Nationellt digitalt distributionssystem. Slutrapportering av uppdrag enligt regleringsbreven från Kulturdepartementet till TPB 2006-2008

Nationellt digitalt distributionssystem Slutrapportering av uppdrag enligt regleringsbreven från Kulturdepartementet till TPB 2006-2008

2 (83) Förord Detta är rapporten från TPB:s regeringsuppdrag från 2006, som har handlat om att utreda förutsättningarna för att utveckla ett nationellt digitalt distributionssystem med läshandikappade som målgrupp. Projektet har pågått under perioden mars 2006 till och med mars 2008. Projektledare för utredningen har varit Jesper Klein på TPB. Enskede 31 mars 2008 Roland Esaiasson Bibliotekschef

3 (83) Innehåll Sammanfattning...5 Nuläge...5 Målgruppen...5 Produktion av anpassade medier...5 Distributionssystem för anpassade medier...5 Konsumtion av anpassade medier...6 Vision, mål och lösningar...6 Vision för ett nationellt digitalt distributionssystem...6 Hur man bättre kan nå målgruppen för biblioteksutlåning av anpassad litteratur...7 Samordning av talboks- och taltidningsverksamhet...7 Rapportens struktur och läsanvisningar...8 1 Beskrivning och tolkning av uppdraget...9 1.1 TPB och PTS projektdirektiv...9 1.2 Tolkningen av uppdraget...10 1.2.1 Inte enbart för litteratur...10 1.2.2 Inte enbart teknik...10 1.3 Grundförutsättningar och inledande slutsatser...11 2 Beskrivning av genomförandet...12 2.1 Projektorganisationen...12 2.2 NDS-projektet - utredningsarbetet...13 2.2.1 Omvärldsundersökning och annat utredningsarbete...13 2.2.2 NDS analysgrupp...14 2.2.3 Försöket Tidningen och Boken kommer digitalt...15 2.2.4 Målgrupps- och användarundersökningen...15 2.2.5 Workshopen Att lyssna på tidningar och böcker i framtiden...15 2.3 Genomförandet av delprojekten...15 2.3.1 NDS-bassystem...16 2.3.2 Strömmande läsning etapp 2...16 2.3.3 SOU-projektet...16 2.3.4 Katalog 2008...17 3 Utredning av nuläge...18 3.1 Målgruppen för TPB:s produkter...18 3.1.1 Målgrupp för upphovsrättsskyddat material...19 3.1.2 Icke upphovsrättsskyddat material /samhällsinformation...24 3.2 Kartläggning av nuvarande utbud av anpassade medier...26

4 (83) 3.2.1 Begreppet anpassade medier...26 3.2.2 Översikt nuvarande utbud av anpassade medier samt huvudmannaansvar...27 3.2.3 Dagstidningar...29 3.2.4 Läns- och kommuntaltidningar...31 3.2.5 Böcker via bibliotekslån...32 3.2.6 Läromedel för förskola, grundskola, gymnasieskola och kommunala vuxenutbildningar...33 3.3 Kartläggning av nuvarande distributionssystem för anpassade medier...34 3.3.1 Översikt nuvarande distributionssystem för anpassade medier...36 3.3.2 Blindskriftsförsändelser via post av talböcker och taltidningar m.m...37 3.3.3 Radiosändning av taltidningar...38 3.3.4 Internetbaserad distribution av talböcker och taltidningar...39 3.4 Teknik för konsumtion av anpassade medier...43 3.4.1 Konsumtionsformat för anpassade medier...44 3.4.2 Trender inom teknik för konsumtion av anpassade medier...47 3.4.3 Analys av användningsmönster, IT-tillgång och IT-förmåga hos målgruppen...48 4 Problemformuleringar...51 5 Vision, mål och lösningar...54 5.1 Vision för ett nationellt digitalt distributionssystem...54 5.1.1 Inte ett tekniskt system utan en öppen tjänstearkitektur...54 5.2 Hur man bättre kan nå målgruppen för biblioteksutlåning av anpassad litteratur...57 5.2.1 Förbättra de webbaserade tjänsterna till biblioteken och andra förmedlare...57 5.2.2 Förbättra de webbaserade tjänsterna till målgruppen så att man kan låna talböcker själv via nedladdning och strömmande...58 5.2.3 Stöd för externa gränssnitt och åtkomst via andra distributionssystem...64 5.3 Samordning av talboks- och taltidningsverksamhet...66 5.3.1 Inför gemensam standard för produktion samt möjligheter att samutnyttja produktionsresurser...66 5.3.2 Övergå till Internetbaserad distribution...67 5.3.3 Två konkreta förslag kring förändringar på taltidningsområdet på kort sikt...68 5.3.4 Samordnat tjänsteutbud till personer med särskilda behov inom målgruppen...70 5.3.5 DAISY som konsumtionsformat för taltidningar och talböcker...74 5.3.6 DAISY-spelare med Internetanslutning...75 5.3.7 Behov av samhällsstödda Internetanslutningar?...76 6 Slutsatser och rekommendationer...78 Ordförklaringar...81

5 (83) Sammanfattning Nuläge Målgruppen Målgruppen för TPB:s verksamhet utgör mer än en halv miljon av Sveriges befolkning. De två dominerande grupperna är personer med synskada och personer med läs- och skrivsvårigheter. TPB är framgångsrikt med att nå personer med synskada men behöver bli betydligt bättre på att nå personer med läs- och skrivsvårigheter. TPB betjänar också många personer med andra funktionshinder. Definitionen av TPB:s målgrupp har förändrats kraftigt de senaste 25 åren och kommer sannolikt att förändras även i framtiden. TPB har en ambition att ta aktiv del i sådana diskussioner och vara öppna för och ha en beredskap att ändra sin nuvarande definition. Målgruppen är också i behov av anpassningar av annan information som inte faller inom TPB:s ansvar, till exempel information från myndigheter som utredningar, rapporter och annan information. Här har varje myndighet ett eget ansvar att tillgängliggöra sin information. TPB kan dock bistå med kompetens och resurser att genomföra anpassningar av sådan information. Produktion av anpassade medier Anpassade medier framställs för personer med läshinder. Ansvaret för verksamheten ligger på olika nivåer och på flera aktörer inom samma nivå. Ansvaret för dagstidningar, tidskrifter, läromedel och skönlitteratur är uppdelat på fyra olika statliga aktörer: TTN, Kulturrådet, SIT och TPB. Landsting och kommuner producerar regionala och lokala taltidningar, universitet och högskolor anpassar studiematerial och kommunala inläsningstjänster bistår enskilda individer. Teknikutveckling har gjort att gränsen mellan anpassade och vanliga medier suddats ut något, även personer utan läshinder konsumerar information och underhållning som ljud. Distributionssystem för anpassade medier För distribution av anpassade medier används i princip fyra olika kanaler: utlåning av talböcker via bibliotek, blindskriftsförsändelser via post (Cecogrammes), radiosändning av taltidningar samt Internetbaserad distribution av talböcker. Olika innehållsproducenter har valt olika distributionsformer. Kommersiella aktörer inom området distribution av ljud som information och underhållning finns. Pilotförsök med goda resultat har genomförts där dessa

