E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd

Relevanta dokument
E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd. Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

Utveckling & effektivitet av nätbaserat stöd för närstående

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

-Stöd för styrning och ledning

Inspirationsdag 8 september 2016 Pontus Strålin Överläkare, Enheten för förstagångsinsjuknade i psykos, Huddinge

Kristina Stjernlöf, Psykolog Åsa Wicklén, Avdelningschef

Riv 65-årsgränsen och rädda liv. Susanne Rolfner Suvanto Omvårdnadsinstitutet i Sverige AB

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Validand och valideringshandledare

Diskriminering av personer med psykisk ohälsa En intervjuundersökning i Skåne

Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

INFORMATION OM INVEGA

Att vägleda kring psykisk hälsa med hjälp av 1177 Vårdguiden, UMO/YOUMO, Hjälplinjen och Rådgivningsstödet webb

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Aktivitet Relation - Identitet

Stöd till dig som är anhörig

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

Uppföljning vid psykossjukdom

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Framgångsrik Rehabilitering

Riktlinje för Anhörigstöd Vård- och omsorgsförvaltningen

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Hjärnkoll förändrar attityder

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Politikermöten September 2009

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Förhållningssätt, möten och relationer inom palliativ vård och omsorg.

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Validering i Sörmland

NSPH 31 AUGUSTI 2015 BOENDE OCH BOENDESTÖD FORSKNINGSRESULTAT OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDE

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

SYnförlust vid lhon. och andra tillstånd vad händer? EYE E T Y LHON EYE SOCIETY

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

-man slutar bara att leva

Tvärprofessionella samverkansteam

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Sammanfattning från första mötet i de lokala lärande nätverken

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Fatigue trötthet vid cancer och dess behandling

Fem fokusområden fem år framåt

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Träffpunkters betydelse för den psykiska hälsan

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Mötesplatser för anhöriga Program hösten 2015

Arbetsliv. Er partner: Anneli Jäderholm. (C)Fotograf Agneta Viklund

det psykologiska perspektivet

En handbok för chefer och personalansvariga

PSYKIATRI. Ämnets syfte

HSN:s planering och uppföljning

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Transkript:

Stockholm, 15 november 2013 E-hälsa, psykisk ohälsa och anhörigstöd Sigrid Stjernswärd, leg ssk, dr med vet Lunds universitet

kort om depression & schizofreni anhörigbörda vid psykisk ohälsa e-hälsa sommarregn 1.0 och 2.0

DEPRESSION 121 miljoner individer globalt (WHO) 2020 den andra viktigaste orsaken till DALY (Disablity Adjusted Life Years) för män och kvinnor i åldrarna 15-44 5.8% av männen och 9.5% av kvinnorna möjlig dödsorsak självmord pga depressioner 850 000 individer/år

SCHIZOFRENI Ca 1500-2000 personer insjuknar i psykossjukdomar i Sverige varje år. Varav ca 1000 personer insjuknar i schizofreni. Ca 30-40000 personer per år behandlas för schizofreni i Sverige. förmågan att organisera tankar och agera rationellt vid psykos: förändrad verklighetsuppfattning hallucinationer, förföljelsemani, svårigheter att tänka, bristande sjukdomsinsikt 1/3 blir helt/delvis återställd 1/3 får bestående funktionsnedsättningar av olika allvarlighetsgrad 1/3 får kvarstående symtom som kräver långtidsbehandling

NÄRSTÅENDE Familj Vänner Kollegor Betydelsefulla andra

Börda/belastning (Fadden et al, 1987; Jones, 2002) Problematiska Familjeförhållanden (Badger, 1996; Krantz & Moos, 1987) Stress Behov av stöd & information (Fadden & Kuipers, 1987; Jones, 2002) Familjepåverkan

Att leva i skuggan av en depression Intervjustudie (n=18) En känsla av att inte leva mitt eget liv Balanserar relationer Anpassning till och omvärdering av omständigheterna En kamp för att få sin röst hörd

E-HÄLSA 80% av vuxna Internetanvändare har sökt på åtminstone 1 av 16 hälsorelaterade ämnen på Internet (Fox & Fallows, 2003) Varav 21% har sökt information om depression, ångest, stress, eller frågor som rör den psykiska hälsan (Fox & Fallows, 2003)

