Samverkan med Statens konstråd

Byggnadsstyrelsens handböcker 41 Samverkan med Statens konstråd beträffande konst i projektering och byggande 1993-06

ku ntatautlyar lnnnn h d_kfll 6yggnadastyrelen handböcker 41 Dokuments datum 9993-06 Proktnamn rnr1wrta1 m k ero, u e ikr n, koneuker', etoe Hann Humbie Kerstin W t rlund Uraqtvara 9ygpna,dsatyrolsen Lennart Kolt, teknisk direktör lu ntet tktel Samvarkan med statens konsirad MuwudnnaMll Denna handbok är ett nytryck av en tidigare utgåva 9987O5 10, dä fastställd i samräd med Statens kansträd, Publikationen hade formen av en bilaga till en åldre utgåva av Byggnadsstyrelsens föreskrift ProJektlednln p. Publikationen är inte till alla delar helt aktuell, men kan ndä ge vägledning till projektiedare1fastighets ingenjörer rri, rrt, I frågor gom avser hantering av konstnärlig utsmyckning i statliga byggnader. Nyk6O Projektledning, förvaltnlnq, projsktering, byggande, konst K I publikationsförrdet 08-783 11 53 Svensk bygptjånst, Stockholm 08-734 50 00 Göteborg 031-91 0085 Malmö 040-70955 Umeå 090-12 59 9A Omt ng Byggnadsstyrelsen 1987 Po tadra Telefon 6yggnadatyrol*on 10643 STOCKHOLM Krlv3gQn 100 n6rgatn 30 06=7831000 Teleo 10446 bulb Talet 06=763 1 1 30

SAMVERKAN MED STATENS KONSTRÅD BETRÄFFANDE KONST I PROJEKTERING OCH BYGGANDE sid INNEHÅLLSFÖRTECKN ING 1 ALLMÄNNA DIREKTIV, ROLLFÖRDELNING, FINANSIERING M M 1 3 AKTIVITETER 1 ETT NORMALÄRENDE BYGGNADSPROGRAMSKEDE 3 6 3.1 Redovisning av byggnadsprogram. 6 3.2 Program för konstnärlig utsmyckning 6 4 PROJEKTERINGSSKEDE 7 4.1 Allmänt 4.2 Förslag till val av konstnärer 7 4.3 Skissuppdrag till konstnärer 7 4.4 Skissförslag föreligger 8 4.5 Parallella skisser 8 5 8YGGSKEDE 9 5.1 Allmänt 9 5.2 Det färdiga konstverket 9 6 FÖRVALTNINGSSKEDE 9 Bilaga: Blankett för anmälan av objekt som bör få konst.

