Den samhällsomfattande posttjänsten

DATUM RAPPORTNUMMER 14 februari 2003 PTS-ER-2003:2 ISSN 1650-9862 ISSN 1650-9862 Den samhällsomfattande posttjänsten Postens brev- och logistikverksamhet 2000/01

Förord Post och telestyrelsen (PTS) skall verka för att en väl fungerande samhällsomfattande posttjänst finns tillgänglig för alla samt fortlöpande följa utvecklingen och bevaka att posttjänsten svarar mot samhällets behov. I PTS uppgift ingår också att följa prisutvecklingen och bedöma om prissättningen av den samhällsomfattande tjänsten är i enlighet med gällande prisreglering och tillståndsvillkor för Posten. De observationer som presenteras i föreliggande rapport är ett led i detta arbete. Rapporten har utarbetats av Malin Wahlquist och Eivor Westerblom vid PTS enhet för posttillsyn. Stockholm i februari 2003 Sten Selander 2

Innehåll Sammanfattning... 5 Summary... 7 1 Bakgrund och syfte... 9 1.1 Bakgrund... 9 1.2 Syfte... 9 2 PTS granskning... 11 2.1 Regler och definitioner... 11 2.2 Utgångspunkter... 12 2.3 Granskningens genomförande... 12 3 Förhållanden som påverkar marknaden och prissättningen av de samhällsomfattande posttjänsterna... 13 3.1 Branschen Brev... 13 3.1.1 Kundbeteenden och kundbehov... 13 3.1.2 Konkurrenssituationen... 14 3.2 Branschen Paket... 17 3.2.1 Kundbeteenden och kundbehov... 18 3.2.2 Konkurrenssituationen... 18 3.2.3 Postens finansiella situation... 19 3.2.4 Organisatoriska förändringar... 20 3.3 PTS analys av utvecklingen för postala tjänster... 22 4 Prisutvecklingen för de vanligaste posttjänsterna... 25 4.1 Brev... 25 4.2 Tidningar och tidskrifter... 35 4.3 Paket... 38 4.3.1 Postförskottsavgift... 39 4.3.2 Sortiment med porto... 39 5 Postens kalkylering inom logistik- och brevverksamheten... 42 5.1 Postens kalkylering inom Brevverksamheten... 43 5.1.1 Kalkylförutsättningar... 43 5.1.2 Brevets produktionskedja... 45 5.1.3 Posten Brevs kalkyldatabas KU... 46 5.1.4 Kalkylen för brevtjänster... 48 5.1.5 PTS bedömning av Postens brevkalkyl... 50 5.2 Postens kalkylering inom paketverksamheten... 55 5.2.1 Kalkylförutsättningar... 55 5.2.2 Paketets produktionskedja... 56 5.2.3 Logistikverksamhetens kalkylsystem - I/Ksystemet... 58 5.2.4 ehandel & Logistik:s pakettjänster... 59 5.2.5 PTS bedömning av Postens kalkyl för Postpaket... 60 6 PTS sammanfattande slutsatser för brev- och Paketverksamheten... 63 6.1 Kalkylförutsättningarna på kort sikt... 63 6.2 Kalkylförutsättningarna på lång sikt... 63 7 Bilagor... 65 7.1 Bilaga 1 - Postlagen... 65 7.2 Bilaga 2 - Förordning (1997:401) med instruktion för... 66 3

7.3 Bilaga 3 - Postdirektiv 97/67/EG... 66 7.4 Bilaga 4 - Postens tillståndsvillkor... 79 7.5 Bilaga 5 - UNDERRÄTTELSE OM ÖVERKLAGANDE... 91 4

