Verksamhetsberättelse 2006 1
Triple Steelix verksamhetsberättelse 2006 Innehållsförteckning Fakta Triple Steelix 3 Affärsmässiga resultat och effekter 4-5 Verksamhet Tunnplåt 6 Triple Steelix skall - med stålet som bas - verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen Verksamhet Rostfritt Verksamhet Skärande Verksamhet Tjänster & Service Funktionell utvecklingsorganisation Projekt Innovationsmodellen Följeforskning Kommunikation och aktiviteter Processledning och Verksamhetsgrupp Styrelsen Resultat, intäkter och kostnader Samarbetspartners 6 6 7 8 8-13 14-15 16-17 18-19 20 21 22 23 Omslagsbild: Bosse Lilja Triple Steelix, Lena Hedin Triple Steelix k2, Per Carlsson Högskolan Dalarna i BearbetningsCentrum. 2
Triple Steelix Triple Steelix Stålproduktion och stålbearbetning dominerar Bergslagen sedan århundraden. De stora ståltillverkarna i regionen t.ex. Outokumpu, Sandvik och SSAB har nått stora framgångar genom att satsa på avancerade nischprodukter med stor efterfrågan på världsmarknaden. Runt stålproducenterna finns flera hundra små och medelstora företag med stora möjligheter att växa och utvecklas genom nya idéer och produkter. En del av dessa är tillverkningsföretag med stålet som bas, andra levererar tjänster och service till stålproducenterna. Triple Steelix är en tillväxtsatsning som stöds av VINNOVA och som ska stödja företag så att de snabbt och smidigt kan få tillgång till den kompetens och erfarenhet de behöver för att bli mer konkurrenskraftiga. Från idéer i framkant till lönsamma produkter Triple Steelix är ett innovationssystem; en struktur för att underlätta för innovationer och nytänkande att ta steget från idé till verklighet. Med innovationer menas inte nödvändigtvis nyskapande tekniska lösningar, det kan lika gärna handla om förbättrade produktionsmetoder, rationellt utnyttjande av nya stålsorter eller effektiva metoder för service av olika slag. Triple Steelix bygger på en väl beprövad arbetsmetod för att stimulera utveckling och tillväxt. Metoden kallas Triple Helix och är ett målinriktat och obyråkratiskt samarbete mellan företag, myndigheter och forskare där man snabbt kan skapa, pröva och förverkliga nya idéer. I samspelet mellan dessa tre parter finns grunden för utveckling och tillväxt. Idéerna ska utvecklas hela vägen till färdiga produkter. Verklig tillväxt skapas först när innovationer blir till lönsamma och långsiktigt konkurrenskraftiga produkter och företag. Triple Steelix fokuserar på företag och idéer som ligger långt fram inom den tekniska utvecklingen och därmed har stor potential för tillväxt. Flera viktiga utvecklings- och forskningsområden har redan identifierats. Några exempel är nya bearbetningsmetoder som rullformning och hydroformning av stål, framställning av nanostrukturerade stål genom höghastighetsformning och självrengörande rostfria stål. För företag som arbetar med en väl beprövad teknik handlar det istället om att finna nya tillämpningar, effektivare produktionsmetoder och att utveckla affärer på nya marknader. En viktig del av Triple Steelix är också att stärka de tjänsteproducerande företagen med anknytning till stålindustrin, t.ex. inom processtyrning och teknik för miljöåtgärder. Den här marknaden ökat i takt med att ståltillverkarna, i Sverige och utomlands, fokuserar på sin egen kärnverksamhet. Alla som arbetar med stål står bakom Triple Steelix Stålföretagens branschorganisation Jernkontoret är huvudman för Triple Steelix. Flertalet stålproducenter i Bergslagen ingår i Triple Steelix: Fagersta Stainless, Outokumpu Stainless, SSAB Tunnplåt, Ovako och Sandvik Materials Technology. Andra aktörer är Stiftelsen Teknikdalen i Borlänge och IUC Dalarna. Från forskningsvärlden ingår bl.a. Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle/Sandviken. Samhällets representanter är de kommuner som ingår i Triple Steelix samt länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg och Västmanland. Många kontaktytor, korta beslutsvägar Triple Steelix fokuserar på fyra verksamhetsområden: tunnplåt, rostfritt, skärande bearbetning samt tjänster och service. Verksamhetsområdena är hjärtat i den dagliga verksamheten och länkar samman deltagarna i projekten. Det övergripande ansvaret för hela Triple Steelix ligger hos styrelsen där Jan Pieters, vd Fagersta Stainless, är ordförande. Styrelsen består av representanter för näringsliv, samhälle och forskning i regionen. En processledning med processledarna Maria Engholm och Monica Rönnlund, utgör den verkställande ledningen för Triple Steelix. Till sitt förfogande har processledningen en ledningsgrupp och styrgrupper samt en referensgrupp med ett antal experter inom olika områden, t.ex. stålbearbetning, affärsutveckling, informations- och marknadsfrågor. Nya vägar för affärsutveckling och marknadsföring Triple Steelix förmedlar den kunskap som företagen behöver för att förädla sina affärer och förbättra sin marknadsföring. 3
Triple Steelix verksamhetsberättelse 2006 Affärsmässiga resultat och effekter Tillväxt och ökad attrationskraft i Bergslagen med stålet som bas Triple Steelix är rustat för att stödja Bergslagsregionens företag med resurser för utveckling. Det unika nätverket mellan företag, högskolor och samhälle skapar de rätta förutsättningarna för att den viktiga stålindustrin med dess kunder och leverantörer kan utvecklas ännu mer. Därmed ökar Bergslagens attraktionskraft för både företag och människor. Tack vare att vi har en gemensam vision och målbild som delas av fler och fl er aktörer skapas grunden för både långsiktiga och kortsiktiga positiva effekter inom stålbranschen. Att kunna visa på konkreta resultat på kort sikt är viktigt för att Triple Steelix samarbetspartners skall känna förtroende och tillit i de aktiviteter och projekt som Triple Steelix genomför. Samtidigt måste vi också arbeta med det långsiktiga perspektivet, där det bl.a. handlar om att skapa en positiv attityd hos människor till stålet och dess möjligheter. När man ser möjligheterna och har tillgång till rätt innovationsverktyg kan de små och medelstora företagen runt stålet öka sin konkurrenskraft och därmed öka tillväxten i regionen. Och ökad tillväxt ger ökad sysselsättning; därför är det så viktigt att ännu fler kliver på och är med på resan när den redan starka stålindustrin ska bli ännu starkare. Processledare Maria Engholm maria.engholm@triplesteelix.se Nystartade företag När utvecklingsmöjligheter och kompetens tillförs företagen i rätt form och vid rätt tidpunkt ökas möjligheterna till produkt- och metodutveckling. För vissa företag ser vi att avknoppningar kan vara lösningen för att rätt förutsättningar skall ges. Det som kan vara det största hindret är avsaknaden av entreprenörer som är beredda att bygga upp ett företag baserat på en ny produkt eller tjänst. Med denna bakgrund är det viktigt att tillgänglig kompetens hos