á

1 1 ALLMÄNNA DIREKTIV, ROLLFÖRDELNING, FINANSIERING M M Allmänna direktiv Konsten är en viktig del av samhällsmiljön. Enligt statsmakternas direktiv skall konstnärer beredas ökade möjligheter att medverka i miljögestaltningen. Detta gäller såväl konstnärlig utsmyckning i trängre mening som möjligheten att medverka i gestaltningen av helhetsmiljön (grop nr 135:1975). Ansvar, rollfördelnin ä ande Statens konstråd har till uppgift att förse statliga byggnader med konst. Efter genomförande av konstprojekten överlämnas konstverken formellt till lokalhållande resp lokalbrukande myndigheter och konstrådets ansvar för konsten upphör. Statens konstmuseer är tillsynsmyndighet för konstverk i statens ägo (se 5). Dess uppgift är att hålla sig underrättad om av staten ägda konstverk och att genom råd och anvisningar bidra till att konstverken sköts på ett riktigt sätt. Konsten kan vara antingen fastighetsanknuten eller inte fastighetsanknuten. I texten nedan används begreppen byggnadsanknuten resp lös konst eftersom det är i arbetet vedertagna benämningar och eftersom det inom staten vanligtvis är fråga om konst i samband med byggnader. Med byggnadsanknuten konst avses konstverk som är utförda för en bestämd plats ofta som en fast del av en byggnad. Ägande och ansvarsförhållanden skiljer sig för byggnadsanknuten resp lös konst. För den byggnadsanknutna konsten övergår ägaransvaret efter färdigställandet och det formella överlämnandet till f astighetsf örvaltande myndighet som då övertar ansvaret för vård och förvaltning. Dvs konstverk och byggnad får samma "ägare". Det är framförallt denna del av konstförvärven som kräver arbete i byggprojekten. Den icke byggnadsanknutna konsten, löskonsten (tavlor, mindre skulpturer, textilier, konsthantverk m m) överlämnas till brukande myndighet för vård och förvaltning. Dvs brukarmyndigheten övertar ägaransvaret och konsten får medtagas vid ev flyttning till andra lokaler. När det gäller " långtidsförhyrningar ", d v s när staten hyr lokaler på lång sikt av tredje man, händer det att konstverk utförs för viss bestämd plats. Dessa måste då utföras med förutsättningen att de skall kunna flyttas om förhyrningen upphör, så att de kan följa med brukarmyndigheten till nya lokaler, eller placeras om på annat sätt. Vad ovan sägs gäller i princip hela statsförvaltningen, dvs även de myndigheter i vars byggande byggnadsstyrelsen inte är inblandad. I byggnader för affärsverken går statens konstråd in under förutsättning att affärsverket själv satsar minst 50 % av kostnaden för konsten. Detta sker efter överenskommelse i varje särskilt fall. När det gäller den byggnadsanknutna konsten behöver samverkan ske mellan konstrådets projektledare och byggprojektets projekt- och byggledare. I vissa fall måste även den som skall ansvara för driften kopplas in. Den byggnadsanknutna konsten utförs vanligtvis som ett beställningsarbete för den aktuella platsen. Det förekommer dock också att ett färdigt konstverk köps in. Dessa konstverk är i varierande utsträckning integrerade med miljön. De kan vara mer eller mindre fast anbringade. De kan utgöras av skulptur, väggmålning, större målning gjord i atelje, textil, bearbetning av byggnadsdel m m. För att

