Härryda kommun Uppdragsnummer 1311368 Bilaga till Vattenförsörjningsplan 2009 enligt KF 2012-01-30 4, Dnr 2007/646 349 Göteborg 2012-02-13 Sweco Environment AB Sweco Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Helen Eklund Telefon direkt 031-62 75 96 Mobil 0734-12 25 96 helen.eklund@sweco.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Bakgrund 1 2 Uppdragets syfte och omfattning 1 3 Nuvarande vattenförsörjning 2 3.1 Finnsjön 2 3.2 Rävlanda 2 3.3 Hällingsjö 2 3.4 Reservvattenförsörjning 2 4 Framtida vattenbehov 4 5 Undersökta alternativ för framtida vattenförsörjning 6 5.1 Köp av vatten från Göteborg Vatten 6 6 Allmänt om ytvatten respektive grundvatten för vattenförsörjning 8 6.1 Vattentäkt med ytvatten 8 6.2 Vattentäkt med grundvatten 9 7 Undersökning av alternativ A Ny ytvattentäkt i Nordsjön 10 7.1 Bakgrund 10 7.2 Förutsättningar 11 7.2.1 Hydrologi 11 7.2.2 Risker 12 7.2.3 Vattenkemi 12 7.2.4 Befintliga regleringar 13 7.3 Motstående intressen 13 7.3.1 Kraftproduktion 13 7.3.2 Naturvärden Nordån 14 7.4 Genomförda undersökningar 14 7.5 Utredning angående ny reglering 15 7.5.1 Förutsättningar 15 7.5.2 Regleringsberäkningar 16 7.6 Resultat 18 7.6.1 Nederbördspåverkan under provtagningsperioderna 18 7.6.2 Vattenbeskaffenhet 19 7.6.3 Bedömning av sjöns lämplighet som vattentäkt utifrån vattenbeskaffenhet 23 7.6.4 Djupvattenvolym 23 8 Undersökning av alternativ B Överföring av vatten från Gravsjön till Finnsjön 25
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8.1 Bakgrund 25 8.2 Förutsättningar 25 8.2.1 Hydrologi 25 8.2.2 Risker 25 8.2.3 Vattenkemi 26 8.3 Motstående intressen 26 8.4 Genomförda undersökningar 26 8.5 Resultat 28 8.5.1 Vattenbeskaffenhet 28 8.5.2 Bedömning av sjöns lämplighet som vattentäkt utifrån vattenbeskaffenhet 28 8.5.3 Kapacitet 29 9 Undersökning av alternativ C Ny ytvattentäkt i Västra Nedsjön 30 9.1 Bakgrund 30 9.1.1 Hydrologi 30 9.2 Förutsättningar 31 9.2.1 Risker 32 9.2.2 Vattenkemi 32 9.2.3 Reglering 33 9.3 Motstående intressen 33 9.3.1 Reservvattentäkt (magasinsvolym) för Göteborgs Stad. 33 9.4 Genomförda undersökningar 34 9.5 Utredning angående anpassad reglering 35 9.5.1 Förutsättningar 35 9.5.2 Regleringsberäkningar 36 9.6 Resultat 37 9.6.1 Nederbördspåverkan under provtagningsperioderna 37 9.6.2 Vattenbeskaffenhet 37 9.6.3 Bedömning av sjöns lämplighet som vattentäkt utifrån vattenbeskaffenhet 40 9.6.4 Kapacitet 40 10 Undersökning av alternativ D Ny grundvattentäkt i Rya hed 42 10.1 Bakgrund 42 10.2 Förutsättningar 42 10.2.1 Hydrogeologiska förutsättningar 42 10.2.2 Mölndalsån som råvattenkälla för konstgjord infiltration 43 10.2.3 Risker 43 10.3 Motstående intressen 44 10.3.1 Risbohult naturreservat 44 10.3.2 Grustäkt 44 10.3.3 Samfällighet för vattenförsörjning 45 10.4 Genomförda undersökningar 45
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 10.4.1 Studier av befintligt material 45 10.4.2 Inledande fältstudier 45 10.4.3 Geofysiska undersökningar 46 10.4.4 Rördrivning 47 10.5 Resultatet av genomförda undersökningar 48 10.5.1 Rya hed väster 48 10.5.2 Rya hed öster 49 11 Resulterande alternativ för framtida vattenförsörjning 52 11.1 Alternativ A Ytvattentäkt i Nordsjön 52 11.1.1 Beskrivning av alternativ 52 11.1.2 Vattenförsörjning år 2050 52 11.1.3 Bedömda kostnader 53 11.1.4 Beräknad produktionsstart 53 11.2 Alternativ C Ytvattentäkt i Västra Nedsjön 54 11.2.1 Vattenförsörjning år 2050 54 11.2.2 Bedömda kostnader 54 11.2.1 Beräknad produktionsstart 55 11.3 Alternativ D Grundvattentäkt i Rya hed 55 11.3.1 Beskrivning av alternativ 55 11.3.2 Vattenförsörjning år 2050 56 11.3.3 Bedömda kostnader 56 11.3.4 Beräknad produktionsstart 57 12 Leveranssäkerhet 58 12.1 Bakgrund 58 12.2 Alt. A Ytvattentäkt i Nordsjön 59 12.3 Alt. C Ytvattentäkt i Västra Nedsjön 60 12.4 Alt. D Grundvattentäkt i Rya hed 61 12.5 Sammanfattning 61 13 Utvärdering och jämförelse av alternativ 62 13.1 Inledning 62 13.2 Grundläggande krav 62 13.3 Beslutsanalys 62 13.3.1 Kriterier och skala 62 13.4 Bedömningar 64 13.5 Resultat 69 13.6 Slutsatser 70 13.7 Övrig information 71