bl.a. inkubatorer kopplas in på tidigt stadium. Triple Steelix har, tillsammans med andra, bidragit till att flera nya företag registrerats under 2006. Nya produkter och tjänster Rullformning har den största potentialen när det gäller utvecklingen av nya produktionsmetoder och produkter. Här finns stora möjligheter inom ett brett spektrum av produkter från fordonskomponenter till lyktstolpar och tavelramar. Inom Triple Steelix verksamhetsområde Tjänster & Service skapar den ökande outsourcingen från stålindustrin stora möjligheter. När stålindustrin rationaliserar och koncentrerar sig på kärnaffären skapas möjligheter till ett antal nya företag som tillgodoser stålindustrins behov av externa tjänster. Exempel på nya produkter och tjänster: Minikraftverk för 24 volts system baserat på vattenkraft. Innovatören och ytterligare två företag deltar. Projektet är i tidig utvecklingsfas. Ett flertal produktutvecklingsprojekt på uppdrag av kund genomförs med stöd av hydroformningsteknik som tagits fram i Vansbro. Patent Ett nytt patent på hydroformningsmaskin har erhållits under året. Strategiska beslut tagna i företag baserade på Triple Steelix: Hedemora Anpassning gör en satsning på den indiska marknaden som startas i samband med Projekt: HCP Hjälpmedel för indiska marknaden. Fem företag har beslutat starta upp förändringsarbeten med syfte att effektivisera sina processer genom deltagande i Smart- Produktion. Övriga viktiga resultat av aktiviteter inom Innovationssystemet Företag inom projektet High Temp&Tech medfinansierar ett affärsutvecklingsnätverk med gemensam affärsplan och långt framskridna exportplaner. I konceptet ingår sex medlems- och sju partnerföretag i Bergslagen (Fagersta, Norberg, Avesta, Falun, Hofors och Sandviken) och man gör gemensamma affärer för ca 700 000 SEK. Forskningsanknytning inom Triple Steelix-projekt Fyra disputerade forskare har arbetat inom projekt som Triple Steelix drivit. Med de ökade kontakter och det samarbete som växer fram har förutsättningarna ökat för högskolan att delta i gemensamma projekt 4
Affärsmässiga resultat och effekter både vad det gäller examensarbete och deltagande forskare. Några exempel på resultat av forskningsanknytningen: Ett flertal företag samverkar för första gången med Högskolan Dalarna och extern designer i produktutvecklingen. Ökad kunskap om rostfritt och formning av rostfritt inom Högskolan Dalarna genom att en av deras forskare arbetat med projekt inom Triple Steelix verksamhetsområde Rostfritt. En högskolekurs baserad på dessa erfarenheter är under planering. Röster om de kontaktytor Triple Steelix skapar Deltagare på Triple Steelix olika seminarier har fått utvärdera aktiviteterna inom innovationssystemet. Här är några röster: Jag fick fem nya kontakter inom stålindustrin som jag aldrig fått möjlighet att träffa på annat sätt! Jag kunde skicka min presentation och mitt visitkort till fyra nya presumtiva kunder! I nätverket har jag tillgång den kompetens som mitt företag tidigare sökt på långväga avstånd, och så finns lösningen i vår region! Ingångarna till Högskolan har varit toppen, helt plötsligt diskuterar jag med en professor och vi hittar nya lösningar på mitt problem! Möjligheten att delta i SmartProduktion är toppen, vårt företag har samlats kring något som snabbt kommer att ge resultat. Det här måste alla företag i nätverket satsa på! Att vi fick kompetensrådgivning av ett storföretag har inneburit att vår lönsamhet på bara en order har förbättrats med 30%. Kommunikation Kommunikation är ett centralt och oerhört viktigt område för Triple Steelix och innovationssystemet. Tillväxt handlar om att kunna kommunicera och attrahera. När man har många medlemsföretag sätts den interna kommunikationen på prov, liksom de aktiviteter som skapas för att bygga en gemenskap för framtida samverkan. Regional förnyelse är en lång process som kräver uthållig kommunikation och förståelse eftersom insatserna förändras över tiden. All kommunikation måste anpassas efter mottagarna. Kanalerna för Triple Steelix kommunikation med företag, högskolor och kommuner är bland annat broschyrmaterial, hemsidan www.triplesteelix.se, pressreleaser, annonsering, nyhetsbrev samt kurser och seminarier. Triple Steelix har funnits med i många publikationer, se sid 11. 5
Triple Steelix verksamhetsberättelse 2006 Våra verksamhetsområden Tunnplåt BearbetningsCentrum i Borlänge, som invigdes 2006, är en central resurs för Triple Steelix verksamhetsområde Tunnplåt. Här finns merparten av utrustningen för bearbetningslaboratoriet samt en maskin för 2D-rullformning. Utrustning för 3Drullformning kommer att installeras. Hydroformningsmaskin samt ett antal standardmaskiner för plåtbearbetning är redan installerade. Kallvalsverket har mekaniskt monterats men styrinstallation återstår. Verksamhetsområde Tunnplåt har det tidigare bildade Nätverk Tunnplåt som bas. I Nätverk Tunnplåt ingår ett 15-tal företag i Borlängeregionen. Verksamhetsområdet ska nu utökas till att omfatta hela Triple Steelix-regionen, och under året har 40 nya företag besökts. Företagsbesöken har omfattat en presentation av Triple Steelix och dess möjligheter, samt diskussion av respektive företags behov och produktionsproblem. Företagsbesöken har resulterat i att tre produktionstekniska projekt har genomförts och avslutats. Två exempel på projekt som genomförts: Wirsbo Rör ville få utrett om deras produkt Swellex, ett bergförankringssystem, kan rullformas. Hamzah Ssemakula vid Högskolan Dalarna driver nu ett forskningsprojekt kring detta. Ett större byggföretag hade utvecklat konceptet för en ny typ av takstol men inte löst produktionsfrågan. En artikel om rullformning i Jernkontorets bilaga i Dagens Industri ledde till lösningen, där man nu diskuterar möjligheterna till rullformning hos ett företag i Dalarna. Rostfritt Triple Steelix verksamhetsområde Rostfritt har under året besökt 51 företag inriktade på rostfri bearbetning och tillverkning. Ett flertal av dess företag deltar aktivt i produktutvecklingsprojekt tillsammans med Triple Steelix. Ett seminarium har genomförts på temat cost-reduction. Seminariet presenterade internationella företags erfarenheter av hur man sänker sina kostnader. Därefter presenterade Triple Steelix vad vi kan göra tillsammans för att stödja de mindre företagen när det gäller att bli mer kostnadseffektiva. Verksamhetsområde Rostfritt har inlett ett samarbete med Euro Inox, som är den Europeiska organisationen för marknadsutveckling av rostfritt stål. De presenterade sin verksamhet och sin webbaserade databas vid det tidigare nämnda seminariet. Projektet High Temp & Tech med Fagersta som centrum har knoppats av till ett eget EUprojekt under hösten. Där arbetar man med att hitta nya och gemensamma marknader för ett antal företag med rostfritt högtemperaturstål som gemensam nämnare. Projektet ingår bl.a. i Exportrådets Step to Export. Nätverk Tunnplåt är en sammanslutning av ett 15-tal företag med verksamhet inom tunnplåtsförädling. Var och en har sin egen unika specialitet med det lilla företagets flexibilitet. Tillsammans har man dessutom en stor kompetens och möjligheter att klara av de mest avancerade arbeten och konstruktioner. Hemsidan finns på www.natverktunnplat.com 6
