun samt från Brottby i Vallentuna kommun. Anslutningen från Resarö togs i drift 2004 och är enligt avtal 12

Spillvattenledning Vattenledning Befintligt reningsverk BEFINTLIGA HUVUDANLÄGGNINGAR 07-06-28 13

begränsad till 3 000 pe. Anslutningen från Vallentuna har varit i drift sedan 1976 och begränsas till 2 000 pe. Det renade vattnet från reningsverket i Rydbo släpps ut i Kyrkfjärden. Det renade vattnet från verket i Margretelund släpps ut i Trälhavet medan vatten från Nantes, Skärgårdsstad och Linanäs släpps ut på andra platser i Saltsjön. Det renade spillvattnet från Roslags-Kulla leds via Looån till Saltsjön. 4.1.3 System för dagvatten Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor som vägar, parkeringsplatser, takytor och liknande. Avrinning från förorenade ytor eller ytor med speciella material får till följd att dagvattnet för med sig föroreningar till ledningsnätet och vidare ut till recipienten. Föroreningarnas typ och koncentration varierar beroende på vilken slags yta dagvattnet har runnit över. Den totala föroreningsbelastningen på recipienter minskas genom rening av dagvatten, eller via åtgärder som innebär en minskad avledning av dagvatten, exempelvis genom skapar gynnsamma förutsättningar för sedimentering av partikelbundna föroreningar i dagvattnet. Dammar eller andra reningsan- läggningar bör placeras så nära föroreningskällan som möjligt. kommunala verksamhetsområden för han- i centrala Åkersberga. Utöver centralorten Skärgårdsstad. 14

Befintligt verksamhetsområde för dagvatten BEFINTLIGA VERKSAMHETSOMRÅDEN DAGVATTEN 07-06-28 15

4.2 Föreslagna huvudanläggningar för VA Österåkers kommun strävar efter att tillhandahålla och skapa förutsättningar för bästa möjliga VA-teknik. Detta ska motiveras av ekonomiska och ekologiska argument där framtida system ska möjliggöra god hälsa, ett balanserat ekosystem och ett förhöjande av VA-strategin är ett komplement till kommunens översiktsplan (ÖP 2006) och redovisar föreslagen utveckling av de allmänna systemen samt en översiktlig avgränsning av framtida verksamhetsområden. Nedan redovisas kommunkartor över framtida system med avseende på kommunala huvudanläggningar för vatten, spillvatten och avloppsreningsverk samt verksamhetsområden för dagvatten. 4.2.1 System för dricksvatten tenledningar är inte tillräcklig om kommunen ska kunna utvecklas i enlighet med översiktsplanen, ÖP 2006. I den mån omvandlingsområden och övriga större utbyggnader inom Österåkers kommun ska vattenförsörjas centralt, kommer detta att ske genom en utökning av försörjning från Norrvatten via ÖSVAB. För att hantera systemets sårbarhet strävar ÖSVAB efter att utveckla en rundmatning som kan hantera ett eventuellt avbrott på huvudvattenledningen. Den nu aktuella kopplingen till Vallentuna via Rosenkälla innebär en kraftig förbättring av säkerheten. I Rosenkälla föreslås ett vattentorn. En rundmatning föreslås även öster om centrala Åkersberga i sträckning från Skärgårdsstad via Lervik-Brevik-Flaxenvik till Margretelund och sammankoppling med förordas på lång sikt innefatta stora delar av Ljusterö genom anläggning av en sjöledning från Skärgårdsstad via Lillnäs-Dyvik-Bammarboda vidare till Mellansjö på Ljusterö och Östanå på fastlandet. I samband med denna sjöledning föreslås även uppförande av vattenreservoarer i Dyvik och Mellansjö. I ett tidigare skede föreslås vattenreservoarer uppföras i Linanäs och i Laggarsvik för att 16

Vattenledning Ny vattenledning Vattenreservoar BEFINTLIGA & FÖRESLAGNA HUVUDANLÄGGNINGAR RENVATTEN 07-08-13 17