Sammanfattning Denna rapport ger en övergripande beskrivning av utvecklingen på postmarknaden samt Postens prisutveckling och kostnadskalkyler. Rapporten skall ses som ett led i kunskapsuppbyggnaden inför en fördjupad granskning och analys av prissättning och kalkylmodeller. Flera omständigheter gör att Posten just nu står inför en mer än vanligt oviss framtid. Det beror bland annat på att det som uppges vara Postens mest lönsamma volymer inom administrativ kommunikation (fakturor, kontoutdrag, blanketter m.m.) minskar. Även om volymerna ökat på andra områden (t.ex. oadresserad gruppreklam och adresserad reklam) sägs detta hittills inte täcka intäktsbortfallet från den administrativa kommunikationen. Om Postens lönsamma volymer fortsätter att sjunka kommer detta, åtminstone på ett par års sikt, att leda till ökade styckkostnader för Postens olika tjänster. Det alltmer minskande antalet kassatransaktioner har tvingat Posten till en översyn av servicenätet. En annan utvecklingstendens som påverkar Posten är den ökade konkurrensen från elektroniska substitut och, företrädelsevis på logistikområdet, från konkurrerande företag. Det finansiella resultatet och soliditeten har de senaste åren legat på en otillfredsställande nivå. Ett fortsatt försämrat resultat för Posten kan medföra att priserna på posttjänsterna måste höjas. Förändringar i kvalitén av den samhällsomfattande posttjänsten kan också komma i fråga. Posten arbetar i dagsläget med utveckling av nya tjänster och kostnadseffektiva lösningar. Ett led i denna utveckling är Postens nya servicenät med partnersamarbete. Posten satsar också på nya Internetlösningar för att skicka och ta emot post. För att pressa kostnader genomför Posten en rad rationaliseringsåtgärder, bl.a. en fullständig omstrukturering av servicenätet med åtföljande personalneddragningar samt införande av nya och effektivare distributionsformer. PTS har tagit del av Postens kalkyler för de olika tjänster som erbjuds och kan konstatera att Posten har ett väl utvecklat kalkylsystem inom både Brev- och Logistikverksamheten. Kalkylerna kan härledas till årsredovisningen och är transparenta. PTS har dock inte granskat enskilda kostnadsposter som ingår i kalkylunderlaget. Enligt kalkylerna finns totalt sett en stabil lönsamhet för övernattbefordrade brev och ekonomibrev. På paketsidan råder full konkurrens och marginalerna är låga vilket är ett incitament för att utveckla nya tilläggstjänster med större lönsamhet än de traditionella pakettjänsterna. PTS har till uppgift att bedöma om Posten tillämpar kostnadsbaserad prissättning på sina tjänster och om priserna är rimliga. Ett problem i sammanhanget är att det inte finns klart utsagt på vilken nivå lönsamhetsbedömningen skall göras -enskilda tjänster, grupper av tjänster eller hela brevaffären- och heller inte vad som skall anses vara en skälig lönsamhet. PTS avser därför att verka för en ökad klarhet beträffande hur man beräknar kostnadsbaserade priser och hur en tjänst skall definieras. PTS kommer de närmaste åren att följa Postens ekonomiska utveckling och hur tjänstekvalitén påverkas av kostnadsutvecklingen inom Posten och de strukturella 5

förändringarna inom organisationen. Från konsumentsynpunkt är det enligt PTS mening viktigt att servicenivån på den samhällsomfattande posttjänsten bibehålls i hela landet. En förutsättning för detta är att den postala infrastukturen bevaras och helst utvecklas vilket också torde ha betydelse för möjligheten att bo och verka i glesbygden. PTS bedömer att en rikstäckande postal infrastruktur av god kvalitet även fortsättningsvis kommer att vara av stor betydelse för att hantera löpande informations- och varuflöden. 6

Summary This report provides a comprehensive description of developments in the postal market and also price development and cost calculations of Posten AB. The report should be regarded as a step towards accumulating information and knowledge in anticipation of an in-depth review and analyses of the pricing and calculation models. Several factors mean that Posten AB is now facing a future that is more uncertain than normal. This is the result, among other things, of a reduction in what is stated to be Posten AB s most profitable volumes within administrative communications (invoicing, account statements, standard forms, etc.). Even if volumes are increasing in other areas (e.g. unaddressed and addressed direct mail), it is claimed that this has not to date covered the loss of revenue from administrative communications. If Posten AB s profitable volumes continue to decrease, this will, at least over the next couple of years, result in increased item costs for Posten AB s various services. The constantly decreasing number of counter transactions has compelled Posten AB to review its service network. Another trend in developments that affects Posten AB is the increased competition from electronic substitutes and from, primarily in the logistics area, competing undertakings. In recent years, Posten AB s financial result and solidity has remained at an unsatisfactory level. The continued deterioration of the result for Posten AB may mean that prices for postal services must be increased. Changes in the quality of the nationwide postal services can also come into question. Posten AB is working in the current situation with the development of new services and cost-effective solutions. Posten AB s new service network with partner cooperation represents one step in this development. Posten AB is also devoting resources for new Internet solutions for sending and receiving post. In order to push costs down, Posten AB is implementing a number of rationalisation measures, including a complete restructuring of the service network with accompanying downsizing of personnel and the introduction of new and more efficient forms of distribution. PTS has studied Posten AB s calculations for the various services offered and concludes that Posten AB has an advanced calculation system within both letter and logistics operations. The calculations can be traced to the annual report and are transparent. However, PTS has not reviewed individual cost items included in the calculation base. According to the calculations, there is overall stable profitability for priority letters and economy letters. On the parcels side there is full competition and margins are low, which is an incentive for the development of new supplementary services with greater profitability than the traditional parcel services. One of PTS s tasks is to assess whether Posten AB applies cost-based pricing for its services and whether their prices are reasonable. One problem in this context is that it has not been explicitly stated at what level the profitability assessment is to be conducted - individual services, groups of services or the entire letter business - and nor is it stated what should be deemed to constitute reasonable profitability. 7

PTS therefore intends to work to establish increased clarity regarding how costbased prices are computed and how a service should be defined. Over the forthcoming years, PTS will monitor the financial development of Posten AB and how the service quality is affected by cost developments within Posten AB and the structural changes within the organisation. In the view of PTS, it is important from the consumer perspective that the service level of the nationwide postal services is retained throughout Sweden. A precondition for ensuring this is that the postal infrastructure is preserved and preferably developed, which will probably be of importance for the possibility to live and operate in sparsely populated areas. PTS considers that a nationwide postal infrastructure of good quality will also be of great importance for dealing with ongoing information and product flows in the future. 8