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagor 1. Alternativ för framtida vattenförsörjning 1) Ny ytvattentäkt i Nordsjön och Östersjön 2) Ny ytvattentäkt i Västra Nedsjön 3) Ny grundvattentäkt i Rya hed 2. Brev från Göteborg Vatten, 2011-10-04. Svar på frågan om köp av dricksvatten 3. Sammanställning över analysresultat 1) Finnsjön 2) Nordsjön, Gravsjön, Västra Nedsjön 3) Undersökta parametrar som ej detekterades 4. Servitutavtal om rådighet över dämmet vid Nordsjöns utlopp 5. Rya hed Karta över genomförda undersökningar mm 6. Protokoll för markundersökning Rb1101, Rb 1102, Rb 1103, Rb 1104 och Rb 1105. 7. Vattenstånd i Nordsjön 1) Vattenstånd 1961-2010 med endast avdunstning 2) Vattenstånd 1961-2010 med regleringsstrategi 3 Q min =105 l/s 3) Vattenstånd 1961-2010 med Q min (ok-maj, eller nivå < 83,8) = 105 l/s, Q min (juni-sep) = 162 l/s 8. Vattenstånd i Nedsjöarna 1961-2011 med Q min =400 l/s, Q råv = 150 l/s, högavdunstning 9. Utdrag ur Kommunfullmäktiges sammanträdesprotokoll 2012-01-31
1 Bakgrund Härryda kommun har för avsikt att utöka och säkra sin dricksvattenproduktion. Kommunens huvudvattentäkt utgörs i dag av ytvattentäkten Finnsjön som försörjer ca 23 000 personer i samhällena Mölnlycke, Landvetter och Härryda med vatten. I den kommunala vattenförsörjningen ingår även två grundvattentäkter - Rävlanda som försörjer Rävlanda och Hindås med vatten och Hällingsjö som försörjer Hällingsjö. De kommunala vattentäkterna står tillsammans för ca 80 % av dricksvattenförsörjningen i kommunen, vilket motsvarar vattenförsörjning för ca 26 000 personer. Resterande del av kommuninnevånarna försörjs genom samfälligheter och enskilda vattentäkter. Kommunen har idag inte en heltäckande lösning för reservvattenförsörjning i händelse av att den ordinarie vattenförsörjningen slås ut. För Finnsjöns distributionsområde finns reservvattenledningar från Mölndal och Partille kommuner som temporärt täcker vattenbehovet till ca 50 %, men för vattentäkterna Rävlanda och Hällingsjö saknas reservvattenförsörjning. Enligt gällande miljödom för Finnsjön är det tillåtet att i medeltal avleda vatten till en mängd av 1,8 Mm 3 /år (motsvarar 57 l/s). Enligt kommunens vattenförsörjningsplan från 2009 utnyttjas 90 % av tillåtet uttag, men redan under 2010 uppnåddes tillåten uttag enligt miljödom på årsbasis. Den ökande vattenförbrukningen beror på nyexploatering och därmed ett ökat vattenbehov, men även på läckor i ledningssystemet, spolning och otillåtna uttag. För att säkra den kommunala dricksvattenförsörjningen i framtiden avser Härryda kommun att komplettera huvudvattentäkten Finnsjön. I vattenförsörjningsplanen lyftes ett antal, för kommunen prioriterade dricksvattenförekomster fram. Utifrån denna har kommunen tillsammans med Sweco Environment AB identifierat vattenförsörjningsalternativ som har undersökts närmare med avseende på kvantitet, kvalitet mm. För att lösa den framtida vattenförsörjningen i kommunen har tre alternativa vattenförekomster undersökts parallellt. Dessa har även jämförts med möjligheten att köpa vatten från Göteborg Vatten. 2 Uppdragets syfte och omfattning Uppdragets syfte är att ta fram ett beslutsunderlag med avseende på den framtida dricksvattenförsörjningen i Härryda kommun. I uppdraget ingår att parallellt undersöka olika alternativ för att komplettera den kommunala huvudvattentäkten Finnsjön. Undersökningarna syftar till att ta fram tillräcklig kunskap och information om de olika dricksvattenförekomsterna för att få ett så bra beslutsunderlag som möjligt. Beslutsunderlaget beskriver den kommunala vattenförsörjningen i dag och vilket behov som kommer att finnas i framtiden med år 2050 som utgångspunkt. Rapporten beskriver de olika vattenförsörjningsalternativ som har studerats och vilka undersökningar som har genomförts. Utifrån genomförda studier och undersökningar har bedömningar om kapacitet, kvalitet, leveranssäkerhet och konflikter med identifierade motstående 1 (71)
