IKT plan för Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns kommun. Lokal IKT - plan för Skolenhet Nord. Sidan 1 av 9



Relevanta dokument
IKT plan för Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns kommun

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

IT-handlingsplan för Årsunda Skola

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

IKT-Plan. för Olofströms förskolor, grundskolor, grundsärskolor, gymnasieskola och gymnasiesärskola 2015/

IT-strategi. Essviks skola 2015

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Storvretaskolans IT-plan 2017/18

IKT-handlingsplan för Vallhovskolan

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

IKT-plan Aspenässkolan 2018/2019

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

IT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld

IKT- strategi

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor

Datum (17) IT-plan Tyresö kommuns förskolor och skolor

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

IKT-plan Barn- och ungdomsnämnden. Upprättad av IKT-rådet Barn- och ungdomsförvaltningen Hemsida:

It-strategi för Väddöenheten

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

LÄRARSTUDERANDE OCH IT

Strategi för IT i förskola och skola i Vingåkers kommun

Program. Skolans digitalisering - styrdokumentsförändringar. Skolans digitalisering ett förändringsprojekt

GR Utbildning Mötesplats för specialpedagogik & IKT

IKT- och mediepedagogisk plan

Utvecklingsplan för IT inom BUN

IKT-Plan. NKC-Nättrabyskolan- Möjligheternas skola

Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola

IKT-strategi

Digitalisering i skolan

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

IT-plan för Förskolan Äventyret

Handlingsplan Eriksdalsskolans skolbibliotek 2016/17

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

Arbetsplan för biblioteket

Trippel Helix Lund

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun

Utbildningsförvaltningen. Projektbeskrivning ipads i lärandet

Vision Kompetensutvecklingsplan Ro 3. Fortbildningståget Att minska den digitala klyftan Läsåret

IT-strategi Björklinge & Skuttunge skola

Statens skolverks författningssamling

DIGITALISERING I FÖRSKOLAN OCH SKOLAN

Trippel Helix Göteborg

Österlengymnasiet

IKT-strategi för Bildningsförvaltningen Motala kommun

Morgan Henricson Eskilstuna okt Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Skolplan för Karlshamns kommun

IKT - handlingsplan Vartoftaenhet

IKT PLAN. Information kommunikation teknik. Barn och Familj

IKT PLAN - FÖRSKOLA. (Höganäs plan med riktlinjer för digital kompetens)

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

IT-plan Bo SKOLA

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

Abrahamsbergsskolan Trygghet och Kunskap Utbildningsförvaltningen. IKT-plan Abrahamsbergsskolans IKT-grupp

Barn- och utbildningsförvaltningen Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

IKT-plan Stocksunds RE

DIARIENUMMER UN VALLENTUNA GYMNASIUM. IT-plan Antagen av utbildningsnämnden

IKT Hjulsbroskolans handlingsplan

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Skolplan för Tierps kommun

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

Arbetsplan för Vedeby särskola

IKT-Strategi BoU

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Pedagogisk IT handlingsplan för Långsjö och Skansbergsskolan

IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE ( version )

qfjj( C'" Barn- och utbildningsnämndens beslut Bou 56 Dnr 00210/

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

Skolans digitalisering styrdokumentsförändringar. Christian Magnusson Undervisningsråd, avdelningen för läroplaner

IT-planen ska garantera alla elever i Tyresö kommun en likvärdig digital kompetens.

Datum: För revidering ansvarar: Förskolechef May Seffon-Hård Dokumentet gäller för: Förskolan

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Skollagen (2010:800) Eleverna ska utan kostnad ha tillga ng till bo cker och andra lärverktyg som beho vs fo r en tidsenlig utbildning (10 kap 10 )

Läraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Dnr: 2013/544-BaUN-009. Bitte Henriksson - aa723 E-post: Barn och ungdomsnämnden

Kan logga in och ha strategier för att minnas sitt lösenord. Kan ta hand om och hanterar sin enhet. Kan starta och stänga av sin enhet.

