Projektarbete på kursen Fysik för C & D (FAFF25)

Projektarbete på kursen Fysik för C & D (FAFF25) Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Ur kursplanen för FAFF25 3. Projektets utformning 4. Det skriftliga arbetet 5. Den muntliga presentationen 1. Inledning Som en del av kursen Fysik för C & D ska ett projekt utföras motsvarande ca 2 veckors arbete. Projektförslag kommer att delas ut från avdelningarna Matematisk Fysik, Kärnfysik och Förbränningsfysik. Detta häfte klargör förutsättningarna för projektet avseende utformning och bedömning. Projektet liksom den övriga kursen utgår från kursplanen som i delar återges nedan. 2. Ur kursplanen för FAFF25 Syfte Syftet med kursen är att ge grundläggande kunskaper i termodynamik och ge en introduktion till fotonik inkluderande optik och signalöverföring med ljus och radiovågor. Förståelse inom dessa områden är central för begreppsbildningen inom aktuella teknikområden. Kursen ska också ge träning i problemlösning, modelltänkande, experimentellt arbete samt skriftlig och muntlig kommunikation. Kursen avser även att, genom projektarbete, stimulera studenten till reflektion över hur kursinnehållet relaterar till fysikaliska vardagsfenomen med relevans för begreppet hållbar utveckling. Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna analysera problemställningar samt utföra och tolka beräkningar inom områdena grundläggande termodynamik och fotonik förstå koppling mellan termodynamik och problemställningar som är relevanta för hållbar utveckling förstå hur fotoniken tillämpas inom områdena signalöverföring och kommunikation Färdighet och förmåga För godkänd kurs skall studenten kunna utnyttja och tolka de fysikaliska modeller som används inom grundläggande termodynamik och fotonik kunna genomföra ett projekt där kunskaper inom termodynamik tillämpas på en konkret problemställning relevant för hållbar utveckling ha färdighet att hantera enkla optiska system, detektorer och ljuskällor kunna skriva en strukturerad laborations- eller projektrapport i vilken t.ex. experimentella data presenteras och analyseras ha förmåga att muntligen presentera ett större projekt inför ett auditorium Värderingsförmåga och förhållningssätt För godkänd kurs skall studenten på egen hand, t.ex. på Internet, kunna söka och använda relevant information inom fysikaliska vardagsfenomen med relevans för begreppet hållbar utveckling förmå värdera de experimentella metoder som används i kursen ha en förbättrad förmåga att bedöma fysikaliska modellers tillämpbarhet och begränsningar inom kursens område 1

3. Projektets utformning Varje student ska utföra ett projekt som motsvarar ca 2 veckors arbete. Arbetet ska utföras i grupper om tre studenter. Förslag på projektuppgifter ges från avdelningarna Kärnfysik, Matematisk fysik och Förbränningsfysik, inom områdena klimatfysik, termodynamik respektive förbränning. Varje studentgrupp kommer att ha en mentor som kommer att följa gruppen fram till projektets slut. Det är viktigt att ni utnyttjar mentorn på ett effektivt sätt för att nå ett bra resultat. Mentorn kommer att fungera som bollplank för era idéer. Tre projektmöten med mentorn bör planeras in. Det kan vara lämpligt att planera ett möte första veckan, nästa ungefär mitt i projektperioden och ett sista möte strax före den muntliga redovisningen. Det är obligatorisk närvaro vid dessa möten. Gör redan tidigt en planering och disposition för arbetet och rådgör med mentorn. Projektarbetet ska leda till en skriftlig rapport samt en muntlig presentation. 4. Det skriftliga arbetet Arbetet med den skriftliga rapporten pågår under 4-5 veckor i Lp VT 1. Inlämning ska ske vid det sista mötet med mentorn. Vid detta tillfälle ska gruppen även kunna visa ett utkast till muntlig presentation. Den skriftliga rapporten ska ha omfattningen 15000-25000 tecken och lämnas in elektroniskt, antingen som MS-Word- eller pdf-fil. Bedömningsgrunder För att bli godkänd ska det skriftliga arbetet ha ett innehåll som är baserat på naturvetenskaplig grund ha ett språk som är tydligt avseende sitt tekniska innehåll ha en klar koppling till kursen ha anknytning till hållbar utveckling vara skrivet på ett sådant sätt att man enkelt kan skilja på vad som är återgivet från referenser och vad som är egna åsikter ha tillräcklig omfattning för att motsvara ca 2 veckors arbete ha en god struktur avseende innehåll, bl.a. en inledning som beskriver frågeställningar/syften samt sammanfattning/slutsatser ha en god språklig behandling utnyttja referenser på ett genomtänkt och korrekt sätt ha en textmassa som har sitt ursprung i egna tankegångar och formuleringar, dvs plagiat av andras texter får inte förekomma. Skrivtips Här kommer lite tips på vägen för att åstadkomma en tydlig och bra rapport. 1. Planera skrivandet Gör en disposition för rapporten. Tänk igenom vilka kapitel som är lämpliga. Gör noteringar om vad du planerar att skriva om i varje kapitel och underkapitel. Diskutera idéerna med din mentor. Fundera på vilka avgränsningar som bör göras för att inte rapporten ska bli för omfattande. 2

