Sverige fortfarande i topp inom innovation, men ICT tappar fart, snart en fara för jobben? 1 Jag satt och tittade på TV härom kvällen där man visade ett program som hette Shopping, en engelsk programvärd spekulerade hur lilla Sverige kunde skapa så starka varumärken och storföretag som IKEA och H&M. Han åkte runt och försökte analysera Sverige som innovation och entreprenörsland, samt gjorde lite återblickar vad som har hänt de senaste 100 åren. Programmet var tänkvärt, för gör man som i TV-programmet och blickar tillbaka 100 år, från när vi växlade om från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, så har mycket hänt. Vi lyckades skapa ett antal intressanta storföretag som Aga, Alfa-Laval, Ericsson, Nobel, SKF, Swedish Match som har etablerade sig över hela världen med starka varumärken. Resan från jordbrukssamhället i sekelskiftet till att vara en industriell stormarkt i mitten av 50-talet var imponerande, men så stod vi också utanför världskrigen och kunde inte bara behålla en intakt infrastruktur utan även en förhållandevis stabil ekonomi. Hur ser de nästa 100 åren ut? De flesta av oss reser en hel del idag och ser globaliseringseffekter på många ställen. Samtidigt som jag är stolt äver vad andra svenskar har gjort i 100 år så måste vi också notera att det som tog oss 100 år, har Kina gjort på 20 år. Den industriella utveckling och deras vandring från i princip ett blandad jordbruk/industrisamhälle, till att kasta sig in i informationssamhället är imponerande men samtidigt skrämmande. Kina verkar dock inte göra allt helt rätt. Förutom de problem de har med att disponera naturresurser och anpassa infrastruktur så läste jag nyligen en rapport från ITPS 1 där man kom fram till några intressant slutsatser kring kommersialisering av sk Life- Science-forskning. Slutsatserna kan, tror jag, även gälla för många andra innovationsområden. ITPS jämför USA, Japan och Kina och tycker i sin rapport att Kina gör 4 stora fel; 1. För mycket fokus på intrastruktur, för lite på värderingarna 2. Tveksamhet till att använda de officiella kanalerna 3. Dåliga sanktionssystem vilket hindar investeringar och kommersialiseringar 4. För lite affärsmän som kan innovationsprocesser Behärskar vi i Sverige du dessa fyra saker kan man fråga, intrastrukturen, kanalerna, sanktionssysmen och kunskap hos våra affärsmän om innovationsprocesser? Jag är inte lika säker för vi har också problem vi måste lösa. Då jag har många år bakom mig i IT-branschen så har jag arbetat med Asien i många år och speciellt Taiwan. Alla vi som har besökt och gjort affärer med taiwaneser vet att de är drivna, arbetar hårt och inte rädd att prova på något själv. Taiwan skiljer sig från många andra länder som Kina, Korea, Japan för människor vågar satsa själv. Vågar starta eget, för att bygga någon på egen hand. Många av de stora miljardföretag vi ser idag inom ITbranschen är förhållandevis unga företag, startade av några entreprenörer som brann för en idé eller en vilja att förändra. Hur ser det ut med innovationsprocesser hos våra småföretag? Jag är stolt att vi i Sverige har lyckats skapa så många stora företag inom ny teknik men jag är oroad att vi inte är bättre på att lägga grunden för nya. Om vi tittar på Taiwan så registerades 44% 1 ITPS Report A2006:006, Commercialization of Life-Science Research at Universities in the United States, Japan and China.