Pedagogisk IT-handlingsplan för Långsjö- och Skansbergsskolan

Digital kompetens. Lpfö 18. Malin Malmström

ipad strategi i förskolan

Plan över IKT som ett pedagogiskt verktyg för Östregårdskolan

I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Område Norras IT-strategi Lycksele

IT - STRATEGI. Hagfors skolområde Antagen av Ledningsgruppen

Transkript:

IKT plan för Barn- och utbildningsförvaltningen Simrishamns kommun Lokal IKT - plan för Skolenhet Nord Sidan 1 av 9

Inledning IT, informationsteknologi, eller IKT, informations- och kommunikationsteknologi, är samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Den fortskridande förbättringen i datorernas prestanda tillsammans med kapacitetsökningen i det globala telenätet erbjuder utomordentliga möjligheter till information och kommunikation. Hög kapacitet och nya former för människa-dator interaktion innebär att det bl.a. ges möjligheter för arbete och undervisning i nya former och oberoende av geografiska avstånd. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet står det att Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga (Lpo-94). Skolan skall förbereda eleverna för ett komplext samhälle i förändring och hos eleverna skapa förutsättningar för ett livslångt lärande. Betydande satsningar på datorutrustning och en blind tilltro till tekniska lösningar betyder inte i sig en bra undervisningsmiljö. En medveten utveckling av verksamheten för att hitta effektiva arbetsformer är central för att kunna använda IKT:s fulla potential. Arbetet med IKT i skolan måste ta sin utgångspunkt i uppdraget att bidra till ökad måluppfyllelse. Detta uppdrag ska förstås och tolkas utifrån de nationella styrdokumenten, skollag, läroplaner och kursplaner. En genomgång av dessa visar på dels områden inom vilka kunskaper i IKT är ett mål i sig, dels områden där IKT är ett verktyg bland flera för att nå målen. Syftet med IKT planen Skolans datorer och kommunens IKT resurser kan vara effektiva verktyg i arbetet med att nå målen i skolans läro- och kursplaner. Resurserna kan utnyttjas bättre än vad som görs i dag. Syftet med denna plan är dels att ge förslag och exempel på användbara program och användningsområden för dessa, dels att stödja en struktur för utvecklingsarbetet med IKT i skolan. Övergripande mål Att med informations- och kommunikationsteknologi, tillgänglig för eleverna, bredda det pedagogiska utbudet av arbetssätt och kurser för att fördjupa kunskaperna samt öka motivationen och utbildningsmöjligheterna och i en förlängning att nå högre måluppfyllelse. Att med informations- och kommunikationsteknologi (IKT), tillgänglig för eleverna, utveckla verksamheten mot en allt effektivare undervisning. I detta ingår en undervisning som tar sin utgångspunkt i elevens erfarenhet och kunskapsnivå, en utvecklad kommunikation mellan lärare och elever och med hemmet samt att ständigt undersöka de pedagogiska möjligheterna med ny teknologi, programvara och nya hjälpmedel. IKT pedagogens uppdrag Barn- och utbildningsförvaltningen ger IKT pedagogerna följande uppdrag att: - konkretisera utvecklingsarbetet i en lokal IKT plan. - vara skolans kontaktperson i IKT sammanhang. - hålla sig ajour med utbudet av programvaror och IKT i förvaltningens verksamheter. - ta fram förslag på program och arbetssätt som är användbara i de olika skolformerna. - förmedla idéer och samordna utbildningsinsatser. Sidan 2 av 9