2 ett bra resultat skall kunna uppnås krävs samarbete mellan projektörer och konstnärer om såväl det helhetsresultat man vill å stadkomma som i genomförande och andra praktiska frågor. Konstplaneringen måste påbörjas tidigt under projekteringsarbetet, eftersom skiss och genomförande av ett konstverk kan ta minst lika lång tid som bygget. Särskilt viktigt är detta om konstverket utförs integrerat med bygget eller medför stora kostnader för detta. Finansierin Statens konstråds konstförvärv finansieras av ett statligt förvärvsanslag. Det motsvarar ca 1 % av investeringskostnaderna för statliga ny- och ombyggnader. För närvarande är anslaget ca 25 milj kr. Statsmakternas avsikt är att konstanslaget inte skall belastas med kostnader för olika byggåtgärder i samband med konstverket som inte är direkt att hänföra till framställningen av de konstnärliga alstren. Efter vissa underhandsöverenskommelser mellan konstrådet och byggande myndigheter har utbildats en praxis att byggande myndighet i allmänhet tar på sig kostnader och ansvar för projektering och genomförande av t ex grundläggning av skulpturer, upphängningsanordningar, vattenledningar, pumpar, belysningar etc. (Se prop nr 62:1962) När det gäller utsmyckningar i form av draperier, ridåer, trappräcken, grindar, murar etc, d v s byggnadsdelar som under alla förhållanden skulle komma till utförande, brukar byggande resp inredande myndighet stå för de kostnader som svarar mot vad byggnads - resp inredningsdelen skulle kosta med normalt utförande samt stå för uppsättningen. Till t ex brunnskar eller dammanläggning bör i flertalet fall byggnadsanslag kunna anlitas. Byggande myndighet brukar också tillhandahålla byggnadsställningar, hjälp med underlag för väggmålningar och med murningsarbeten o s v, enklare modeller främst vid parallella uppdrag, program för konstnärlig utsmyckning för större projekt, samt projektering i samband med byggnadsåtgärder och byggnadspåverkan enligt ovan. Statens konstråd Konstrådet har nio ordinarie ledamöter, åtta suppleanter och två adjungerade ledamöter. F em av de ordinarie ledamöterna och deras fem suppleanter är konstnärer. Dessa arbetar som projekledare i konstprojekten. Vidare anlitas konsulter för denna syssla. De arbetar då under överinseende av någon av ledamöterna. För konstrådets projektledare finns en 1983-04-28 fastställd instruktion. Byggnadsstyrelsen är företrädd i konstrådet av en ordinarie ledamot och en suppleant. Byggnadsstyrelsens projektledare kan få råd om handläggning av konstärenden av dessa. De deltar i alla konstrådets möten. De skall fortlöpande informeras om projekt med konstnärlig utsmyckning för att vid behov kunna väga olika intressen mot varandra. Inför varje budgetårsskifte anmäler byggnadsstyrelsen till konstrådet de objekt som blir aktuella under det följande budgetåret. Byggnadsstyrelsens representanter handlägger dessa frågor. Det gäller nya projekt för vilka byggnadsstyrelsen antingen avser att redovisa byggnadsprogram eller förväntar ett projekteringsuppdrag under det kommande budgetåret. Projekt kan även anmälas under löpande budgetår om de hastigt aktualiseras. Byggnadsstyrelsens projektledare bör kontrollera att hans projekt verkligen har kommit med i konstrådets listor över aktuella projekt. Det är projektledaren som ansvarar för att erforderliga kontakter tas och att konstprojektet integreras i byggprojektet så att bästa möjliga resultat uppnås.

3 2 AKTIVITETER I ETT NORMALÄRENDE Aktivitet b nadsst isen. Byggnadsstyrelsens företrädare i konstrådet anmäler aktuella byggnadsprojekt till rådet. Aktivitet statens konstråd. Rådet beslutar om vilka projekt som kan komma i fråga för konstnärlig utsmyckning.. Rådet utser projektledare. BYGGNADSPROGRAMSKEDE, se punkt 3, sid 6.. Projektledaren tar kontakt med konstrådets projektledare och kommer överens om hur konstprojektet skall drivas.. Projektledaren tar kontakt med byggnadsstyrelsens projektledare och brukaren och kommer överens om hur samarbetet skall ske. KONSTPROGRAM. Ser till att arkitekten deltar i ar - betet och att konstprojekten samordnas med övrig projektering.. Tecknar samråd om konstprogrammet efter ev diskussion med dr if tsansvarig. 1 skrivelsen anges byggnadsstyrelsens åtagande i konstprojektet såsom det överenskommits med konstrådet.. Projektledaren upprättar konstprogram i samråd med arkitekten, byggnadsstyrelsen och brukaren.. Rådet tar ställning till programmet och beslut om ekonomisk ram fattas. Projektledaren begär yttrande från byggnadsstyrelsen över programmet.. Skickar kopia av brev till företrädaren i rådet. För större projekt kan konstprogram upprättas av särskild konsult, som anlitas av byggnadsstyrelsen och utses i samråd med konstrådet.. Är programmet utfört genom byggnadsstyrelsen övertar konstrådet det genom särskilt beslut.. Budgeterar medel för byggnadsåtgärder i samband med konsten. fr inte konstprogrammet färdigt, görs en uppskattning.