Verksamhetsområden Skärande Det viktigaste målet för verksamhetsområde Skärande är att höja produktivitetsoch kvalitetsnivån hos de företag som arbetar med skärande bearbetning. På initiativ av verksamhetsområde Skärande har Sandvik och Ovako inlett diskussioner för att upprätta likartade kvalitetskrav för sina underleverantörer i regionen. Exempel på andra projekt under året är ett test i konceptet Lean Production som genomförts hos Nenab, medan CNC Lego och Bäckströms Mekaniska har genomfört ett produktivitetstest som Sandvik Coromant erbjuder Verksamhetsområde Skärande. Uppstarten för verksamhetsområde Skärande skedde hos Sandvik Coromant i september med ett 30-tal deltagare. Innovativ bearbetning var temat för det specialseminarium som Sandvik Coromant arrangerade för deltagarna, där de fick del av den senaste tekniken från ett av världens ledande företag inom området. Nätverk Skärande består av ett 30-tal företag med legoverksamhet inom skärande bearbetning, plåtbearbetning, verktygstillverkning, härdning samt service och underhåll. Även företag med egna produkter finns med i nätverket. Tack vare goda relationer med Sandvikkoncernens olika bolag kan nätverket ligga i framkant när det gäller ny teknikanvändning av både skärande verktyg och material. Medlemsföretagen kan genom att samarbeta med kollegor åta sig större uppdrag och på detta vis tillföra Gästrikeregionen en ökad ordervolym. Hemsidan www.natverkskarande.se är klar och länkad till Triple Steelix hemsida. Några förfrågningar har inkommit via hemsidan om hjälp med produktionstekniska lösningar. utveckla innovativ bearbetning. Ytterligare nätverksbyggande är nödvändigt för att identifiera motsvarande innovativa företag i resten av regionen. Nätverksarbetet i sin nuvarande form, samma som Nätverk Tunnplåt, är ett bra sätt att skapa förtroende från grunden. Många av företagen som arbetar med skärande bearbetning bedriver legoverksamhet, ofta med en helt dominerande kund, och steget till att utveckla egna produkter och nya marknader är ofta stort. Tjänster & Service Verksamhetsområde Tjänster & Service verkar för att utveckla och bygga nätverk mellan de små och medelstora företag som levererar produkter och tjänster till de stora ståltillverkarna. I samband med att ståltillverkarna outsourcar delar av sin verksamhet, t.ex. när det gäller service och underhåll, öppnar sig nya affärsmöjligheter för många företag i regionen. Förutsättningen är att man effektivt kan utveckla och leverera produkter, lösningar och system som bidrar till att öka hela stålindustrins konkurrensförmåga och tillväxt. Det sker bäst genom etablerandet av väl fungerande nätverk, ungefär på samma sätt som underleverantörerna till bilindustrin gjort. Triple Steelix styrelse initierade en förstudie kring Tjänster & Service och slutrapporten av denna ledde till att styrelsen beslutade att starta en ny verksamhetsgrupp och Tjänster & Service bildades. Tjänster & Services första seminarium hölls i oktober och var välbesökt med 70 deltagare. Bosse Lilja - Rostfritt Björn Karlberg - Skärande, Tjänster & service Bengt Löfgren - Tunnplåt Det finns ca 450 skärande företag i Triple Steelix-regionen. Hittills har fokus legat på de 30-35 företag som finns i Gästrikland, och av dessa är ca 10 % intresserade av att 7
Triple Steelix verksamhetsberättelse 2006 Funktionell utvecklingsorganisation Christian Jepsson - Projektledare Västmanland Arbetsmodellen är att inom de olika verksamhetsområdena vara väl förankrad inom små och medelstora företag och snabbt kunna hitta det stöd som är aktuellt för en viss problemlösning. Inom verksamhetsområdena finns ett kompetensnätverk och finansiella resurser för ett antal förstudier, projekt, utbildningar och andra aktiviteter. Det är viktigt att utveckla befintliga nätverk och att bilda nya. Dessa lägger sedan grunden till kluster och ett dynamiskt innovationssystem. Triple Steelix organisation skall anpassas till det behov som finns och i sin form lätt kunna ställas om. Norbergs Maskin fick exportorder genom snabb hjälp från FoU i Avesta Utan den snabba och kunniga hjälpen från Bo Ivarsson hade vi knappast fått denna order, konstaterar Richard Eklund, Norberg Maskin. Norbergs Maskin tog nyligen en exportorder, tack vare snabb och bra hjälp från Avesta Research Centre (ARC) hos Outokumpu Stainless i Avesta. Kunden Voest-Alpine Stal AG i Linz hade, vid vd Richard Eklunds besök för att följa upp en tidigare leverans, problem med ett varmåldrat lyftstativ i rostfritt och tillhörande klämbackar till en amerikansk grensletruck - en truck som används för att köra slabs från stålverk till ämnesgård. Den ursprungliga leverantören fanns inte längre och egna försök att tillverka reservdelen hade misslyckats, med nya haverier som följd. Jag föreslog kunden på plats att skicka upp både det havererade lyftstativet och de spruckna klämbackarna. När jag kom hem tog jag genom Triple Steelix kontakt med Bo Ivarsson på ARC och bokade tid för analys, berättar Richard. När de brustna detaljerna sedan kom, tog Richard bilen och åkte upp till Avesta. Material- och brottanalys gjordes och materialet klassificerades. Förslag på olika materialkombinationer och konstruktioner diskuterades, bl.a. med Uddeholm Tooling, för att nå hög varmhållfasthet med bra slagseghet. Lösningen blev varmhållfast rostfritt i lyftstativ och klämbackar i ESRomsmält verktygsstål. Detta offererades kunden och redan dagen efter låg en order på mailen på klämbackar för 35 kkr. En order som är repetitiv och borde ge oss goda chanser att även få hem den väsentligt större ordern på två nya lyftstativ, fastställer Richard Eklund. 8