intressen samt uppskattning av kostnader genomförts. Detta möjliggör att de olika alternativen kan jämföras med varandra och därmed bilda ett underlag för beslut. Beslutsunderlaget utgör en bilaga till den kommunala vattenförsörjningsplanen, Härryda kommun Vattenförsörjningsplan 2009. 3 Nuvarande vattenförsörjning De kommunala vattentäkterna Finnsjön, Rävlanda och Hällingsjö står i dag för ca 80 % av vattenförsörjningen i kommunen, vilket motsvarar vattenförsörjning för ca 26 000 personer. Större delen av befolkningen bor i den västra delen av kommunen. Nuvarande vattenförsörjning och kapacitet redovisas i figur 3.1. 3.1 Finnsjön Finnsjön är en ytvattentäkt som försörjer ca 23 000 personer i samhällena Mölnlycke, Landvetter och Härryda med vatten. Dessutom levereras vatten till Landvetter flygplats. Enligt miljödom 1 medges ett uttag på 1 800 000 m 3 /år (57 l/s). Enligt tidigare prognoser skulle Finnsjön räcka som vattentäkt t.o.m. ca 2020, men redan år 2010 var vattenuttaget från Finnsjön 1 800 000 m 3 på årsbasis, d.v.s. miljödomen utnyttjades fullt ut. Översiktliga undersökningar har visat att det inte är möjligt att ansöka om ett större vattenuttag ur Finnsjön av önskad storlek. 3.2 Rävlanda Rävlanda är en grundvattentäkt som försörjer ca 2 700 personer i Rävlanda och Hindås med vatten. Dygnsförbrukningen uppgick 2010 till 566 m 3, vilket motsvarar 6,55 l/s. Resultatet av en genomförd provpumpning av brunnen visar att kapaciteten är ca 10 l/s. 3.3 Hällingsjö Hällingsjö är en grundvattentäkt (jordbrunn) som försörjer ca 320 personer i Hällingsjö och Eriksmyst med vatten. Dygnsförbrukningen uppgick 2010 till ca 59 m 3, vilket motsvarar ca 0,7 l/s. Den befintliga vattentäkten i Hällingsjö håller på att ersättas med en ny vattentäkt eftersom samhället växer över befintligt vattentäkt. Läge för en ny vattentäkt har lokaliserats och en ny jordbrunn ska borras. Provpumpning genomförd i en provisorisk brunn i området visar på en långsiktig kapacitet på ca 3 l/s. 3.4 Reservvattenförsörjning För Finnsjöns distributionsområde finns i dag reservvattenledningar från Mölndal och Partille med en sammanlagd kapacitet på ca 27 l/s. Under 2010 köpte Härryda kommun totalt ca 80 000 m 3 vatten från Partille och Mölndal, vilket motsvarar ca 2,5 l/s. 1 Västerbygdens vattendomstol, dom A 57/1964 med deldom A 40/1962. 2 (71)
Från Partille kommun finns avtal på leverans av 10 l/s via Mölnlycke Företagspark och ca 15 l/s via Tahult. Vid provkörningen av ledningen från Tahult visade det sig att den klarar 10 l/s om trycket i ledningsnätet sänks, annars endast 7 l/s. Från Mölndals Stad finns avtal på 20 l/s, men två provkörningar visar att ledningen idag endast klarar ca 7 l/s. Om Finnsjön under nuvarande förhållanden i produktionskapacitet skulle slås ut får vatten från Mölndal och Partille till Mölnlycke svara för reservvattenförsörjningen. I dagsläget är dock kapaciteten för låg med totalt 27 l/s när behovet är ca 60 l/s. Därför planeras en ny överföringsledning till Mölndal som klarar 30 l/s för att kortsiktigt få en bättre reservkapacitet. Arbetet är budgeterat att utföras under 2013 och medför en total reservkapacitet på 50 l/s. Detta medför även att Mölndal kan erhålla 30 l/s från Härryda vid en nödsituation när en ny produktionsanläggning i Härryda kommun är i drift. För distributionsområdena Rävlanda-Hindås samt Hällingsjö saknas i dag reservvattenförsörjning. Partille Mölndal Figur 3.1 Befintliga verksamhetsområden för kommunalt VA, befintliga vattentäkter med nuvarande uttag och kapacitet samt tillgänglig reservvattenförsörjning. Lantmäteriet. Ärende nr M2006/1022 3 (71)
4 Framtida vattenbehov Härryda kommun är en expansiv kommun med pågående eller planerad utbyggnad i Mölnlycke, Landvetter, Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. I kommunens gällande bostadsförsörjningsprogram 2 redovisas en planerad årlig befolkningstillväxt på 1,5 % med ett ökande vattenbehov som följd. Mycket tyder på att den största tillväxten kommer att ske i den västra kommundelen, men utbyggnad av kommunalt VA inom saneringsområden i anslutning till samhällena Hindås och Rävlanda medför att det kommunala vattenbehovet kan antas öka i samma omfattning även i den östra kommundelen. Förutom ett ökat vattenbehov genom befolkningstillväxt planeras en utveckling av Landvetter Airport City med ett rese- och logistikcentrum i anslutning till