I Simrishamns kommun fokuseras fem särskilda områden 1. Kompensatoriska hjälpmedel och språkstöd. Kompensatoriska hjälpmedel kan vara hightech så som MP3-spelare, fickminnen, läspennor, talsyntes, smartboardtavlor etc. Men också lowtech så som greppvänliga pennor, avskärmningar, tunga linjaler med förstoringsglas etc. Språkstöd kan, förutom det ovan sagda, vara rättstavningsprogram, översättningsprogram, utnyttjande av svenska och utländska webbaserade tidningar, ordbehandlingsprogram, användandet av resurserna på Myndigheten för skolutvecklings hemsida så som Tema modersmål etc. Förvaltningen: Stödjer utarbetandet av ett skoldatatek med ansvar för utveckling av arbetet med kompensatoriska hjälpmedel och språkstöd i de olika verksamheterna. Kompensatoriska hjälpmedel och språkstöd för Nord Kompensatoriska hjälpmedel och språkstöd i undervisningen används fortlöpande efter individuella behov, integrerat i den ordinarie undervisningen. T.ex. Daisyspelaren -ersätter upplevelseläsning, Vital - som lässtöd vid sökning på Internet. Kompensatoriska hjälpmedel och språkstöd kan vara: Lässtöd i form av lämplig talsyntes t.ex. Vital, talpenna och talböcker t.ex. Daisy-spelare Rättstavningsprogram, t.ex. Stava Rex Kommunikationsstöd t.ex. Trippelkommunikation, PCS-bilder och TKK (teckenkommunikation) Läsutvecklingsprogram t.ex. Lexia Skrivhjälpmedel t.ex. läslinjal, färgad läsplast, digitalt räknehäfte och ordbehandlingprogram Tekniskt hjälpmedel t.ex. Tablet PC och digitalprojektor Från resurscentrums skoldatatek, vilket är under uppbyggnad, kommer eleverna framöver att få möjlighet att testa och utprova olika kompensatoriska program och hjälpmedel. Vid förfrågan vänd er till Stefan Mathisson på elevhälsan stefan.mathisson@simrishamn.se Länkresurser för skolutveckling m.m. http://www.skolverket.se http://www.multimedia.skolverket.se http://www.skolutveckling.se Länkar för föräldrar: http://www.tpb.se På Tal och Punktskriftsbibliotekets hemsida finns kataloger över samtliga inlästa läromedel och böcker i Daisyformat och bok och band, vilka kan beställas på biblioteket. På hemsidan finns också ett gratisprogram, för elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter, för att kunna läsa Daisyböcker på datorn. http://www.sit.se På specialpedagogiska institutets hemsida finns bl.a. ett digitalt räknehäfte, gratis nedladdning för elever som har behov av detta. Sidan 3 av 9

Utvärdering: Sidan 4 av 9

2. Pedagogiska undervisningsprogram. Det finns en rad olika typer av undervisningsprogram, eller program som med fördel kan användas i undervisningssyfte. Färdighetstränande program som stöd för t.ex. matematikinlärning och rättstavning i olika språk är exempel på inlärningsprogram. Läroplanerna menar att det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ (Lpo-94, s. 7) och vidare att varje elev lär sig lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden (Lpf-94, s. 12). Simulatorer som gestaltar förlopp i natur- eller samhällsvetenskapliga sammanhang möjliggör en sådan fördjupad förståelse för sammanhang. Den snabba återkoppling som fås öppnar möjligheter att testa olika lösningar för att se vilka konsekvenser en viss åtgärd får. Programmen kan hanteras enskilt eller i grupp med storbild som möjliggör gemensamma lärande samtal. Det blir också mer och mer vanligt att olika spel kombineras med utbildning. Speciellt gäller det simulatorer av olika slag så som SimCity, Sim2, Farao och Rollercoaster Tycoon som alla handlar om att bygga upp system av olika slag. Förvaltningen: Ansvarar för att det tas fram förslag på pedagogiska undervisningsprogram som är användbara inom de olika skolformerna. Elevdatas pedagogiska undervisningsprogram skall användas integrerade i undervisningen i alla ämnen inom skolområdet Nord. Exempel: Redovisning av ett skolarbete kan ske med hjälp av PowerPoint I det löpande matematiska arbetet används Mattekep. Eleverna lär sig 10 fingrar samtidigt med läs- och skrivinlärning. Kollegial handledning utifrån plan för fortbildning av personal. För att sprida idéer och arbetssätt ska IKT-pedagogerna använda sig av bl.a. A-tid för de tre arbetsenheterna. Inom varje arbetsenhet utses en - två personer som, tillsammans med skolans IKT pedagog, håller sig ajour med det utbud av pedagogiska undervisningsprogram som finns i verksamheten. Utifrån den behörighet och undervisning läraren har, ska läraren under 2007/2008 minst kunna 3 av Elevdatas program inom sitt område. Utvärdering: Sidan 5 av 9