Projekt Inkubatorverksamheten Denna sker i nära samarbete med de aktörer som finns i regionen. Det finns också ett ökat nationellt intresse från riskkapitalmarknaden för vår region, detta är en viktig koppling till Inkubatorverksamheten. Här har under våren arrangerats möten mellan Första Entreprenörsfonden och företag samt aktörer som i sitt arbete möter företag med behov av riskvilligt kapital. I slutet av året har diskussionerna initierats med inkubatorn Teknikdalen. Triple Steelix har tagit initiativ till ökad samordning av de aktörer som har till uppgift att stödja företag och personer som utvecklar nya produkter och tjänster. Genom ökat samarbete kommer det att bli lättare för företagen och personerna att hitta till rätt stöd i de olika processer som finns. HDL om Triple Steelix Att komma i åtnjutande av Triple Steelix kontaktnät är avgörande för oss säger Alvar Palmcrantz, Hydroforming Design Light i Vansbro. Den akademiska världen, storföretagen och deras forskningsavdelningar finns i en sfär och vi små och medelstora företag i en annan. Triple Steelix är kontaktlänken mellan den världen och de små tillverkande företagen. Kontakten neråt, till småföretagen, måste bygga på fotarbete och uppsökande verksamhet och det tar tid. Man måste också få de kommunala näringslivsenheterna att jobba med kontaktnätet gentemot små och medelstora företag. Här är det nödvändigt att jobba långsiktigt och uppsökande och det gör Triple Steelix. Det är utmärkt att någon därifrån kommer ut till företagen, går runt och svarar på frågor, fångar upp problem och ger tips på kontakter som kan lösa dem. Det förtroendet tar tid att bygga upp. Triple Steelix är absolut på rätt väg och jobbar med rätt saker i rätt tempo. Rullformning Det framgångsrika dalaföretaget Ortic tillverkar maskiner för rullformning av plåt. Huvudkontoret ligger i Rågåker strax utanför Borlänge och där sköts all utveckling, konstruktion och montage. I Kopparberg finns dotterbolaget Ortic Verkstads som tar hand om all maskinbearbetning. Antalet anställda uppgår till ca 30 personer. Lars Ingvarsson, teknologie doktor, docent vid KTH, var den som startade Ortic och har genom sin forskning haft stor betydelse för utvecklingen inom området rullformningsteknik. Han har blivit mycket uppmärksammad för de resultat som hittills kommit fram och fått både ett hedersomnämnande i Swedish Steel Prize 2004 och Polhemspriset för sina uppfinningar. Produktionsmetoden passar utmärkt just för höghållfasta material. Det är betydligt lättare att få raka, perfekta produkter med rullformning säger Lars Ingvarsson Genombrottet kom på 1970-talet, men 2001 utvecklade Lars Ingvarsson, efter förfrågan från tyska Bemo, en världsnyhet som innebar att man kunde rullforma koniska profiler. Nya möjligheter öppnades för byggindustrin och världens arkitekter cirkulära tak kunde beklädas med lackerad stålplåt. Resultatet kan man idag se runt om i världen: på flygplatsen i Charlotte, North Carolina, USA, OS-anläggningen i Aten, Budapest Arena med flera. Nästa steg i utvecklingen är bilindustrin. Ett flertal detaljer i en personbilskaross skulle kunna ersättas med 3D-rullformat material. Ju mer höghållfast stål som ingår i bilarna desto intressantare blir det att använda rullformning, säger Lars Ingvarsson. Nu bygger Ortic en prototypmaskin vid BearbetningsCentrum. Tillsammans med Högskolan Dalarna och med stöd från bland annat Triple Steelix ska det bevisas att tekniken fungerar. Prototypanläggningen drar också fördel av närheten till SSAB Tunnplåt. Flera stora biltillverkare står på kö för att testa den nya tekniken. Om allt slår väl ut och tekniken blir etablerad kan den på sikt förändra sättet att arbeta hos många biltillverkare. En 3D-rullformningslinje ger både produktionstekniska och ekonomiska fördelar. 3D-rullformning ger näst intill obegränsade möjligheter. Genus och jämställdhet Triple Steelix arbetar för lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för kvinnor och män. Både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar ska tas tillvara och ger möjligheter till utveckling inom stålbranchen. På arbetsplatser med en jämn könssammansättning får man personal som både är friskare och trivs bättre. Miljö Miljöaspekten, både internt och inom projektet och i de verksamheter som Triple Steelix deltar i, skall ständigt beaktas. Inom projektet skall förbättrade rutiner alltid ha ett miljöperspektiv. Resurseffektivitet när det gäller påverkbara energifaktorer t. ex. förbrukningsartiklar och tekniska lösningar, kan ge snabb effekt. Vidare är det viktigt att miljöaspekten är och förblir ett naturligt inslag i de utvecklings- och forskningsprojekt där Triple Steelix deltar. Ett antal intressanta energiprojekt är under utveckling inom Triple Steelix, och här finns goda möjligheter att kunna etablera ett internationellt samarbete. I samverkan med andra aktörer har en intressant förstudie genomförts med målsättning att belysa förutsättningarna för att minska energibehovet i processindustrin. Triple Steelix delaktighet i utveckling av ny teknik innebär ett aktivt ansvar med hänsyn till miljöutvecklingen. Även processutveckling, som ofta innebär nya konstruktioner och material, drivs många gånger av att minska den negativa miljöpåverkan som i sin tur skapar utrymme för positiv ekonomisk påverkan. Integration Integration är en naturlig del av Triple Steelix, de företag som är aktörer inom Triple Steelix har en internationell nivå och ser mångfald, samhörighet och gemenskap som en viktig del i innovationsutvecklingen. 9
Triple Steelix verksamhetsberättelse 2006 På kort tid har HDL tagit sig in på en hård marknad Så styrs Triple Steelix Huvudman för Triple Steelix är Jernkontoret som har lång och gedigen erfarenhet av att samordna stora utvecklingsprojektet såväl nationellt som internationellt. Jernkontoret har ansvaret för Triple Steelix gentemot Vinnova. Jernkontoret tillsätter styrelse i Triple Steelix samt delegerar beslutsrätt och styrning av Triple Steelix till styrelsen enligt en särskild delegationsordning. Styrelsens uppdrag är också att bidra till att representera innovationssystemets olika aktörer och bidra till att förbättra dynamik och utveckling enligt Triple Steelix vision. Styrelsen tillsätter processledare för Triple Steelix samt fattar beslut i för TS övergripande strategiska frågor. Styrelsen beslutar vilka projekt Triple Steelix skall bidra med ekonomiska medel. Därutöver finns en referensgrupp som består av personer för olika delprocesser eller delprojekt samt förankring i olika delar av det geografiska området. Referensgruppen är en öppen mötesplats som syftar till informationsspridning samt förankring hos de olika aktörerna i Triple Helix modellen. Alvar Palmcrantz för en pendlande tillvaro sedan många år. Han bor i Västerås men veckopendlar till Vansbro där hans företag Hydroforming Design Light (HDL), ligger. Tidigare var han bland annat vd för Finnvedens verkstäder i Mora och Vansbro. Det företaget lades ner 2005 men man hade köpt in Plåtmekano i Vansbro, vars lokaler HDL utnyttjar idag. Nu satte jag fart på de tankar jag hade haft en längre tid. Att göra något bra av rostfritt stål, utnyttja dess inneboende egenskaper och utveckla tankarna kring hydroformning. På kort tid har HDL tagit sig in på en hård marknad och bland kunderna finns redan Volvo Lastvagnar och Electrolux. Med Volvo Lastvagnar som kund kunde vi skräddarsy verktyg för deras räkning. HDL arbetar med tre olika huvudtyper av hydroformade komponenter: 1. Rörformning man för in ett rör i ett verktyg, trycker till röret i båda ändar och ökar trycket inne i röret. Då formar sig röret efter formen och draghållfastheten ökar upp till fem gånger. 