1 Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund 1.1.1.1.1 PTS uppdrag/eu-direktivet I enlighet med Postlagen (se bilaga 1 för tillämpliga paragrafer) har Post- och telestyrelsen (PTS) uppdraget att granska att Posten AB:s verksamhet följer EG:s postdirektivs (97/67/EG) krav på den s.k. samhällsomfattande posttjänsten. Av lagstiftningen framgår bland annat att priserna för de av Postens tjänster som anses vara samhällsomfattande ska grunda sig på kostnaderna och enligt villkoren för Postens tillstånd för att bedriva postverksamhet ska redovisningen av kostnaderna vara verifierbar av tillsynsmyndigheten. Detta behandlas i kapitel 3 och 5 i förevarande rapport. I Förordning med instruktion för PTS (se bilaga 1 för tillämpliga paragrafer) ges PTS ett sektorsansvar för postområdet. Det innebär att PTS har en aktiv roll i utvecklingen av de samhällsomfattande tjänsterna. Myndigheten ska fortlöpande följa denna utveckling och bevaka att posttjänsten och kassatjänsten motsvarar samhällets behov. Se PTS rapport Service och konkurrens rapportnummer PTS-ER 2002:13, 30 maj 2002. I sektorsansvaret ingår också att följa prisutvecklingen för posttjänster. Prisutvecklingen för några av de vanligaste tjänsterna beskrivs i kapitel 4. Dessutom ska PTS enligt Postförordningen (1993:1709) övervaka efterlevnaden av det pristak som finns för vissa brevtjänster. Förutsättningarna för detta pristak granskades nyligen på regeringens uppdrag och redovisades i PTS rapport; Uppföljning och utvärdering av prisregleringen på vissa posttjänster (rapportnummer PTS-ER-2002:7) 27 februari 2002. Tidigare granskning av Postens kalkyler redovisades i PTS rapport Kostnadsgrundade priser för den samhällsomfattande tjänsten (Hk 98-17816). Nu genomförs genomgripande förändringar av Postens organisation, från sex renodlade affärsområden till en beställarorganisation. Sex affärsenheter inom verksamhetsgrenen Meddelanden och logistik har i den nya organisationen produktansvar för tjänster som tillsammans produceras i en rikstäckande organisation av sorteringsterminaler och transporter, kallad Produktion och en lokal utdelnings- och inlämningsorganisation som kallas Servicenätet. 1.2 Syfte Mot bakgrund av de genomgripande förändringar som Posten genomgår har PTS som underlag för kommande granskningar av Postens kalkyler bedömt det angeläget 9

- att ge en aktuell beskrivning av förhållanden som påverkar postmarknaden och prissättningen av de samhällsomfattande posttjänsterna, - att redogöra för prisutvecklingen för de samhällsomfattande tjänsterna, - att med den tidigare rapporten om kostnadsbaserade priser för de samhällsomfattande posttjänsterna som utgångspunkt göra en genomgång av kalkylerna inför de förändringar som nu genomförs och därvid pröva förutsättningarna för att härleda uppgifterna i kalkylerna för år 2000 bakåt till bokslut och årsredovisning, - att beskriva de åtgärder, inte minst med inriktning på organisation och verksamhetsutveckling, som Posten vidtagit för att möta aktuella omvärldsförändringar, - att översiktligt beskriva hur kalkylförutsättningarna påverkas av förändringarna i Postens organisation m.m. Gemensamt för de uppgifter PTS har på postområdet är att de kräver en god förståelse för de speciella förutsättningar som råder på postmarknaden. Tidigare år har PTS granskat kostnadskalkyler för vissa brevtjänster. Postens verksamhet är komplex och sammansatt och andelen ej volymrörliga kostnader är hög. I årets granskning, som avser tiden fram t.o.m. år 2000, har PTS anlagt en helhetssyn för att bättre beskriva hur Postens olika verksamhetsgrenar hänger ihop. PTS har granskat kalkylsystem och kalkylunderlag för vissa av Postens brev- och pakettjänster. PTS har inom Postens kalkylering identifierat och analyserat ett antal områden av speciellt intresse som kommer att utgöra grunden för kommande års granskningar. I årets rapportering behandlas inte enbart kalkylering inom brev- och logistikverksamheten samt prisutvecklingen utan också omvärldsförändringar som t. ex konkurrenssituation och ändrade kundbeteenden som påverkar Postens förutsättningar att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten. Redovisningen bygger i huvudsak på uppgifter från Posten AB om inte annat anges. 10

