Diarienr 10-2008-1132 Datum 2009-12-14 SÄTILA VINDKRAFTPARK

Diarienr 10-2008-1132 Datum 2009-12-14 SÄTILA VINDKRAFTPARK Ansökan om tillstånd till en gruppstation för vindkraft på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,, 2:9, 3:2, 5:1, 6:1 i Marks kommun,, Västra Götalands län

1

Sökande: Göteborg Energi AB Box 53 401 20 Göteborg Organisationsnummer: 556362-6794 Registreringsbevis återfinns som bilaga 1. Kontaktperson: Anne Kodeda Tel: 031-62 64 47 E-post: anne.kodeda@goteborgenergi.se Konsult: Triventus Consulting AB Box 33 311 21 Falkenberg Kontaktperson: Johanna Ottosson Tel: 0346-71 36 64 E-post: johanna@triventus.com Triventus Consulting AB har fått i uppdrag av Göteborg Energi att biträda i tillståndsprocessen med framtagning av tillståndsansökan samt miljökonsekvensbeskrivning. Juridiskt biträde: WSP Environmental Rullagergatan 4 415 26 Göteborg Kontaktperson: Eva-Britt Eklöf Tel: 031-727 28 93 Epost: Eva-Britt.Eklof@WSPGroup.se Saken: Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för uppförande och drift av upp till 16 vindkraftverk på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 2:9, 3:2, 5:1, 6:1 i Marks kommun. 2

1. Yrkande Göteborg Energi AB ansöker om tillstånd enligt 9 kap miljöbalken att inom ett område på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 2:9, 3:2, 5:1, 6:1 i Marks kommun uppföra en gruppstation med vindkraftverk med en totalhöjd över 120 meter men ej över 150 meter. Bolaget yrkar - i första hand att gruppstationen ska omfatta högst 16 vindkraftverk. - i andra hand att gruppstationen ska omfatta högst 12 verk. - att tillståndet skall gälla i minst 30 år från det att verksamheten tagits i drift - att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft. 1.1 Verksamhetskod Verksamheten omfattar sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. Prövningsnivån är således 40.95. 2. Bakgrund och beskrivning av sökande Sveriges riksdag har antagit ett planeringsmål på att el från vindkraft skall uppgå till 10 TWh år 2015. Detta motsvarar ca 7 % av dagens elanvändning. Energimyndigheten har fördelat det nationella planeringsmålet på så sätt 6 TWh ska produceras till havs och 4 TWh på land och öar. Enligt riksdagens beslut ska energipolitiken underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle där elförsörjningen grundas på användningen av varaktiga, helst inhemska och förnybara energikällor. Vindkraften uppfyller de krav som ställs på energikällorna i vårt framtida energisystem. Den är varaktig, inhemsk och förnybar samt fri från utsläpp. Energimyndigheten har gått ut med ett nytt förslag på planeringsmål för vindkraft på 30 TWh till år 2020. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från knappt 900 till 3 000-6 000 stycken beroende på effekt. En förutsättning för att Sverige ska kunna nå målet med 30 TWh vindkraft till år 2020 är en kraftig utbyggnadstakt. Göteborg Energi är ett kommunalt energibolag som verkar i Göteborg med omnejd. Företaget, ett helägt dotterbolag till Göteborgs kommunala förvaltnings AB, har över 1000 anställda och en omsättning på 4 009,2 Mkr (2008). Företaget strävar efter att skapa långsiktigt hållbara lösningar och en effektiv energiförsörjning. Vindkraft ses som en självklar del i ett långsiktigt hållbart elproduktionssystem. Göteborg Energi kommer därför att satsa hårt på en vindkraftutbyggnad under de kommande åren. Genom att 3