distribuerar anpassade medier. Här öppnar sig intressanta möjligheter att använda samma teknik och samma leverantörer för såväl anpassade medier som för icke anpassade. 6 (83) Konsumtion av anpassade medier Det finns ett antal olika format för anpassade medier och därmed ett antal olika tekniker för att konsumera dem. Det är också nödvändigt med tanke på att målgruppen är så heterogen för några är smidighet och mobilitet viktigast, för andra är mobilitet inte intressant medan enkelhet och tydlighet är helt nödvändigt. Det finns också olika kommersiella alternativ som för vissa personer med funktionshinder är ändamålsenliga, främst då mp3-formatet med en stor flora av konsumtionsutrustning att välja inom men även de ljudböcker som använder det traditionella cd-formatet. DAISY-formatet består bland annat av ljudfiler i mp3-format. Det innebär att DAISY kan konsumeras på valfri kommersiellt tillgänglig mp3-utrustning. Inom området i stort och inom delområdet anpassade medier sker en snabb teknikutveckling som på sikt förväntas förenkla användningen och förbilliga produktionen av utrustningen. Vision, mål och lösningar Vision för ett nationellt digitalt distributionssystem Den utredning av nuläget och de problemformuleringar som görs i rapporten leder fram till en vision med fyra huvudpunkter: Internetbaserad distribution möjliggör effektivisering och bättre hushållning med offentliga medel och resurser. De digitala distributionssystemen som byggs upp för talböcker anpassas för självbetjäning och direkt distribution till slutanvändare som ett komplement till biblioteksförmedling. Distributionslösning med öppen tjänstearkitektur. De olika behoven hos målgruppen personer med läshinder kan tillfredställas genom de distributionssystem som byggs upp olika lösningar och servicemodeller krävs på grund av olika behov hos olika delar av målgruppen. Standardisering av läsformat möjliggör en gynnsam konkurrensutsättning även på den internationella marknaden och därmed hög kvalitet på de produkter och tjänster för konsumtion och distribution som kan upphandlas i Sverige på den kommersiella marknaden.

Hur man bättre kan nå målgruppen för biblioteksutlåning av anpassad litteratur TPB tror på tre huvudsakliga åtgärder för att förbättra tjänsterna med utlåning av talböcker till personer med läshinder. 7 (83) Förbättra de webbaserade tjänsterna till biblioteken som laddar ned och distribuerar talböcker till målgruppen Förbättra de webbaserade tjänsterna till målgruppen så att enskilda låntagare själva kan låna talböcker via nedladdning och strömmande läsning Möjliggör för andra externa distributörer och gränssnitt att tillhandahålla tjänster där TPB:s talboksbestånd kan ingå Samordning av talboks- och taltidningsverksamhet Om öppna gemensamma standarder för produktionsformat används kan man möjliggöra samutnyttjande av teknik och produktionsresurser. Detta innefattar talsyntesen Folke, DAISY Pipeline och de produktionssystemen som används för taltidningar. Syftet med detta är bl.a. att möjliggöra produktion av talsyntesbaserade taltidningar och talböcker av hög kvalitet, vilket innebär en stor besparingspotential och möjlighet till utökad produktion i förhållande till mänskligt inläst material. Genom att använda Internetbaserad distribution av innehållet bör man kunna nå fler användare inom målgruppen till samma eller lägre kostnad än med nuvarande system: radio, post och RATS. Detta blir extra påtagligt när man tittar på helhetsbilden för kostnaderna vad som används för både talböcker och taltidningar. Internetbaserad distribution av upphovsrättskyddat material kräver användarhantering och användarregister. Eventuellt skulle TPB:s nya system för detta kunna användas även för taltidningar. Via DAISY-standarden som konsumtionsformat kan man möjliggöra enkla men funktionsdugliga talböcker och taltidningar även till den del av målgruppen som inte kan använda den konsumtionsteknik som utvecklas för den allmänna marknaden, utan behöver specialteknik. DAISY är en internationellt etablerad standard för detta syfte.

8 (83) Rapportens struktur och läsanvisningar Rapportens innehåll är fördelat på sex huvudavsnitt med tillhörande bilagor. Varje underavsnitt (rubriknivå två) i avsnitt 3 och 5 inleds med en sammfattningsruta. 1. Beskrivning och tolkning av uppdraget 2. Beskrivning av genomförandet 3. Utredning av nuläge 4. Problemformuleringar 5. Vision, mål och lösningar 6. Slutsatser och rekommendationer Nedanstående diagram beskriver översiktligt hur rapporten är strukturerad. Avsnitt 3 och 4 beskriver nuläget och vilka problem man kommit fram till behöver lösas. Avsnitt 5 inleds med en sammanfattad vision och fortsätter med förslag på mål och konkreta lösningar på de problem som beskrivits i avsnitt 4. Avsnitt 6 innehåller rekommendationer kring beslut som behöver fattas av Regeringen för att visionen ska kunna förverkligas. Avsnitt 3-4 Avsnitt 5-6 -Var befinner vi oss nu? -Vilka problem finns? - Hur uppnår man visionen? - Formulerad vision Vilken utveckling kan inledas direkt? Vilka områden behöver utredas ytterligare? Vilka beslut behöver fattas?

9 (83) 1 Beskrivning och tolkning av uppdraget Talboks - och punktskriftsbiblioteket skall, enligt IT-politiska propositionen (2004/05:175), undersöka möjligheterna att med bredbandstjänsten som grund, utveckla ett nationellt digitalt distributionssystem med personer med läshinder som målgrupp. Uppdraget skall ske i samråd med Post- och telestyrelsen samt i samverkan med andra berörda organisationer. Vid eventuellt behov och om medel finns tillgängliga, kan försöket fortsätta fram till och med 2007. samt Post- och telestyrelsen skall överenskomma hur kostnaderna för försöket skall regleras. Uppdraget skall redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 december 2007. Redovisningsdatumet för rapporten har flyttas fram till 31 mars 2008 efter att TPB hemställt om en förlängning. Skälet till förlängningen var främst att resultatet från de sent inplanerade aktiviteterna med försöket Tidningen och boken kommer digitalt och den bredd-workshop som genomfördes 2008-02-14 skulle kunna inkluderas i rapporten. 1.1 TPB och PTS projektdirektiv TPB och PTS enades i mars 2006 om ett gemensamt direktiv för projektet Nationellt Digitalt Distributionssystem. Detta låg till grund för PTS beslut om godkännande av finansiering av projektet. Direktivet finns att läsa i sin helhet i bilaga 1 NDS Projektdirektiv. Projektdirektivet var relativt kortfattat i beskrivningen av vad projektet skulle uppnå och hur det skulle genomföras. Följande målsättningar sattes upp för utredningsarbetet: Att undersöka möjligheterna att skapa ett nationellt distributionssystem med TPB:s digitala bibliotek som grund. Att belysa de tekniska, organisatoriska och upphovsrättsliga förutsättningarna för detta. Att undersöka användarnas krav och önskemål. (SRF 1, FMLS 2, biblioteken) Presentera en plan för förverkligandet av det nationella digitala distributionssystemet. 1 Synskadade Riksförbund 2 Dyslexiförbundet FMLS