4.2.2 System för spillvatten En av de största annalkande hoten mot hanteringen av spillvatten är att huvudanläggningen i Margretelund bedöms nå sitt kapacitetstak inom en 10-årsperiod med den bebyggelse utvecklingen som är prognostiserad för kommunen. ÖSVAB har påbörjat arbetet med tillståndsprövning för utbyggnad av Margretelunds reningsverk till ca 60 000 pe. Detta alternativ har bedömts som det tekniskt och ekonomiskt mest fördelaktiga. Om en sådan utbyggnad visar sig svår att genomföra har en alternativ strategi med ett nytt reningsverk i Svinninge med en kapacitet om 20 000 60 000 personekvivalenter studerats översiktligt. Kapacitetsintervallet i Svinninge innebär att reningsverket ska kunna anläggningen i Margretelund. Om Svinninge blir ett komplement kan det täcka det kapacitetsbehov som överstiger nuvarande tillstånd i Margretelundsverket på 40 000 pe. Vid ett ersättande, med en kapacitet omkring 60 000 pe i Svinninge, omvandlas anläggningen i Margretelund till pumpstation. Ett ytterligare tänkbart alternativ för att öka avloppsreningskapaciteten för Åkersberga är att ansöka om medlemskap i Käppalaförbundet, vilket är den regionala organisationen för avloppsbehandling i norra Stor-Stockholm. En sådan lösning bedöms som väsentligt mer kostsam än utbyggnad av Margretelund. En sådan lösning är dessutom behäftad med ett stort antal osäkra förutsättningar. Anläggningen för rening av spillvattnet i Rydbo är dimensionerat för 500 pe och är för närvarande fullbelastat. Med anledning av fortsatt bebyggelseutveckling krävs byggs om/ut för en kapacitet för 1000 pe. Recipient föreslås även i fortsättningen vara Kyrkfjärden. Reningsverket i Skärgårdsstad bör utvecklas till en större anläggning som klarar av att försörja såväl en utbyggnad i Skärgårdsstad som delar av Flaxenvik-Lervik-Brevik. Dessutom ska en sådan utbyggnad på sikt kunna belastas med spillvatten från södra Ljusterö där reningsverket i Linanäs omvandlas till pumpstation. Recipient för anläggningen blir även fortsättningsvis Trälhavet. Anläggningen i Mellansjö är redan i dagsläget underdimensionerad. En utbyggnad från 199 pe till 800 pe är planerad. I ett längre perspektiv bedöms även denna kapacitet vara otillräcklig varför andra alternativ måste studeras. I samband med utbyggnaden bör en annan recipient än Kyrksjön utnyttjas. För Vira, Roslags-Kulla och Östanå förordas att spillvattenhanteringen sker i ett nytt reningsverk i Östanå som redan från början byggs ut att betjäna Vira och Roslags-Kulla. Då spillvattensituationen i Vira är akut kan någon form av etapputbyggnad bli aktuell Kulla. 4.2.3 System för dagvatten En av de stora frågorna för den framtida hanteringen av dagvatten är inte bara frågan om var, utan mer om vem som ska driva dessa system. Ansvarsfrågan kan diskuteras utifrån antingen ett allmänt ansvar eller som privat gemensamhetsanläggning. Den slutgiltiga omfattningen och lokaliseringen måste ske i anslutning till projektering och utbyggnad av de olika utvecklings- och utredningsområden. Generellt sett kan dock sägas att kommunen bör hantera dagvatten i vad som kan upplevas som en sammanhållen bebyggelse och stadsmiljö. Dessutom förordas vid ett kommunalt ansvarstagande för dagvatten att även gatan/vägen har kommunalt huvudmannaskap. 18

Spillvattenledning Ny spillvattenledning Befintligt reningsverk som avses att byggas ut Befintligt reningsverk som avses att avvecklas Föreslaget reningsverk Ev. framtida reningsverk 19