bygga vindkraftparker i bra vindlägen i Västsverige kan företaget effektivt utvinna energi utan att miljön tar skada. Målet är att anlägga och driva 100 nya vindkraftverk på upp till 20 platser i västra Sverige fram till år 2015. Göteborg Energi har fram till idag byggt elva vindkraftverk vid Göteborgs hamninlopp. Sex av dem äger de helt själva, ett delägs ihop med Shell och fyra ägs av föreningen Göteborgsvind. Göteborg Energis och Shells verk är av storleken 450 och 600 kw och tillsammans producerar de cirka 8 750 MWh el per år. Det motsvarar hushållselen till 2 000 villor. I mars 2009 invigde företaget vindkraftverket Adrianna i Gårdsten i Göteborg. Vindkraftverket har effekten 2 MW och levererar 5 000 MWh el per år till Gårdstensbostäder i närområdet, vilket motsvarar deras årliga behov av fastighetsel. I december 2009 reser företaget ett 2 MW vindkraftverk med en årlig produktion av 5 000 MWh el per år i Norra Björnfall i Askersunds kommun. 3. Ansökans omfattning Göteborg Energi AB har för avsikt att anlägga och driva högst sexton (16) vindkraftverk vid Sätila i Marks kommun. Mot bakgrund av de synpunkter som framkommit under samrådsprocessen har bolaget valt att i första hand begränsa ansökan till 16 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 150 meter. Då flera synpunkter gällt påverkan på landskapsbilden och då ett färre antal verk kan antas ha en mindre påverkan på landskapsbilden har bolaget även valt att framställa ett alternativt yrkande om tillstånd till högst 12 vindkraftverk. Ansökan omfattar även följdverksamheter så som förstärkning och breddning av befintliga vägar, nyanläggning av vägar, byggnation av kranplatser och fundament, anläggning av internt elnät omfattande kablar, kopplingsstationer och fördelningsstation. Beroende på vindkraftsverkens konstruktion kommer transformator och ställverk att antingen placeras inuti vindkraftverket eller på dess utsida som en separat trafokiosk. Vindkraftverken kommer att, oavsett om 16 eller 12 vindkraftverk uppförs, uppföras inom område avgränsat med röd linje nedan. Bolaget åtar sig att inte uppföra några vindkraftverk inom de områden som är markerade inom det avgränsade området. Samma åtagande gäller även för anläggning av nya vägar och uppställnings/kranplatser med undantag för det markerade området som avser skyddsavstånd till befintlig elledning. Förläggning av kablar kommer där det är möjligt att följa vägsystemet i området. Det gör att förläggning av kablar kan behöva ske inom de markerade områdena på de sträckor där befintlig väg löper. Teknikutvecklingen inom vindkraftsbranschen går mycket snabbt. För närvarande pågår upphandling av de verk som kommer att bli aktuella för området vid Sätila. Det slutliga valet av vindkraftverk är beroende av vem som blir leverantör i projektet. Storlek och effekt varierar något mellan leverantörerna. Det är således vid denna tidpunkt omöjligt att ange exakt placering av respektive vindkraftverk för att uppnå en optimal vindkraftpark. Placeringen av verken bör istället ske i samråd med tillsynsmyndigheten med de begränsningar som följer av villkoren i tillståndet samt vad bolaget i övrigt åtagit sig vad gäller bl.a. placering av verk utanför de områden där det finns skyddsvärda intressen. 4

Figur 1. Karta över ansökningsområde samt med områden undantagna för etablering markerade. 5

Nedan redovisas en möjlig placering av vindkraftverken enligt de kriterier som fastställts ovan. Samma utformning redovisas även i bifogad MKB som huvudlayout. Figur 2. Möjlig placering av vindkraftverk inom etableringsområdet. 6

Under anläggningsfasen kan en uppställningsplats behöva anläggas där vindkraftverkens delar förvaras i väntan på montage. Behovet av en eventuell uppställningsplats varierar från leverantör till leverantör av vindkraftverk. En mindre lokal omfattande kontor, hygienutrymme samt förråd kommer att byggas för den personal som sköter drift och underhåll av vindkraftparken. Verksamheten bedöms ge upphov till en energiproduktion på cirka 73 000 MWh/år. Beräknad energiproduktion motsvarar energiförbrukningen av hushållsel för 14 600 villor per år med en årsförbrukning av hushållsel på 5 000 kwh/år. För Marks kommun motsvarar det 179 % av elbehovet i den offentliga sektorn, 69 % av hushållselen för småhus eller 88 % av elbehovet för eluppvärmda småhus (SCB, 2007). 4. Lokalisering Den planerade vindkraftparken avses att lokaliseras inom markerat område på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 1:12, 1:14, 2:9, 3:2, 5:1, och 6:1 i Marks kommun. Figur 3. Etableringsområdets lokalisering. 7