1.2 Tolkningen av uppdraget TPB och PTS har under projektets framskridande i en analys och tolkning av regeringsuppdraget kommit fram till följande slutsatser. 10 (83) 1.2.1 Inte enbart för litteratur TPB har tolkat uppdraget så att det inte enbart gäller att utreda förutsättningarna för digital distribution av anpassad litteratur (framförallt talböcker) utan även andra anpassade medier såsom taltidningar, tidskrifter samt offentlig information, till exempel information från kommuner och myndigheter. Det främsta skälet är att det på ett tidigt stadium gick att se tydliga vinster med en samordning av produktion och distribution av anpassade medier. Detta har därför varit en central fråga för projektet. Inte minst på grund av en känd efterfrågan i brukarledet på enkelhet och möjlighet att kunna använda samma teknik för konsumtion av tidningar och böcker. Tekniskt är skillnaderna mellan en talbok, en taltidning eller en inläst offentlig utredning små, det rör sig om timslånga ljudupptagningar, och man kan därför förutsätta att det inte krävs olika format för att hantera en så tekniskt likartad information. Anledningarna till att det etablerats olika format och tekniska system för distribution av talböcker och taltidningar har historiska förklaringar. En tidig slutsats har varit att de tjänster som byggs upp för att tillgängliggöra tidningar, litteratur, m.m. kommer att behöva se olika ut för att passa målgruppen. Samhället vill kunna erbjuda prenumeration på dagstidningar och möjlighet att låna talböcker från biblioteket. Det senare förklaras ingående i avsnitt 5.3. 1.2.2 Inte enbart teknik Vidare har TPB:s tolkning av uppdraget varit att frågorna om ett nationellt digitalt distributionssystem inte enbart handlar om tekniska lösningar utan lika mycket om organisatoriska. Det finns ett flertal aktörer som deltar i processerna att tillhandahålla tjänster med anpassade medier till personer med läshinder. I takt med att teknik utvecklas och byts ut krävs därför nya modeller för samarbete och ansvarsfördelning. Detta gäller bland annat den svenska talboksmodellen, där lokala bibliotek samarbetar med TPB och BTJ 3 med att tillhandahålla litteratur till målgruppen. Mer information om den svenska talboksmodellen finns i avsnitt 3.2.5. De strategier som tagits fram i projektet gäller därmed inte enbart TPB:s egen verksamhet utan berör även bland annat folkbiblioteken, skolbiblioteken och universitets- och högskolebiblioteken, PTS, Taltidningsnämnden, landstingens hjälpmedelsverksamhet, regionala taltidningar, med flera. 3 Bibliotekstjänst AB

1.3 Grundförutsättningar och inledande slutsatser För att kunna genomföra en meningsfull utredning inom de givna ramarna har vissa avgränsningar och grundförutsättningar dragits upp under projektet inledning: 11 (83) Distributionen behöver bli digital eftersom detta möjliggör både förbättringar av tjänsterna till målgruppen och effektivisering i användandet av offentliga medel Internet och IP-baserad kommunikation är den givna infrastrukturen för framtidens digitala distribution av anpassade medier. Projektet kommer inte att utreda möjligheterna med att använda marksänd digital-tv eller DABradio. De internationella tekniska standarder som används inom området produktion och konsumtion av anpassade medier blir mer etablerade, bland annat genom Save as DAISY-funktionen i Microsoft Word som lanseras under våren 2008. Därmed blir den infrastruktur för automatiserad produktion av anpassade medier som byggts upp inom bland annat TPB:s verksamhet möjlig att använda.

12 (83) 2 Beskrivning av genomförandet Uppdraget Nationellt Digitalt Distributionssystem har genomförts som ett projekt i TPB:s regi under perioden 2006-03 till 2008-03-31 under benämningen NDSprojektet. NDS-projektet har bestått av flera olika delprojekt men har tillsammans utgjort grunden för analysen i denna rapport. Man kan säga att tre typer av verksamhet bedrivits inom delprojekten: pilotförsök med nya tjänster systemutveckling övrigt utredningsarbete 2.1 Projektorganisationen Huvudsyftet med att samla ihop verksamheten under ett projektparaply var att försöka nå samordning och synergieffekter delprojekten emellan. Följande delprojekt har ingått Tidningen och Boken kommer digitalt NDS-bassystem Strömmande läsning etapp 2 SOU-projektet Användarundersökning Projektägare Styrgrupp NDS Projektledare Utredare Tidningen och Boken kommer digitalt NDS-bassystem Strömmande läsning etapp 2 Användarundersökning SOU-projektet

Under maj-juni 2007 genomlyste en analysgrupp projektets målsättningar vilket ledde fram till att projektet organiserades om något. Förändringarna innebar att NDSbassystem och Katalog 2008 slogs ihop till ett och samma projekt och att SOUprojektet externaliserades från NDS-paraplyet och fick en egen styrgrupp. I juni startades ett pilotförsök kallat Tidningen och Boken kommer digitalt med målsättningen att utreda några av nyckelfrågorna som formulerats i projektdirektivet. I augusti 2007 startades även delprojektet Användarundersökning, se vidare avsnitt 3.1. 13 (83) 2.2 NDS-projektet - utredningsarbetet Här följer en kort beskrivning av hur utredningsarbetets olika delar genomförts. Arbetet med att förfina tolkningen av uppdraget och förtydliga målsättningarna har pågått kontinuerligt genom projektet och har även utgjort bakgrund till en del av de omorganisationer som skett under projektets dryga två år. 2.2.1 Omvärldsundersökning och annat utredningsarbete Kartläggningen av TPB:s omvärld och verksamheten i Sverige med distribution av anpassade medier har pågått under hela projektet. Det har visat sig vara ett omfattande arbete och svårigheten har varit att avgränsa, vad som skulle med i denna rapport. Under projekttiden har kontakt tagits med andra aktörer inom området anpassade medier och digital distribution: Taltidningsnämnden Audio 2 Me - ett företag baserat i Linköping som bl.a. producerar taltidningar och andra medieprodukter Iris/Darub produktion ett företag baserat i Enskede som bl.a. producerar taltidningar och andra medieprodukter Darub Radiotidningar ett företag baserat i Piteå som bl.a. hyr ut och servar utrustning för produktion av radiotidningar. UR Access ger högskolor och universitet tillgång till program från UR via digitala nätverk. Hjälpmedelsverksamheten Region Skåne Lunds Stadsbibliotek Sollentuna bibliotek Sundbybergs stadsbibliotek Sollentuna Plextor co japanskt elektronikföretag, som bl.a. har en framträdande roll inom tillverkning av DAISY-spelare Solutions Radio holländskt företag som arbetar med utveckling av Internetradio Humanware världsledande hjälpmedelsföretag inom bl.a. DAISY-spelare