5 VA-utbyggnad i utvecklings- och utredningsområden Kommunen pekade i Översiktsplanen 2006 ut ett antal områden som betraktades som utvecklings- och utredningsområden. Det vill säga områden som är intressanta för bebyggelseutveckling av en eller annan anledning. Begreppen utveckling respektive utredning är en distinktion för hur långt planarbetet har fortskridit samt utbyggnadens aktualitet. VA-verksamhetsområdenas utveckling och 6 nedan. Vissa områden har givits en annan utvecklingstakt för VA-utbyggnad än vad som bedömdes i översiktsplanen. Detta kommer av yttre omständigheter som gett förändrade förutsättningar. 5.1 Rydbo Inom Rydbo samhälle planeras endast en begränsad förtätning motsvarande ytterligare cirka 100 bostäder vilket motsvarar drygt 300 pe. 5.1.1 Vattenförsörjning Vattenförsörjningen till Rydbo sker idag via ÖSVAB:s försorg. I samband med utbyggnad av bostadsbeståndet ska kommunalt vatten tillgodoses genom ett utökande av verksamhetsområdet. 5.1.2 Spillvattenhantering drivs av ÖSVAB och som försörjer Rydbo verksamhetsområde. Reningsverket är dimensionerat för 500 pe och är för närvarande fullbelastat. Därför måste hantering av spillvatten lösas på såväl kort som lång sikt. - byggs om/ut för en kapacitet för 1000 pe med nya reningskrav som gör att Kyrkfjärden inte belastas mer än i dag, eller att pumpstation som leder avloppsvattnet till Täby, förslagsvis med samma kapacitet. För närvarande förordas en utbyggnad av det 5.1.3 Dagvattenhantering och fyra områden för dagvatten från gata. Dessa områden hanteras av ÖSVAB. Huruvida ytterligare dagvattenområden kommer att upprättas i samband med bebyggelseutvecklingen är inte klarlagt. 5.2 Åkersberga tätortsområde Åkersbergas tätort kommer att byggas ut med bostäder både genom utökning av tätortsavgränsning. En fortsatt utveckling i Åkersberga centrala delar kring centrum och kanalens västra sida kommer att svara för drygt 25 % av utvecklingen i kommunen under de kommande 30 åren motsvarande 5000 7000 bostäder. Centrala Åkersberga kommer totalt att få cirka 50% av bostadstillskottet i kommunen. Huvuddelen av bostadsbyggandet i kommunen sker i form av småhus och därmed stora bostäder. Den redan tidigare höga andelen stora småhus förstärks. Inom de centrala bostadsprojekten i Åkersberga tätort och delar att variera bostadsutbudet. Centralorten Åkersberga, Skärgårdsstad, förnyelseområdena Svinninge, Lervik-Brevik-Flaxenvik, Säby-Norrö, Singö och Stava samt Täljöviksområdet kommer att utgöra den framtida funktionella tätorten. Detta framtida tätortsområde omfattar således på lång sikt både Åkersbergas VA-verksamhetsområde, Skärgårdsstads VA-verksamhetsområde och den utvidgade tätorten. En sådan bostadsutveckling som redovisas ovan motsvarar i personekvivalenter ca 600 pe per år och på 10 år ca 6 000 pe och på 30 år ca 18 000 pe. 5.2.1 Täljö Området Täljö inklusive Gottsunda och Näs bedöms omfatta totalt ca 4 000 bostäder och planläggs för permanent bebyggelse. Därför förordas en strategi som möjliggör ett sammankopplande med de kommunala områdets närhet. 5.2.1.1 Vattenförsörjning De mer centrala delarna av Täljö ska i samband med bebyggelseutvecklingen kopplas samman med det kommunala verksamhetsområdet för vatten. 5.2.1.2 Spillvattenhantering Täljö bör inkluderas i det allmänna VA-verksamhetsområdet. Initialt leds avloppsvatten till reningsverket i Margretelund via en överföringsledning. Om det i framtiden sker en utbyggnad av reningsverk i Svinninge så ska områdets spillvatten hanteras där. 5.2.1.3 Dagvattenhantering den i Täljö. Huruvida sådana kommer att utvecklas i samband med ny bebyggelse är inte klarlagt. 20

VA-strategi, Österåkers kommun 2007-10-22 0 5 000 Rydbo reningsverk byggs ut. 10 000 meter Svinninge reningsverk, som möjlig plats som ersättning för eller kompl. till Margretelund. 20-60 000 pe. Nantes reningsverk byggs om till pumpstation. Margretelunds reningsverk byggs ut, alternativt görs om till pumpstation för pumpning till komplett eller kompletterande reningsanläggning på annan plats. Skärgårdsstads reningsverk utökas för att klara bla. södra Ljusterö. Nytt reningsverk för Lillnäs, Dyvik, Bammarboda mfl. Roslagskulla reningsverk byggs om till pumpstation. Östanå, nytt Linanäs reningsreningsverk med verk byggs om kapacitet för till pumpstation. Roslagskulla och Wira. Mellansjö reningsverk byggs ut. 5.5 5.2.12 5.2.2 5.2.9 5.2.3 5.4 5.2.11 5.3 5.2.7 5.2.1 5.1 5.2.10 5.2.8 5.2.6 5.2.5 5.2.4 Befintligt VA- verksamhetsområde Etapp 2 (11-25 år) Befintligt reningsverk som avses att byggas ut Föreslaget reningsverk Etapp 1 (1-10 år) Etapp 3 (26-50 år) Befintligt reningsverk som avses att avvecklas Ev. framtida reningsverk )LJXU (WDSSYLV 9$ XWE\JJQDG L XWYHFNOLQJV RFK XWUHGQLQJVRPUnGHQ P: \ 3 5 4 3 \ 3 4 3 018 3 10 0 -Ö s te r å ke r VA s t ra t \ 17-l ayout \ VA-s t ra te gi _ 0 7 10 2 2 21