Området är lokaliserat ca 2-5 km väster om Sätila. Aktuellt område är ett svagt kuperat skogsområde som till största delen utgörs av ung- till medelålders gran- och tallskog med inslag av björk. Området nyttjas idag för aktivt skogsbruk. Det omkringliggande landskapet består av höjdryggar och dalgångar. Längs vattendragen breder öppna men småskaliga jordbrukslandskap ut sig medan höjderna är skogsbevuxna. De största landskapsrummen är Storåns dalgång norr om Sätila och sjön Lygnern med delar av dess stränder. Området som är aktuellt för vindkraftsetableringen har en beräknad medelvind på 6,5 m/s och ett energiinnehåll på 2839 kwh/m 2 på en höjd av 105 meter. Markanvändningen kommer att påverkas obetydligt eftersom vindbruk och skogsbruk är två förenliga näringar. Vindkraftverkens exakta placering, vägar och ledningsdragning kommer att anpassas för att minimera påverkan på natur- och kulturmiljön. 4.1. Planförhållanden Området omfattas inte av någon detaljplan. Lokaliseringsområdet är i översiktsplanen för Marks kommun markerat som stora sammanhängande och relativt orörda skogsområden. Inom etableringsområdet finns även ett område som är av särskilt intresse för rörligt friluftsliv. Verksamheten kommer inte att medföra något fysiskt hinder för allmänheten att vistas i området. Marks kommun har upprättat ett förslag till riktlinjer för vindkraft. Bolaget har planerat den aktuella vindkraftparken med hänsyn till dessa riktlinjer. Bolaget gör bedömningen att projekt följer dessa riktlinjer. För mer information se miljökonsekvensbeskrivningen kapitel 5.7.2. 4.2 Riksintressen och områdesskydd Verksamheten är förenlig med bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden i 3 och 4 kap miljöbalken. Etableringsområdet ligger inte inom något område av riksintresse. Sydöst om etableringsområdet sträcker sig sjön Lygnern som tillsammans med Storåns dalgång är av riksintresse för friluftsliv och naturvård. Verksamheten kommer inte fysiskt att påverka riksintressena utan påverkan består av den visuella förändring i lanskapet som planerad vindkraftpark medför. Verksamheten bedöms inte påtagligt skada riksintressena. Väster om etableringsområdet ligger Gode Mosse som är av riksintresse för naturvård. Verksamheten bedöms inte påtagligt skada riksintresset. Den ansökta verksamheten påverkar inte förhållandena i något område som omfattas av 7 kap. miljöbalken. 8

Vindkraftetableringens följdverksamheter (breddning/förstärkning av befintlig väg och nedläggning av kablar) kan delvis bli aktuell att utföras inom strandskyddsområde. Bolaget konstaterar att de aktuella åtgärderna, breddning/förstärkning av väg samt nedläggning av kablar, inte bedöms hindra eller avhålla allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått beträda fritt. Åtgärderna bedöms inte heller väsentligen försämra livsvillkoren för djur eller växtarter. Åtgärderna strider således inte mot de intresse strandskyddet är avsatt att skydda. Breddning/förstärkning av väg samt nedläggning av kablar är nödvändiga åtgärder för att kunna uppföra och driva planerad vindkraftpark. Att dra ny väg för att helt undvika strandskyddat område har inte bedömts utgöra ett rimligt alternativ. 5. Teknisk beskrivning 5.1 Design och teknik Totalhöjden på verken kommer att vara max 150 meter. Det slutliga valet av vindkraftverk är beroende av vem som blir leverantör i projektet, storlek och effekt varierar något mellan leverantörerna. Vindkraftverk har till syfte att omvandla vindenergin till elektricitet. Ett vindkraftverk består normalt av ett rörtorn i stål eller betong. Rotorn är, i de flesta fall, trebladig och tillverkad av en kombination av glasfiber, kolfiber och i vissa fall trä. Maskinhuset är monterat i verkets topp. I maskinhuset finns en generator, hydralik, styrutrustning och beroende på fabrikat och typ, en växellåda. 5.2 Rotor Rotorn och maskinhuset vrider sig efter vinden. Vinkeln på de tre bladen regleras kontinuerligt för att optimera verkets funktion och produktion. När det blåser lite fångar verket så mycket vindenergi som möjligt. Vid högre vindstyrkor ställs bladen om så att en stor del av vindenergin skall passera. Vridningen medför ökad effektivitet vid olika vindhastigheter och innebär att generatorn måste kunna rotera med variabelt varvtal. Möjligheten till vridning innebär att produktionen optimeras vid exempelvis byig vind eller vid turbulenta förhållanden. Normalt driftintervall ligger mellan 3-25 m/s. Vissa vindkraftverk går med reducerad effekt vid vindstyrkor över 25 m/s. Andra typer stängs av och bladen vrids och förlorar drivkraft. Vid direkta fel kan verken snabbstoppas och rotorns rörelse bromsas ned via skivbroms i kombination med att bladen vrids. Driften fjärrövervakas med hjälp av specialprogram. Verken är utrustade med driftlarm vilket per automatik larmar om något är fel i verket. Detta används för att undvika längre produktionsstopp. 9