Voice Corp före detta Phoneticom, IT-företag är baserat i Uppsala som utvecklar tjänster för att omvandla text på webben till ljud Danmarks Blindebibliotek TPB:s motsvarighet i Danmark E-centret företag i Vällingby inom kommunikation och digitala medier 14 (83) Två studiebesök har gjorts till TPB:s systerbibliotek i Norge och Finland, Norsk Lydoch blindskriftsbibliotek i Oslo och Celia i Helsingfors. Dessa besök var mycket givande och gav intressanta infallsvinklar, bl.a. kring frågorna om webbaserade tjänster och självbetjäning. Dessutom har ca 100 kommunbibliotek i Sverige kontaktats i samband med användarundersökningen som beskrivs i avsnitt 3.1. 2.2.2 NDS analysgrupp I maj 2007 reviderades projektet av en temporär arbetsgrupp som fick styrgruppens uppdrag att utreda en del av målsättningarna och inriktningen i bl.a. bassystemprojektet. Arbetet pågick i cirka 6 veckor och innefattade bl.a. studiebesök till Sollentunas och Sundbybergs kommunbibliotek. Analysgruppens arbete ledde fram till en rad viktiga resultat och slutsatser vilka kom att påverka både projektet och TPB:s övriga verksamhet. Att TPB behöver upprioritera utvecklingen av webbaserade tjänster för självbetjäning och utlåning av talböcker via nedladdning En övergripande modell för metadatahantering på TPB som effektiviserar katalogiseringen En modell för låntagarhantering som baseras på ett nationellt låntagarregister som administreras av lokala bibliotek Resultatet av analysgruppens arbetet finns dokumenterat i Bilaga 7 Rapport NDS Analysgrupp.

15 (83) 2.2.3 Försöket Tidningen och Boken kommer digitalt I april 2007 påbörjades en förstudie inför att undersöka hur inlästa dagstidningar och talbokslån från lokala bibliotek kan distribueras på ett samordnat sätt via Internet till IT-ovana personer med läshinder. Detta ledde fram till att ett pilotförsök startades i juni 2007 tillsammans med flera externa samarbetsparter: Lunds Stadsbibliotek Plextor co (Japan) Skånes Taltidning Darub Radiotidningar och Darub produktion Försöket genomfördes inom ramen för NDS-projektet och leddes i ett samarbete mellan TPB och Lunds Stadsbibliotek. Det har givit en rad intressanta resultat som diskuteras i avsnitt 5 Vision, mål och lösningar. Projektet som helhet finns dokumenterat i slutrapporten Bilaga 8 Tidningen och Boken kommer digitalt. Försöket avslutades i februari 2008, men verksamheten i Lund är planerad att pågå i Lunds Stadsbiblioteks regi till december 2008. 2.2.4 Målgrupps- och användarundersökningen Under vintern 2006-2007 genomfördes ett inledande undersökningsarbete kring TPB:s målgrupp vilket pekade på att en större undersökning om målgruppen och dess användning av befintliga tjänster behövde genomföras. Undersökningen påbörjades i augusti 2007 och avslutades i februari 2008. Resultatet redovisas i avsnitt 3.1 i denna rapport. 2.2.5 Workshopen Att lyssna på tidningar och böcker i framtiden I augusti 2007 beslutades att projektet skulle genomföra en workshop där man under en dag samlade externa aktörer för att låta kommentera rapportens innehåll. En sådan workshop genomfördes under namnet Att lyssna på tidningar och böcker i framtiden den 14 februari 2008 på TPB. Totalt deltog 38 personer från 24 olika företag, organisationer och myndigheter. Diskussionerna under workshopen gav flera viktiga uppslag till förändringar av rapporterns innehåll, bl.a. kring målgruppsdefinitionen. För deltagarförteckning se Bilaga 8 Deltagarlista NDS workshop. 2.3 Genomförandet av delprojekten Till NDS-projektet fanns ett antal delprojekt knutna med egna delprojektledare och egen finansiering. Dessa har på flera viktiga sätt influerat utredningsarbetet och beskrivs kortfattat nedan.

2.3.1 NDS-bassystem NDS-bassystem har genomförts som ett internt systemutvecklingsprojekt på TPB och haft som främsta syfte att förbättra de tjänster som sedan några år funnits tillgängliga via TPB:s webbplats. Huvudfokus har varit att bygga upp en stabil och mer långsiktig teknisk lösning än den som för närvarande är i bruk på TPB. Detta för att möjliggöra påbyggnad av nya tjänster och högre belastning. Bland annat är systemet förberett för extern administration av användare. Projektet pågick fortfarande i februari 2008 och beräknas att avrapporteras under augusti 2008. 16 (83) 2.3.2 Strömmande läsning etapp 2 TPB genomförde under 2004-2005 försök med strömmande läsning av talböcker över Internet med hjälp av en PC-baserad klientprogramvara från Plextor, Netplextalk. Resultatet var så pass intressant att beslut togs under april 2007 att fortsätta försöken med inriktning mot skolelever. Strömmande läsning etapp 2 har innefattat utvärdering av Netplextalk tillsammans med grundskolor i Örebro och Sölvesborg, samt i universitetsmiljö på Lärarhögskolan i Stockholm. I försöket har även ingått en utvärdering av den kommersiella tjänsten Bokilur/Storytel som innebär att man kan lyssna på ljudböcker strömmande i sin mobiltelefon. Försöket visar att strömmande läsning av talböcker via dator och mobil är ett bra komplement till nedladdning och fysisk distribution och bör etableras som en del av TPB:s allmänna tjänsteutbud. Detta kräver även en förbättrad integration med webbplatsen TPB-katalogen. Projektet pågick fortfarande i februari 2008 och beräknas att avrapporteras under juni 2008. 2.3.3 SOU-projektet SOU-projektet inleddes i oktober 2006 och tillhörde fram till augusti 2007 NDSprojektet. Projektet har gått ut på att undersöka förutsättningarna för att tillgängliggöra Statens offentliga utredningar i det tillgängliga DAISY-formatet genom automatiserade produktionsprocesser baserade på talsyntes. Ett av resultaten av projektet var bland annat att en metod för konvertering från RK:s Word-format till DAISY 2.02 utvecklades och testades med framgång på tio SOU-dokument. Projektet var planerat att genomföras i ett samarbete med personal på Regeringskansliet men ledde efter inledande försök under våren/hösten 2007 till att RK tackade nej till en fortsättning. Projektet avrapporteras under mars 2008.