2 PTS granskning 2.1 Regler och definitioner Den samhällsomfattande posttjänsten regleras i 1 Postlagen. Där anges att tjänsten innebär att alla skall kunna ta emot brev och andra adresserade försändelser som väger högst 20 kg. Det innebär att även tidningar, tidskrifter, kataloger, böcker reklamförsändelser och dylikt omfattas och inom den angivna viktgränsen även paket. Tjänsten skall vara av god kvalitet och det skall finnas en möjlighet för alla att få sådana försändelser befordrade till rimliga priser. Enstaka försändelser skall dessutom befordras till enhetliga priser och det skall vara möjligt att försäkra försändelser samt få kvitto från mottagaren på att en försändelse har tagits emot. Postlagen innehåller inte någon närmare precisering av den samhällsomfattande tjänstens innehåll eller utformning. Någon exakt koppling till Postens sortiment av brev- och pakettjänster finns alltså inte. Postlagen innehåller heller inte någon definition av begreppet enstaka försändelser utan gör endast åtskillnad mellan enstaka försändelser och, vilket framgår av förarbetena, större mängd post. Kravet på enhetliga priser hindrar emellertid inte en differentierad prissättning för olika typer av en enstaka brevtjänster för vilka det finns en differentierad kostnadsbild. En tjänst som innebär t.ex. lokal befordran till en lägre kostnad kan således erbjudas till ett lägre pris förutsatt att tjänsten erbjuds till samtliga kunder, i hela landet, som uppfyller villkoren för tjänsten. Betydelsen av enhetliga priser beskrivs utförligare i PTS rapport Service och konkurrens 2002 (PTS-ER-2002:7). PTS avser att rikta särskild uppmärksamhet mot tillämpningen av bestämmelserna rörande enhetliga priser för den samhällsomfattande posttjänsten i kommande års granskning. Av postlagen och EG:s postdirektiv framgår att de tjänster som ingår i den samhällsomfattande posttjänsten skall ha priser som grundar sig på kostnaderna. Ändamålet med lagstiftningen är att skapa förutsättningar för att kunna genomlysa det marknadsdominerande företagets (Postens) priser och kostnader och därigenom ge underlag för bedömningar om korssubventioneringar eller otillåtna prisdifferentieringar förekommer. Fortfarande finns det kundgrupper som saknar alternativ till att använda Posten som distributör av vissa brevförsändelser. Dessa kunder skyddas mot orimligt höga priser genom ett pristak, vilket regleras i postförordningen. PTS har dessutom ett särskilt uppdrag att följa prisutvecklingen när det gäller den rikstäckande distributionen av tidskrifter och andra medlems- och facktidningar med möjlighet för myndigheten att lämna förslag till regeringen om prisreglerande åtgärder. 11

2.2 Utgångspunkter Postmarknaden både inom Sverige och internationellt står inför omfattande förändringar. Teknisk utveckling, globalisering och ökad konkurrens påverkar såväl utbudet som efterfrågan på traditionella posttjänster. Ett viktigt mål för PTS är att bevaka att den samhällsomfattande posttjänsten motsvarar samhällets behov. Ur ett regleringsperspektiv finns det flera skäl att studera marknadsutvecklingen: 1. Utvecklingen på marknaden kan påverka Postens förutsättningar att uppfylla de krav som lagstiftningen och tillsynsmyndigheten ställer på tjänsteutbud och kvalitet. 2. Ändrade konsumtionsmönster kan leda till att vissa tjänster som omfattas av ett lagstadgat krav på tillhandahållande inte längre efterfrågas i samma utsträckning medan nya tjänster som kanske borde vara allmänt tillgängliga enbart tillhandahålls vissa konsumentgrupper. För att möta förändringarna på postmarknaden omstrukturerar Posten sin verksamhet. Både den yttre organisationen samt den interna styrningen förändras vilket påverkar kalkyleringen i brev- och paketverksamheten. Kalkylunderlaget för 2000 är det sista som speglar den gamla strukturen. Därför ligger tyngdpunkten i årets granskning på att beskriva de förändringar som görs för att på så sätt skapa en brygga från den gamla strukturen över till den nya. I kommande kapitel beskrivs den situation Posten befinner sig i idag samt förändringar på konkurrens- och kundsidan. Avslutningsvis görs en översiktlig analys av vilken påverkan förändringarna kan få på förutsättningarna att tillhandahålla den samhällsomfattande posttjänsten. 2.3 Granskningens genomförande Underlag för granskningen har varit Postens årsredovisning, kalkylunderlag för frimärkta och frankostämplade brevtjänster samt för postpaket. Därutöver har intervjuer genomförts med kalkylansvariga personer inom Postens affärsenheter Administrativ kommunikation och ehandel & Logistik. Posten har beretts tillfälle att sakgranska och lämna synpunkter på utkast till denna rapport. 12

3 Förhållanden som påverkar marknaden och prissättningen av de samhällsomfattande posttjänsterna PTS kommentarer: - Sjunkande volymer och ändrad produktmix påverkar Postens lönsamhet. - Fortsatt försämrad lönsamhet kan komma att påverka servicenivåerna t. ex. förändra synen på övernattbefordran och leda till ökad prisdifferentiering. - PTS kommer att noga följa hur kvalitén påverkas av Postens ekonomiska utveckling och de omstruktureringar som sker i Postens verksamhet. 3.1 Branschen Brev På ett övergripande plan har utvecklingen av elektroniska tjänster varit styrande för branschutvecklingen på brevsidan under de senaste tio åren. Denna utveckling har både påverkat kundernas behov av kommunikationstjänster och utökat möjligheterna att förmedla meddelanden på olika sätt. Den elektroniska och marknadsmässiga utvecklingen har ökat konkurrensen när det gäller såväl priser som förmedlingshastigheten för tjänsterna. Därtill har den ökade administrativa och tekniska integrationen ökat kraven på säkerhet. 3.1.1 Kundbeteenden och kundbehov Mängden kommunikation i samhället ökar kontinuerligt. Sätten vi kommunicerar med varandra på förändras dock över tiden. Postmängderna har hittills visat sig vara relativt konjunkturokänsliga men många kunder ställer andra krav än tidigare på hur Postens tjänster är utformade. Denna utveckling beror delvis på att det numera finns konkurrenter till Posten men också på en allt större datamognad hos befolkningen, exempelvis använder sig konsumenterna i allt högre grad av Internet för att göra beställningar, inköp och bankärenden. Till viss del genererar användningen av Internet en större mängd post i form av bekräftelser och kontoutdrag men å andra sidan väljer konsumenterna i högre utsträckning alternativ till traditionell postkommunikation som t.ex. SMS och e- post. De möjligheter IT-samhället erbjuder bland annat när det gäller ökad tillgänglighet till bl.a. myndigheter och banker via dator hemifrån eller från arbetsplatsen - oavsett tidpunkt på dygnet - kan också komma att leda till minskade postmängder. 13