2. Plåtformning man stänger in en plåt i formen, ökar trycket och plåten formas efter verktyget. Här ökar formbarheten markant och gör den lämplig till bilpaneler, möbler med mera. 3. Pillowforming, eller Kuddformning, där vätskan sprutas in mellan två plåtar som fogas samman i ett verktyg, den sammanfogade plåten blåses upp som en ballong. Detta passar särskilt bra till olika former av tankar. Genom hydroformningen blir stålet mjukt och lätthanterligt, och kan formas efter beställarens önskemål. Frihetsgraden för en designer blir väsentligt större. Ett exempel är en komplicerad form på ett rör som HDL levererar till Volvo lastvagnar. Ett annat är en tank för Electrolux kylskåp, som är ett resultat av ett utvecklingsprojekt. Under hösten 2006 hade vi ett projekt tillsammans med institutionen för materialteknik på Högskolan Dalarna där vi provade formning av material i olika temperaturer och att framkalla så hårda ytor som möjligt. Projektet finansierades via Triple Steelix. Det gäller för oss, som lägger oss i teknikens framkant, att hålla ett brett kontaktnät och odla kontakterna med högskolorna runt om landet. Vi öppnar nya dörrar och visar på nya möjligheter, för både materialtekniker och designer. Min erfarenhet är att det är väldigt tacksamt att jobba med högskolorna. De största produkterna hittills är delar till avgasrör och till lastbilar, kyltankar till Electrolux och sugrör till pappersindustrin. Ett 40-tal utvecklingsprojekt ligger till sig och Alvar Palmcrantz bär ständigt med sig några konkreta exempel i sin portfölj. Ledord: TEAM Tillit Engagemang Ansvar Mål 10
Projekt Dalforsån fick möjligheten att våga testa Vi hade en bra idé om en en-lagersvets, Ett sitter i strängen i Avesta, och det andra som skulle kunna dra ner kostnaderna provet är levererat till en kund i Belgien. med 15 % vid tillverkningen avv våra stränggjutningsvalsar, men hade inte lyckats på att det fungerar. Triple Steelix fungerade En slututvärdering återstår, men allt tyder komma igång med att utveckla den säger helt suveränt som spindeln i nätet. Henrik Stigers, vd hos Dalforsån. Att gå in Detta kan leda till många goda spinoffeffekter för oss. Om vi kan stärka Dalfor- och ta fullt ansvar för idén vågade vi inte. Så vi tog kontakt med Triple Steelix och sån, stärker vi Outokumpu i Avesta vilket fick möjlighet att presentera vår idé för i sin tur leder till att vi kan beställa mer deras styrgrupp. Bosse Lilja ordnade ett stål, exempelvis från Hofors. Och då stärker vi stålet i Bergslagen! En en-lagersvets möte med några intressenter, bland annat Outokumpu Stainless i Avesta. De ställde är helt och fullt i vår nisch. upp med resurser på deras materiallab så Det är en stor utmaning att övertyga att vi kunde verifiera våra provsvetsningar våra stora internationella kunder att Dalforsån är rätt för dem. Det känns bra att vi där. Labtestet avslutades i april 2005 och de såg riktigt bra ut. Nu vågade vi köra fältprov är lagom stora, vi har god framförhållning i två stränggjutningsmaskiner i skarpt läge! och ser ljust på framtiden. BearbetningsCentrum i Borlänge BearbetningsCentrum är ett samarbete mellan Triple Steelix, Borlänge Kommun, Högskolan Dalarna och Jernkontoret. BearbetningsCentrum används för att vidareutveckla produktionen av stål- och metallkomponenter. Det är en resurs både för forskningen och för företagen, t.ex. när det gäller produktutveckling och att testa prototyper. Målet är också att vara en nationell anläggning för verkstadsindustrin där man kan göra praktiskt inriktade tester och försök med nya material och bearbetningsmetoder. Vid BearbetningsCentrum finns utrustning för flera formningsmetoder i framkant på den tekniska utvecklingen: Tvådimensionell rullformning, en metod för att tillverka raka profiler med konstant tvärsnitt. Tredimensionell rullformning gör det möjligt att forma höghållfast stål i tre di- FoU projekt inom Triple Steelix Ett antal behovsmotiverade forskningsprojekt har pågått under året. Ett gott samarbete har utvecklats med de två högskolorna inom området. Högskolornas profilområden kompletterar varandra på ett bra sätt och erbjuder kompetens till regionens företag både genom examensarbeten och forskaruppdrag. mensioner. Tekniken används redan för att forma plåt till fasader i avancerad arkitektur, exempelvis flera av OS-arenorna i Athen. 3D-rullformning har en stor potential när det gäller att forma detaljer till bilar, lyktstolpar och andra vägsäkerhetsprodukter samt möbler. Hydroformning som möjliggör tillverkning av stålrör vars profil kan varieras. Balkar för bilindustrin kan tillverkas i ett stycke och man slipper att svetsa, och möbelindustrin kan skapa produkter med mer avancerad design. BearbetningsCentrum ger små företag en unik möjlighet att provköra nya bearbetningsmetoder samt nya produkter. Högskolans användning av Bearbetnings- Centrum har stor betydelse för undervisning, laborationer samt uppdrag som utförs tillsammans med företag. Ett fokus inom Triple Steelix är rullformning, under 2006 har Triple Steelix, Högskolan Dalarna och Ortic beslutat om förutsättningarna för en demonstrator för 3D rullformning. Demonstratorn kommer att placeras i BearbetningsCentrum och vara ett av de mest spännande områdena för nästa års utveckling. Helt nya möjligheter kommer att finnas för att utnyttja denna nya teknik för metodförbättringar av befintliga samt utveckling av nya produkter. Artikellista 11/9 Sveriges Arkitekter Avancerad plåt (Bearbetnings Centrum), artikel Nr 5 Bergsmannen Invigning av BearbetningsCentrum, artikel 6/9 Dala Direkt.com BearbetningsCentrum, artikel på webben 8/9 TV4, inslag i Nyhetsprogrammet Gävle-Dala Nya stålprodukter skall utvecklas, TV inslag v.38 Smedjebackens Näringsliv Nyhetsblad Projektet ett ResursCentrum för kvinnor 19/9 Dala Demokraten Projektet skall lyfta fram (stål)kvinnor, artikel Dec. Annonsbilaga om Forskning & Utveckling i Dagens Industri Triple Steelix förenar Bergslagen på första sidan + sidorna 14-18. Okt. Triple Steelix info Nr 1 v. 48 Annonsbladet Dalarna Högskola i Borlänge kan erbjuda det lilla extra, artikel 2006:3 Dalia, Länsstyrelsen Dalarna K2 satsar på kvinnor som vill växa, artikel Okt. Broschyr Kvinnor och stål 18/11 Dala Demokraten Kvinnor en outnyttjad resurs inom stålbranschen, artikel 6/11 TV4, inslag i Nyhetsprogrammet Gävle-Dala K2 skall öka jämställdheten inom stålindustrin, TV inslag 5/12 Borlänge Tidning Stålexperter från hela världen på besök i Borlänge, artikel Dec. Annonsbilaga om Dalarna i Dagens Industri. Artiklar om Triple Steelix och Ortic Dec. Triple Steelix info Nr 2 Dec. Tidningen verkstadskontakt Nytt BearbetningsCentrum för stål, artikel 11