2.3.4 Katalog 2008 Detta projekt slogs senare ihop med NDS-bassystem. I huvudsak har projektet gått ut på att effektivisera TPB:s produktionsflöde och hantering av metadata i TPB:s bestånd. Den grundprincip som utvecklas bygger på att man lagrar information om verket, men hanterar övrig information, som teknisk data om talböckerna, mer dynamiskt genom att integrera flera olika system på TPB. 17 (83)

18 (83) 3 Utredning av nuläge I detta avsnitt utreds nuläget kring förutsättningarna för ett digitalt distributionssystem med personer med läshinder som målgrupp. I detta arbete har följande frågeställningar bearbetats. Hur är målgruppen personer med läshinder fördelad gällande ålder och funktionshinder? Hur använder målgruppen den befintliga tjänsten lån av talböcker via de lokala biblioteken i Sverige? Hur ser nuvarande utbud av anpassade medier ut? Hur ser nuvarande distributionssystem ut som används för anpassade medier i Sverige? Vilken teknik kan användas för konsumtion av anpassade medier? 3.1 Målgruppen för TPB:s produkter Sammanfattning Målgruppen för TPB:s verksamhet utgör mer än en halv miljon av Sveriges befolkning. De två dominerande grupperna är personer med synskada och personer med läs- och skrivsvårigheter. TPB är framgångsrikt med att nå personer med synskada men behöver bli betydligt bättre på att nå personer med läs- och skrivsvårigheter. TPB betjänar också många personer med andra funktionshinder. Definitionen av TPB:s målgrupp har förändrats kraftigt de senaste 25 åren och kommer sannolikt att förändras även i framtiden. TPB har en ambition att ta aktiv del i sådana diskussioner och vara öppna för och ha en beredskap att ändra sin nuvarande definition. Målgruppen är också i behov av anpassningar av annan information som inte faller inom TPB:s ansvar, till exempel information från myndigheter som utredningar, rapporter och annan information. Här har varje myndighet ett eget ansvar att tillgängliggöra sin information. TPB kan dock bistå med kompetens och resurser att genomföra anpassningar av sådan information. Vid beslut kring vilka framtidsinriktade utvecklingssatsningar som ska genomföras på TPB är det viktigt att ha en tydlig bild av målgruppen för verksamheten. Dessutom är det viktigt att ha en tydlig bild av hur målgruppen för närvarande utnyttjar de produkter man erbjuder, det vill säga vilka man når och vilka man inte lyckas nå. Avsnittet om målgrupper är indelat i två huvudsakliga underavsnitt.

19 (83) Det första underavsnittet behandlar frågeställningar kring det upphovsrättsskyddade material som TPB:s produktion av anpassad litteratur i princip utgår från. Målgruppen för den verksamheten definieras i styrdokument, lagstiftning, förarbeten till lagstiftningen samt inte minst i tolkningen av dessa dokument. Det ska understrykas att TPB ser positivt på en fortsatt dialog med intresseorganisationer, myndigheter och andra intressenter angående definitionen av målgruppen för TPB:s upphovsrättsskyddade produkter. Definitionen av målgruppen har förändrats kraftigt de senaste 35 åren och det är sannolikt att den kommer att förändras även i framtiden. Det andra underavsnittet beskriver målgrupp och ansvarsfrågor kring tillgängliggörande av information som inte är upphovsrättslagskyddad, t ex samhälls- och myndighetsinformation av olika slag. 3.1.1 Målgrupp för upphovsrättsskyddat material TPB arbetar med främst skönlitteratur och facklitteratur som skyddas av upphovsrätten i enlighet med URL 17 och anpassar idag i princip inte alls material eller information som saknar upphovsrättsskydd. Styrdokument för TPB:s verksamhet och tolkning av dessa reglerar vilka som ingår i målgruppen som kan ta del av den produktion TPB gör med stöd av 17 i URL. 3.1.1.1 Vad innebär det för definitionen av TPB:s målgrupp? Det finns i 17 i URL en tydlig intention i lagtexten att man vill undvika att peka ut särskilda grupper som berättigade att ta del av anpassad litteratur. Istället utgår man dels från funktionshinder dels från individens behov av att ta del av det litterära verket. Tar man del av förarbetena till lagen i proposition 2004/05:110 blir det än tydligare. Eftersom lagstiftarna medvetet avstått från att definiera grupper och istället utgått från individens funktionshinder och behov blir det inte okomplicerat för TPB att definiera sin målgrupp på ett sätt som gör den tydlig och mätbar.

20 (83) 3.1.1.2 TPB:s behov av att förstå vem användaren är, nödvändigheten av att styra resurser rätt och att följa upp resultat För att bedriva en effektiv verksamhet och för att kunna följa upp resultaten av verksamheten behöver TPB hitta en modell för att beskriva sin målgrupp. Om så inte sker blir det mycket svårt för TPB att se hur framgångsrikt man når målgruppen. Och om myndigheten varken har en tydlig bild av målgruppen och inte heller vilka som faktiskt nås och inte nås av myndighetens verksamhet, ja då arbetar man faktiskt rakt ut i mörkret. 3.1.1.3 Pragmatisk arbetsmodell för beskrivning av målgrupp och målgruppens användning av TPB:s produkter TPB väljer att etablera en pragmatisk modell för beskrivning av en tänkt målgrupp och för att mäta hur denna tänkta målgrupp utnyttjar TPB:s produkter. Modellen gör således inte anspråk på att vara en helt teoretiskt korrekt och fullständig beskrivning av målgruppen eftersom det är omöjligt med tanke på lagstiftningens utformning. Modellen ska dock uppfylla följande kriterier: Den ska ge en bild av en tänkt målgrupps omfattning och storlek som bedöms harmonisera med skrivningen i URL 17 och andra styrdokument för TPB:s verksamhet Den ska grundas i aktuell kunskap om de i sammanhanget vanligaste funktionshindren Den ska vara tillräckligt detaljerad för att ge en god bild av en tänkt målgrupps sammansättning och tillräckligt enkel att använda för att kunna användas regelbundet för att följa den tänkta målgruppens nyttjande av TPB:s produkter Den tänkta målgruppens nyttjande av tjänsterna ska ge utrymme för att fånga förändringar både inom de större och i de mindre delgrupperna av målgruppen Det är viktigt att förstå att denna pragmatiska målgruppsdefinition etableras i syfte att efter bästa förmåga mäta utnyttjandet av TPB:s produkter. Som framgår av resultaten nedan ger den nya kunskaper om nyttjandet av TPB:s tjänster. Detta är av största vikt för att bestämma tyngdpunkten i kommande utvecklingssatsningar. Avsikten med definitionen är således inte att förändra eller snäva in den öppna definition av vilka som har tillgång till anpassningar av upphovsrättsligt skyddad litteratur som ges i URL 17.