Privatpersoner producerar i egenskap av avsändare visserligen en mycket liten del av den totala postmängden men det är ändå viktigt för Posten att ta hänsyn till dessa kunders önskemål, bland annat eftersom privatpersoner är mottagare av cirka.70 procent av alla försändelser. Ett nytt beteende från de stora postkundernas sida är att dessa i högre utsträckning tillämpar "outsourcing" av den egna posthanteringen för att koncentrera sig på kärnverksamheten och minska sin kapitalbindning. Denna tendens förstärks av postoperatörernas strävan att öka serviceinnehållet i tjänsterna för att knyta stora kunder närmare till sig. Exempel på tjänster med ökat serviceinnehåll är Mailroom Management (postoperatören sköter företagets hela posthantering på entreprenad), ebrev och BREVe samt Print-on-demand-tjänster (d.v.s. när ett företag lagrar trycksaker digitalt, trycker och distribuerar efter kundens behov.) Ett annat exempel på ändrade kundbeteenden är framväxten av verksamheter som går under benämningen Facility Management. Innebörden av begreppet är att företag, oftast med redan etablerade kontakter med större företag, upphandlar och administrerar dessa kunders hela outsourcing-verksamhet, däribland posttjänster. För Posten och andra postoperatörer kan Facility Management innebära en kundrelation mot dessa mellanhänder istället för direkt mot "slutkunderna." 3.1.2 Konkurrenssituationen Det kan sägas förekomma två typer av konkurrens på postområdet - elektronisk och fysisk. Postens uppfattning är att elektronisk konkurrens är den viktigaste genom att elektroniskt baserade alternativ, till exempel Internetbanker, alltmer ersätter de enligt Posten mest lönsamma brevvolymerna från företag och myndigheter till privatpersoner. 3.1.2.1 Elektroniska substitut Elektronisk konkurrens verkar genom att kunder kommunicerar med andra utan att använda fysiska brevförsändelser. Viktiga trender här är utvecklingen av banktjänster via Internet och det arbete företag och inte minst myndigheter lägger ner på att göra sig mer tillgängliga genom e-post och hemsidor. Kundernas övergång till elektroniska tjänster påverkas i stor utsträckning av utbyggnadstakten av infrastruktur som t.ex. bredband och integrerade mobila data- och telefonitjänster. Enligt uppgift ur Fakta om informations- och kommunikationsteknik 2001 utgiven av Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) - har användningen av Internet bland privatpersoner ökat markant sedan 1995, från 3 procent till 46 procent, år 2000. Det finns dock avsevärda skillnader mellan olika åldersgrupper samt inkomst- och utbildningsnivåer. Generellt kan sägas att medelålders och yngre, liksom högutbildade, använder sig av Internet i relativt stor utsträckning. Andelen Internetanvändare ökar också med inkomsten. Det finns 14

även viss skillnad mellan storstad och landsbygd då Internet-användningen är störst i storstäderna. Olika posttjänster är i olika stor utsträckning utsatta för risken att ersättas med elektroniska substitut. Ju mer standardiserat innehåll en försändelse har och ju större volymerna är, desto större är incitamentet hos avsändaren att överväga elektroniska lösningar istället. Det gäller exempelvis i högre grad för kontoutdrag och fakturor än för tidskrifter och är så gott som obefintlig för förmedling av varor. Den största delen av den totala postmängden är datorproducerad vilket torde vara en förutsättning för en övergång till elektroniska alternativ. Hur snabbt efterfrågan för elektronisk post ökar i framtiden kommer också att påverkas av spridningen av persondatorer i hemmen samt av hur säkra betalningsfunktioner över nätet kan åstadkommas. Dessutom konkurrerar Posten med andra media för förmedling av direktreklam. 3.1.2.2 Fysisk konkurrens/konkurrerande företag Sverige är fortfarande nästan det enda landet i världen som inte har något lagstadgat monopol på någon som helst posttjänst. Den fysiska konkurrensen på brevområdet utgörs av övriga postoperatörer, reklamutdelningsföretag och kurirfirmor. Den volymmässigt största konkurrenten när det gäller brev är CityMail, vars nuvarande huvudägare är Norska Posten. När det gäller distribution av tidskrifter är förutom CityMail även Morgontidningsdistribution, MTD, konkurrenter till Posten. Svensk Direktreklam AB, SDR, är en rikstäckande konkurrent till Posten främst avseende oadresserad reklam. Därtill kommer ytterligare ett fyrtiotal postoperatörer, huvudsakligen med ett lokalt utdelningsområde. Det förekommer också ett antal företag som innehar boxanläggningar och som hyr ut boxar till både privatpersoner och företag. Bland annat kan nämnas Mail Boxes Etc, som även fungerar som mäklare för posttjänster både åt Posten och andra inhemska och utländska postföretag och speditörer. Sett med Postens ögon är effekterna av den fysiska konkurrensen på ett sätt positiv genom att den ger draghjälp i arbetet med att förbättra service och kvalitet. Samtidigt uppkommer för Posten negativa effekter som att priserna pressas och marknadsandelarna går ner något. I början på varje år infordrar PTS uppgifter om hur många brev som respektive postoperatör befordrade året innan. Dessa uppgifter läggs till grund för årsavgiften till PTS men ger också en bild av företagens andel av marknaden. Senast tillgängliga uppgifter gäller 2001. Följande uppgifter har rapporterats: 15