5.2.2 Säby-Norrö I Säby-Norrö sker i dagsläget viss förtätning och komplettering av bebyggelse. Området omfattar delar av Österåkers historiska kärna kring Norrö Tingshus och Åkersbro varför komplettering och utbyggnad måste ske med stor varsamhet. 5.2.2.1 Vattenförsörjning Förutsättningarna för framtida vattenförsörjning styrs av utbyggnaden av nytt huvudledningsnät till Rosenkälla. Därför bör Säby-Norrö inkluderas i det kommunala verksamhetsområdet för vattenförsörjning. 5.2.2.2 Spillvattenhantering I området förväntas en viss komplettering och utbyggnad som kommer att kräva att området inkluderas i det kommunala verksamhetsområdet. 5.2.2.3 Dagvattenhantering i Säby-Norrö. Huruvida sådana kommer att utvecklas i samband med bebyggelseutvecklingen är inte klarlagt. 5.2.3 Rosenkälla-Stava Rosenkälla är för närvarande föremål för detaljplanläggning för handel och verksamheter. Rosenkällas starka utvecklingspotential skapar goda förutsättningar för gemensamma VA-system. i anslutning till den kulturhistoriskt intressanta Stora Stava gård genomgå en successiv komplettering och förtätning. Samtidigt som det sker och har skett en omfattande perma- Sammantaget ger det goda förutsättningar även i Stava för utbyggnad av ett gemensamt VA-system med anslutning till huvudledningar mot Rosenkälla. Utbyggnad av huvudledningar till Rosenkälla bör ske i samverkan med Vallentuna kommun och Norrvatten. 5.2.3.1 Vattenförsörjning Förutsättningarna för vattenförsörjning är goda i samband med utbyggnad av ny huvudvattenledning från Åkersberga via Stava till Rosenkälla. Utbyggnaden samordnas med Norrvattens utbyggnad av huvudledning till Vallentuna och Norrtälje. Stava förordas därför inkluderas i det kommunala verksamhetsområdet för dricksvatten. 5.2.3.2 Spillvattenhantering För närvarande pågår en förprojektering för en ny kommunal spillvattenledning via Täljö och Svinninge vilket ger en strategisk utgångspunkt i att inkludera området i det kommunala verksamhetsområdet. En sådan utveckling kommer att ske i två steg med början i den västra delen av Rosenkälla. Tack vare närheten till kommunens VA-verksamhetsområde med anledning av utbyggnaden i Rosenkälla bedöms även Stava kunna dra nytta av denna VA-verksamhetsutbyggnad. Stava förordas därför inkluderas i allmänt verksamhetsområde för spillvatten. 5.2.3.3 Dagvattenhantering i vare sig Rosenkälla eller Stava. Huruvida sådana kommer att utvecklas i samband med bebyggelseutveckling är inte klarlagt. 5.2.4 Svinninge Den omfattande fritidshusbebyggelsen i Svinninge har under en längre tid genomgått en successiv omvandling till permanentbebyggelse. Den permanenta befolkningen har ökat med 75 % under den senaste 15-årsperioden. Den beräknas öka med ytterligare ca 2000 personer under den kommande 10- årsperioden och därmed svara för närmare 25 % av kommunens tillväxt. 5.2.4.1 Vattenförsörjning Sammankoppling med ÖSVAB:s ledningssystem ska ske inom en 10-årsperiod. 5.2.4.2 Spillvattenhantering Avlopp löses i ett första skede genom överföringsledning till reningsverket i Margretelund. Vid uppbyggnaden av ett eventuellt reningsverk i Svinninge kan området kopplas samman med detta. För att tillgodose en framtida sammankoppling av Svinninge med det kommunala avloppsnätet sker under 2006-2012 detaljplanering för hela området. Det innebär att hela Svinninge bedöms tillhöra det kommunala verksamhetsområdet inom en 10-årsperiod. 5.2.4.3 Dagvattenhantering råden i Svinninge. Det är inte klarlagt om sådana kommer att utvecklas i samband med bebyggelseutveckling och utveckling av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering. 22