21 (83) 3.1.1.3.1 Tänkt målgrupp TPB väljer att beskriva sin tänkta målgrupp enligt följande: Personer med synskada Här använder TPB utfallet från frågorna i SCB:s Undersökning av Levnadsförhållanden (ULF) 4. Här finns variationer mellan män och kvinnor och stora variationer mellan olika ålderssegment. Vid åldersintervall över 74 år ökar frekvensen synskadade dramatiskt. Personer med läs- och skrivsvårigheter Det är komplicerat att fastställa hur stor denna grupp är. Ett skäl är att personer kan ha dessa svårigheter i större eller mindre omfattning. Var gränsen sätts avgör förstås storleken på denna grupp. Det finns vidare olika uppfattningar om frekvensvariationer beroende på ålder och kön. I aktuell forskning anges att 5 % av befolkningen har läs- och skrivsvårigheter i en sådan omfattning att det utgör ett tydligt funktionshinder. TPB väljer därför att tills vidare använda den siffran för att beskriva den tänkta målgruppens storlek. Oenigheten kring om det förekommer signifikanta variationer knutna till ålder och kön gör att TPB tills vidare tillämpar siffran 5 % över alla åldersintervall och för både män och kvinnor. TPB är väl medveten om att det finns många olika uppfattningar om storleken på denna grupp. Det är därför viktigt att följa forskningen inom området och föra en dialog med intresseorganisationer och myndigheter kring storlek och sammansättning inom denna grupp. Övriga grupper Utöver dessa båda grupper läggs också en grupp som innehåller personer med funktionshinder som också behöver anpassningar av litterära verk för att kunna ta del av dem. Denna grupp innehåller ett stort antal olika funktionshinder. Även här kan personer ha dessa funktionshinder i större eller mindre omfattning. TPB bedömer därför att det är omöjligt att storleksuppskatta hur många individer inom dessa olika grupper som tillhör myndighetens målgrupp. 4 Resultaten från frågan "Kan du utan svårighet läsa vanlig text i dagstidning (med eller utan glasögon)?" har använts. De personer som svarat nej på den frågan bedömer TPB har ett funktionshinder som gör att de behöver en talbok eller annan anpassning av det litterära verket för att kunna ta del av det.

22 (83) TPB är medveten om att ett stort antal individer med funktionshinder inom dessa grupper tillhör TPB:s samlade målgrupp. I det fortsatta arbetet är det precis som tidigare TPB:s mål att nå HELA sin målgrupp. Andelar av stora målgruppen - totalt 550 000 personer Antal individer i stora målgruppen per åldersintervall 70 000 22% 60 000 Personer med synskada Personer med läs- och skrivsvårigheter Antal 50 000 40 000 30 000 20 000 Personer med synskada Personer med läs- och skrivsvårigheter 10 000 78% 0 5-15 16-24 25-34 35-44 45-54 55-64 65-74 75-84 85- Åldersintervall Figur 1 Inom den dominerande delen av målgruppen utgör personer med synskada 22 % och personer med läs- och skrivsvårigheter 78 %. Det finns inga stora variationer mellan könen inom den. Vid en ålderintervallsuppdelning kombinerad med uppdelning på funktionshinder framträder tydligt hur gruppen personer med läs- och skrivsvårigheter är helt dominerande i åldrarna upp till och med 74 år. Gruppen personer med synskada blir stor och så småningom dominerande först i de höga ålderintervallen. 3.1.1.4 Resultat den tänkta målgruppens utnyttjande av TPB:s produkter TPB genomförde under november/december 2007 en enkät i syfte att undersöka vilka som lånar talböcker. Enkäten riktades till 100 folkbibliotek varav 74 svarade. Enkäten vände sig till talboksansvariga på biblioteken som ombads uppskatta hur låntagargruppen var sammansatt. Det finns ingen tillgänglig statistik på detta, uppskattningar utgör den nu enda kända metoden att få en bild av talbokslåntagarna. Enkätresultaten visar att cirka 85 % av talbokslåntagarna tillhör någon av grupperna personer med synskada eller personer med läs- och skrivsvårigheter. 15 % tillhör gruppen Övriga. Som förväntat visar det sig vara en mycket heterogen grupp.

23 (83) Målgruppen Enkätsvar 22% 15% x 20% 65% 78% Personer med synskada Personer med läs- och skrivsvårigheter Övriga Figur 2 Som synes finns ett nästan omvänt 80-20-förhållande mellan den tänkta målgruppen och det faktiska utfallet i den genomförda enkäten. Personer med läs- och skrivsvårigheter utgör nästan 80 % av den tänkta målgruppen medan de utgör 20 % av de faktiska talbokslåntagarna. Gruppen personer med synskada utgör 22 % av den tänkta målgruppen medan de utgör 65 % av de faktiska talbokslåntagarna. En jämförelse mellan tänkt målgrupp och faktiskt utfall uppdelad i några olika åldersegment och i olika funktionshinder ger även den intressant information. Ålder 5 till 19 år 20 till 64 år 65 år och äldre Målgrupp Enkät Målgrupp Enkät Målgrupp Enkät Personer med synskada 1 % 3 % 4 % 13 % 17 % 49 % Personer med läs- och skrivsvårigheter 15 % 12 % 48 % 6 % 14 % 2 % Övriga 2 % 5 % 8 % Summa 16 % 17 % 53 % 24 % 32 % 59 % Figur 3 Beskrivning av målgrupp uppdelad i funktionshinder och ålderssegment jämförd med utfallet från den genomförda enkäten med samma indelning av svaren. Som synes finns en god överensstämmelse mellan målgruppens storlek och dess nyttjande av TPB:s talböcker i det lägsta åldersintervallet. I segmentet 20 till 64 år utgör personer med läs- och skrivsvårigheter 48 % av den tänkta målgruppen medan samma grupp utgör enbart 6 % av talbokslåntagarna. Det närmast spegelvända förhållandet råder i segmentet 65 år och äldre där 17 % av den tänkta målgruppen är personer med synskada medan samma grupp utgör hälften av landets talbokslåntagare. I den genomförda enkäten undersöktes också sammansättningen av gruppen Övriga. För att inte styra svaren har biblioteken fritt fått svara på frågan vilka funktionshinder som återfinns inom denna grupp. Bland svaren från de 74 biblioteken återfinns ett 30-tal olika funktionshinder varav de vanligaste är:

24 (83) Funktionshinder Antal bibliotek som listat funktionshindret Utvecklingsstörning 24 Rörelsehinder 23 Afasi 20 Reumatism 15 MS 13 Ålderssvaghet 12 Stroke 8 Figur 4 De vanligaste funktionshindren inom gruppen Övriga enligt svar på enkät från TPB till folkbibliotek vintern 2007. 3.1.1.5 Slutsatser Trots att det är svårt att hitta en definition av TPB:s målgrupp som helt harmoniserar med skrivningarna i upphovsrättslagen 17 är det nödvändigt att försöka. De resultat som framkommit i TPB:s analys av målgruppen tillsammans med resultaten från den tänkta målgruppens utnyttjande av TPB:s produkter ger mycket väsentlig information om nuläget. Med detta sagt är det nödvändigt att TPB har en öppen attityd till omvärlden i fråga om hur man bör definiera begreppet funktionshinder och därmed sin målgrupp. TPB:s definition av sin målgrupp bygger bland annat på myndighetens aktuella tolkning av begreppet funktionshinder. Dessutom, för 35 år sedan deinierades målgruppen annorlunda än den ovan presenterade och det förefaller sannolikt att synsätt, värderingar och kunskap i samhället kommer att förändras på ett sätt som gör att den ser annorlunda ut framåt i tiden. 3.1.2 Icke upphovsrättsskyddat material /samhällsinformation Det upphovsrättsskyddade material TPB arbetar med är skönlitteratur och facklitteratur. Det finns dock ytterligare mycket stora mängder information som inte är upphovsrättsskyddad och som inte faller inom kategorin offentliggjorda litterära verk. Att tillgängliggöra den informationen är viktigt och arbetet med detta i många fall synnerligen eftersatt. Det finns stora mängder av information som INTE är upphovsrättsskyddad, finansierat av offentliga medel, ofta nödvändig för att kunna nå demokratisk delaktighet i samhället och som inte är tillgängliggjord. Hur kan t ex en synskadad person få del av Statens Offentliga Utredningar? Eller en proposition? Hur får en dyslektiker del av Socialstyrelsens rapporter? Idag är svaret oftast: Det får de inte.

25 (83) 3.1.2.1 Tillgänglig information På regeringens hemsida i samband presentationen av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken och att alla samhällssektorer berörs av den, talas om tillgänglighet och specifikt om informationstillgänglighet. Man kan läsa följande: Handikapperspektivet ryms således inom hela det politiska fältet och ska genomsyra alla samhällssektorer. Handikapperspektivet ska vara en självklar del av den ordinarie verksamheten. Lokaler, verksamhet och information ska vara tillgängliga för alla, oavsett om en person har funktionsnedsättning eller inte. Staten ska föregå med gott exempel. Alla statliga myndigheter har ansvar för att handikapperspektivet införlivas inom sina politikområden. http://www.regeringen.se/sb/d/3107/a/18485 Ambitionen är lovvärd, men planen är på väg att haverera om man har som mål att information ska vara tillgänglig 2010, vilket är den nationella handlingsplanens målår. Det räcker med att titta på regeringens eller statliga myndigheters hemsidor för att se den stora mängd information som finns att hämta som (främst) PDF-filer, men inte i form av navigerbart ljud. 3.1.2.2 TPB:s roll och ansvar TPB har ett myndighetsansvar vad gäller anpassning av skön- och facklitteratur. Vad gäller annan information som produceras av exempelvis statliga organ som regering eller statliga myndigheter vilar ansvaret för att göra informationen tillgänglig på den aktuella myndigheten. I Från patient till medborgare nationell handlingsplan för handikappolitiken proposition 1999-2000:79 uttrycks detta enligt följande på sidan 16: En av de grundläggande principerna inom svensk handikappolitik är den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Den innebär att varje sektor i samhället skall utforma och bedriva sin verksamhet så att den blir tillgänglig för alla medborgare, inklusive personer med funktionshinder. Kostnaderna och de nödvändiga anpassningsåtgärderna skall finansieras inom den ordinarie verksamheten. TPB:s ser här en ny roll för myndigheten. TPB har mångårig erfarenhet av att anpassa information och är ett i sammanhanget värdefullt kompetenscenter. Vidare har TPB en produktionsapparat med svensk talsyntes av hög kvalitet som på olika sätt kan tas i bruk för att kostnadseffektivt anpassa samhällsinformation. Handisam är den statliga myndighet som har regeringens uppdrag att samordna och driva på i svensk handikappolitik. Samverkan mellan Handisam och TPB inom området tillgänglig information är en naturlig väg fram. Regeringen har utsett 14 myndigheter till sektorsmyndigheter med särskilt ansvar för att driva igenom handikappolitiken inom sina respektive samhällsområden. Det kan vara naturligt att vända sig till dessa inledningsvis. Exakt utformning av det stöd TPB kan erbjuda ska inte formuleras här. Det intressanta är att TPB kan medverka till att mycket stora mängder

26 (83) samhällsinformation görs tillgänglig. Viktigt är att detta görs i samråd med Ekonomistyrningsverket och Konkurrensverket och på ett sådant sätt att det stimulerar kommersiella aktörer att etablera sig på marknaden. Preliminära kontakter med ESV och KKV ger vid handen att det är fullt genomförbart. 3.1.2.3 Begreppet målgrupp i detta sammanhang relevans? Har begreppet målgrupp i detta sammanhang någon relevans? Egentligen inte. Som framgår av citatet ovan från den nationella handlingsplanen för handikappolitiken finns ett generellt ansvar för olika sektorer inom samhället att verksamheter ska utformas på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för alla medborgare. Därmed också information. Det kan räcka med att konstatera att i avsaknad av anpassningar av sådan information är en stor del av befolkningen utestängd från informationen som de rätteligen borde kunna ta del av. För TPB:s del kan man däremot tala om en målgrupp för rådgivning kring anpassning av samhällsinformation. Här är det inte produkter som avses utan istället tjänsten att tillhandahålla kompetens för andra som vill anpassa och tillgängliggöra sin information. Inledningsvis bör TPB se andra aktörer inom den offentliga samhällssektorn som sin primära målgrupp för denna tjänst. 3.2 Kartläggning av nuvarande utbud av anpassade medier Sammanfattning Anpassade medier framställs för personer med läshinder. Ansvaret för verksamheten ligger på olika nivåer och på flera aktörer inom samma nivå. Ansvaret för dagstidningar, tidskrifter, läromedel och skönlitteratur är uppdelat på fyra olika statliga aktörer: TTN, Kulturrådet, SIT och TPB. Landsting och kommuner producerar regionala och lokala taltidningar, universitet och högskolor anpassar studiematerial och kommunala inläsningstjänster bistår enskilda individer. Teknikutveckling har gjort att gränsen mellan anpassade och vanliga medier suddats ut något, även personer utan läshinder konsumerar information och underhållning som ljud. Målsättningen för denna kartläggning har varit att göra en översiktlig beskrivning av det utbud av anpassade medier i Sverige som kan komma på fråga när man diskuterar distributionssystem och tjänster till målgruppen personer med läshinder. De kategorier som har utgjort huvudfokus är dagstidningar, böcker via bibliotekslån, läns- och kommuntaltidningar och läromedel. 3.2.1 Begreppet anpassade medier Begreppet anpassade medier används i denna rapport som ett samlingsnamn för de medier som i produktions-, distributions- eller konsumtionsledet anpassas/omvandlas