5.3 Maskinhus Moderna vindkraftverk har normalt variabelt varvtal. Rotorns varvtal är beroende av vindhastigheten och vindkraftverkets rotordiameter. Ju större rotordiameter verket har desto lägre varvtal vid samma vindhastighet. Variabelt varvtal kräver normalt att elenergin regleras och omformas med kraftelektronik. Sammantaget innebär det att energiproduktionen kan anpassas efter kraven på elnätet, men även att ljudalstringen från verket minskas. Beroende på typ av konstruktion för vindkraftverket sker överföringen av kraften på två olika sätt. Antingen via en växellåda för att öka varvtalet till cirka 1 500 varv (4 polig generator, 50hz) eller genom att driva en mångpolig generator med direktdrift. Generatorn alstrar normalt el i spänningsnivån 400-690 V. Denna spänning transformeras via transformator (placerad i, eller i nära anslutning till vindkraftverket) till erforderlig nivå för anslutning till externt nät. Rotor och maskinhus vrider sig efter vinden med hjälp av girmotorer som står i ingrepp med en stor kuggkrans som är fäst i tornets topp. Giranordningen består generellt av ett glidlagersystem med inbyggd friktion. 5.4 Torn Tornet består generellt av fyra till fem delar av stål som skruvas samman. Tornen kan även bestå av betonghalvor som hålls samman med vajer eller av en kombination av stål och betong. Tornen är normalt försedda med servicehiss och/eller ett stegsystem. I nedre delen av tornet eller i nära anslutning till vindkraftverket kan transformator, spänningsomvandlare eller skåp för kontrollsystem placeras för det fall denna utrustning ej är placerad i maskinhuset. Denna transformerar från lågspänning till högspänning. Normalt är vindkraftverken färgsatta i en gråvit färg för att begränsa kontrastverkan mot bakgrunden. 5.5 Oljor Ett vindkraftverks växellåda innehåller ca 300-500 liter olja Oljan byts vid behov vilket betyder ca vart femte år. Även ca 300 liter hydraulolja byts vart femte år. Servicepersonal tar med sig uttjänt olja vid byte och transporterar till ett ackrediterat företag för upparbetning och destruering av oljor. Förvaring (lagerhållning) av olja förekommer ej i vindkraftverken, däremot förekommer fettsprutor och liknande för smörjning av lagerbanor och dylikt. Dessa förvaras dock på säkert ställe uppe i maskinhuset. 10

5.6 Fundament och vägar För att förankra vindkraftverken i marken krävs någon form av fundament. Vilken typ av fundament som används styrs av flera parametrar såsom typ och storlek på vindkraftverk, navhöjd, geotekniska förhållanden etc. Två typer av fundament är vanligt förekommande på marknaden; gravitationsfundament och bergfundament. En geoteknisk detaljundersökning kommer att genomföras på varje etableringsplats för att optimera fundamenteringen med hänsyn tagen till bl.a. markförhållanden. Bergsförankrat fundament kan användas förutsatt att berggrunden uppvisar eftersträvande förutsättningar samt att leverantören godkänner detta. Ibland kan det krävas att berg plansprängs bort för att jämna till ytan där fundamentet ska stå. Därefter gjuts en klack på berget i vilken dragstag borrars ner i berget. Ovanpå den gjutna klacken fäst en fundamentsdel. Fundamentsdelen förankras i berget med hjälp av stänger som fixeras fast och därefter fästs tornet i fundamentsdelen. Bergförankrat fundament kan användas förutsatt att bergets hållfasthet är tillräcklig. Metoden med förankring via dragstänger används bl.a. vid brobyggnation. Gravitationsfundamentet består av cirka 200-500 m 3 betong samt tillhörande armering och etableras på ett djup ner till cirka 0,6-3 meter. Beroende på bland annat förläggningsdjup kommer fundamentet ha en i anspråkstagen yta om maximalt cirka 20 x 20 m. Djupet och ytans storlek beror på vilken typ av verk som blir aktuellt samt hur markförhållandena ser ut. Eventuella överskottsmassor används som återfyllningsmaterial medan resterande massor kan användas som fyllning vid övriga byggnationer. Vägnätet i området är väl utbyggt tack vare det aktiva skogsbruket. Bolaget kommer i största mån att använda befintliga vägar som kan komma att rätas ut/breddas och förstärkas i viss utsträckning. Nya vägar fram till respektive vindkraftverk kommer att behöva anläggas. De krav som finns för vägar vid transport av vindkraftverk är bl.a. att vägbredden skall vara cirka 5 meter samt att vägen ska klara 15 tons axeltryck. 11