per patentansökningar från små till medelstora taiwanesiska företag, jämfört med små till medelstora företag i alla europeiska medlemsstater tillsammans. Siffran bara växer också för samma siffra 2003 var hela 75% 2 fler från små till medelstora företag i Taiwan jämfört med alla medlemsstater tillsammans. Detta är ett land med ca 22 miljoner innevånare som skall jämföras med EU s ca 460 miljoner. Hur vi i Sverige står oss bland dessa siffror vill man kanske knappt veta för om EU generellt är så dåliga så är inte vi i Sverige speciellt utmärkande. Inom kort (dvs inom något år) kommer vi ta ett steg framåg genom att skapa EIT (European Institute of Technologý) som enligt kommissionensordförande Barosso skall riva ned väggar mellan forskning, utbildning och företag. Har han rätt, jag är inte så säker, i alla fall om vi pratar om småföretag. Handlar det om att storföretagen skall samordna resurser och dra nytta av ett gemensamt specialistintitut så kanske det blir bra. Det har dock väldigt lite med att tänka småskaligt först. Om han kan använda pengarna från att flytta parlamentarikerna mellan Bryssel och Strasbourg och blidka Frankrike med att vara värd för detta institut så är det ett mycket bra förslag, för dessa resor är både vansinne och kapitalförsörelse i gigantiska mått. Tillväxten av ICT-innovationer har i princip avstannat i Sverige Sverige står långt framme inom Biotech och ICT där jag då har min bakgrund inm ICT-sektorn. Ericsson är motorn på Stockholmsbörsen men kommer de vara så för all framtid? Tabellerna till vänster visar Growth ICT related patent applications to the EPO from 1995 to 2003 3. Den visar att i Sverige så har vi katastrofalt dålig tillväxt av patentansökningar som är ICT-relaterade. Det är inte konstigt att Kina och Indien är i topp men varför har vi ni så dålig tillväxt i Sverige? Världsgenomsnitten är idag 8.3% och Sverige har låga 4.2%. Vad akademiker och forskare redan noterat är att tillväxten av patentansökningar av europeiska småföretag är mycket lägre än amerikanska och t. ex. taiwanesiska. Fokus i Sverige, och kanske över hela EU är vad vi får gjort via storföretagen. Det talas mycket om småföretag, att de nya ekonomin skall komma från de små företag och att EU satsar på sin strategi tänk småskaligt först. Detta är självklart mest vackra ord för vi ser inte så mycket konkreta förslag. Kanske är det bristen i stöd från regelverken och myndigheter som gör att småföretag tvekar innan de går vidare med sina patentansökningar i Europa och världen samt tvekar innan de satsar på nya internationella investeringar. Vilka är de främsta hindren för småföretag ICT-företag att söka patent? Inte bara jag, utan många andra, skriver att patentsystemet är dyrt, svårt och kvalitén på skyddet ibland tveksamt. Alla företag tar ofta en risk med att söka patentskydd, och för små företag är det inte alltid en medveten risk. Det har nyligen kommit ut en bok kallad Intellectual Property Rights 2 Siffror från US Patent & Trademark Office på uppdrag av Edgar Elgar Publishing för deras publication Patents and the Measurements of International Technical Competiveness. 3 OECD The Compendium of Patent Statistics 2006, sid 19. 2
Innovation, Governance and the Institutual Environment. Det finns ett kapitel som fokuserar sig på patent för småföretag skrivet av Lee N. Davis 4. Vad hon trycker på är främst fem skäl 5 till att man tvekar att söka patent om man är ett litet ICT-företag idag; 1. Problem med att söka sk processpatent 2. Problem med att skydda sig billiga kopior 3. Problem med att intrångsförfaranden 4. Patent som sådan är tveksamt med tanke på teknikhastigheten 5. Företag föredrar andra vägar än patent ICT sektorn handlar mycket om mjukvara, sätt att använda internet (affärsmetoder) och sedan befinner man sig i en bransch där det finns oerhört mycket information pollution så det är inte lätt att synas genom att organisk tillväxt, dvs genom traditionell marknadsföring och ekonomisk tillväxt. Fokus blir ofta på en hemma-marknad och man stannar vid en lokal affärsmodell. 1. Problem att förstå och förklara sitt patent För små företag och enskilda innovatörer kan det vara svårt att söka ett patent, vanligt eller sk processpatent, för det kan helt enkelt vara ganska svårt att beskriva nyhetsvärdet, problemlösningen, den tekniska effekten, uppfinningshöjd samt hur den skall reproduceras. Om vi nu fokuserar oss på ICT så kan det många gånger handla om rena mjukvarupatent, och dessa kan inte, som sådant, patenteras i Sverige. När de flesta IT-företag inte lyfter blicken utanför Sverige så är det kanske lite mycket att begära att man skall lära sig regler som ändå inte gäller i Sverige. EPO har dock redan godkänd över 30.000 mjukvarupatent om det är sk datorrelaterade uppfinningar, där ett datorprogram har en viss effekt i en maskin. Diskussionen blir dock teoretisk för många svenska småföretag tycker att det är dyrt nog att söka skydd i Sverige, så att gå hela vägen med en EPC eller PCT ansökan är inte ett praktiskt alternativ. 