flygplatsen. Planerna för Airport City inrymmer även ett centrum för handel och upplevelser. Anläggningen ska försörjas med kommunalt vatten. Det prognostiserade vattenbehovet för ett fullt utbyggt Airport City uppgår till ca 10 l/s utöver det som redan i dag levereras till flygplatsen. Det som ytterligare kan påverka det framtida vattenbehovet är etablering av en vattenkrävande industri. Det finns planer på att inom de närmsta åren etablera en vattenkrävande industri i Björröd och detta medför ett vattenbehov på ca 5 l/s. En prognostisering över det kommunala vattenbehovet fram till år 2050 har genomförts enligt ovanstående förutsättningar. Resultatet redovisas i diagram nedan. I figur 4.1 redovisas vattenbehovet inom den västra kommundelen inklusive Airport City och planerat mejeri. Prognos för den östra kommundelen redovisas i figur 4.2. Det totala vattenbehovet i Härryda kommun år 2050 uppgår, enligt ovanstående prognos, till ca 125 130 l/s. Vattenförbrukningen per person ökade kraftigt fram till 1970 80-talet, men har därefter stagnerat, för att under senare år vara i stort sett konstant. Det finns inga tecken på att förbrukningen per person skulle öka. Framtida vattenbehov baseras därför på en oförändrad förbrukning per person. För Härryda kommun uppgår förbrukningen per person till ca 200 l/dygn inklusive spolvatten och läckage. Även om förbättringar av ledningssystemet genomförs succesivt bedöms det inte som möjligt att komma under ett läckage på 17 %. 2 Befintligt bostadsprogram baseras på ÖP 2002. Bostadsförsörjningsprogrammet uppdateras varje år. 4 (71)
Figur 4.1 Prognos för vattenbehovet i den västra kommundelen, Finnsjöns verksamhetsområde, i förhållande till tillåtet uttag enligt miljödom. Figur 4.2 Prognos för vattenbehovet i den östra kommundelen, verksamhetsområden för Rävlanda och Hällingsjö vattentäkter, i förhållande till befintliga vattentäkters kapacitet. 5 (71)
5 Undersökta alternativ för framtida vattenförsörjning I vattenförsörjningsplanen lyftes ett antal, för kommunen prioriterade dricksvattenförekomster fram. Utifrån dessa har kommunen tillsammans med Sweco Environment AB identifierat olika alternativ för den framtida vattenförsörjningen som sedan har undersökts närmare. Dessa alternativ är beräknade att ha en kapacitet på 75 l/s förutom alternativ C som beräknas kunna ge om så önskas 150 l/s. Alt. A Alt. B Alt. C Alt. D Nordsjön som ny vattentäkt. Kompletterar Finnsjön med råvattenbehandling i befintligt vattenverk vid Finnsjön. Vattenverket måste byggas ut för att klara ökad kapacitet. Öka uttagsmöjligheten ur Finnsjön med hjälp av överledning av vatten till Finnsjön från Gravsjön. Råvattenbehandling i befintligt vattenverk vid Finnsjön. Västra Nedsjön som ny vattentäkt. Kompletterar Finnsjön med råvattenbehandling i nytt vattenverk. Försörjer eventuellt även Partille med 75 l/s. Ny huvudvattentäkt i Rya hed som kompletterar Finnsjön. Grundvattentäkt med konstgjord infiltration med råvatten från Mölndalsån. Behandling i nytt vattenverk. Lägena för de olika alternativa vattenförekomsterna för framtida vattenförsörjning redovisas i figur 5.1. De olika undersökta alternativen för den framtida vattenförsörjningen beskrivs i avsnitt 7-10. Kommunen har även översiktligt undersökt möjligheten att komplettera den nuvarande vattenförsörjningen genom att i framtiden köpa vatten från Göteborg Vatten, se nedan. 5.1 Köp av vatten från Göteborg Vatten Härryda kommun har på tjänstemannanivå ställt frågan om möjligheten att köpa vatten från Göteborg Vatten för att täcka kommunens framtida behov. Det svar som gavs behandlade de tekniska förutsättningarna och översiktligt kostnaderna, se bilaga 2. För att få svar om Göteborgs Stad kommer att sälja vatten till Härryda kommun måste kommunstyrelsen i Härryda tillskriva Göteborgs Stads kommunstyrelse i frågan. Den önskade kapaciteten är 75 l/s. Göteborg vatten bedömer att en kontinuerlig leverans på 20 l/s kan vara möjligt, men denna bedömning kan komma att revideras. Vid normala förhållanden på ledningsnätet bedöms en leverans av 75 l/s vara möjlig, men vid extrema förhållanden kan inte mer än 20 l/s utlovas. Det medför att det är högst osäkert hur mycket vatten som kan levereras via Göteborg Vatten. För att Göteborg Vatten ska kunna leverera vatten till Härryda kommun krävs byggnation av en pumpstation och dricksvattenledning fram till en önskad anslutningspunkt samt en ny dricksvattenledning för att ansluta till befintligt ledningsnät. Kostnaden för dessa investeringar har översiktligt bedömts till ca 67 Mkr. Brukningsavgiften för att köpa vattnet 6 (71)