Figur 3. Planerad vägdragning. Nya vägar är markerat med lila. 12

6. Miljöpåverkan och skyddsåtgärder En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats för den planerade verksamheten. I MKB:n redovisas den påverkan som kan uppkomma på miljön och människors hälsa för de olika alternativen samt för nollalternativet. MKB:n samt dess bilagor återfinns som bilaga 2. Av MKB:n framgår sammanfattningsvis att verksamheten kommer att kunna etableras och drivas utan någon betydande påverkan på miljön. Lokaliseringsområdet har valts med omsorg för att verksamheten här kan utföras utan oacceptabelt intrång eller olägenhet för människa eller miljö. De direkta olägenheter som kan uppkomma från vindkraftverken är ljud och rörlig skuggbildning. De enligt praxis gällande riktvärden för ljudalstring, 40 db(a), understigs vid samtliga bostäder. Rörlig skuggeffekt från verksamheten bedöms, utgående från beräkningar av skuggspridningen, understiga det rekommenderade värdet på maximalt 8 timmar vid bostäder. Den lokala påverkan i form av avverkade träd, schaktning, sprängning och markarbeten vid vägdragning och verkens etableringsplatser bedöms vara begränsad i omfattning. Med hänsyn taget till områden med naturvärden bedöms inte någon fysisk påverkan på områden med dokumenterade naturvärden uppkomma. Påverkan på naturmiljön bedöms därmed bli acceptabel. Etableringsområdet saknar forn- eller kulturlämningar. Kulturmiljövärdena blir därför i ringa utsträckning påverkade. Den visuella effekten på kulturmiljöerna är obetydlig då direkta utblickar mot vindkraftparken sällan förekommer. I utförd fågelstudie har flygande storlom och smålom noterats men enbart smålom har setts flyga in i det planerade etableringsområdet. För att minska påverkan på smålommen har som skyddsåtgärd en skyddszon på 500 meter från eventuell häckningsplats, Äspesjön, fastställts. Bolaget åtar sig att inte etablera några vindkraftverk inom denna zon. Påverkan på nattskärra kommer under större delen av tiden då verksamheten är i drift att vara av ringa omfattning. Även risken att nattskärra ska kollidera med verken bedöms som låg. Uppförande av vindkraftverken bedöms kunna ske utan att störa tjäderförekomsten i området. Sammantaget bedöms påverkan på fågellivet som acceptabel. För att optimera verkens placering utifrån påverkan på fågellivet åtar sig dock bolaget att ytterligare utföra en inventering i området. Syftet är att säkerställa exakta häckningsplaster för de arter som bedöms som mer känsliga för en vindkraftsetablering. Risken för att fladdermöss ska kollidera med de planerade vindkraftverken bedöms som mycket liten. Inte heller övrigt djurliv bedöms ta skada av en vindkraftetablering. 13

Den planerade vindkraftetableringen innebär en förändring av landskapsbilden. Denna inverkan på de befintliga landskapsbildsvärdena bedöms på de flesta platser ändå inte bli särskilt stor, då anläggningen harmonierar väl med landskapets övergripande struktur, skala och riktning och genom sina respektive tydliga grupperingar och anknytning till den skogsbevuxna höjden. Den förändring av landskapet som verksamheten dock medför får ställas mot verksamhetens bidrag till produktion av förnyelsebar el. Nyttan motsvarar ett tillskott av klimatneutral el av storleksordningen 73 GWh, vilket täcker behovet av hushållsel för 14 600 villor. För Marks kommun motsvarar det 179 % av elbehovet i den offentliga sektorn, 69 % av hushållselen för småhus eller 88 % av elbehovet för eluppvärmda småhus (SCB, 2007). Därtill får tas i beaktande att det i området bedrivs aktivt skogsbruk, vilket innebär att landskapet inte är statiskt. Förändringar sker redan idag och det finns ingen garanti för att området alltid kommer att se ut som det gör idag. Vindkraftverken kommer att låna landskapsrummet i cirka 25 år och området kommer efter att verksamheten avslutats att återställas till i princip ursprungligt skick. Sett ur vindenergisynpunkt samt med hänsyn till närhet till vägar och elnät är det aktuella området tekniskt sett mycket bra för en vindkraftsetablering. Det är dock inte möjligt med hänsyn till bl.a. buller, skuggor, skyddade område m.m. att utnyttja områdets vindresurser optimalt. Vissa avvägningar måste göras. Påverkan på landskapsbilden kommer för många att bli påtaglig bl.a. från Sätila tätort. En vindkraftsetablering hindrar dock inte att en fortsatt expansion av samhället. Göteborg Energi har svårt att se att samhällets attraktionskraft skulle minska med anledning av att det i närheten finns tillgång till förnyelsebar energi som dessutom kommer att förbrukas lokalt. Däremot känner allt fler ansvar för att påverkan på miljön totalt sett skall minska. För att ta hänsyn till de synpunkter som kommit in, vad gäller påverkan på landskapsbilden, har Göteborg Energi åtagit sig att inte uppföra vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter. Bolaget har även öppnat upp för att det kan bli aktuellt med ett färre antal verk. Med dessa åtgärder i åtanke samt med beaktande av vikten av förnyelsebar elproduktion bedöms förändringen av landskapsbilden vara godtagbar. Enligt översiktsplanen finns ett område, av särskilt intresse för det rörliga friluftslivet, som sträcker sig in i etableringsområdet. Etablering av vindkraft hindrar inte tillgängligheten i området. Det är endast under byggfasen som rörligheten begränsas av säkerhetsskäl. Under driftfasen kommer områdena kring vindkraftverken inte att behöva spärras av eller på annat sätt leda till begränsad framkomlighet i området. Nya och förbättrade vägar kommer på sina håll att leda till en enklare framkomlighet i området. I nära anslutning till området löper också flygvägar till och från Landvetter flygplats, vilket gör att friluftsupplevelsen inte främst kan sägas bestå av en tyst upplevelse utan mer om möjligheten att vandra, plocka bär och svamp och vistas i området. Bolaget bedömer därför att en etablering av vindkraft inom området är förenlig med Marks kommuns översiktsplan. Söder om etableringsområdet finns Storåns dalgång och sjön Lygnern med dess stränder som är klassade som riksintresse för friluftslivet. Påverkan på friluftslivet består främst i att 14