5.2.5 Brevik-Lervik-Flaxenvik Den omfattande fritidshusbebyggelsen i Brevik-Lervik-Flaxenvik har under en längre tid genomgått en successiv omvandling till permanentbebyggelse. Arbete med ett planprogram för hela området som underlag för detaljplanläggning och VA-utbyggnad ska påbörjas under kommande 5-årsperiod. Området skall planläggas för permanent bebyggelse. Med anledning av den permanentning av bebyggelsen som skett och den planerade utbyggnad av området som dess relativt centrala läge medför förutsätts området anslutet till allmänt VA-system. 5.2.5.1 Vattenförsörjning Brevik-Lervik-Flaxenvik kan förses med vatten från det kommunala nätet via huvudledning från Margretelund till Skärgårdsstad och därmed inkluderas i verksamhetsområdet för vattenförsörjning. 5.2.5.2 Spillvattenhantering utnyttja ett gammalt oljelager med tunnlar för ett framtida reningsverk. Ett sådant reningsverk skulle även kunna förse Lervik med avloppsnät. Det förordade alternativet är dock att leda områdets avloppsvatten till reningsverket i Skärgårdsstad. Detta är en process som bör ske i samband med detaljplanering för området. 5.2.5.3 Dagvattenhantering i Brevik, Lervik eller Flaxenvik. Det är inte klarlagt om sådana kommer att införas i samband med bebyggelseutveckling och utveckling av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering 5.2.6 Östra Margretelund Ett program föreslås upprättat för planläggning för bostäder av området norr om Valsjön mellan Högsättra och Margretelundsvägen. 5.2.6.1 Vattenförsörjning En exploatering och permanentning av Östra Margretelund innebära att området inkluderas i det kommunala verksamhetsområdet som en etapp i utvidgning av verksamhetsområdet mot nordost. 5.2.6.2 Spillvattenhantering Med ett ökat antal permanentboende i området och en viss utökning av bebyggelsen förordas även gemensam hantering av avlopp. Försörjningen för detta bedöms enklast hanteras via reningsverket i Margretelund och ett utbyggt nätverk från centrala Åkersberga. En sådan utveckling följer utbyggnaden av kommunalt vatten. 5.2.6.3 Dagvattenhantering dagvattenområden i Östra Margretelund. Det är heller inte klarlagt om sådana kommer att utvecklas i samband med utvecklingen av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering. 5.2.7 Björkhaga Detaljplanläggning pågår för ny småhusbebyggelse och förskola. Områdets östra delar är dock tänkta att bevaras som strövområde med anslutning till Trastsjön. 23