3. Användning av generella program i skolan Kunskaper i IKT och t.ex. ordbehandlings- och kalkylprogram anses som viktiga i sig. Det finns därför en plan över vad eleverna bör kunna behärska vid olika tidpunkter under sin skoltid (se bilaga). Dessa kunskaper anses viktiga för ett framtida yrkes- och samhällsliv. Det är då naturligt att de kunskaper eleverna har också utnyttjas i det dagliga skolarbetet. Generella program som Word, Excel och Powerpoint är användbara i alla ämnen eleven möter i skolan, framförallt med de allt mer utvecklade stödfunktioner som ingår i programvarorna. I ordbehandlingsprogram finns t.ex. möjligheter till rättstavningskontroller i en mängd olika språk. I kalkylprogram kan man hantera stora datamängder som annars skulle vara omöjliga att hantera för hand. Där kan man också snabbt få fram grafer av förlopp som man studerar. Funktioner som klippa och klistra gör att elever kan skapa överskådliga och bra formulerade presentationer av sina arbeten. Tillsammans med storbild skapar detta möjligheter till lärande samtal och träning i argumentering och kritisk analys. Förvaltningen: Ansvarar för att det tas fram förslag på generella program som är användbara inom de olika skolformerna. Generella program ska användas integrerat i undervisningen inom skolområdet Nord. Exempel :1 Eleverna fotograferar och författar en text till sin bild. Kollegial handledning utifrån plan för fortbildning av personal. För att sprida idéer och arbetssätt ska IKT-pedagogerna använda sig av bl.a. A-tid för de tre arbetsenheterna. Inom varje arbetslag utses en - två personer som, tillsammans med skolans IKT pedagog, håller sig ajour med det utbud av generella program som finns i verksamheten. Lärarna ska under 2007/2008 kunna hantera Word och minst kunna göra en presentation i PowerPoint. Utvärdering: Sidan 6 av 9

4. Informationssökning och kommunikation Att kommunicera är en central verksamhet i skolan. Mycket energi och kraft läggs på att nå en god kommunikation både skriftligt och muntligt. Det finns rika möjligheter att stimulera arbetet i skolan med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi. Med en videokanon och en nätuppkopplad dator i undervisningslokalen kan t.ex. färska nyheter från olika medier integrerat med uppslagsverk och webbaserade kartor visas som utgångspunkt för gemensamma eller gruppvisa samtal i studiegruppen. Ett planerat användande av chattfunktioner eller internettelefoni möjliggör gemensamma samtal med t.ex. doktorander eller riksdagsledamöter, kanske med webbkamera för att öka känslan av direktkontakt. I dag har i princip alla familjer tillgång till internet eller mobiltelefon. Elever som arbetar självständigt eller som kommer efter i skolan kan, via IKT, kommunicera progression i studierna och få information om vad de ska ha uppnått till en viss tidpunkt. Varje undervisningsgrupp kan ha tillgång till gruppwebbplatser där studieplaneringar och arbetsuppgifter finns utlagda så att alla har möjlighet att hålla sig underrättade om nyheter och ändringar i studieplaneringen. För äldre elever kan vissa arbetsmoment ske tillsammans med elever på andra skolor som har samma specialintressen. Med telebildstudio eller annan teknik kan studier på gymnasienivå bedrivas i kurser som inte går att organisera på vårt egna gymnasium. Språkoch samhällsorienterande studier kan främjas genom planerade och kontinuerliga kontakter med människor i andra länder. Förvaltning: Ansvarar för att kommunens samlade IKT resurser presenteras på utbildningsnätets hemsida. Under 2007/2008 tillskapas digitalt rum/gruppwebbplats för Kamratstödjarna där kommunikation kan ske. Ansvarig: Eva Ragnarsson Alla i verksamheten har en grundläggande kunskap om den IKT som används av elever och den IKT som finns tillgänglig på skolan. Läraren ska kunna hantera digital projektor och exempelvis i samband med TabletPC. Kunna visa kartor och lexikon digital. I varje arbetslag utses en - två personer som, tillsammans med skolans IKT pedagog, förmedlar idéer och samordnar utbildningsinsatser inom området. Utvärdering: Sidan 7 av 9