2. Billiga kopior - Problem med patentkopior är att det ofta inte är svårt med att komma förbi patentets skyddsomfång, men ändå kunna erbjuda en liknanden lösning. Söker man ett patentskydd så tvingas man också berätta för mycket om sin innovation så man föredrar att behålla denna information hemlig. Det är inte svårt att göra en billig kopia som systemet inte säger är olaglig kopia, så företagen känner inte att man kan gå vidare med att ansöka och registera om patentskydd. 3. Intrångsförvaranden - Svårigheter och kostnader med intrångsförfarande är stora för det finns många hinder på vägen och när man börjar summera alla kostnader som kommer krävas att skydda och hävda sina patent så är det kanske helt enkelt inte företagsekonomisk försvarbart. Har man inte tillgång till några miljoner så är det ganska svårt att ingå i en lång intrångsprocess. 4. Patent över huvud taget? ICT-sektorn går snabbt framåt, så det kanske inte är en särskilt bra ide att vänta på ett patenskydd. Jag arbetar som konsult för stora tillverkare som endast har 6-8 månaders livslängd på sina produkter, så varför söka skydd där processen tar 3 år och vi vet inte ens vilka produkter vi skall satsa på om 3 år. 5. Patent, fel val för långsiktig strategi - Företag som har en verkligt bra idé kanske föredrar andra vägar fram ett att söka ett patentskydd. Affärshemligheter kan förbli hemliga så länge företagen vill det, upphovsrätt gäller mycket längre än patentskydd, varumärke kan förlängas om och om igen vilket patent inte kan så det finns strategiska skäl att välja andra vägar framåt än patent. Patent kan helt enkelt vara strategiskt fel val. 4 Lee N. Davis, associate professor, Department of Industrial Economics and Strategy, research associate, Centre of Law and Economics and Financial Institutions at Copenhagen Business School. 5 Intellectual Property Rights Innovation, Governance and the Institutional Environment, edited by Birgitte Andersen, sid 154-156. 3
Till sist vill jag också tillägga att hela Sveriges ekonomi är inte heller ICT-baserat, även om vi som arbetar inom sektorn ibland känner så. ICT står för ca 10% 6 av Sveriges BNP men idag nära 20% av arbetstillfällen i den privata sektorn så från ett jobbperspektiv så är det en mycket viktig sektor. För att kunna jämföra ICT-sektorns knappa 20% så stor bilindstrin för ca 5% av arbetstillfällen i privat näringsliv. En viktig sektor, tveklöst, men inte allt. Allt inom innovation är inte patent Det vore fel att utmåla läget som nattsvart för allt inom den nya ekonomin och de innovativa företag vi ser handlar inte bara om patent från verkstadsindustrin och ICT-sektorn. Fokus hos svenska politiker idag är jobben och jag är en av många som försöker att påverka så vi inte har för mycket fokus i jobbdebatten på att skapa åtgärder som gör att vi behåller arbeten och företag som egentligen inge av företagsekonomiska skäl hör hemma här i Sverige. Vi kan aldrig bli bättre genom att böja en plåtbit billigare i Sverige än Rumänien eller Sri Lanka. IKEA t..ex. har mycket av sin forskning och utveckling i Sverige men skulle de ha tvingats behåla produktion här så hade de inte kunna konkurrera och växa till det IKEA de är idag och i morgon. Snart i november kommer 2006 European Innovation Scoreboard ut i tryckt form. Man tittar närmare på servicebranscherna och det har gått mycket bra för Sverige enligt denna rapport. Vi är helt enkelt bäst i Europa på innovativa åtgärder för att främa tjänstesektorn. Rapporten tittar närmare på partihandel, transport och kommunikation, finansiella tjänsteförmedling samt IT och andra tekniktjänster. Slår man sedan ihop resultatet så är Sverige bäst i Europa, se tabell nedan; Tabell ovan finner man i 2006 TrendChart report: Can We Measure and Compare Innovation in Services? När man drar i sär på resultatet så är Sverige bäst på innovationsarbetet inom tjänstesektorerna inom partihandel, vi är näst bäst inom transport och kommunikation, där Lettland är bäst. Vi är på sjunde plats när det gäller finansiella tjänter, för där är Portugal bäst. Vi är tillbaka på första plats när det gäller IT och andra tekniktjänster och när man räknar man ihop resultatet inom alla fyra tjänstesektorerna, så är vi bäst i Europa. 6 EITO, 2003 4