5.2.7.1 Vattenförsörjning Området har tack vare sin närhet till centrala Åkersberga goda förutsättningar för förtätning av bebyggelse. Det innebär att det bör inkluderas i det kommunala verksamhetsområdet inom en 10-årsperiod. Därmed blir Björkhaga sammankopplat med ÖSVAB:s nätverk för vattenförsörjning. 5.2.7.2 Spillvattenhantering Med ett ökat antal permanentboende i området och en viss planerad utökning av bebyggelsen förordas gemensam hantering av avlopp. Försörjningen för detta bedöms enklast hanteras via reningsverket i Margretelund och ett utbyggt nätverk från centrala Åkersberga. En sådan utveckling sker inom en 10-årsperiod. 5.2.7.3 Dagvattenhantering vattenområden i Björkhaga. Det är heller inte klarlagt om sådana kommer att utvecklas i samband med utvecklingen av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering. 5.2.8 Grandalen Området utgörs av ett tidigare fritidshus område som idag i huvudsak omvandlats till permanentboende. Området planläggs och i samband med planeringen prövas möjlighe terna för viss ytterligare bebyggelse. 5.2.8.1 Vattenförsörjning Området har tack vare sin förtätning av bebyggelse givits goda förutsättningar att inkluderas i det kommunala verksamhetsområdet. Därmed blir Grandalen sammankopplat med ÖSVAB:s nätverk för vattenförsörjning. 5.2.8.2 Spillvattenhantering Med ett ökat antal permanentboende i området och en viss planerad utökning av bebyggelsen förordas gemensam hantering av avlopp. Försörjningen för detta bedöms enklast hanteras via reningsverket i Margretelund och ett utbyggt nätverk från centrala Åkersberga. 5.2.8.3 Dagvattenhantering dagvattenområden i Grandalen. Det är heller inte klarlagt om sådana kommer att utvecklas i samband med utvecklingen av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering. 5.2.9 Solberga Solberga ca 3 km nordost om centrum är ett förnyelseområde och skall planläggas för permanent bebyggelse. Med anledning av den aktuella permanentningen och den planerade utvecklingen bör området i sin helhet förses med kommunalt vatten och avlopp. 5.2.9.1 Vattenförsörjning Området förses till viss del redan med kommunalt vatten via ÖSVAB:s försorg. En utbyggnad av detta ledningsnät norrut är förordad för att inkludera även Blekungen. 5.2.9.2 Spillvattenhantering I samband med utvecklandet av permanent bebyggelse bör området inkluderas i det kommunala verksamhetsområdet. Detta kan till avloppsreningsverk i Skärgårdsstad eller via sammankoppling med reningsverket i Margretelund. För närvarande rekom- 24

menderas att området Blekungen leds mot Margretelund och att Nyhagen leds mot Skärgårdsstad. 5.2.9.3 Dagvattenhantering dagvattenområden i Solberga. Det är heller inte klarlagt om sådana kommer att utvecklas i samband med införandet av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering. 5.2.10 Skärgårdsstad I den norra delarna av Skärgårdsstad kan en viss bebyggelseutveckling förväntas. Då den nuvarande användningen av Brännbacken har upphört och efter att avfallshanteringen för användning av närliggande områden. Kompletterande bostadsbebyggelse bör efter detaljplanläggning kunna bli aktuell i ett område norr om nuvarande Skärgårdsstad utnyttjas. 5.2.10.1 Vattenförsörjning Skärgårdsstad har redan vattenförsörjning från ÖSVAB. Eventuell ytterligare bebyggelse i norra Skärgårdsstad förväntas försörjas med detta allmänna system. 5.2.10.2 Spillvattenhantering med kapacitet på 2100 pe. Området ingår i allmänt verksamhetsområde vilket innebär att en eventuell utbyggnad av Norra Skärgårdsstad bör ingå i detta. Samtidigt bör en utökad kapacitet av reningsverket i Skärgårdsstad studeras för att dels kunna försörja områdets eventuella bebyggelseutveckling men också för en eventuell sammankoppling med delar av området i Brevik-Lervik-Flaxenvik. Dessutom bör en sammankoppling mot Ljusterö och Linanäs studeras för denna anläggning. 5.2.10.3 Dagvattenhantering områden. Dessa områden hanteras av ÖSVAB. Huruvida ytterligare dagvattenområden kommer att utvecklas i samband med bebyggelseutveckling och ökad permanentning av fritidshus är inte klarlagt. 5.2.11 Brännbacken poni kommer att avvecklas. Gällande fördjupad översiktsplan avses därmed att upphävas. Ny återvinningscentral föreslås etablerad i områdets västra del inom detaljplanelagt område med nära anslutning till väg 276. Brännbacken kan samtidigt utvecklas till ett verksamhetsområde för störande verksamhet och upplag. 5.2.11.1 Vattenförsörjning Brännbacken bör sammankopplas med det centrala verksamhetsområdet för dricksvatten. 5.2.11.2 Spillvattenhantering Området Brännbacken ligger perifert i förhållande till det kommunala verksamhetsområdet för spillvatten. Trots detta bör Solberga genomföras. 5.2.11.3 Dagvattenhantering dagvattenområden i Brännbacken. Det är heller inte klarlagt om sådana kommer att utvecklas i samband med utvecklingen av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering. 5.2.12 Lillnäs-Dyvik-Bammarboda I kustområdet Lillnäs-Dyvik-Bammarboda förväntas det ske en ökad permanentning av fritidshus. Dessutom kan viss förtätning komma att efterfrågas. 5.2.12.1 Vattenförsörjning För närvarande sker vattenförsörjning via enskilda system. På lång sikt, med ökad permanentning och viss förtätning, kan en gemensam vattenförsörjning komma att bli nödvändig. Det förordade förslaget bygger på att vatten försörjs genom sjöledning från Skärgårdsstad. Denna sjöledning är en del i utvecklingen av vattenförsörjning för södra och norra Ljusterö och områdena vid Östanå och Roslags-Kulla. 5.2.12.2 Spillvattenhantering För närvarande sker hantering av spillvatten via enskilda system. På lång sikt, med ökad permanentning och viss förtätning, kan en gemensam hantering komma att bli nödvändig. Det förordade förslaget är uppförandet av ett mindre reningsverk i kommunal regi som försörjer området som helhet. Denna anläggning är i förslaget lokaliserad vid Dyviks tomtområde. 5.2.12.3 Dagvattenhantering i Lillnäs, Dyvik eller Bammarboda. Det är heller inte klarlagt om sådana kommer att utvecklas i samband med utvecklingen av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering. 25