vindkraftverken medför en visuell förändring i landskapet. Denna förändring bedöms inte medföra någon betydande skada på riksintresset. I syfte att förhindra olyckor kommer vindkraftverken att utrustas med hindermarkering och åskledare. Regelbunden service enligt leverantörens anvisningar kommer att utföras. 7. Hänsynsregler Alla verksamheter måste beakta de allmänna hänsynsreglerna enligt 2 kap miljöbalken. Nedan beskrivs de allmänna hänsynsreglerna och hur Göteborg Energi har beaktat dem. Tillämpning och bevisbörda 1 När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön. Bolaget har med hjälp av Triventus Consulting AB utarbetat en miljökonsekvensbeskrivning vilken redovisar de miljökonsekvenser som kan uppkomma vid etablering, drift och avveckling av vindkraftverket. Bolaget har visat att hänsynsreglerna följs. Hänsynsregler 2 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Bolaget har erhållit kunskap om förhållandena på platsen och för etableringen. Bolaget kommer även att inhämta nya kunskaper allteftersom erfarenheter inom branschen utvecklas och nya forskningsrapporter publiceras. 3 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Bolaget kommer att utforma anläggningen så att gällande värden för ljudalstring och rörlig skuggbildning kommer att efterlevas. Bolaget kommer att förse vindkraftverken med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens krav. 15

Den hydraulolja/olja som används till smörjning, vindkraftverkets aggregat samt växellåda kommer inte att släppas ut till luft eller vatten vid normal drift. Om ett fel uppstår och oljan läcker ut hamnar detta i första hand i durken i ett oljetråg i maskinhuset där den enkelt kan omhändertas. Risken att någon olja ska läcka ut till marken är därför mycket liten. Tekniken inom vindkraftsbranschen går snabbt framåt och bolaget har för avsikt att upphandla den bästa teknik som finns tillgänglig med hänsyn tagen till kvalitet och ekonomi. 4 Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Vid uppförande och drift av vindkraftverk krävs en liten mängd smörjolja och rengöringsmedel. Bolaget kommer med beaktande av produktvalsprincipen att välja biologiskt nedbrytbara produkter av dessa när detta är lämpligt. 5 Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Vindkraft är en förnybar och miljövänlig energikälla som bidrar till en långsiktig god resurshushållning med energin. Vindkraftverk hushåller med råvaror genom att den använder vinden som är en ren och oändlig energikälla. Den energimängd som krävs för att tillverka och transportera ett vindkraftverk, från fabrik till etableringsplats, producerar vindkraftverket på 7 9 månader. När vindkraftverket är uttjänat och tas ur drift kan merparten av materialet återvinnas. Platsen där vindkraftverket har stått kan också återställas. Ansökt verksamhet kommer att bedrivas så att processer väljs där effekten kan uppnås med minsta möjliga miljöpåverkan. Val av plats 6 För en verksamhet eller åtgärd som tar i anspråk ett mark- eller vattenområde skall det väljas en plats som är lämplig med hänsyn till att ändamålet skall kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Vid prövning av frågor enligt 7 kap., tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap., regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. och prövning av verksamheter enligt 9 kap. 6, 11 kap. 9 a och 12 kap. 6 skall bestämmelserna i 3 och 4 kap. tillämpas endast i de fall som gäller ändrad användning av mark- eller vattenområden. 16