Operatör Antal försändelser i miljoner stycken Procentandel av marknaden Posten 3 147,5 94,39 % CityMail (Sweden+Group) 175,2 5,25 % Övriga 12,0 0,36 % Summa 3 334,7 100,00 % Jämfört med föregående år har det totala antalet försändelser sjunkit från 3 426,3 miljoner till 3 334,7 miljoner d.v.s. med 2,67 procent. Postens volymer har under perioden minskat med drygt 3 procent medan CityMails har ökat med drygt 17 procent eller annorlunda uttryckt har Postens andel minskat med 0,84 procentenhet medan CityMails har ökat med 0,89 procentenhet. CityMails ökade volymer torde till den allra största delen vara hänförliga till den utökade geografiska täckningen i Malmö- och Göteborgsområdet. På delmarknaden storsändningar som omfattar ca 65 procent av den totala brevmarknaden har Posten i praktiken CityMail som enda konkurrent. Av denna delmarknad har CityMail drygt 8 procent. Även om Posten och CityMail konkurrerar om sändningar från hela landet (och i viss mån också från utlandet) är konkurrensen i utdelningshänseende geografiskt begränsad till Storstockholm, Göteborg med 6 kringliggande kommuner och Malmö med 11 kringliggande kommuner samt Gotland. Detta utdelningsområde omfattar omkring 35 procent av landets alla hushåll. Om CityMails sändningar jämförs med Postens B- sändningar, som delas ut inom tre dagar, skulle CityMails andel av denna geografiskt begränsade del av delmarknaden sändningar uppgå till drygt 30 procent. Detta är enligt PTS mening inte ett rättvisande sätt att beskriva marknadssituationen. Eftersom CityMail konkurrerar om sändningar från kunder i hela landet så är det också den geografiska marknaden som bör vara avgörande för hur marknadssituationen beskrivs. Att själva utdelningen är begränsad i geografiskt hänseende är en annan sak. Vidare kan CityMail erbjuda sina kunder övernattbefordran - d.v.s. i princip A-postvillkor- under förutsättning att försändelserna kan planeras för utdelning enligt CityMails utdelningsschema. Det innebär att det i sammanhanget relevanta produktslaget i princip är all post som kan datoriseras. Av de privata postoperatörerna är CityMail det i särklass största företaget. Under år 2000 genomgick även CityMail en grundläggande omstrukturering. CityMail Groups tidigare kärnverksamhet CityMail Sweden, den svenska utdelningsverksamheten, såldes till ett nytt bolag, CityMail Sweden AB som i samband med överlåtelsen expanderade sin verksamhet i västra och södra Sverige. På delmarkanden enstaka brev finns det knappt 40 privata postföretag som bedriver verksamhet. De flesta av dessa företag är mycket små och lokala. De lokala operatörernas andel av den totala brevmarkanden (0,36 procent) motsvarar 16

