Öppna samtal mellan. terapeuter och flyktingfamiljer. suzanne.guregard@vgregion.se



Relevanta dokument
Cecilia Pettersson, PTP-psykolog

Flyktingmedicinskt centrum

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

Asylsökande och suicid. Maria Sundvall, psykiater Flykt, exil, trauma

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Uppdrag Psykisk Hälsa

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

ALLA BARN ÄR STORA NOG FÖR FAMILJETERAPI Det är upp till oss som terapeuter

Om dialog för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan

Erfarenhet från ett år av Västermodellen

Lyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Samtal med Hussein en lärare berättar:

RESAN HIT VAR HEMSK, MEN FÖR DEN SOM KOMMER FRÅN AFGHANISTAN VAR DEN INGENTING

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

Om autism information för föräldrar

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

En rapport om Kvinnojouren Ninas arbetssätt och hinder

De små gesternas betydelse

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Berättande som Pedagogisk Metod

Monica Nilsson KONSTEN ATT VARA SNÄLL -UTIFRÅN ETT HANDLEDAR- PERSPEKTIV

Feedback Oriented Dialogical Family Therapy

ATT ARBETA MED ENSAMKOMMANDE UNGDOMAR I ÖPPENVÅRDEN. Nasim Hanie Hoseini & Alejandra Borquez Alvarez

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

Eva Randell: Handledning och grupprocesser. Helena Pokka: Samtalens möjligheter och utmaningar för professionell utveckling

Centralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

ISBERGET. Akuta fasen. Socialisation

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Seeking Safety. Bakgrund. Introduktion till behandlingsprogrammet. Seeking Safety på Behandlingsgruppen i Göteborg. Vad säger deltagarna?

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

VERKTYGSLÅDA - PAPPAS BIL us/ö 2017 HEJ LÄRARE!

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Länsstyrelsen, Laholms kommun och Halmstads kommun

Vilka är vi? är en verksamhet på Fryshuset som arbetar mot hedersrelaterat våld. och förtryck.

Ensamkommande om tiden i Sverige och vid återvändande. Barnrättsdagarna Hanna Sköld, Emerga

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

NEUROFEEDBACK. -En metod för att behandla traumatiserade patienter? Farzad Pakzad Stavanger 7 Juni 2019

Tortyrskada flykting. i behandling med EMDR Kliniska vinjetter. Roland Betnér, leg psykoterapeut. Flyktingmedicinskt Centrum, Norrköping

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Interaktion Kommunikation Samtal

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN

att man väljer klassföräldrar till klassen.

Kris och Trauma hos barn och unga

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

THERE IS TIME TO OPEN UP YOUR MIND

Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran

Vård för papperslösa Rosengrenska/Röda Korset HELDAG VÄRLDSKULTURMUSEET

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN

Bedömning inför psykoterapi

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

Genomförandet av mätningen 2015

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

Vinjett Lena: Hur göra annorlunda? Vad förmedlar A? Hur bättre kunnat hjälpa A/förälder?

Lisa Koser, socionom, nätverksledare, leg. psykoterapeut Unga vuxnadagarna, 2016

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärande i förskolan

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

RÅD till närstående Diagnos Sjukdomsutveckling/insikt Läkarbesök: Vara steget före Medicin

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Eskilstuna SLUTRAPPORT OM PROJEKTET BAVAN

S.O.C. Hör du mig. 25 mars S.O.C. Hör du mig?

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Stöd till anhöriga och närstående

Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården

Tysta(de?) Röster. Vem lyssnar på Rosengårdsbarn som lever med en psykiskt sjuk förälder? Med barnets ögon

En tid av möten Arbetet med asylsökande och nyanlända i Svenska kyrkans församlingar Kristina Hellqvist och Andreas Sandberg Analysenheten

Hjälps åt att skriva några rader om senaste scoutmötet i avdelningens loggbok.

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Vikten av omsorg i mötet med ensamkommande unga med psykisk ohälsa. Sabina Gušić fil.dr psykologi, leg. psykolog

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

Transkript:

Öppna samtal mellan skilda kulturer: Möten mellan svenska terapeuter och flyktingfamiljer suzanne.guregard@vgregion.se

Deltagare BUPB Borås, 2terapeut t par (A1, A2,B1,B2) A2B1B2) Kris- och traumaenheten, Göteborg, terapeut C 6fl flyktingfamiljer f ilj (2 var, A,B,C) ABC)få från Azerbajdzjan, j Afghanistan, Bosnien, Iran, Irak

Familj terapeuter Händelser innan Sverige Problem i Sverige Sökorsak Familj A1 Bortrövande av mormor, etnicitet Asylsituationen Dotters sömnbesvär, mardrömmar Familj A2 Mord, bortrövande av söner Förening med resten av familjen - uppehållstillstånd Dotters oro, mardrömmar Familj B1 Politisk aktivitet krig Skolsituationen, skilda föräldrar Sons aggressivitet + konc. svårigheter Familj B2 Politisk aktivitet barnens separation från mamman Övergrepp av styvmamman, inga pengar Dotters sömnbesvär + sängvätning C1 Familj Politik Attacken på lägenheten, myndighetsutövning Kris alla i familjen hade symptom Familj C2 Mannens krigserfarenheter Uppehållstillstånd, arbetslöshet Mannen svår PTSD