Ett tillstånd eller en dispens får inte ges i strid med en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen (1987:10). Små avvikelser får dock göras, om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. Området har en god medelvind på 6,5 m/s och ett energiinnehåll på 2839 kwh/m 2 på en höjd av 105 meter. Området har vidare valts med omsorg för att verksamheten kan utföras utan oacceptabelt intrång eller olägenhet för människan och miljön. Gällande värden för ljudalstring och det förväntade värdet för faktisk rörlig skuggbildning kan innehållas för samtliga bostäder i närområdet. Verken är placerade så att skogsbruksmarken påverkas minimalt och kan fortsätta att användas på samma sätt som idag även efter att vindkraften har etablerats. Erforderlig hänsyn har tagits till kultur- och naturvärden. Området är sammantaget lämpligt att nyttjas för vindbruk genom ansökt etablering. Området omfattas inte av detaljplan. 8. Kontroll av verksamheten 8.1. Etableringsfas Under byggfasen kommer en särskild uppföljning att ske av de störningar och olägenheter som byggverksamheten kan komma att medföra. Oförutsedda händelser och incidenter med miljöpåverkan kommer att registreras, analyseras och dokumenteras. På platsen där vindkraftverken skall placeras kommer det att utföras en geoteknisk undersökning av marken som redovisar de geofysiska förhållandena på platsen. Geotekniska rekommendationer lämnas. Utifrån denna undersökning bestäms det vilket fundament som skall användas och hur fundamenten skall utformas. 8.2. Driftfas Ljud från anläggningen beräknas inte att överskrida 40 db(a) vid bostäder. För att verifiera att 40 db(a) inte överskrids vid bostäder kan en kontrollmätning genomföras enligt ett kontrollprogram efter att verken har tagits i drift. För det fall att miljöprövningsdelegationen beslutar att villkor för buller skall uttryckas som begränsningsvärde kommer angivet begränsningsvärde att kontrolleras enligt villkoret. Enligt förslag från bolaget kommer kontroll då att genomföras med immissionsmätningar eller, om sådana inte är möjliga, genom närfältsmätningar kombinerat med ljudutbredningsberäkningar. Kontroll skall därefter ske efter det att anmälningspliktiga förändringar som kan påverka ljudalstringen har vidtagits. 17

Vindkraftverken kommer att kunna kontrolleras kontinuerligt via fjärrövervakning från dator. Larm från verken rapporteras direkt till driftansvarig person som åtgärdar problemet via dator, besök på plats eller via kontakt med servicepersonal. Service av vindkraftverken utförs normalt två till fyra gånger per år enligt serviceplan. 8.3 Avvecklingsfas När verksamheten har upphört skall åtgärder för återställande av området vidtas. Vindkraftverken ska monteras ner. Fundamenten täcks över. Hur kablar skall hanteras bestäms i samråd med tillsynsmyndigheten utifrån vad som anses vara den mest miljömässigt lämpligaste åtgärden. 9. Grunder för verkställighetsförordnande Riksdagen förordar etablering av förnybara energikällor såsom vindkraft. Det nu aktuella projektet är av vikt för omställning till renare energiomvandling i landet. Det är ostridigt att ytterligare elkraft behövs. För att på ett så tidigt stadium som möjligt minska användningen av fossila bränslen och starta utvinningen av ren energi bör föreskrivas att beslutet skall gälla omedelbart. Etablering av en vindkraftpark kräver omfattande förberedelsearbeten. Göteborg Energi är angeläget att få komma igång med dessa förberedelser, vilka kan innefatta fysiska åtgärder. Miljökonsekvensbeskrivningen har vidare visat att verksamheten inte ger någon omfattande påverkan på omgivningen och inte heller påtagligt skadar något riksintresse. 10. Tidsplan Sökande avser att uppföra vindkraftparken under år 2010/2011 förutsatt att erforderliga tillstånd erhållits. 11. Samrådsförfarande Samråd har skett med Marks kommun och Länsstyrelsen i Västra Götaland 2009-04-17. Samråd med enskilda särskilt berörda och allmänhet ägde rum 2009-06-02 och 2009-10-05. Under samrådet och i tidigare informationsarbete har företaget tagit emot och behandlat synpunkter, krav och önskemål från allmänheten och enskilda. Detta arbete har pågått från juni 2008 till november 2009. De förändringar och åtgärder som detta har lett till beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningen och samrådsredogörelsen. Samråd med Marks fågelklubb, Svenska Lomföreningen, Västra Götalands Ornitologiska förening och Lennart Walldén har genomförts brevledes 2009-03-24. 18