en dagsvolym för Posten. På hela postmarkanden uppgår de enstaka brevens andel till cirka 35 procent. Den del som är pristaksskyddad d.v.s. enstaka övernattbefordrade brev som väger upp till 500 gram, uppgår enligt Posten till ca 20 procent av det totala antalet inrikes adresserade försändelser och utgör 29 procent av omsättningen, exklusive dagstidningar. Sammantaget är det svårt att avgöra vilken effekt den ökade konkurrensen i framtiden får på Postens volymer. Även om Postens marknadsandel minskar på grund av ökad fysisk och elektronisk konkurrens, är det möjligt att volymminskningarna kan komma att kompenseras av att samhällets totala efterfrågan på kommunikation förefaller att fortsätta öka. 3.2 Branschen Paket En faktor som påverkar utvecklingen på paketmarknaden är att handelsströmmarna blir alltmer gränsöverskridande vilket medför att paket- och expressföretag försöker expandera internationellt genom uppköp av, eller allianser med, redan existerande verksamheter. Hård konkurrens finns redan idag från exempelvis UPS och andra expressföretags sida samt också från Deutsche Post. Det är sannolikt att denna konkurrens kommer att hårdna ytterligare. Att det är just på logistikmarknaden som de flesta företagsaffärerna görs torde bero på att den marknaden inte är lika reglerad som brevmarknaden, att det finns fler små aktörer som kan köpas upp, att logistik inte kräver samma nätinvesteringar som brev och att det antas att logistik på lång sikt har en större intjänandepotential. Detta har lett till ett stort antal företagsförvärv i branschen under de senaste åren. Att de f.d. Postverken på kontinenten har haft stora monopolvinster från sin brevverksamhet att investera för att stärka sina positioner på den konkurrensutsatta paketmarknaden torde också haft betydelse för denna utveckling. På längre sikt kommer detta förmodligen att leda till att den internationella paketmarknaden domineras av en handfull operatörer som tillsammans blir marknadsledande i Europa. De lokala marknaderna kommer dessa operatörer att bearbeta via olika former av nätverk och partnersamverkan. Därtill finns en annan tydlig tendens. Mot bakgrund av att paketbranschen har låga rörelsemarginaler strävar företagen på logistikmarknaden efter att skapa mervärden i verksamheten genom kombinationer av fysiska och elektroniska flöden. Detta innebär att Posten såväl som andra logistikoperatörer försöker växa i värdekedjan genom att utöver de traditionella tjänsterna erbjuda kunderna möjlighet att köpa tilläggstjänster. Tilläggstjänsterna är ofta mer lönsamma och ger således logistikföretagen större intäkter än vad deras ordinarie tjänsteutbud gör. 17

3.2.1 Kundbeteenden och kundbehov Genom en rad både tekniska och kommersiella förändringar av postmarknaden som skapar nya möjligheter för kunderna, väntas ett flertal kundkategorier komma att agera mera aktivt och därigenom påverka efterfrågebilden i sin helhet. Kunderna, både enskilda medborgare och företag, förväntas få ett större inflytande genom utvecklingen av Internet tillsammans med ett ökat användande av persondatorer. Införandet av en gemensam europeisk marknad även för posttjänster gör det vidare möjligt att på ett långt enklare sätt jämföra priser för olika tjänster i olika länder inom Europa. Detta påverkar möjligheten för framförallt större kunder att göra strategiska val. Den tilltagande internationaliseringen gör att stora företag inte längre betraktar sina marknader efter nationsgränserna utan agerar i geografiska regioner som t.ex. östersjöområdet eller Europa och i några fall även globalt. Större delen av godsmarknaden har blivit gränsöverskridande och den utvecklingen väntas fortgå. Gruppen företagskunder kommer successivt att kräva allt kostnadseffektivare och mer kundanpassade transportlösningar. Posten Logistik satsar exempelvis numera på s.k. systemtransporter vilka består av transporter mellan fasta punkter och tider t.ex. bensinstationer med dygnet-runt -öppet, runt om i Europa, där Posten köper transportkapacitet alltefter kundernas önskemål. Den ökade elektroniska integrationen mellan olika led i distributionskedjan gör att logistikbegreppet vidgas till att omfatta inte bara själva transporten utan även aktiviteter som administration, lagerhållning och produktionslogistik. Begrepp som cross-docking (transportföretaget sköter kundernas orderhanering, lagring och distribution med extremt hög omsättningshastighet), warehousing (transportföretaget hyser och hanterar kundernas fysiska lager enligt just-in-time - modell) samt olika kombinationer av elektroniska och fysiska flöden återfinns numer bland Posten Logistiks tjänsteutbud. 3.2.2 Konkurrenssituationen 3.2.2.1 Fysisk konkurrens/konkurrerande företag Paketmarknaden har aldrig varit reglerad utan Posten Logistik och dess föregångare har alltid haft konkurrens från olika transportföretag, framförallt när det gäller transporter av tyngre gods, vilka huvudsakligen har företag som kunder. Bland konkurrenterna märks främst Danzaz/ASG (som ägs av Tyska Posten, Deutche Post), DHL (som ägs av Nederländska Posten, TNT) UPS och Schenker/BTL. På grund av den hårda konkurrensen är det svårt att få någon uppgift om exakta marknadsandelar. 18