Triple Steelix verksamhetsberättelse 2006 SmartProduktion strukturerat sunt förnuft Fem företag i stålbranschen har startat en gemensam resa som ska ge dem goda möjligheter att växa och förbättra sina resultat. Det handlar om SmartProduktion, ett utvecklingsprogram som IUC Dalarna genomför på uppdrag av Triple Steelix. Konceptet, som bygger på ett antal beprövade verktyg och metoder, är utvecklat av IUC i Värmland. Där är man inne på en tredje omgång och man ser tydliga resultatförbättringar för de företag som deltar. SmartProduktion låter kanske hårdare och mer tekniskt än det är. I grund och botten handlar det om ordning och reda, ett kontinuerligt förbättringsarbete i små steg. Här kan företagen göra stora vinster, säger Åsa Mårtensson, projektledare för SmartProduktion. Med stöd av Bosse Lilja från IUC, som är koordinator i projektet, har hon dragit igång en första omgång med fem stålföretag i Avesta, Borlänge, Sandviken och Vansbro som vill göra sin produktion mer resurseffektiv. Det är viktigt att vi är lyhörda för det enskilda företagets behov. Krav leder till utveckling I SmartProduktion ingår valda delar ur fordonsindustrins Lean Production. Det var när hon arbetade som produktionstekniker för Finnvedens i Vansbro, som Åsa Mårtensson kom i kontakt med Lean för första gången. Många tror att det är ett tekniskt system men egentligen handlar det om vad som händer mellan maskinerna. Man skapar värde för kunden genom att ta bort allt slöseri i och runt processen. I vår värdeflödesanalys går vi in och ser var i processen det hakar upp sig någonstans. Åsa Mårtensson har precis avslutat ett inledande seminarium för företagens ledning för att förankra programmet hos dem. Nästa steg blir att se till att Smart- Produktion blir en del i alla anställdas vardag. Hon kommer regelbundet att besöka företagen för att följa deras utvecklingsprocesser och se efter vilka stöd de behöver. Det handlar inte om rationaliseringar utan om att göra mer av det man redan har, säger hon. Kompetent stöd En fördel med SmartProduktion är det nätverk som de deltagande företagen bildar. Här kan de utbyta erfarenheter sinsemellan och dra nytta av förloppet i varandras projekt. Allas övergripande mål är förstås att höja omsättningen per anställd och minska kapitalbindningen. De pengar som blir över ska gå till investeringar. SmartProduktion är en förändringsprocess, där de deltagande företagen har ett starkt stöd från oss under de två första åren, säger Bosse Lilja. Han berättar om IVF Industriforsknings- och utveckling och högskolorna i Dalarna och Gävle som fungerar som samarbetspartners. Vi tar in våra samarbetspartners när det behövs. Vi har tillgång till en otrolig kraft i det här projektet! Lekfull insikt Ett stort arbete läggs ner i projektets inledningsfas. Det gäller att få alla anställda 12
Projekt med på resan och att varje individ förstår sin betydelse för helheten. Ett verktyg är att spela Lean spelet, ett spel med legobitar som ger aha upplevelser. Man följer en produkt genom hela flödet, från dörr till dörr, säger Åsa Mårtensson. Målet är att skapa ett effektivt flöde. Utifrån flödesanalysen gör man sedan en handlingsplan. Åsa Mårtensson har också börjat titta på ett koncept på mindre företag men nu går det mesta av hennes tid åt till att följa de fem företagen i den första omgången av Smart- Produktion. Under hösten 2008 har de, om allt går enligt planerna, uppnått minskade kostnader, kortare ledtider, högre kvalitet och ett mer engagerat arbetsklimat. Förstå delarna och jobba med helheten Att slimma processerna och frigöra mänskliga resurser för att arbeta med förbättringsåtgärder är vad det handlar om. Processen sker kontinuerligt med små steg, på alla fronter samtidigt. Du måste förstå helheten men jobba med delarna, säger Bosse Lilja. Resultatet kommer inte på en kafferast. Här talar vi om myrsteg, men åt rätt håll. Kvinnor och stål K2 är en regional satsning på kvinnorna i stålbranschen i Bergslagen och Gävleborg. Namnet K2 är hämtat från det höga berget i Himalya som inte kan besegras utan rätt kunskap, coachning och utrustning; K2 står också för nyckelorden Kvinnor och Kompetens. Fler kvinnor med kompetens är en garanti för att stålet i Bergslagen kommer att vara lika framgångsrikt i framtiden som hitills. Genom att lyfta fram kvinnliga förebilder och visa på företag som lyckats i sitt abete att skapa en jämställd arbetsplats, vill K2 inspirera andra att ta efter. K2 vill att fler kvinnor ska känna att kan hon lyckas i stålbranschen så kan jag också! Och att fler företagsledare ska tycka att genom vår satsning på kvinnor med kompetens har vi blivit effektivare och lönsammare! De verktyg Triple Steelix och K2 erbjuder är utbildningar i ledarskap, hjälp att göra jämställdhetsplaner, seminarier och rådgivning. Huvudfinansiärer för K2 är: Europeiska Socialfonden, Länstyrelsen Dalarna, Nutek och VINNOVA. Lena Hedin -Projektledare för K2 13
Triple Steelix verksamhetsberättelse 2006 Innovationsmodellen Triple Steelix organisation skall kunna anpassas till de behov som finns hos företagen, offentlig sektor och högskolor. Triple Steelix ska lätt kunna förändra sig efter de nya behov och förutsättningar som kan uppstå. Högskolan i Gävle Det pågår en utredning ihop med Sandvik och Linköpings universitet om att starta en Forskarskola inom skärande bearbetning på Högskolan i Gävle. Jag har fått uppdraget att utreda detta. Det finns redan två forskarskolor, en på Chalmers och en på KTH, där Sandvik finns med, så nu gäller det att fasa ihop vår tänkta utbildning med dessa. Jag ska således hitta ett område där vi kan bygga upp en egen forskarskola i samverkan med Sandvik. Vi är överens om tågordningen och jag har stora förhoppningar om att vi kan komma igång redan i höst. Matz Lenner, Högskolan i Gävle Matz Lenner - Professor vid Högskolan i Gävle Mikael Olsson - Professor vid Högskolan Borlänge Högskolan Dalarna Vart tar alla resultat från den akademiska forskningen vägen? I och med Triple Steelix har vi en helt ny möjlighet att föra ut information om vad vi gör på högskolan och vilka resurser vi har. Dessutom kan vi komma med idéer till olika samverkansprojekt. Jag har genom alla år arbetat med tilllämpad forskning, så steget mot behovsmotiverad forskning är inte långt. På grundutbildningsnivå ger vi på Högskolan Dalarna ett civilingenjörsprogram i materialdesign på 4,5 år tillsammans med KTH. Ett viktigt moment under utbildningen är att studenterna kommer i kontakt med den verklighet som de ska arbeta i efter examen. Ett aktivt nära samarbete mellan högskola och industri är stimulerande för båda parter. Jag har alltid lagt in verklighetsförankrade moment i min undervisning för att få upp ögonen på mina studenter för vad som faktiskt pågår inom svensk industri idag. Ju större arenorna blir och ju fler företag som kommer med i vårt nätverk, desto bättre. Vi har redan ett bra samarbete med de stora stålföretagen i regionen men tack vare Triple Steelix har vi fått möjligheter att också få in konkreta frågeställningar och idéer från de små och medelstora företagen. Vi kan bryta ner en problemställning i flera delar så att de passar som projektuppgifter för studenterna. Det kan också resultera i bra kontakter för kommande examensarbeten. Av tradition har nästan alla exjobb varit riktade mot de stora företagen, nu får de mindre företagen äntligen chansen att komma in och bli mer delaktiga. För vår forskningsverksamhet är det också betydelsefullt att vi aktivt jobbar i olika samverkansprojekt. Det blir tuffare och tuffare att få forskningsanslag och då är det positivt för oss att kunna räkna in några miljoner per år till forskning och utveckling från Triple Steelix. Gör vi på högskolan ett lyckat jobb som gagnar industrin ger det oss möjlighet att stärka och bygga upp vår kompetens inför framtiden. Mikael Olsson, Högskolan Dalarna 14