Samråd har genomförts brevledes 2009-11-03 med Vägverket, Skogsstyrelsen och 2009-11-24 med Sätila skytteförening. Skogsstyrelsen har inget att erinra. Övriga har inte inkommit med några synpunkter. Under hela samrådsprocessen har Göteborg Energi haft information om projektet på sin hemsida www.goteborgenergi.se/lygnersvider Remisser har skickats ut till Försvarsmakten, Luftfartsstyrelsen, Göteborg City Airport och Göteborg Landvetter samt företag och organisationer inom radio- och telekommunikationssektorn. Försvaret, Svenska UMTS Nät AB, Tele2 AB, Telenor och TeliaSonera har inget att erinra mot etableringen. Luftfartsstyrelsen har i enligt sitt remissvar funnit att vindkraftparken har en påverkan på de hinderbegränsande områdena (MSA) runt Landvetter flygplats. Just nu pågår en diskussion med Landvetter flygplats om möjligheten att höja MSA-ytan. Detta är en uppgift som många vindkraftprojektörer i området står inför och det är en generell fråga mellan luftfart och vindkraftsintressen. Göteborg Energi har i sina kontakter med Landvetter flygplats uppfattat att möjligheten att höja MSA-ytan är realistisk och förhandlingsbar, vilket innebär att en tillståndsansökan kan genomföras. 3GIS svarar i sitt yttrande att 1 av vindkraftverken skulle störa deras verksamhet. Teracom har i sitt yttrande svarat att 3 verk skulle störa deras verksamhet. Göteborg Energi kommer att vidta åtgärder så att inga störningar uppstår. Fortum anger att vindkraftverken inte kommer att störa deras verksamhet som den ser ut idag. För samrådsredogörelse se bilaga 3. 12. Aktförvaring Som aktförvarare föreslås: Marks kommun Miljökontoret 511 80 Kinna 19

13. Förslag till villkor Förslag på villkor för verksamheten följer nedan: 1. Om inte annat följer av meddelade villkor skall anläggningen och verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Bolaget har uppgett eller åtagit sig i ansökningshandlingarna. 2. Vindkraftverken får ha en maximal totalhöjd på 150 m. 3. Den slutliga placeringen av vindkraftverken och tillfartsvägarna ska bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten. 4. Anslutningsvägar till vindkraftverken, fundament och uppställningsytor ska utföras med så litet ingrepp i naturmiljön som möjligt. 5. Vindkraftverken ska förses med hindermarkering enligt anvisningar från Transportstyrelsen. 6. Kemiska produkter och farligt avfall ska hanteras på ett sådant sätt att förorening av mark, yt- och grundvatten undviks. De kemiska produkterna och det farliga avfallet skall noga vara märkt med sitt innehåll. 7. Buller från verksamheten ska begränsas så att det vid närmast belägna bostäder utomhus vid vindstyrka på 8 m/s på 10 meters höjd inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 40 db(a) under 24 timmar. Ljudet enligt villkor 7 skall inom ett år från det att samtliga vindkraftverk tagits i normal drift kontrolleras genom immissionsmätningar eller, om sådana inte är möjliga, genom närfältsmätningar kombinerat med ljudutbredningsberäkningar. Kontroll skall därefter ske efter det att anmälningspliktiga förändringar som kan påverka ljudalstringen har vidtagits. Visar kontrollen att ljudet överstiger vad som angetts i villkor 7 skall verksamhetsutövaren efter anmälan till tillsynsmyndigheten vidta sådana åtgärder på vindkraftverken (såsom nedställning av berört vindkraftverk, utbyte av ljudalstrande komponent) att ljudnivån inte överskrids. 8. Om besvärande olägenheter i form av rörlig skuggbildning uppstår vid näraliggande störningskänslig bostadsbebyggelse ska åtgärder vidtas så att den faktiska skuggbildningen inte överstiger åtta (8) timmar per år. 9. Kontrollprogram ska lämnas in till tillsynsmyndigheten för godkännande innan byggnation av vindkraftparken påbörjas 20

10. Anmälan till tillsynsmyndigheten ska ske i god tid innan vindkraftverken permanent tas ur drift. Anmälan ska innehålla en åtgärds- och tidplan för återställning av platserna. 21