4 Aktivitet b nadsst isen Aktivitet statens konstråd PROJEKTERINGSSKEDE, se punkt 4, sid 8.. Projektledaren ser om möjligt till att projekteringsarbete i samband med konsten ingår i konsultavtal. Sedan projekteringen påbörjats och konstprogrammet godkänts av byggnadsstyrelsen och lokalbrukande myndighet anlitas konstnärer för skissuppdrag. KONSTNÄRSVAL. Arkitekt och projektledare lämnar synpunkter. Projektledarens förslag till val av konstnärer diskuteras med byggnadsstyrelsen, arkitekten och brukaren. SKISSUPPDRAG. Ser till att kontakt mellan arkitekt och konstnär etableras och att samarbete kommer till stånd. Klarar med konstrådets projektledare ut omfattningen av byggnadsstyrelsens åtagande. Ser till att byggnadsstyrelsen bidrar med den tekniska expertis som konstnären ofta saknar.. Tar del av skisserna, granskar dessa med hänsyn till helhetsmiljö, teknik, ekonomi och drift.. Projektledaren föreslår konstnärer för konstrådet som beslutar om inbjudan. Skriver till konstnären med kopia till byggnadsstyrelsen. Informerar tillsammans med byggnadens arkitekt och projektledare om förutsättningarna för arbetet.. Den färdiga skissen föredras i konstrådet för godkännande.. Den ur konstnärlig synpunkt godkända skissen visas för byggnadsstyrelsen och brukaren. Skriftligt godkännande begärs. Svarar skriftligt på begäran om godkännande och anger härvid byggnadsstyrelsens åtagande, gällande tider, gränsdragning mellan projektörernas, byggets och konstnärens åtaganden, fördelning av kostnader, krav på konstverket beträffande säkerhet, konstruktion och material. Dessa uppgifter behövs när konstrådet skall teckna kontrakt med konstnären.. Genomför ev återstående detaljprojektering som rör konstverket.

5 Aktivitet b nadsst isen Aktivitet statens konstråd BYGGSKEDE, se punkt 5, sid 9. UTFÖRANDE AV KONSTVERKET. Projektledaren meddelar konstrådet när bygguppdrag erhållits.. Ser till att konstnärens kontrakt överensstämmer med vad som överenskommits enligt ovan. Informerar byggledaren om hur konstverket och konstnärens arbete påverkar bygget, om ev hjälp till konstnären, tider etc.. Projektledaren tecknar kontrakt med konstnären om genomförande.. Skickar kontraktet till byggnadsstyrelsens projektledare.. Följer konstnärens arbete. Ser till att denne tar erforderliga kontakter med arkitekt, projektledare och byggledare.. Kommer överens med konstrådets projektledare om hjälp behövs med t ex ytterligare teknisk expertis. Genomför ev kvarstående detaljprojektering.. Håller sig underrättad om hur arbetet med konstverket framskrider. FARDIG BYGGNAD AVSYNING AV FÄRDIGT KONSTVERK. Projektledaren skall tillsammans med f örvaltn ingsansvar ig förvissa sig om att konstverket är i sådant skick att det kan tas emot för vård och förvaltning.. Projektledaren meddelar byggnadsstyrelsen när konstverket är färdigt för avsyning på plats. FÖRVALTNINGSSKEDE, se punkt 6. Det åligger byggnadsstyrelsen att sköta konstverket och fia det dokumenterat. Samråd skall ske med tillsynsmyndigheten i händelse av skada eller annat problem. (Se BAF nr 1071.) ÖVERLÄMNANDE. När byggnadsstyrelsen godkänt konstverket, godkänns det av konstrådet och överlämnas f ormellt till byggnadsstyrelsen för vård och förvaltning i och med en särskild överlämnandeskrivelse.