Innovationsmodellen Storföretagens roll Vårt företag är en operativ representant i Triple Steelix och navet i verksamhetsområde Tunnplåt, där jag sitter i styrgruppen. Min uppgift är främst att vara en länk från företagsvärlden in i Triple Steelix. Jag har under många år arbetat med teknisk kundservice och hjälpt företag att välja rätt material för att få till den mest optimala konstruktionen. Tanken med Triple Steelix är ju framförallt att småföretagen ska utvecklas och få del av de resurser som vi i de stora koncernerna besitter i form av materialkunskap, marknadsföring, kontakter med mera. Kan vi vara med och öka medvetenheten och höja kunskapsnivån i regionen är det positivt för alla parter. Självklart är det intressant även för SSAB om de små och medelstora företagen i regionen kan vidareförädla och utveckla våra produkter och därmed skapa nya marknader för oss. En lokal kund kan dessutom ge direkt feedback på hur en viss produkt fungerar. Och tack vare BearbetningsCentrum kan det komma fram nya tekniska lösningar som även vi har nytta av. Det mest intressanta är att Triple Steelix vill hjälpa de små och medelstora företagen att lyfta blicken och se möjligheter till produktutveckling genom kontakter med oss i storföretagen. Göran Uhlin, SSAB Tunnplåt Offentlig sektor Hofors ligger i stålbältet och orten präglas förstås av stål- och verkstadsindustrin. Vi har ingen större tillverkande industri, förutom Ovako, utan det mesta handlar om tjänster, service och ren legotillverkning. Jag ser goda möjligheter att, genom Triple Steelix, involvera företagen i vår kommun så att de kan utvecklas. Många av dem behöver fler ben att stå på. Vi jobbar intensivt med att få hit nya företagsetableringar till orten, men processen är lång. Då är det betydligt enklare att arbeta för att få de företag som finns här att växa. Jag har alltid trott på tanken med Triple Steelix och det känns som om jag fått med företagen på tåget. Det gäller att se möjligheterna och ta fasta på andra goda exempel. Kan han eller hon utveckla sin produktion, kan väl jag också. Med stålet som bas kan flera mindre företag samverka och kanske ta hem större order tillsammans. Vi små kommuner måste alliera oss med andra nätverk, hitta kontaktytorna och mötesplatserna där vi får inspiration och nya idéer. Tack vare Triple Steelix har nätverket vuxit betydligt. Själv träffar jag mina kollegor från de andra kommunerna i Bergslagen, något som absolut skapar synergieffekter som vi alla har nytta av. Nils Lindqvist, Hofors kommun Göran Uhlin - Affärsutvecklare på SSAB Tunnplåt Nils Lindqvist - Näringslivschef i Hofors Politikens betydelse När en kommun lägger ner kraft på att främja det lokala näringslivet brukar det finnas två vägar att gå. Antingen hoppas man på en fortsättning i samma hjulspår och gör som man alltid har gjort eller så satsar man på någon ny lockande framtidsbransch. Men ingen av de båda resorna brukar bli särskilt framgångsrik. Därför är Triple Steelix så klockrent för oss. Här utgår vi ifrån våra styrkor stål och hårdmetall och klättrar allt högre upp på den teknologiska näringskedjan. Här finns en grogrund och vi har massor av kunskap inom området. Här har vi en framtid och något som vi vet att vi kan uppnå. Vi kan det gamla och är samtidigt öppna för ny utveckling. Det är viktigt att vi i kommunen hjälper fram det nya. Det är roligt att vara med på det tåget! För det första är Triple Steelix bra för ortens struktur, vi vet att vi har något vi kan leva av i framtiden. För det andra är det utmärkt att satsningen är långvarig. Sist men inte minst samordnar Triple Steelix tre olika aktörers intressen företagen, den akademiska världen och det allmänna. Tillsammans är vi en mycket stark trio. Stig Henriksson, Fagersta kommun Stig Henriksson - Kommunalråd i Fagersta 15
Triple Steelix verksamhetsberättelse 2006 Triple Steelix så kartläggs resultaten Till Triple Steelix-initiativet är knutet ett uppföljnings- och utvärderingsuppdrag. Jernkontoret har givit Dalarnas forskningsråd denna uppgift. Liksom för alla VINNVÄXT-vinnare sker detta i form av följeforskning. Detta betyder, då det gäller Triple Steelix, att arbetet inriktas på att ge återföring till styrelse och projektledning för strategiska beslut om initiativets inriktning och utveckling. Till initiativets huvudman och finansiärer skall följeforskningen ge bilder av utvecklingen i de företag som aktivt medverkar i Triple Steelix aktiviteter eller projekt. Ytterligare en uppgift för följeforskningen är att bidra till den nationella kunskapsuppbyggnaden kring frågor om vad som främjar respektive hämmar ett innovationsinitiativs framväxt och hur denna utveckling ska kunna registreras. Under året som gått har nyckelpersoner hos initiativets aktörer näringsliv, högskola, offentlighet intervjuats. Frågan har varit hur de och deras organisationer bedömer initiativet idag efter drygt två års verksamhet. Det sammantagna intrycket var att aktörerna såg positivt på initiativet. Alla riktade förhoppningar på det fortsatta arbetet, samtidigt som man förväntade sig mer konkreta projekt och goda exempel. Tillsammans med de verksamhetsansvariga inom Triple Steelix har en karta upprättats över de aktiva företagen i initiativet. För dessa 48 företag har data registrerats om ekonomi, företagens resurssystem, marknad och produkter alternativt tjänster. Fyra storföretag dominerar såväl i antal anställda som i ekonomisk omslutning. Av drygt 16 000 anställda i de 48 företagen fanns 15 000 hos de stora. De små och medelstora företagen hade tillsammans en omslutning på knappt 1,5 miljarder kronor av samtligas drygt 51,6 miljarder. Denna kartläggning kommer att upprepas för att avtäcka tendenser i företagsgruppens utveckling. Utvärdering och uppföljning innehåller alltid moment av både lärande och kontroll. Följeforskningen i Triple Steelix-initiativet har hittills främst betonat lärandet. Den kunskap och information följeforskningen tillför har syftat till att ge aktörerna underlag för prioriteringar och korrigeringar i den pågående processen. Allt med strävan mot att nå en konstruktiv och hållbar utveckling som stöder stålföretagens och regionens tillväxt och attraktivitet. 16
