Riktlinjer i Uppsala län fr.o.m. 2014-07-01 gällande livsmedel för särskilda näringsändamål Riktlinjer gällande livsmedel för särskilda näringsändamål (Sär-När) är beslutade i Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting, TKL 2014-06-13. Riktlinjerna uppdateras vid behov och finns på www.lul.se samt på respektive kommuns hemsida. Riktlinjerna berör personer som är 16 år och äldre. 1. Inledning God, näringsriktig och behovsanpassad mat är grundläggande för att främja hälsa och öka välbefinnande. Livsmedel för särskilda näringsändamål, såväl kosttillägg som sondmat, ska betraktas likvärdigt med vanlig mat och serveras som måltider i en trivsam miljö anpassad till individens olika behov och situationer. Sär-När innefattar kosttillägg (näringsdrycker, berikningsmedel, förtjockningsmedel, andra specialprodukter med särskilt anpassat näringsinnehåll) och sondnäringar. I riktlinjerna finns även anvisningar för aggregat och sprutor (tillbehör) vid sondmat samt nutritionspumpar. Sär-När fyller en viktig funktion för personer med nutritionsproblem som vårdas på sjukhus eller har hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt eller särskilt boende. De ersätter helt eller delvis vanlig mat och kan också användas för berikning av mat när behoven inte går att tillgodose på annat sätt. Sär-När ska användas under medicinsk övervakning. Riktlinjerna vänder sig till dietister som ordinerar eller förskriver Sär-När. De vänder sig också till läkare samt patient-/omvårdnadsansvariga sjuksköterskor inom landstinget och kommunerna. Likaså berörs ansvariga verksamhetschefer hos båda huvudmännen. Även helt privata aktörer rekommenderas följa riktlinjerna. Syfte med de gemensamma riktlinjerna är att: skapa god kvalitet vid användning av Sär-När för patienter/vårdtagare/brukare i Uppsala län (rätt produkt till rätt person i rätt tid), åstadkomma kostnadseffektivt användande av Sär-När och förtydliga ansvarsfördelningen inom landstinget samt mellan landstinget och kommunerna. 2. Vilka personer kan få Sär-När? Individuell utredning och bedömning krävs alltid för att ta ställning till om den enskilde/ patienten/brukaren är i medicinskt behov av Sär-När. När ska Sär-När ordineras/förskrivas? När den enskilde/patienten/brukaren inte kan försörja sig med vanlig/energität kost, sviktar i sitt matintag och riskerar sjukdomsrelaterad undernäring/näringsbrist. Patienter med diagnos där Sär-När med särskilt anpassat näringsinnehåll har en vetenskapligt dokumenterad effekt. När livskvaliteten kan förbättras under en övergångsperiod, även vid palliativ vård. När ska Sär-När inte ordineras/förskrivas? När berikad, vanlig mat ger samma effekt. När den enskilde/patienten/brukaren efter noggrann utredning och bedömning uttalat inte vill ta emot någon form av mat eller dryck. När den enskilde/patienten/brukaren inte kan tillgodogöra sig näringsprodukterna. Följande tillstånd berättigar inte i sig till förskrivning av Sär-När: Allergi Celiaki Laktosintolerans Direkt anslutning till obesitaskirurgi
3. Förskrivning, ordination och beställning av sondmat/kosttillägg Förskrivning, ordination och beställning av Sär-När förutsätter specialkunskap om nutritionsprodukter, avtal, kostnader och riktlinjer. I Uppsala län förespråkas att legitimerade dietister i första hand sköter dessa uppgifter. 3.1 Patienter i ordinärt boende Dietist inom landstinget ordinerar och förskriver såväl kosttillägg som sondmat och tillbehör. Landstinget står för samtliga kostnader, förutom egenavgift (se kostnadsansvarstabell under punkt 6). 3.2 Vårdtagare/brukare på korttidsplatser/växelvård Vårdtagare som använder kosttillägg får detta inom ramen för sitt matabonnemang. Vård- och omsorgsboendet står för hela kostnaden. Vårdtagare som använder sondmat och tillbehör ska ta med sig detta hemifrån och inga matkostnader på boendet, men däremot egenavgift för sondmat och tillbehör. 3.3 Vårdtagare/brukare i vård- och omsorgsboende/särskilt boende Kosttillägg Dietist i landstinget överrapporterar i förekommande fall gällande ordination av kosttillägg. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska eller patientansvarig läkare kan också ordinera till enskild vårdtagare. Beställning och distribution sker direkt från grossist. Vårdtagaren får kosttillägg på boendet inom ramen för sitt matabonnemang. Vård- och omsorgsboendet står för hela kostnaden. Sondmat och tillbehör Dietist med specialinrättad tjänst vid Klinisk nutrition, Akademiska sjukhuset, gör nutritionsbedömning av vårdtagare och ordinerar sondmat och tillbehör i samråd med boendets omvårdnadsansvariga sjuksköterska och/eller patientansvariga läkare. Dietisten gör hembesök vid uppstart av sondmat och vid behov för fortlöpande bedömning och uppföljning. För patienter som skrivs ut från sjukhus med sondmat finns en checklista i Cosmic med uppgifter för överrapportering och uppföljning. (Bilaga 1) Beställning och distribution av sondmat och tillbehör sker direkt från grossist. Landstinget står för hela kostnaden med undantag av patientens/vårdtagarens egenavgift, under förutsättning att gällande upphandlingsavtal följs. Egenavgiften tar landstinget in genom att vårdtagaren matabonnemang om 1 500 kr/månad till kommunen som i sin tur debiteras av landstinget i efterskott. 3.4 Vårdtagare/brukare i LSS-boende All hantering vad gäller Sär-När jämställs med ordinärt boende. 4. Nutritionspumpar Samtliga nutritionspumpar som används i länet kan med fördel rekvireras via landstingets verksamhetsområde Medicinsk teknik, sjukhusfysik och it, MSI. (Bilaga 2) Landstinget står för servicekostnad gällande samtliga pumpar som rekvirerats via MSI under förutsättning att gällande upphandlingsavtal och indikationer för användning av pump följs. Vid beställning utanför sjukhuset ska pumpens placering, fullständig adress samt kontaktperson anges. Indikation för användning av nutritionspump Nutritionspump används efter ordination av dietist eller läkare. Hälso- och sjukvårdspersonal som hanterar nutritionspump ska ha kunskap om hur den används, skötsel, eventuella risker och hur fel åtgärdas.
Nutritionspump ska endast användas då en kontrollerad, långsam och jämn tillförsel av sondmat är nödvändig, t.ex. vid: o tillförsel i tunntarmen (jejunostomi) o risk för aspiration o besvär från magtarmkanalen som förbättras av långsam tillförsel o problem med slembildning som förbättras vid långsam tillförsel då sondmat med hög viskositet används och risk finns för att flödet försämras i ett vanligt droppaggregat då pumpen (med tillhörande ryggsäck) är nödvändig för att möjliggöra aktiviteter utanför hemmet då intag med hjälp av spruta eller droppaggregat av annan anledning inte fungerar. 5. Särskilt att beakta 5.1 Dokumentation All förskrivning och ordination av Sär-När ska grundas på den enskildes närings- och energibehov. Bedömning och ordination skall alltid dokumenteras i landstingets och kommunernas journalsystem under vedertaget sökord. Ordinationen ska följas upp och utvärderas vid behov samt i samband med varje ny förskrivning, t ex genom viktuppföljning. Syftet med näringsdrycker är att dessa ska komplettera vanlig mat för ett optimalt näringsintag. Rekommendationen är att inte förskriva mer än 1-3 näringsdrycker per dag. Om fler produkter behöver förskrivas ska detta särskilt motiveras i journalen. Landstinget tar efter avslutad upphandling fram rekommendationslistor för val av produkter. 5.2 Tillbehör mm Sondsprutor till samma patient kan diskas och användas fler gånger. (Bilaga 3) Aggregat är engångsartiklar och ska som regel inte återanvändas. Droppställningar Det är respektive huvudmans ansvar att införskaffa golvdroppställningar. Bordsställningar kan lånas alt. köpas från det företag den upphandlade nutritionspumpen kommer. 5.3 Egenvård En bedömning ska alltid göras om ordinationen av Sär-När kan utföras som egenvård eller om patienten har behov av stöd och praktisk hjälp. I många fall behövs skriftlig information till patienten angående ordination och planerad uppföljning samt vem patienten ska kontakta om problem uppstår. Vid mer komplex behandling dokumenteras ordinationen och vilka som ansvarar för hantering av ev. nutritionspump, både i journalanteckning och på särskild blankett Egenvård i Cosmic. En kopia av blanketten lämnas alltid till patient/närstående och hälso- och sjukvårdspersonal. Se även Vård i samverkan kommun landsting (ViS). 5.4 Beställning av Sär-När Ordinärt boende Beställning av Sär-När till personer i ordinärt boende sker antingen på manuell beställningsblankett eller via en beställningsportal. Beställningen får innehålla som mest sex uttag och är giltig ett år fr.o.m. utskriftsdatum. Ett uttag beräknas räcka för en månads förbrukning. Patienten kan göra flera uttag vid ett och samma tillfälle. Egenavgift tas ut för varje uttag. Egenavgift för partiell nutrition är 250 kr och för full nutrition 1500 kr/månad. Överskjutande kostnad betalas av landstinget. Från 1 oktober 2014 sker beställningar av Sär-När till personer i ordinärt boende via en upphandlad portal. Produkterna levereras till patientens/vårdtagarens hemadress alt. postens utlämningsställe eller annan angiven adress.