6 3 BYGGNADSPROGRAMSKEDF 3.1 Upprättande av byggnadsprogram Byggnadsstyrelsens projektledare skall ta kontakt med statens konstråd och se till att arbetet med konsten påbörjas. Kostnader för byggprojektet i samband med konstnärlig utsmyckning bör budgeteras redan i detta skede. För normalprojektet där det endast är fråga om enklare åtgärder t ex belysning, fundament, målningsunderlag etc, kan byggnadsstyrelsens företrädare i rådet medverka till en erfarenhetsmässig bedömning av dessa kostnader. Det bästa är om programmet för de konstnärliga insatserna görs parallellt med byggnadsprogrammet. Detta gäller speciellt om det kan bli fråga om byggnadspåverkande insatser, som medför extra kostnader för bygget. Oftast är det dock svårt att genomföra detta, eftersom projekten inte hunnit mogna tillräckligt och det är svårt att hinna med saken i det skedet. Genom att ta kontakt med rådets projektledare och tillsammans med denne och byggnadens arkitekt diskutera frågan kan man i alla fall komma fram till en preliminär inriktning på den konstnärliga satsningen. 3.2 Program för konstnärlig utsmyckning Konstrådets projektledare är ansvarig för att program upprättas. Under arbetet med detta skall byggnadsstyrelsens projektledare se till att den arkitektoniska helheten och olika praktiska aspekter blir beaktade bl a genom att samarbete etableras mellan konstnär och arkitekt. Han skall också bevaka att ev kostnader för byggnadsarbeten i samband med konstnärliga arbeten är rimliga och kan budgeteras inom tillgängliga ramar. Preliminär överenskommelse om byggnadsstyrelsens å tagande bör göras. Byggnadsstyrelsens projektledare ansvarar också för att, om så erfordras, samråd sker med förvaltningsansvarig t ex vad gäller drift och underhåll. För större objekt kan byggnadsstyrelsen och konstrådet finna det lämpligt att programarbetet sker som ett led i projekteringen och i samråd utse en särskild konsult för detta. Normalt bekostas då dennes arbete av byggnadsstyrelsen. Det preliminära programmet bör innehålla olika alternativ och förslag till prioritering. Under samråd med byggnadsstyrelsen och brukande myndighet kompletteras sedan det preliminära programmet till ett definitivt program som skall godkännas av brukarmyndighet och byggnadsstyrelsen. Innan det slutligt presenteras för brukaren föredrar konstrådets projektledare det för konstrådet för godkännande. Han föreslår en ekonomisk ram, som konstrådet tar ställning till. I de fall byggnadsstyrelsen bekostat programarbetet överlämnas programmet till konstrådet.

7 4 PROJEKTERINGSSKEDE 4.1 Allmänt Konstprogram tas fram om det inte redan är gjort. Byggnadsstyrelsens projektledare skall som ovan nämnts komma överens med rådets projektledare om lämplig arbets- och kostnadsfördelning mellan rådet och byggnadsstyrelsen liksom mellan resp konstnär och byggnadsstyrelsens konsulter. Projektledaren ansvarar också för att planeringen av den konstnärliga utsmyckningen tidsmässigt samordnas med byggprojektet i varje skede. Byggnadsstyrelsens projektledare skall om projekteringsinsatsen till följd av den konstnärliga utsmyckningen är avsevärt större än vad som projekteringsanvisningarna förutsätter, se till att merarbetet inrymms redan i avtal med arkitekt och övriga konsulter. Vill man uppnå en ännu större integration mellan konstverk och byggnad kan en samarbetsform diskuteras där konstnären utöver sitt arbete med själva konstverket, arbetar tillsammans med arkitekten inom arkitektuppdraget med att utforma vissa byggnadsdelar, färgsättning etc. Ett sådant samarbete måste förberedas tidigt. 4.2 Förslag till val av konstnärer Konstrådets projektledare föreslår efter samråd med byggnadsstyrelsens projektledare, arkitekt och brukande myndighet den eller de konstnärer som skall få skissuppdrag till olika delar av programmet. 4.3 Skissuppdrag till konstnärer Konstrådet beslutar om val av konstnärer. Sedan konstrådet gett skissuppdrag till konstnärer måste byggnadsstyrelsens projektledare se till att samarbetet mellan konstnärer och arkitekt kommer igång. Konstnärerna måste få en så korrekt bild som möjligt av den plats de skall arbeta med och få veta vilka möjligheter som finns och vilka begränsningar som gäller. Samordning måste ske med inredningen samt detaljer som kabelstegar, ventilationsdon, väggklockor, undertak och skyltprogram. I detta skede blir det fråga om att ta ställning till förslag från konstnär om ändringar av projektet. I vissa fall kan byggnadsstyrelsens projektledare behöva diskutera drift- och underhållskostnader med förvaltningsansvarig. I förekommande fall måste brandmyndighet ge sitt godkännande när det gäller konstverk av brännbart material, särskilt i utrymningsvägar. Överenskommelse om byggnadsstyrelsens å tagande i samband med konstprojekt vad beträffar projekteringsinsats, investering och ev anlitande av teknisk och ekonomisk expertis måste göras. I vissa fall ger konstrådet två eller flera konstnärer i uppdrag att parallellt arbeta med samma uppgift. För att kostnärernas redovisning av sina förslag skall kunna koncentreras till den rent konstnärliga uppgiften kan efter bedömning av byggnadsstyrelsens projektledare enklare arbetsmodeller tillhandahållas och bekostas av byggnadsstyrelsen.