Utvecklingen av den svenska marknaden för paket och frakttjänster kännetecknas av att stora internationella aktörer med väsentligt större hemmamarknader och marknadstäckning har köpt upp transportbolag i Sverige. I flera fall är det internationella postföretag som köpt de svenska transportföretagen. Dessa postföretag har på detta sätt kunnat använda sina monopolvinster från brevområdet för att genom företagsförvärv stärka sin position på den starkt konkurrensutsatta logistikmarknaden. Flertalet transportföretag vänder sig enbart till företagskunder. Även om det inte skulle finnas något som formellt hindrar en privatperson från att anlita dessa transportföretag krävs det i allmänhet en större volym per transporttillfälle (transportkostnaden beräknas efter kubikvolym) än vad en privatperson vanligtvis skickar för att transporten ska utgöra ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ till Postens paketbefordran. Posten har därför i praktiken knappast någon konkurrens på rikstäckande distribution av lättgodsförsändelser upp till 30 kilo, där privatpersoner är avsändare. Av den totala lättgodsmarknaden (både postpaket och företagspaket) i Sverige har Posten idag en marknadsandel på mellan 60-70 procent. Av alla postorderpaket som skickas i Sverige står Posten för distributionen av drygt 55 procent. Främsta konkurrenten på denna marknad är Privpac. På den internationella paketmarknaden (inkl. tunggods) uppgår Postens marknadsandel endast till någon procent. 3.2.2.2 Elektroniska substitut Någon konkurrens från elektroniska substitut när det gäller varuförmedling är av naturliga skäl knappast att förvänta sig. Snarare kommer den förväntade tillväxten av försäljning av varor via Internet att öka efterfrågan på varutransporter direkt till kundens bostad eller arbetsplats. 3.2.3 Postens finansiella situation Postkoncernen exklusive Postgirot Bank, som såldes 31 juli 2001, redovisade år 2000 ett rörelseresultat på 215 Mkr. Rörelseresultat i delårsbokslutet per 30 juni 2001 uppgick till -253 Mkr. Detta innefattar inte avvecklingskostnader inom kontorsnätet år 2000 med - 2 148 Mkr. Försämringen beror till stor del på att resultatet har belastats med betydande utvecklingssatsningar men också på att Posten på kort sikt inte kunnat anpassa sin produktion och administration till lägre volymer än planerat. Postens resultat för hela räkenskapsåret 2001, inklusive en realisationsvinst från försäljningen av Postfastigheter samt avsättningar, uppgick till -150 Mkr. Av rörelseresultatet avser 174 Mkr meddelanden 1 och logistik 2. Kassaservicen påverkar rörelseresultatet negativt med en förlust på -324 Mkr. 1 Affärsområde Brev 2 Affärsområde Paket 19

I samband med att Posten bolagiserades den 1 mars 1994 försämrades soliditeten 3 p.g.a. att Posten AB då bl.a. skuldförde sina pensionsåtaganden. I gengälld har Posten sedan dess inte behövt leverera in något överskott till ägaren staten. Året innan bolagiseringen uppgick soliditeten till 22,2 procent för att sjunka till 4,5 procent året därefter. Ägarens, d.v.s. statens krav är att soliditeten skall uppgå till 15 procent. Från 1994 och framåt har den legat på en nivå som markant understigit kravet på 15 procent. År 2000 var den 4,6 procent exklusive Postgirot. För närvarande pågår en omfattande omstrukturering av Postens verksamhet, genom förvärv (DPD m.m. inom logistikområdet), avyttringar (Postgirot) och omorganisation (Svensk Kassaservice och nytt servicenät). Vidare genomförs en ny varumärkesprofilering. Detta leder på kort sikt till en kraftig kostnadsutveckling inom Postkoncernen totalt. Ett omfattande långsiktigt sparprogram, bland annat inom administrationen, har samtidigt börjat genomföras vilket, enligt Posten, förväntas medföra besparingar på 190 miljoner kronor årligen eller totalt 1 miljard kronor t.o.m. år 2005. Brevaffären, som har stått för mer än hälften av Postkoncernens omsättning inklusive Postgirot, har under de senaste åren visat relativt stabil lönsamhet. Rörelseresultatet år 2000 var 1 069 Mkr, vilket motsvarar en marginal på omsättningen på 7,1 procent. Posten Logistiks rörelseresultat år 2000 var 8 Mkr. Under hela 1990-talet har Posten genomfört en rad effektiviseringsåtgärder inom brevhanteringen. Till dessa hör nytt brevbäraravtal, nytt brevnät, nya brevsorterings- och brevresningsmaskiner. Införandet av s.k. bästa metod" i utdelningen är ytterligare exempel på detta. I maj 2001 började etablerandet av ett nytt servicenät, där Posten tillhandahåller brev- och pakettjänster hos detaljhandelskedjor, service- butiker och bensinkedjor. Före utgången av 2002 beräknas det nya servicenätet vara i kraft i hela landet. 3.2.4 Organisatoriska förändringar Postens organisation har under de senaste två åren genomgått omfattande förändringar. Från att tidigare varit uppdelad i sex relativt renodlade affärsområden (Posten Brev, Posten Logistik, Posten Utrikes, PostNet, Postgirot och Posten Försäljning), vilka var för sig ansvarande för produktutbud, produktion och administration inom sitt segment, har man gått över till en beställarorganisation där sex affärsenheter inom verksamhetsgrenen Meddelanden och Logistik (Marknadskommunikation, Administrativ Kommunikation, International Mail, outsourcing, ehandel & Logistik, Individ) har produktansvar för tjänster som tillsammans produceras av en riktäckande organisation av sorteringsterminaler och transporter, kallad Produktion, och en lokal utdelningsoch inlämningsfunktion, kallad Servicenätet. Affärsenheterna ligger centralt i organisationen och är personalmässigt förhållandevis små och specialiserade. De producerar och säljer sina tjänster genom beställning och köp av tjänster från 3 Soliditeten är ett mått på hur stor andel av det totala kapitalet som består av eget kapital dvs: soliditeten = eget kapital / långfristiga skulder + eget kapital. 20