För- och nackdelar med nätbaserade tjänster FÖRDELAR når ut till en bred målgrupp kostnadseffektiv anonymt bekvämt tillgång dygnet runt (24/7) når personer som drar sig för kontakt ansikte mot ansikte stigmatiserade grupper (t.ex. alkoholism, depression) Internet som informationskälla komplement till sedvanlig vård NACKDELAR kvalitet säkerhet (t.ex. konfidentialitet) kroppsspråk missbruk av identitet missbruk av virtuella stödgrupper i syfte att få uppmärksamhet, sympati, agera ut ilska och kontrollera andra (Feldman, 2000) m.m. flaming (personliga attacker)

Nätgemenskaper Tillgänglighet Anonymitet Empati Information, stöd, interaktion Dela erfarenheter med likasinnade Socialt stöd Inte är ensam Minskad social isolering, nya perspektiv Super users Hur utnyttja och optimera det nätbaserade stödet, bl.a. för närstående till personer med psykisk ohälsa?

SOMMARREGN 1.0 - Prototyper Utveckla och utvärdera ett nätbaserat stöd för närstående till en person med depression.

Tanken bakom Det terapeutiska skrivandets hälsofördelar (Pennebaker, L Abate) FORUM DAGBOK Socialt nätverk och socialt stöd (Wellman, Skärsäter)

Webbplatsen som kommunikationsmedel Kommunikation med självet Skyldighet & påminnelse kontra nöje Avlastningsplats & avskildhet Tankesmedja & perspektiv Sommarregn 1.0

Kommunikation med andra Känsla av gemenskap Utbyte & perspektiv Kritisk massa & aktivitetsnivå Empowerment & öppenhet Anonymitet Sommarregn 1.0

Tekniska aspekter Fördelar Bekvämt, lättillgängligt Oberoende av tid och plats Tillgång 24/7 Diskret, billigt alternativ Nackdelar Datorvana, erfarenhet av forum (alias, tekniskt) Sommarregn 1.0

SLUTSATSER VERSION 1.0 God acceptans Privathet Värde för användarna Involvera användare tidigt krav, önskemål Återkoppling i designprocessen

SOMMARREGN 2.0 Nätbaserat stöd för närstående till en person med depression/schizofreni Information om sjukdom, behandling, resurser, närståenderoll 1. Psykoedukativ Privat 2. Dagbok Modererad 3. Forum Information granskad och godkänd av brukarpanel

SOMMARREGN 2.0 Utforska värdet av att delta i ett nätbaserat forum och potentiella hälso- och psykosociala effekter av deltagandet. 19 närstående (schizofreni) 25 närstående (depression) 16 veckor, veckovist deltagande Forumposter Upplevelser av börda, stigma och diskriminering, verktygets användbarhet (självskattningsskalor).

Börda (Carer QoL, Brouwer 1996) Schizofreni Depression Tillfredsställelse som stödperson 89,5 % 84 % Problem i relationen till patienten 84 % 76 % Problem med att kombinera 68,5 % 56 % dagliga aktiviteter Problem med den psykiska hälsan 63 % 72 % Problem med den fysiska hälsan 53 % 40 % Inget stöd i rollen som stödperson 32 % 28 %

Stigma & Diskriminering (Disc-12, Indigo Study 1998) I båda grupperna hade: o Flertalet hemlighållit eller dolt patientens psykiska ohälsa o Mer än en tredjedel upplevt orättvis behandling från: psykiatrin familjen partnern eller att andra undvikit personen eller tagit avstånd på grund av den psykiska ohälsan

Forum schizofreni (n=19) Sommarregn 2.0 1. Att ta hand om (to care) en person med schizofreni 2. Krissituationer och vård 3. Hemlighållande kontra öppenhet 4. Interaktion och socialt stöd

Forum depression (n=25) Sommarregn 2.0 1. Att balansera relationen till patienten och vårdgivarrollen 2. Eget liv och stöd 3. Resurser och patientens förespråkare 4. En skugga över fritiden, det sociala och professionella livet 5. Interaktion och socialt stöd

SLUTSATSER OM FORUMET Styrkor Potential som självhjälpsverktyg Undersöka + bemöta närståendes behov av stöd Socialt stöd + medföljande fördelar Tillgänglighet Svagheter Potentiella nackdelar Låg aktivitetsnivå Utebliven respons, lång tid mellan fråga och svar Utvecklingsmöjligheter Professionell återkoppling Användbarhet Involvera användare Framtida forskning Utvärderings- och användbarhetsstudier Utvärdera dagbok + psykoedukativ modul Utvärdera hälsoeffekter + kostnadseffektivitet Större + olika närståendegrupper

TACK! Sigrid.Stjernsward@med.lu.se Kaikkonen, Umedalen