2. Vem skriver du för? Det är mycket viktigt att du vet vem du skriver rapporten för så att du kan anpassa nivån för texten. För detta arbete skriver du för studenter i slutet av utbildningen på ett ingenjörsprogram, alltså inte direkt för de som har gått den här kursen. 3. Innehåll och disposition Det är viktigt att rubriken matchar innehållet i arbetet. Inled med en innehållsförteckning. Tänk på att inledningsvis beskriva syftet med rapporten och de frågeställningar du vill besvara. Introducera den kunskap som finns inom området. Beroende på arbetets utformning kan man behöva beskriva de metoder man använt och motivera dem. I tillämpliga fall presenteras data som också analyseras. Resultaten presenteras och diskuteras. Arbetet sammanfattas och slutsatser dras. Vilka framtidsvisioner finns? Var noga med att skilja på vad som är information som hämtats från andra källor och vad som är eget tyckande. Det är mycket viktigt att ange de källor man hämtar information från och det gör man lämpligen i ett kapitel benämnt referenser. Referenserna ska vara kopplade till texten. (Det finns ett separat avsnitt i detta dokument om referenser.) I ett appendix kan man presentera omfattande beskrivningar som tar för mycket utrymme i den ordinarie texten. Till exempel kan man här redovisa teoretiska beräkningar som är av intresse för ett begränsat antal personer, och programkoder. 4. Typografi Det är viktigt att en text ser snygg ut. Det finns en del allmänna regler som man kan följa. De som angivits här är i enlighet med det som Gertrud Pettersson, Institutionen för Nordiska språk, anser är bra. Använd fontstorlek 11-12 med ett lämpligt typsnitt, t.ex. Times New Roman. Antal tecken bör vara 65-70 per rad. Marginalerna (vänster och höger) bör vara lika, ca 3.5 cm. Marginalerna (övre och undre) bör vara lika, ca 2.5 cm. Avståndet mellan raderna bör vara fontstorlekshöjden +20%. Sidonumreringen placeras nertill. Versaler och understrykningar används sällan numera för att göra en text läsbar och snygg. I och med att vi lever i dataåldern så är det numera mycket bättre att använda sig av fetstil och kursiv text för att skapa dynamik i texten. Ett stycke ska aldrig bara bestå av en mening. Ett nytt stycke börjar antingen utan indrag men med tom rad framför eller med indrag av texten. Börja aldrig enbart med en ny rad. Använd aldrig indrag efter rubrik, tabell och figur. Om du använder indrag så bör den vara så stor att du kan placera en kub framför meningens början, se exemplet på nästa rad. Titta på kuben framför rutan. Den ger dig en uppfattning om ett lämpligt indrag. Alla symboler måste förklaras. Alla förkortningar ska förklaras första gången de används. 5. Diagram Ett diagram placeras efter avsnittet i texten där det anropas. Observera att ett diagram alltid måste anropas från texten. Det ska finnas en tydlig beskrivning av vad diagrammet visar under detsamma. 3

Det ska klart framgå vad axlarna visar och enheter måste anges. Använd om möjligt SI-enheter. Använd Pa (eller oftare MPa) för tryck istället för t.ex. bar eller torr. Temperaturer anges i K eller ºC (aldrig ºK). Värdena på y-axeln ska i normalfallet plottas från 0 till maxvärdet. Det finns naturligtvis undantag, t.ex. när man har logaritmerat skalan eller när avläsningen blir enklare av att inte plotta från noll på skalan. 6. Tabeller Tabeller kan användas när datamaterialet är för litet för att åskådliggöras i diagram, och när de exakta värdena ska presenteras. Tabellen måste ha en beskrivande text som placeras ovanför densamma. En tabell ska alltid anropas från texten. En tabell bör placeras i anslutning till det ställe i texten där den anropas. 7. Referenser Det är mycket viktigt att referera till de källor man hämtar sin information från. Det finns huvudsakligen två olika system för att skriva referenser, där vart och ett av systemen har sina fördelar och nackdelar. A. Användning av referensnummer i texten (Vancouvermodellen) I detta system får varje anropad referens i texten ett högre nummer, se följande exempel. Amerikas första kommersiella oljekälla borrades i Titusville i USA, år 1859 [1]. Informationen är hämtad från referens 1 och längst bak i ett kapitel som heter referenser står det: Referenser 1. B. Black, Petrolia, the landscape of America s first oil boom, The John Hopkins University Press, Baltimore, 2000. När sedan andra referenser läggs in i texten ges de nummer i nummerordning. B. Användning av författarnamn i texten (Harvardmodellen) Texten kan skrivas enligt följande exempel: Amerikas första kommersiella oljekälla borrades i Titusville i USA, år 1859 [Black, 2000]. I referenslistan bör det då skrivas: Referenser Black, B. Petrolia, the landscape of America s first oil boom, The John Hopkins University Press, Baltimore, 2000. När sedan andra referenser läggs in i texten leder det till att referenslistan skrivs i bokstavsordning på författarnamnet. Vid jämförelse av de två metoderna kan man säga att den första är den vanligaste i vetenskapliga skrifter. Nackdelen med den är att det kan bli ett stort extraarbete att föra in 4