Behörighet att använda beställningsportalen ska vara godkänd av en av Varuförsörjningen utsedd person inom landstinget. För personer med skyddad identitet och asylsökande gäller särskilda regler. Beställningar i portalen kan endast göras till personer som är folkbokförda i Uppsala län. Beställning får göras för max sex uttag och är giltig ett år fr.o.m. utskriftsdatum. Vård- och omsorgsboende/särskilt boende Kosttillägg, sondmat och tillbehör beställs från grossist direkt till boendet (se 3.3). Upphandlingsavtal gällande Sär-När ska följas. 5.5 Uppföljning All nutritionsbehandling ska utvärderas och omprövas vid varje ny ordination och beställning. Om förskrivare finner det nödvändigt ska ny läkarremiss krävas efter ett år. Kostsamma specialprodukter, t ex elementardieter, bör förskrivas månadsvis för tätare utvärdering om inte särskilda omständigheter råder. 6. Kostnader Ordinärt boende Egenavgift tas ut för varje uttag, vilket motsvarar en månads förbrukning. Egenavgiften för partiell nutrition är 250 kr och för full nutrition 1 500 kr/uttag. Överskjutande kostnad betalas av landstinget. Högkostnadsskydd för läkemedel gäller ej. Vård- och omsorgsboende/särskilt boende Kosttillägg anpassade till brukarens behov tillhandahålls på boendet inom ramen för personens matabonnemang. Vård- och omsorgsboendet står för beställning och kostnader. Sondmat, eller ibland en kombination av sondmat och kosttillägg för att täcka en persons hela näringsbehov, tillhandahålls på boendet. Vårdtagaren en egenavgift om 1 500 kr/månad till kommunen. Landstinget står för hela kostnaden, egenavgiften avräknad, under förutsättning att gällande upphandlingsavtal följs. Landstinget debiterar kommunerna egenavgifter i efterskott. Kostnader och ansvar Nutrition Ordinärt boende Vård-och omsorgsboende/särskilt boende Partiell nutrition (oftast kosttillägg) Full nutrition (oftast sondmat) 7. Sortiment Enskild person Egenavgift 250 kr/månad Egenavgift 1 500 kr/månad Landstinget Överskjutande kostnad Överskjutande kostnad Aktuellt upphandlat sortiment redovisas på: Enskild person Avgift för matabonnemang Matabonnemang/egenavgift 1 500 kr/månad Kommun/Landsting Respektive kommun står för kostnaden Landstinget står för kostnaden, egenavgift avräknad http://www.varor.lul.se/webbreg/content/text.asp?sid=38&ttid=18&tid=1520 (Ny länk 1/10) Offentliga kommunala aktörer har i samband med upphandling möjlighet att ansluta sig till landstingets avtal för Sär-När. För att få en så kostnadseffektiv hantering som möjligt rekommenderas samtliga offentliga utförare av vård och omsorg att följa befintliga avtal. Följande kommuner är anslutna till landstinget upphandlingsavtal avseende Sär-När 2010-2014(sep): Enköping, Heby, Knivsta, Tierp, Uppsala 2014(okt)-2016: Bålsta, Enköping, Knivsta, Tierp, Uppsala, Östhammar
8. Författningar och bilagor som underlag för riktlinjerna Nedanstående författningar är de viktigaste som reglerar hantering och förskrivning av Sär-När: 8.1 Författningar Livsmedelsverkets föreskrifter (2000:14 0ch 2000:15) (Bygger på gällande EU-direktiv (2009/39/EG)) SFS 1982:763 Hälso- och sjukvårdslagen SFS 2010:659 Patientsäkerhetslagen SOSFS 2013:6 Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården SOSFS 2011:8 Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2009:6 Socialstyrelsens föreskrift om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd i stället kan utföras som egenvård 8.2. Bilagor BILAGA 1. Checklista vid överrapportering av sondmat BILAGA 2. Riktlinjer vid användning av nutritionspumpar BILAGA 3. Rengöring av sondsprutor ---------------------------------------------------------------------------------------------------- Riktlinjerna är utarbetade av en expertgrupp med representanter från landstinget och länets kommuner. Agneta Eklund Lena Frick Karin Blom Malmberg Marianne Sellgren Marie von Post Skagegård Ann-Marie Thordeman Uppsala kommun Enköpings kommun Med anledning av pågående upphandlingar inom Sär-Närområdet revideras riktlinjerna redan under hösten 2014.