uppgår i dag (2011) till 3,11 kr/m 3. Köp av vatten motsvarande 75 l/s motsvarar en årlig, rörlig kostnad på ca 7,4 Mkr med en kostnadsökning på 5 6 % per år under den närmaste 10 års perioden. Därtill kommer kapitalkostnader för erforderliga investeringar som bedöms uppgå till ca 67 Mkr. Med en avskrivningstid på 50 år och internräntan 3,5 % medför detta en kostnad på ca 4,6 Mkr/år (67 Mkr/50 år + 3,5 % ränta => 1,34 Mkr + 2,35 Mkr => 4,58 Mkr/å), vilket motsvarar ca 10,4 % i taxehöjning. Figur 5.1 De olika dricksvattenförekomsternas läge i Härryda kommun. Lantmäteriet. Ärende nr M2006/1022 7 (71)
6 Allmänt om ytvatten respektive grundvatten för vattenförsörjning 6.1 Vattentäkt med ytvatten För att bedöma förutsättningarna för att anlägga en ny ytvattentäkt måste vattentillgången i sjön beräknas och vattnets kvalitet analyseras och bedömas. Ytvattnets kvalitet bestäms i betydande utsträckning av tillflöden, både från omgivande marker (i form av bäckar och ytavrinning) och av nederbörd, men även av tillrinnande grundvatten. Ytvatten är i hög grad utsatt för samhällets påverkan från både lokala och diffusa föroreningsutsläpp. Temperaturen i en sjö varierar stort över året. Sjöns temperaturskiktningar gör också att stora skillnader i vattnets kvalitet uppvisas mellan ytvattnet och djupare liggande vatten. Kraftig nederbörd kan snabbt försämra vattenkvaliteten i en sjö. Under perioder med riklig nederbörd ökar avrinningen från omgivande marker, och vattenomsättningen i sjön ökar. Med avrinningen följer organiskt material och näringsämnen med ut i sjön, den höga omsättningen gör att sedimenteringen i sjön försvåras och vattnet blir grumligare. Bräddande avloppsanläggningar kan också bidra till att mängden mikroorganismer ökar i sjön. Alla ovanstående faktorer gör att det inte räcker med analys av några enstaka vattenprov för att fastställa om en sjö är lämplig som vattentäkt, utan variationer över tid och djup i sjön är viktiga att kartlägga. Beredning av dricksvatten måste anpassas efter sjöns sämsta förhållanden för att ett säkert dricksvatten vid alla tillfällen skall kunna levereras till abonnenterna. Det är viktigt för processerna i vattenverket att råvattnet håller en jämn temperatur. För att upprätthålla dricksvattenkvaliteten under distribution bör temperaturen vara låg. Jämn och låg temperatur (även på sommaren) finns under spångskiktet 3. Det är därför viktigt att kartlägga språngskiktets läge i sjön och tillgänglig vattenvolym under detta. Vattentillgången i sjön måste bestämmas. Med hänsyn till natur- och fiskevårdsintressen nedströms sjön måste det beaktas att sjön kan tappas på ett flöde motsvarande den naturliga medellågvattenföringen även med ett vattenuttag för kommunal vattenförsörjning och utan att nivån i sjön sjunker besvärande lågt ur natur-, landskapsoch rekreationssynpunkt. En ytvattentäkt är betydligt mer sårbar för föroreningar än en grundvattentäkt. Omsättningstiden i en sjö är dock relativt kort jämfört med i ett grundvattenmagasin, vilket medför att vattnet byts ut. Temperaturskiktningen i sjön medför även att förorenat ytvatten inte tränger ner i det djupare liggande vattnet där intagspunkten för vattentäkten vanligtvis ligger. Vid den omblandning som sker i sjön vår och höst kan dock eventuellt förorenat vatten blandas ner i bottenvattnet. Även densitetsskillnader i föroreningar kan 3 Horisontell gräns mellan vattenmassor. Gränsen uppstår när vattenmassorna har olika temperatur, vilket skapar densitetsskillnader. På sommaren är ytvattnet betydligt kallare än bottenvattnet, men vintertid är förhållandena de motsatta. 8 (71)