5.3 Södra Ljusterö 5.3.1 Vattenförsörjning Vattenförsörjningen till Södra Ljusterö sker i dagsläget via Skärgårdsstad i sjöledning över Trälhavet. Denna har en kapacitet på 1000 pe och förser endast vissa delar av Linanäs. Som en första strategi kan vattenreservoarer uppföras på Södra Ljusterö. Det skulle möjliggöra en utökad kapacitet till närmare 2000 pe. 5.3.2 Spillvattenhantering Reningsverket i Linanäs har en kapacitet på 650 pe. I dagsläget är cirka 450 pe anslutna. I samband med upprättande av planprogram för området bedöms denna kapacitet överskridas vilket innebär att någon form av utökad kapacitet måste genomföras. Att bedömts som mycket svårt med anledning av närheten till bostäder och den begränsade tillgången till markareal. Därför bör en sammankoppling med ett utbyggt reningsverk i Skärgårdsstad förordas. I samband med en sådan sammankoppling station. Detta bildar också en god förutsättning för fortsatt utvidgning av verksamhetsområdet norrut mot de 400 fastigheter i Laggarsvik som saknar avlopp. Dessutom kan verksamhetsområdet utvecklas åt sydost mot Grundvik samt åt nordost mot Arnö/ Marum och Väsbystrand. 5.3.3 Dagvattenhantering den på Södra Ljusterö. Det är inte klarlagt om sådana kommer att utvecklas i samband med bebyggelseutveckling och utveckling av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering. 5.4 Norra Ljusterö Utvecklingsförutsättningarna för Norra Ljusterö är i många avseenden likartade med glesbygdsområden på fastlandet. Väl studerade och avgränsade kompletteringar med ny bebyggelse bör stärka öns långsiktiga utveckling. 5.4.1 Vattenförsörjning För närvarande sker vattenförsörjningen via gemensamhetsanläggning eller i enskild anläggning. För gemensam vattenförsörjning förordas därför en utbyggd vattenledning från Skärgårdsstad i sträckning genom sundet. Denna ledning kopplar samman Skärgårdsstad, Lillnäs-Dyvik-Bammarboda med Norra Ljusterö och området kring Östanå. 5.4.2 Spillvattenhantering dimensionerad för en kapacitet på 200 pe. En utbyggnad av reningsverket till en kapacitet på 800 pe planeras. Till detta framtida VA-verksamhetsområde ingår i första hand Ljusterö torg samt fastigheter inom programområdet. Dessutom rekommenderas på sikt en utbyggnad av verksamhetsområdet omfatta Nolsjö, Gropgärdet och Åsättra. Sammantaget innebär detta att en reningskapacitet på cirka 1150 pe kommer att behövas. Den recipient som används i dagsläget har begränsad kapacitet varför ett ombyggt reningsverk bör avledas till ny recipient. 5.4.3 Dagvattenhantering den i Norra Ljusterö. Det är inte klarlagt om sådana kommer att utvecklas i samband med bebyggelseutveckling och utveckling av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering. 26