för att kunna läsas av personer med läshinder. De vanligast förekommande formaten för anpassade medier beskrivs närmare i avsnitt 3.4.1. 27 (83) I de flesta fall produceras anpassade medier genom offentligt finansierad verksamhet, men inte alltid bl.a. vissa bokförlag har börjat publicera anpassade versioner på kommersiell basis. Gränserna mellan anpassade medier och vanliga medier håller på att suddas ut genom den digitala revolutionen. Digitala ljudböcker är ett exempel på detta. Begreppet anpassade medier kan alltså på längre sikt komma att bli överflödigt. 3.2.2 Översikt nuvarande utbud av anpassade medier samt huvudmannaansvar Tabellen på nästa sida visar en översikt av det nuvarande utbudet av anpassade medier som finns i Sverige.

28 (83) Tabell 1. Översikt nuvarande utbud av anpassade medier samt huvudmannaansvar Typ av publikation Vem Ungefärlig kostnad 2006 ansvarar/finansierar? 100 dagstidningar (ca 25000 tidningsutgåvor per år) Det finns tre varianter Radiotidningar RATS-tidningar i e- textformat Kassett- och cdtidningar Taltidningsnämnden och dagstidningsföretagen ca 100 mkr schablonersättning för produktion och distribution av radio-, cd-, och kassettidningar 6,4 mkr för RATStidningar 10,8 mkr i engångskostnad för utbyte av gamla mottagare (totalt 25 mkr 2006-2008) Läns- och kommuntaltidningar Landstingen och kommunerna Okänd Böcker via bibliotekslån Talböcker, punktskrift och e-text Utlåning sköts av lokala bibliotek Produceras av framförallt TPB (ca 3000 titlar per år), BTJ (ca 300 titlar per år) och ILAB (okänt antal) Läromedel för elever i grundskola och gymnasium Studiematerial för universitets- och högskolestuderande Inlästa tidskrifter (Kulturrådet kassettstödet ) Inläsningstjänst på kommunbibliotek TPB, länsbiblioteken, universitets- och högskolebiblioteken och kommunbiblioteken Specialpedagogiska institutet, ILAB, kommuner Universiteten och högskolorna Kulturrådet, tidskriftsförlagen Kommunerna TPB producerar och tillgängliggör talböcker till en kostnad av ca 80 miljoner kr per år. Till detta bör även läggas den kostnad för nya talböcker som biblioteken i Sverige köper in från BTJ. Landsting (syncentraler) och kommuner (bibliotek) är medansvariga för finansiering av DAISYspelare Okänd Okänd 0,350 mkr i produktionsstöd Okänd

29 (83) 3.2.3 Dagstidningar Mer än 2/3 av landets dagstidningar ges ut som taltidningar vilket ur ett internationellt perspektiv är unikt ur tillgänglighetssynpunkt. Verksamheten med produktion av dagstaltidningar är organiserad på ett annorlunda sätt jämfört med produktionen av talböcker. Grundprincipen är att Taltidningsnämnden (TTN) fördelar ett ekonomiskt produktionsstöd till dagstidningsföretagen som själva ansvarar för produktionen av taltidningarna. Överenskommelsen mellan tidningarna och TTN är att produktionsstödet endast får användas till taltidningsverksamheten och att denna riktas till målgruppen personer med läshinder. De dagstidningar som ger ut en talad version av sin tidning kan söka stöd från TTN. Stödet fördelas till tidningsföretag för utgivning av taltidningar men också för anskaffning av taltidningsmottagare, teknikutveckling samt service och underhåll av mottagarna. Vid utgången av 2007 utgavs sammanlagt 98 taltidningar, fördelade enligt följande: Typ av taltidning Antal tidningar Radiotidning 67 Kassettidning 10 CD-tidning 6 RATS-tidning 19 Summa 100 5 Stödet till radio- och kassettidningar uppgick under 2006 till 134,1 miljoner kronor varav 10 mkr är engångskostnad för utbyte av radiotidningsmottagare. Sett över en femårsperiod är det totala antalet taltidningar som ges ut ungefär konstant. Antalet RATS-tidningar är relativt konstant sedan 2004. 5 Fyra av taltidningarna ges ut i två olika former

30 (83) Antalet taltidningsabonnemang uppgick i oktober 2007 till 8549, fördelade enligt följande: Typ av taltidning Antal abonnenter Andel av abonnenterna Radiotidning 7 161 83,8% Kassettidning 365 4,2 % CD-tidning 205 2,4 % RATS-tidning 818 9,6 % Summa 8549 100 % Utvecklingen av antalet abonnenter 2003-2008 har minskat för att sedan vända uppåt under 2007. Skälet till ökningen antas av TTN bero på de nya mottagarna som introducerats under 2006-2007. Antal taltidningsabonnenter 2003-2008 9200 9000 8800 8600 8400 8200 8000 7800 7600 9024 8978 8537 8415 8206 8131 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 5 Antal abonnenter av taltidningar under 2003-2007 Målgruppen för taltidningar och TTN:s verksamhet presenteras bland annat i regleringsbrevet för TTN för 2006: Målet är att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade, sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tidning samt afatiker och dyslektiker. Könsfördelningen bland abonnenterna är totalt sett relativt jämn, även om RATSabonnenterna till större delen utgörs av män. I övrigt är kunskapen hos TTN om hur abonnentgruppen ser ut begränsad. Taltidningsnämnden (TTN) presenterar ingen ytterligare information om sina abonnenter avseende exempelvis ålder eller typ av läshinder.