göra att djupare intag påverkas även då språngskikt finns. Densitetsskillnader i föroreningen kan medföra att djupare intag kan påverkas även då språngskiktet finns. 6.2 Vattentäkt med grundvatten Grundvattentillgångar som medger stora grundvattenuttag i sydvästra Sverige finns i isälvsavlagringar. De faktorer som spelar in för möjligheten att ta ut grundvatten av tillräcklig mängd är bl. a. grundvattenmagasinets storlek, materialets genomsläpplighet och grundvattenbildningen. För att bedöma dessa egenskaper erfordras därför en rad undersökningar som visar på isälvsavlagringens mäktighet, materialsammansättning, skiktning och utbredning. För att säkert veta hur mycket vatten man kan ta ut ur ett grundvattenmagasin på lång sikt behöver man genomföra en provpumpning i en eller flera brunnar. Vid anläggandet av en grundvattentäkt med konstgjord infiltration måste materialets infiltrationskapacitet undersökas. Det är även viktigt att uppehållstiden i grundvattenmagasinet mellan infiltrationsbassängen och uttagsbrunnarna blir tillräckligt lång så att vattnet antar grundvattenkaraktär. Enligt Livsmedelsverket ska uppehållstiden i marken vara minst 14 dygn för att ett infiltrerat ytvatten ska räknas som grundvatten 4. Om isälvsavlagringar innehåller skikt av finsediment kan detta leda till att infiltrationsvattnet söker helt andra vägar än vad som var tänkt och tränger ut på fel ställe. Det är därför viktigt att noggranna hydrogeologiska undersökningar görs innan en infiltrationsanläggning projekteras och byggs. Grundvatten har i allmänhet en bättre kvalitet än ytvatten och risken för bakteriella föroreningar är betydligt mindre. Grundvattnets temperatur är låg och variationen över året är relativt liten. För att jämna ut vattentemperaturen över året vid konstgjord eller inducerad infiltration 5 av ytvatten behövs en uppehållstid på ca 1 månad i grundvattenzonen. En grundvattentäkt är i allmänhet mindre sårbar för föroreningar än en ytvattentäkt, men om grundvattenmagasinet väl har blivit förorenat är det svårt att sanera. Uppehållstiden i ett grundvattenmagasin kan vara mycket lång, vilket medför att föroreningen blir kvar under en lång tid. I värsta fall är skadan bestående. 4 Svenskt Vatten. Dricksvattenteknik 2, Grundvatten. Publikation U17. 5 Inducerad infiltration är när ytvatten tränger in i grundvattenmagasinet genom att grundvattenytan sänks av i magasinet. 9 (71)
7 Undersökning av alternativ A Ny ytvattentäkt i Nordsjön 7.1 Bakgrund I vattenförsörjningsplanen lyfts Nordsjön/Östersjön fram som prioriterad dricksvattenförekomst för den framtida vattenförsörjningen (åtgärd 5 enligt VFP) Åtgärden är relativt enkel för kommunen att utföra. Under en övergångsperiod kan Finnsjöns vattenverk utnyttjas (tillgänglig beredningskapacitet om ytterligare 18 l/s finns på vattenverket). Dessutom finns infrastruktur tillgänglig (om än gammal) i och med att försörjningen av det ökade flödet sker inom befintligt huvuddistributionsområde. Vattenproduktionen kan på så sätt etappvis utökas vid Finnsjöns vattenverk. Eftersom den naturliga vattentillgången i Nordsjön är begränsad i förhållande till den mängd vatten kommunen behöver för dricksvattenproduktion krävs förändrade regleringar av Nordsjön och omgivande sjöar för att även möjliggöra uttag för vattenförsörjning. Idag sker regleringen till förmån för kraftproduktion i ett kraftverk vid Gravsjöns utlopp. Gravsjösystemet (Nordsjön, Östersjön, Gravsjön och Yxsjön) har tidigare planerats för vattenförsörjningsändamål. Kommunen erhöll sålunda i en vattendom tillstånd för reglering av Nordsjön/Östersjön med överledning av vatten från Gravsjön till Finnsjön år 1985. Det tillåtna uttaget ur Gravsjön var då 1 000 000 m 3 /år (medeluttag 35 l/s). Vattendomen togs dock aldrig i anspråk och har upphört att gälla. Undersökningar i det här projektet har gjorts utifrån intentionen att kunna överföra 75 l/s direkt från Nordsjön till Finnsjöns vattenverk. Härigenom kan ett kallt råvatten av god kvalitet erhållas året runt. Möjligheten att under sommarmånader med god tillgång på vatten ta ut allt vatten till Finnsjöverket från Nordsjön har även övervägts. Undersökningar inom ramen för detta projekt har även gjorts av Gravsjön med intentionen att föra över vatten till Finnsjön. Detta presenteras vidare i kapitel 8. 10 (71)