a 4.4 Skissförslag föreligger Konstrådet har gett konstnären i uppdrag att göra en skiss som skall illustrera en konstnärlig lösning av en platsbestämd uppgift. Konstrådets projektledare bedömer om konstnären har fullgjort sin uppgift från konstnärlig synpunkt. Innan konstrådets projektledare i rådet föreslår skissen till godkännande ur konstnärlig synpunkt och till utförande skall byggnadsstyrelsens projektledare bedöma om konstverket kommer att fungera i sitt arkitektoniska sammanhang och om byggkostnader för fundament (som ej är del av själva konstverket), montage, belysning, vattenförsörjning, transporter och driftkostnader är rimliga. Om så behövs skall även bygg- och f örvaltningsansvariga tillfrågas. t Skissen föredras därefter i konstrådet som fattar beslut dels om godkännande från konstnärlig synpunkt och dels om utförande under förutsättning av byggnadsstyrelsens och brukande myndighets skriftliga godkännande samt att byggnadsuppdrag för det objekt där konstverket skall infogas har lämnats till byggnadsstyrelsen. När konstrådet godkänt en skiss från konstnärlig synpunkt remitteras därför skissförslaget till byggnadsstyrelsen och brukarmyndigheten för yttrande. Byggnadsstyrelsens projektledare skriver till konstrådet och meddelar byggnadsstyrelsens formella ställningstagande. Härvid skall byggnadsstyrelsens åtaganden gällande byggnadsarbeten m m och ev ytterligare projekteringsinsats specificeras (se 4.3). Tid för konstverkets montering eller konstnärens arbete på byggplatsen anges efter samråd med byggansvarig, konstrådets projektledare och konstnären. Dessa förhållanden bör också anges i byggnadsbeskrivningens AF-del. Om konstrådets remiss besvaras innan bygguppdrag erhållits måste detta särskilt påpekas. Kopia av skrivelse till konstrådet sändes alltid till byggnadsstyrelsens företrädare i konstrådet. I detta sammanhang är det lämpligt att genomföra den detaljprojektering av byggnadsåtgärder i samband med konstverket som inte kunnat göras tidigare. 4.5 Parallella skisser I det fall konstrådet gett två eller flera konstnärer i uppgift att parallellt arbeta med samma uppgift fattas beslut om val av konstnär i samråd med byggnadsstyrelsen och brukarmyndigheten. Innan diskussionen inleds har konstrådet tagit ställning till förslagen från konstnärlig synpunkt.