5.5 Östanå Roslags-Kulla Vira per av samlad bebyggelse kan eventuellt bilda kärna i en medveten förtätning/komplettering. Dessutom kommer området i anslutning till bryggan vid Östanå studeras i planprogram med föreslagen utveckling till ett mindre kustsamhälle. Området utgör redan idag en knutpunkt och omstigningsplats kan accentueras, i synnerhet om järnvägen på sikt dras vidare från Åkersberga. 5.5.1 Vattenförsörjning verksamhetsområde vid Roslags-Kulla som omfattar ett fåtal fastigheter. För framtida vattenförsörjning bör i första hand förutsättningarna för en utbyggd sjöledning från Skärgårdsstad i sträckning genom sundet studeras. Denna ledning kopplar samman Skärgårds stad, Lillnäs-Dyvik-Bammarboda med Norra Ljusterö och området kring Östanå. 5.5.2 Spillvattenhantering En utveckling av området bör innefatta någon form av gemensamt system för hantering av avlopp. Hantering av spillvatten förordas ske via ett nytt reningsverk i Östanå som redan från början byggs ut för att betjäna Vira och Roslags-Kulla. Reningsverket i Roslags-Kulla är dimensionerat för 200 pe och har ca 150 pe anslutna. Verket behöver därför byggas ut för att möjliggöra en anslutning av Vira. En sådan utbyggnad kan dock ses som en etapplösning för att förbättra situationen för de 50-tal fastigheter som idag saknar gemensam avloppshantering i Vira. 5.5.3 Dagvattenhantering i Östanå, Roslags-Kulla eller Vira. Det är inte klarlagt om sådana kommer att utvecklas i samband med bebyggelseutveckling och utveckling av gemensamma system för dricks- och spillvattenhantering. 27

6 Slutsatser och konsekvenser 6.1 Möjlighet till fortsatt bebyggelseutveckling Den föreslagna VA-strategin är i första hand utvecklad med befolkningstillväxten som grund. När dessa siffror översätts till ett kartunderlag får man också en inblick i behovet av och motivet till gemensamma prognostiserad bebyggelseutveckling. 6.2 Förbättrad hälsa och livsmiljö utbyggda anläggningar i kommunen. Genom att i tidigt skede peka ut anläggningarna skapas också goda förutsättningar för att arbeta aktivt med de problem som kan uppstå som en följd av anläggningarna. Det handlar inte minst om att vara medveten om betydelsen av dessa byggnader ur ett funktions- och upplevelseperspektiv. De problem som därmed kan belysas i ett tidigt skede är buller, lukt och visuell påverkan. En stor källa till problem med vattenkvalitet i recipienter är felaktigt användande av enskilda avloppsanläggningar. Idag belastar de enskilda avloppsanläggningarna inom förnyelseområdena Trälhavet med ca 980 kg eller ca 0,15 kg fosfor per person och år, enligt schablonberäkningar. Inom förnyelseområdena bor ca 7.500 personer. Av dessa är ungefär 35 % permanentboende. Jämför man med Margretelunds reningsverk som har ca 29.500 personer anslutna och släpper ut ca 1.140 kg eller ca 0.04 kg fosfor per person och år, ser man att en förhållandevis liten del av befolkningen inom kommunen står för en oproportionerligt stor del av det totala utsläppet av fosfor. Även om strategin är att minska antalet enskilda anläggningar kommer det även Däremot kan strategin vara behjälplig för att fasa ut gamla eller icke väl fungerande anläggningar. I det fortsatta arbetet bör därför områden som även fortsättningsvis bedöms ha enskilda system vara prioriterade för att hitta lösningar som ger möjlighet att återföra näringsämnena till kretsloppet. Exempelvis kan kemiskt/biologiska reningsverk till största delen återföra fosforn via slammet, men bara en femtedel av avloppsvattnets kväveinnehåll. Sorterande tekniker, där urin och fekalier samlas upp var för sig, kan återföra både fosfor och kväve. Ammoniakavgången till luften vid lagring och spridning kan dock vara betydande, vilket minskar andelen kväve som kan återföras till odlingsbar mark. För optimal näringsåtervinning krävs att näringsinnehållet tas tillvara i både urinen och fekalierna. Om bara urinen används, kan fosforåtervinningen bli mindre än för system där hela Tekniker som exempelvis slamavskiljning samt sluten tank, fyller inte kraven på kretsloppsanpassning eftersom inte näringsäm- av avloppsvatten fastläggs näringsämnena i marken. Om inte marken odlas och biomas- avrinner från denna mark och slutligen hamnar i närmaste ytvatten. Vad gäller sluten tank för WC kan denna fylla en funktion ur kretsloppssynpunkt om innehållet kommer jordbruket till godo. 28