nya referenser i en nästan färdig text, men moderna datorprogram har funktioner som löser detta problem. En fördel med det andra systemet är just det att det blir lätt att införa nya referenser i en text. Dessutom är det lätt att förstå vilken referens det rör sig om när man som läsare studerar texten, utan att behöva slå upp referensen i referenslistan. En nackdel kan vara att ett stort antal referenser i texten kommer att ta stort utrymme i anspråk i texten. Förutom referenser till böcker och tidskrifter hämtas allt mer information från Internet. I dessa fall är det extra viktigt att vara källkritisk. Undvik, till exempel, i möjligaste mån referenser till Wikipedia. Om en referens ges till en hemsida ska det datum anges då man hämtade informationen. Tänk också på att skriva fullständiga referenser så att den som läser verkligen ges möjlighet att hitta den om så önskas. 5. Den muntliga presentationen För den muntliga presentationen kommer varje projekt att ha 20 minuter till förfogande. Den muntliga presentationen bör vara 14-16 minuter, så att det finns tid över för frågor och byte av projektpresentation. De muntliga redovisningarna kommer att ske vid tre mini-symposium. Dessa äger rum 2/3 8-10, 4/3 10-12 samt 6/3 8-10, vilket är schemalagda tider. Förutom att närvara vid tillfället för den egna presentationen ska man även närvara vid de andra två tillfällena då projekt inom de andra två områdena redovisas. Det är alltså obligatorisk närvaro vid alla tre mini-symposierna. Vi uppmanar er att vara aktiva och ställa frågor till presentatörerna. Ett schema över redovisningar och åhörargrupper kommer att läggas ut på hemsidan. Alla som missat ett obligatoriskt åhörartillfälle måste för att bli godkända på projektarbetet göra en extrauppgift. Denna uppgift består i att läsa och skriftligt sammanfatta två stycken projektrapporter inom det ämnesområde vars presentationer man missat. Bedömningsgrunder För att bli godkänd på den muntliga presentationen ska den i allt väsentligt ha ett innehåll baserat på naturvetenskaplig grund ha ett språk som är tydligt avseende sitt tekniska innehåll ha ett innehåll med en klar koppling till kursen ha anknytning till hållbar utveckling kunna skilja på vad som är återgivet från referenser och vad som är egna åsikter ha en god struktur avseende innehåll, bl.a. en inledning som beskriver frågeställningar/syften och sammanfattning/slutsatser Dessutom ska studenten kunna förmedla sin presentation på ett trovärdigt sätt kunna svara på relevanta frågor om ämnet Självklart stärker ett bra personligt framträdande intrycket av presentationen. Det ska dock påpekas att ett svagare framförande, t.ex. på grund av problem med röst, nervositet eller dylikt, inte kan leda till ett underkännande om presentationen i övrigt uppfyller ovanstående kriterier. För att bli bra på att presentera gäller det att träna och att ta till sig kritik från andra. Här kommer några presentationstips. 5

Presentationstips Bra presentationer kommer från goda förberedelser. Träna på din presentation och klocka tiden. Det är viktigt att kunna hålla den tid man har till förfogande. Utnyttja gärna bildmaterial t.ex. en powerpointpresentation. Använd ett tydligt typsnitt, t.ex. Arial, och använd tillräcklig storlek på din text. Lägg inte in alltför mycket information på dina bilder. Information som inte används i presentationen tas bort. Om grafer används glöm inte förklara vad som visas på axlarna. När du pratar om dina bilder, utnyttja bilderna genom att peka på dem när du pratar om dem för att hjälpa åhörarna att fokusera på vad du vill ha sagt. Stå med god hållning mot publiken och skapa kontakt. Våga titta på publiken. Gör en genomtänkt inledning. Varför har ni valt att göra arbetet? Vilka frågeställningar vill ni besvara? (helst skrivet i PP:n) Avsluta med en sammanfattning eller slutsatser (helst skrivet i PP:n) Håll ett lagom tempo, prata inte för fort. Det är viktigt att visa engagemang för det man presenterar. Tänk på att om inte ens presentatören verkar intresserad av ämnet så kan man inte förvänta sig att åhörarnas intresse väcks. 6