9 5 BYGGSKEDE 5.1 Allmänt så snart byggnadsstyrelsen fatt bygguppdrag för ett projekt där byggnadsanknuten konst ingår skall konstrådet och byggnadsstyrelsens kontaktperson underrättas av byggnadsstyrelsens projektledare. Konstrådet tecknar kontrakt med konstnären om utförande av konstverket. Byggnadsstyrelsens projektledare skall ge konstrådet underlag till kontraktstext som avser byggnadsstyrelsens åtaganden om inte detta redan gjorts. Byggnadsstyrelsens projektledare svarar för samordning av byggnadsåtgärder och konstnärliga arbeten. Vissa projekteringsinsatser kan bli nödvändiga även i detta skede. (Se 3:4.) I samband med att byggnadsarbetena påbörjas skall byggnadsstyrelsens projektledare informera byggansvarig om vad infogandet av ett konstverk under byggskedet kan ge upphov till, t ex att ändringar inte får göras som kan påverka konstverket, att konstnären måste beredas plats för arbete, få viss hjälp etc. 5.2 Det färdiga konstverket Det färdiga konstverket avsynas från konstnärlig synpunkt av konstrådets projektledare. Byggnadsstyrelsens projektledare skall, i samråd med regionen, bedöma om konstverket är utfört i enlighet med tidigare beslut och avtal. Underhålls- och driftaspekter skall ägnas särskild uppmärksamhet. Sedan konstrådets projektledare och byggnadsstyrelsens projektledare var för sig synat och godkänt konstverket, godkännes det av konstrådet och överlämnas till f örvaltningsansvarig för värd och förvaltning med en särskild överlämnandeskrivelse. 6 FÖRVALTNINGSSKEDE Ansvaret för byggnadsanknuten konst ligger som ovan nämnts hos fastighetsf örvaltande myndighet. Denna myndighet är skyldig att hålla en aktuell förteckning över de konstverk som myndigheten ansvarar för och se till att de får den skötsel som behövs. Vid behov av vård skall skötselinstruktion och ev anvisningar från tillsynsmyndighet (Statens konstmuseer) följas. Vid skada eller åverkan ger tillsynsmyndigheten rad om åtgärder. De av tillsynsmyndigheten föreslagna åtgärderna skall, om de bedöms som riktiga, genomföras och bekostas av förvaltande myndighet. I det fall kostnaderna för ett å terställande av konstverket uppgår till belopp som icke bedöms rimliga kan det övervägas att i samråd med tillsynsmyndigheten skriva av och ta bort konstverket. Inför alla åtgärder som vidtages med ett konstverk t ex ändring, flyttning eller större ändring av omgivningen bör samråd ske med tillsynsmyndighet. Lagen om upphovsmannarätt ger inflytande för konstnären i sådana situationer. Beträffande den konst som inte är byggnadsanknuten, löskonsten, har den myndighet, som tilldelats den, ansvaret. Myndigheten är skyldig att dokumentera de konstverk som myndigheten har i sin vård. Kopia av dokumentationen tillställs tillsynsmyndigheten. Se vidare BAF 1071 Ansvar, förvaltning, vård och underhall av konst.

10 Bilaga : Blankett för anmälan av objekt som bör få konst. Blankettutgivare ByggnadUtyreI Sn KBS 110 62-02/500 o c?k x c 3A.3. N ( 0 0 Q IA d Q Q WN 3 -s 0 A x N F3 r N W N 1 d OR co Q d n 0 V N x n A co 0 7 x < A r A D x A 3 D 7 3

t

Byggnadsstyrelsens handböcker 41 1993-06 LN Samverkan med Statens konstråd är framtagen vid Staben för byggproduktion vidbyggnadsstyrelsen och ingår i skriftserien "Byggnadsstyrelsens publikationer". Redigering och layout: Informationssektionen, Byggnadsstyrelsen. Upplaga: 1 500 ex Tryckeri: Garnisonstryckeriet, Stockholm, juli 1993. Upplysningar om Byggnadsstyrelsens publikationer lämnas av informationssektionens biblioteks- och dokumentationsservice, tfn 08-783 13 71. Byggnadsstyrelsens publikationer kan beställas från kontorsservice/publikationsförrådet, tfn 08-783 11 53. Adress: Byggnadsstyrelsen, 106 43 Stockholm.