Följeforskning Företag aktiva inom Triple Steelix initiativet hösten 2006 Vilka företag engagerar sig i Triple Steelix? Hur utvecklas de? Dalarnas forskningsråd har uppdraget att göra en årlig undersökning kring detta. Ett aktivt företag skall enligt undersökningen ha deltagit i projekt inom Triple Steelix ram eller regelbundet varit med på utbildningar, seminarier eller företagsträffar. Sammanlagt 48 företag bedömdes som aktiva. Fyra av dem är stora och har mer än 200 anställda, 26 är medelstora och 18 små, med upp till 10 anställda. Sex av företagen är nystartade eller hade ingen omsättning under 2005. Omsättning De fyra stora redovisade alla ökad omsättning och ökad vinst jämfört med föregående år. Av de 38 små och medelstora företagen (SME) hade 23 ökad, sju oförändrad och åtta minskad omsättning jämfört med föregående år. 22 företag redovisade ökad vinst, för fyra var den oförändrad och för 12 lägre än föregående år. Utvecklingspotential Av de 38 SME var elva helt inriktade på egna produkter, 23 hade hela sin verksamhet i form av legotillverkning och de resterande fyra hade både och. Den lokala marknaden dominerade för nio av företagen, 22 hade hela landet som marknad och sju hade en internationell marknad. För 15 bedömdes att det fanns en stor, för 18 en måttlig och för fem en liten utvecklingspotential. Det var främst legoföretagen som fanns på den lokala och nationella marknaden, medan företag med egna produkter verkade nationellt och internationellt. En tydlig skillnad framträder mellan de företag som helt eller delvis arbetar med egna produkter och legoföretagen. För de senare gäller det att behålla och stärka sin position på en lokal och nationell marknad och i förlängningen sträva efter att utöka marknaden och vidga tjänsteutbudet. Här krävs en rad åtgärder för att förbättra legoföretagens produktivitet. Vad skulle hända om företagens resurssystem förändrades avseende maskiner/lokaler, extern styrelse, kvalitetssystem, strategiska satsningar och fler nätverk? För företagen med egna produkter ligger utvecklingspotentialen i att utvidga marknaden, öka teknikinnehållet och därmed förädlingsvärdet i varan och i att lansera nya varor och tjänster. Jan Messing - Dalarnas Forskningsråd 17
18 Triple Steelix verksamhetsberättelse 2006
Kommunikation och aktiviteter Seminariedagar om Tjänster & Service den 23-24 oktober Ett 70-tal åhörare deltog då Triple Steelix verksamhetsområde Tjänster & Service hade sitt första seminarium. Dagarna innehöll ett antal föredrag och scenarier som gav en bild av den service och de tjänster som stålindustrin kommer att behöva i framtiden. Deltagarna och seminarieledarna sammanfattade de synpunkter som kommit fram på följande sätt: Det är alltid kostnaden som styr och kan driva på utvecklingen. Alla strävar uppåt i värdekedjan. De som klättrar fortast klarar sig bäst. Det blir allt mer kundstyrt samarbete mellan tillverkare och kund. Man säljer inte stål utan en lösning åt kunden. Ledarskap är en viktig punkt för framtiden. Hur får vi ungdomar att söka dessa tekniska yrken? Ska man ligga på topp så måste man tänka på livslångt lärande. Satsning på både ungdomar och att kompetensutveckla alla i alla åldrar, även äldre. Trenden är att större företag köper mindre företag. Är trenden den att det köps fler än det startas? I så fall är ett bra sätt att utvecklas att köpa nya företag i rätt region. För stora företag är det mest praktiskt om det är ett företag som de har avtal med. Och som i sin tur knyter många små leverantörer till sig. Triple Steelix roll kan vara att ha en sådan sammanlänkande roll där man knyter många små företag tillsammans och stärker dem. Hjälpa de små och medelstora företagen att bli starkare. Vi måste ligga före och lyssna på kundernas krav så vi vet vad de vill ha. Geografisk närhet är viktig. Bergslagen är konkurrensutsatt och det är svårt att få lönsamhet här. Detta blir ett stort hinder för kompetensutveckling. Vad säljer vi, funktion eller timmar? Oberoende av hur svårt det är så måste vi leverera det som kunden kräver. Var finns systemen hos er för att vi ska kunna utvecklas som leverantörer. Vad behöver ni hjälp med? Vi vill ha en partner som kan samarbeta med oss. Vi vill inte ha leverantörer som säljer tid utan kunskap. Kompetensen hos människorna är det vi söker. Vi vill ha en öppenhet med vår partner. Det ska vara roligt att gå till jobbet! Ligg kvar i sängen om ni inte har engagemang. Business is King Om vi alltid gör som vi alltid gjort, kommer vi alltid att få det resultat vi alltid fått. Ting tar tid 19
Triple Steelix verksamhetsberättelse 2006 Processledning och verksamhetsgrupp Verksamhetsgrupp I processledningen ingår Maria Engholm och Monika Rönnlund och de utgör den verkställande ledningen för Triple Steelix. Ansvariga för de fyra verksamhetsområdena Tunnplåt, Rostfritt, Skärande bearbetning samt Tjänster & Service utgör tillsamans med processledare, representant från högskola, projektledare för K2 och projektledare Västmanland, verksamhetsgruppen för Triple Steelix. Verksamhetsgruppen träffas en gång i månaden för att utbyta erfarenheter och delge varandra information om vad som är på gång. På så sätt kan man jobba på ett smidigt och enkelt sätt över Monika Rönnlund Bosse Lilja Lena Hedin Christian Jepsson Hamzah Ssemakula gränserna. För kontakt med Triple Steelix är verksamhetsgruppen en bra ingång. För att underlätta kontakterna med företagen har verksamhetsgruppen dessutom delat upp Bergslagsområdet geografiskt enligt: Björn Karlberg Hofors, Gävle, Sandviken, Smedjbacken Bosse Lilja Hedemora, Avesta, Vansbro Bengt Löfgren Borlänge, Falun Christian Jepsson Fagersta, Norberg Maria Engholm Åsa Mårtensson Björn Karlberg Bengt Löfgren Tina Thelander Arbetsgrupper Arbetsgruppen FoU inom Triple Steelix har under året arbetat med att utveckla en strategi för prioritering av projekt. Initiering och genomförande av behovsmotiverade forsknings- och utvecklingsprojekt, från ett mindre företags perspektiv, är en av Triple Steelix viktigaste uppgifter. Initiativet till projekt tas av de mindre företagen och storföretagen tillsammans, med verksamhetsområdena som plattform för dialog och värdering. Projekt kan också komma från Högskolorna i det område som Triple Steelix verkar i. Kopplingen på nivån forskning och utvecklingsprojekt skall bidra till ett starkare samarbete mellan de små företagen, storföretag och högskola. Arbetsgrupp FoU Lars Enoksson Hans-Gunnar Johansson Mikael Olsson Göran Engberg Ing-Marie Andersson I arbetsgruppen FoU ingår även Lars Hansson, Erik Schedin, Gunnar Rosén, Gunnar Erixon, Göran Uhlin, Ronnnie Högberg, Mats Lenner och Hamzah Ssemakula. Lars Enoksson 20