7.2 Förutsättningar Figur 7.1 Avrinningsområden för respektive sjö. Till Nordsjön avrinner Äntetjärnen, Skärsjön och Östersjön. Av de undersökta sjöarna ligger Gravsjön längst ligger längst ner i avrinninningsområde, med ytterligare tillrinning från Yxsjön. Lantmäteriet. Ärende nr M2006/1022 7.2.1 Hydrologi Nordsjön och Östersjön är djupa klarvattensjöar 6 med maxdjup 48 m respektive 25 m. Sjöarna ligger i trakten Benareby/Bolås, se figur 7.1. Sjöarnas totala area är 3,3 km 2. Arean för Nordsjön är 2,2 km 2, volymen är 36,3 *10 6 m 3 och den teoretiska omsättningstiden är 3,8 år 7. För Östersjön är arean 1,1 km 2, volymen 8,8*10 6 m 3. Nordsjön och Östersjön står i kontakt med varandra via en kort, grund kanal i Nordsjöns östra del. Sjöarna är källsjöar till Kungsbackaåns/Lindomeåns avrinningsområde. Uppströms belägna sjöar är Skärsjön och de betydligt mindre sjöarna Buasjön, Lilla Äntetjärn och Forsvattnet. Nedströms Nordsjön ligger Gravsjön. Gravsjön tillförs vatten från både Nordsjön och Yxsjön. Avrinningsområdet är 18,2 km 2 med en sjöandel på 23 % 8. 6 Näringsfattig sjö med lite humusämnen 7 Vattenöversikt för Härryda kommun 1985 8 Hydrologiska dimensioneringsunderlag, SMHI, 2010-03-02 11 (71)
7.2.2 Risker Samlad bebyggelse inom avrinningsområdet finns i Bolås, vid Nordsjön samt i Buarås, vid Skärsjön. Det finns ingen kommunal VA-försörjning inom avrinningsområdet utan alla fastigheter försörjs med enskilt vatten och avlopp. Antalet personekvivalenter (pe) 9 anslutna till enskilda avlopp i avrinningsområdet uppskattas till ca 670 pe. Ca 49 % av dessa ligger i nära anslutning till Nordsjön eller Östersjön (inom 200 m från sjön). Ett tiotal jordbruk med gödselhantering finns i avrinningsområdet, varav fem ligger i nära anslutning till Nordsjön eller Östersjön 10. En mycket kort sträcka av väg 550 går genom Nordsjöns avrinningsområde. I övrigt finns ett fåtal minde vägar inom orådet som leder till utspridd bebyggelse. Tre stycken C- och U- klassade miljöfarliga verksamheter finns registrerade inom avrinningsområdet. Vid Nordsjöns utlopp ligger ett mindre sågverk, med visst upplag av impregnerat trä. Eventuella föroreningar från detta berör dock inte sjön, men däremot Nordsjöbäcken. Inga förorenade områden finns dock registrerade i länsstyrelsens MIFOdatabas 11. Södra delen av landningsbanan på Landvetter Flygplats ligger inom avrinningsområdet för Nordsjön/Östersjön. Dagvatten från hårdgjorda ytor på flygplatsen samlas dock upp i ett gemensamt ledningssystem som leds till en sedimentationsdamm. Dagvattnet från denna avrinner i sydöstlig riktning mot Västra Ingsjön, och berör alltså inte Nordsjöns avrinningsområde. Ytvatten som infiltrerar i gräsytorna på landningsområdets sydvästra del kan nå Nordsjön/Östersjön via uppströms sjöar. Luftfartsverket utför sedan 2008 regelbunden recipientkontroll. Undersökningar av tungmetaller från 2008 och 2009 visar inte på någon belastning av betydelse i den bäck som avrinner mot Nordsjön. PFOS eller ftalater (flamskyddsmedel) har inte heller påträffats i bäcken. Ytvattenavrinningen från flygplatsområdet mot Nordsjön kan sammanfattningsvis sägas ha liten påverkan på vattenkvaliteten i Nordsjön. 7.2.3 Vattenkemi Kommunens tidigare vattenundersökningar av Gravsjön och Nordsjön (från slutet av 50- talet fram till mitten av 80-talet) visade att fysikalisk-kemiska och bakteriologiska förhållandena i Nordsjön var jämförbara, eller till och med något bättre än i Finnsjön 12. Nordsjön ingår också i länsstyrelsens kalkeffektuppföljningsprogram, där bl.a. färgtal i ytvattnet provtas två gånger om året, vid de tillfällen på året då sämsta resultat på kemisk/fysiologiska parametrar kan tänkas uppkomma (höst och vår/vinter). Färgtalet 9 Personekvivalent baseras på den belastning en person släpper ut per dygn, vilket schablonmässigt är 70g BOD. 10 Härryda kommun avloppsförsörjningsplan 2011 (Buarås 195 pe, Bolås ca 200 pe, övriga 92 st anläggningar) En anläggning antas försörja 3 personekvivalenter. 11 VFP 2009 kap 11 12 Förslag till reglering av sjöarna Nordsjön och Östersjön samt överledning av vatten till Finnsjön, Göteborgs Förorter, Januari 1985 12 (71)