5. Information om skolan och dess verksamhet. Allt fler ser det som självklart att snabbt kunna hitta information. Efterfrågan har ökat som en konsekvens av att tillgängligheten har ökat. Det ska t.ex. lätt gå att hitta lokala arbetsplaner, kvalitetsredovisningar och annan väsentlig information på respektive enhets hemsida. Insamling och presentation av resultat är centralt i arbetet med att skapa en målstyrd verksamhet. Målstyrt arbete bygger på att ständigt kunna få tillgång till sammanställningar av t.ex. attityder till verksamheten hos elever och personal och kunskapsnivåer hos eleverna så att konstruktiva åtgärder för utveckling kan vidtagas. En IKT - baserad individuell utvecklingsplan för varje barn/elev i kommunen är ett sätt att uppnå detta. Webbaserade enkäter ett annat. Förvaltningen: Använder hemsidorna för att presentera viktiga beslut och strategiska dokument så som olika planer och kommunens kvalitetsredovisningar. Ansvarar för att det arbetas fram ett gemensamt IKT - baserat system för individuella utvecklingsplaner tillgängliga för eleven, elevens vårdnadshavare, berörda lärare och skolledning. På kommunens hemsida finns Skolenhet Nords hemsida. Där finns relevant information att ta del av. Ambitionsnivå: Månatlig uppdatering av varje sida på hemsidan.. Utvärdering: Sidan 8 av 9

Mål för elevers IT-kunskaper, Förskola - Gymnasiet, BUF Simrishamns Kommun Kunskap/färdighet F - 3 4-6 7-9 Gymnasiet Allmän datakunskap Användarnamn och lösen Mapphantering Avancerad mapphantering Datorkunskap (DAA1201) Spara på server - hemkatalog Kunna olika filformat (Obl. kurs förutom Sp & Nv) Ordbehandling och layout Skriva en text i ett ordbehandlingsprogram Formatera, redigera, Fördjupade kunskaper. Ingår i kursen infoga bilder med layout Avancerad layout Datorkunskap (DAA1201) Kan väljas som ind.val. Kommunikation Alla elever har e-post adress. Bifoga filer med e-post Självklar del av elevens Ingår i kursen Datorkunskap Kunna sin e-postadress Netiquette vardag. Hantera skicka och ta emot e-post Netiquette Netiquette Ergonomi/Miljö Kunskap om rätt arbetsställning Ergonomi och miljö Ergonomi och miljö Ingår i kursen Datorkunskap Söka information - alla medier Kunna söka information på olika medier Värdera och kritiskt granska Värdera och kritiskt granska Värdera och kritiskt granska Enkla sökmetoder "Smart" sökning på internet Hämta från flera källor och Hämta från flera källor och Netiquette kunna värdera informationen kunna värdera informationen Källangivelse Källangivelse Netiquette Netiquette Netiquette Kalkyl - databas - register * Kunna skapa diagram Kalkyl och diagram Skapa, söka, filtrera, sortera i Kunna skapa register/databaser register/databaser Kalkyl diagram Bildbehandling Kunna använda datorns ritverktyg, Kunna använda scanner och Fortsatt bildbehandling Individuellt val scanner och digital kamera digital kamera Grundläggande bildbehandling Presentation Kunna göra enklare bildspel Kunna göra avancerade Individuellt val Kunna göra en presentation presentationer Multimedia Säkerhet Användarpolicy + Netiquette Användarpolicy + Netiquette Användarpolicy + Netiquette Användarpolicy + Netiquette Lagstiftning - PUL, Lagstiftning - PUL, Lagstiftning - PUL, Lagstiftning - PUL, upphovsrätt upphovsrätt Sidan 9 av 9 upphovsrätt upphovsrätt