Frågeställningar Hur är mötena i den kliniska vardagen? Vilka är de kulturella hindren? Vad främjar dialog? Och vad leder till monolog? Vad kan vi lära oss av modellen öppna samtal? Feb 201

Öppna samtal Samla närverk av professionella, familj och kollegor för krismöten Dialog behövs för ny förståelse Utrymme för reflektion, känslor, metaforer Låt patienten/familjen leda dialogen Låt nya insikter växa fram försök inte tvinga fram lösningar

Forskningsmetoder 2-3 tidiga möten med varje familj videoinspelades Textanalys: Dialogisk Sekvens Analys = DSA Videoreflektioner: terapeuterna kommenterar och diskuterar utvalda sekvenser från videoinspelningarna Tematisk analys av videoreflektionerna Intervjuer med varje familj efter andra mötet

DSA-procedur Indela den transkriberade texten t i ämnessekvenser Notera och räkna: - dialog/monolog - symbolisk/konkret - dominans Är alla röster besvarade?

Ny förståelse Inte nödvändigtvis di i en vändpunkt men alla deltagarna kan se på den gamla berättelsen på ett nytt sätt Ny förståelse växer fram i dialog Tre ingredienser dialog, inte monolog symbolisk diskurs stannar vid ämnet

Dialogisk kvalitet och ny förståelse Varför dottern mår dåligt Beredd gå vidare Tjockare hud FAMILY 1 MEETING 1 3 6 9 12 15 18 21 24 TS DIA. SYM. REF. 61 minutes FAMILY 2 MEETING 1 3 6 9 12 15 18 21 FAMILY 1 MEETING 2 3 6 9 12 15 18 TS DIA. SYM. REF. 62 minutes FAMILY 2 MEETING 2 3 6 9 12 FAMILY 1 MEETING 8 3 6 9 12 15 TS DIA. SYM. REF. 62 minutes TS DIA. SYM. REF. 52 minutes TS DIA. SYM. REF. 40 minutes

1800 Ord (på Svenska) Genom Mötet 1600 1400 1200 ORD 1000 800 600 Terapeut A1 Kvinna 400 Man Pojke 200 Flicka Terapeut A2 0 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Topic Sequence Maj 2010

Dialogisk i kvalitet t DSA jämfört med terapeuternas bedömningar Hög dialogisk kvalitet, 0.6 men några möten bättre 0.5 än andra 04 0.4 Stor samsyn mellan olika metoder Dialogisk kvalitet kan mätas! E S V R S C O R M E A N 1 0.9 0.8 0.7 0.3 0.2 0.1 AVERAGE SCORES FOR MEETINGS WITH EACH FAMILY B2 B1 A1 C2 0 0 0.2 0.4 0.6 0.8 1 MEAN DSA SCORES C1 A2

Tematisk analys

Struktur Ramar tidsplanering, i rum Tolk förberedelser Praktisk k hjälp

Tvärkulturella hinder Flyktingsituation it och Kultur Ömsesidig misstänksamhet, passivitet Okunnighet om psykiatri Oväntade eller smärtsamma berättelse Vissa ämnen undviks Skam

Tvärkulturella hinder Språk Begränsningar för metaforer och humor Inte allt översätts, dåligt förberedd tolk Patienten vänder sig direkt till tolken terapeuten lämnad utanför Förlorad spontanitet

Hämma dialog Dominera samtalet Expertspråk Inte lyssna utan prata på Få Frågor och svar Obesvarade röster Avbrytanden på grund av bristande självmedvetenhet, t

Främja dialog Rik repertoar av färdigheter för att få till stånd dialog: uppmärksamt lyssnande, även när det tycks irrelevant nära följsamhet öppna frågor dela personliga erfarenheter intresse matchande röstläge respekt och ärlighet ta med alla i samtalet t (barnen) timing ge plats för patientens berättelse, men inte fastna där

Perspektiv Öppna samtal Utan dialog, uppstår ingen ny förståelse De symboliska yttrandena reflekterade ofta det existentiella dilemmat att leva mellan två världar Öppna samtal liknar systemisk psykoterapi, men har mer betoning på inter-personell kontakt

Nätverket t Flyktingarnas familjer och nätverk har splittrats Arbetslöshet betyder inget arbetsplatsnätverk Alienation leder till att många familjer splittras efter att det kommit till Sverige Passivitet och misstänksamhet mot myndigheter kan göra det väldigt svårt att få till ett möte med tillit. Det behövs större aktivitet från behandlarnas sida för att få till stånd en dialog i möten med flyktingfamiljer Co-terapeuter borde ha en öppnare dialog med varandra under mötena

Envoi Dialog är inte allt men det är början av allt, särskilt med flyktingar, som få har lyssnat till innan! Dialog är en konst att få till stånd