Intressant att notera är att alla intellektuella tillgångar vi bygger upp inom dessa marknadssegement, ofta inget har något att göra med patent, utan handlar om varumärke, handelsnamn, upphovsrätt, affärshemligheter och många andra intellektuella tillgångar. Affärsmetoder, t.ex. via internet, är som sagt inte patentbara i Europa men kunde vara intressanta affärsmöjligheter man vill skydda i USA. Nu har jag inte sett hela EU s innovationsindex för 2006 men jag räknar med att vi fortfarande finns bland ledarna. Som index för 2005 visade här till höger så är Sverige ledande med sina grannar Finland och Danmark, men andra länger inom toppgruppen är även Tyskland, Schweiz samt USA och Japan. När vi tänker på framtiden, gör vi inte samma fyra fel som Kina? Om vi låter oss fundera lite över Sverige, 10 eller 100 år framåt i tiden och samtidigt fundera över ITPS slutsatser om Kina. Vi funderar över dessa slutsatser men från ett svenskt perspektiv, samt låter det omfatta alla intellektuella tillgångar/rättigheter från det lilla företaget. Vad kan vi då komma fram till; För mycket fokus på intrastruktur En viktig utmaning är inte bara resurser utan också hur de används. Vi behöver inte fler miljarder till forskning, om det inte leder till mer innovationsarbete över hela lander samt kommersiellt gångbara upptäckter som leder till nya jobb. Detta problem delar vi med Kina och många andra. Vi kan inte fokusera oss på att bygga innovationspalats, i form av Universitet eller Institutioner, på några få ställen i Sverige utan vi måste finna vägar ut att nå alla innovatörer och entreprenörer i Sverige, från norr till söder. Vi måste finna en bra balans mellan spetskunskap hos en del myndigheter, skolor och organisationer, samt skapa ett bra system för kontakt/uppfång av idéer via t.ex. ALMI. Tveksamhet till att använda de officiella kanalerna De som är för lärarundantaget kanske påstår att om vi tar bort detta, så kommer kommersialisering via statlig finansierad forsking minska. Om våra forskare inte känner, whats in it for me, så tappar de tempo eller intresse att sätta igång forskning. Jag delar dock inte denna oro, för vi är inte ledande på något sätt inom detta område idag så vad har vi att förlora? Se OECD statistik 7 nedan; Statistiken ovan är Share of EPO application, owned by government, 2001-2003. 7 OECD The Compendium of Patent Statistics 2006, sid 31. 5
Share of EPO patent applications owned by universities, 2001-2003 8 Dåliga sanktionssystem hindar investeringar och kommersialiseringar`- Detta problem delar vi verkligen med Kina och det är lika svårt för ett litet företag i Kina, Indien eller Sverige att kunna hävda sina intellektuella tillgångar mot ett stort företag. Kan t.ex. patent skapa förutsättningar för riskkapital, så är det bra, men då får man ta med det i kalkylen som en finansieringskostnad. Detta är dock inte tanken med patent utan ensamrätten till en upptäckt eller uppfinning skall vara en morot för vidare innovation. Erbjuda en chans att få tillbaka alla kostnader men har med forskning och utveckling för varor och tjänster och stimulera till vidare forskning. För lite affärsmän som kan innovationsprocesser Jag tror att detta kan vara vårt stora försprång mot Kina, men kanske inte Indien. 30% av alla patent ansökningar från Indien kommer från statliga institutioner, men samtidigt så äger endast 4% av dem de slutliga patenten. Indien kanske har en ny vinnande modell av kommersialisering av statlig forskning vi måste lära av? Kanske har de fler innovatörer som tar ett naturligt steg till att bli entreprenörer, och ser till att bygga nya stora indiska storföretag än vi i Sverige? Om vi nu ser på statistiken att Sverige är sämst i världen på patentansökningar via institutioner och myndigheter, måste vi inte se över hur vi arbetar med statlig finansierad forskning i Sverige? När det gäller Kina så får vi även se upp för Taiwan är den största utländska investeraren i Kina. Om de lär kineserna samma småföretagaranda som de byggt upp i Taiwan under många, finns det inte en risk för en syndaflod av spännande småföretag som har tillgång till billig arbetskraft, samtidigt som tekniska hjälpmedel att nå sina kunder snabbt och kostnadseffektivt? Det finns mycket annat spännande att läsa i OECD kompendium om patent och självklart kan man säga att det finns lögn, förbannad lögn och sedan statistik. Jag är övertygad om att många kan erbjuda förklaringar som gör att vi inte skall oroa oss allt för mycket och vi står oss ganska väl i konkurrens med andra när det gäller innovation och entreprenörskap. Jag tycker dock att vissa resultat skall vara en väckarklocka för oss om vi nu förväntar oss att bygga upp ett starkt Sverige 100 år framåt i tiden, på samma sätt som gjort de senaste 100 åren. Vi måste se över hur vi arbetar med innovation och entreprenörskap i skolor, institutioner och myndigheter. Fokus från politiker måste flyttas från storföretag till små och medelstora företag. Vi måste se hur vi kan fånga upp alla bra idéer bland småföretag och enskilda innovatörer, samt hjälpa till med att utvärdera vad som är kommersiellt gångbart. Vi måste se till att vi kan effektivt effektivt skydda dessa idéer/tillgångar på en internationell marknad och vi måste till slut se till att vi, genom föra företag och innovatörer, kan hävda rätt av tvåra tillgångar. Joachim Davidsson Liberal debattör och småföretagare. 8 OECD The Compendium of Patent Statistics 2006, sid 31. 6