mäts i Pt/l, platinaklorid/l, genom att vattnets färg jämförs med en brun färgskala. Färgtalet är ett mått på vattnets innehåll av humus och järn. Trender från 80-talet och framåt visar att färgtalet stigit långsamt med åren (vilket är en gemensam trend för sjöar i Västsverige). De maximala värdena uppmättes under vintrarna -98 och -99 med färgtal på 30 mg Pt/l. Medelvärde från -98 och framåt har varit 21 mg Pt/l 13. Färgtalen är låga i jämförelse med övriga ytvattentäkter i västra Sverige. 7.2.4 Befintliga regleringar Inom Gravsjösystemet finns ett flertal regleringsanordningar. Dämmen finns vid Nordsjöns, Yxsjöns och Gravsjöns utlopp. Regleringsamplituden för dämmet vid Yxsjön är okänd, men den tidigare ägaren till Djupedala kraftstation uppskattade amplituden till ett par decimeter. De rättsliga förhållandena kring dämmet vid Yxsjön är oklara 14. Kommunen har ett servitutsavtal från maj 1987, se bilaga 5, som ger kommunen rådighet över dämmet vid Nordsjöns utlopp. Ägarna till Djupedala kraftstation har enligt samarbetsavtal med kommunen övertagit den operativa skötseln av Nordsjöns dämme. Djupedala kraftstation innehar fallrättigheten från Gravsjön och äger dämmet vid Gravsjöns utlopp. Kommunen hade enligt mål VA 7/85 en vattendom för överledning av vatten från Gravsjön till Finnsjön och att reglera sjöarna Nordsjön och Östersjön. Vattendomen är dock upphävd eftersom kommunen inte tog domen i anspråk. Enligt denna vattendom betalade Härryda kommun ut ersättning till alla sakägare, vilket nu har förfallit och sannolikt måste göras om en ny tillståndsansökan för vattenuttag lämnas in. Nordsjön regleras idag, enligt avtal mellan kommunen och ägarna till Djupedala kraftstation, mellan nivåerna +83,60 till +84,10. Dessa gränser kan dock så väl överskridas som underskridas till följd av begränsad kapacitet i tilloppet respektive om en lång torrperiod inträffar. I Nordsjöbäcken mellan Nordsjön och Gravsjön finns ett naturligt fall på ca 8 meter. 7.3 Motstående intressen 7.3.1 Kraftproduktion I Nordån nedströms Gravsjön ligger Djupedala kraftstation. Kraftproduktionen för stationen uppgick till dryga 400 MWh i medeltal mellan åren 2005-2009 15. Vid tillfällen reglerar kraftproducenten flödet vid Nordsjöns utlopp för att styra nivåer i och flöden i Gravsjöns utlopp till Nordån. 13 Kalkeffektsuppföljningen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, utdrag 2011-08-29 14 Uppgift från Thomas Karlsson, VEGAB, 2010-04-27 13 (71)
Kommunens planerade uttag av råvatten motsvarar 10-20 % av kraftproduktionen. Kommunen kommer därför att behöva ersätta kraftverksägaren för förlorad elproduktion. Samråd har under hela projekttiden förts mellan kommunen och den tidigare ägaren till Djupedala kraftstation, VEGAB, kring kommunens planer. Ett ägarbyte har dock skett och kraftstationen ägs och drivs numera av Triventus Falkenberg, dotterbolag till Forsnacken AB. Tills vidare låter kommunen den nya ägaren reglera enligt muntligt avtal. Om kommunen beslutar att nyttja Nordsjön som vattentäkt så kommer kommunen att söka om lagligförklaring av dämmet vid Nordsjöns utlopp och regleringsanordningar samt tillstånd till upprensning av utloppet från Nordsjön och sundet mellan Östersjön och Nordsjön. Därtill söks tillstånd till en ändrad regleringsamplitud i Nordsjön/Östersjön, samt för anläggande av intagsledning i sjön. 7.3.2 Naturvärden Nordån Nordån som rinner från Gravsjön, är mycket skyddsvärd med bestånd av flodpärlmussla och öring. Krav på minimitappning om 50 l/s är fastställt i miljödom. Den naturliga medellågvattenföringen vid Gravsjöns utlopp är 70 l/s och lägsta lågvattenföringen är 5 l/s, enligt SMHI:s uppgifter. Länsstyrelsen och kraftproducenten utarbetar tillsammans en reglerstrategi, för att i möjligaste mån alltid kunna släppa 50 l/s till Nordån Avrinningsområdet vid utloppet ur Nordsjön utgör 60 % av avrinningsområdet vid Gravsjöns utlopp. Detta medför att det är rimligt att 60 % av minimitappningen tas från Nordsjön, motsvarande 30 l/s. 7.4 Genomförda undersökningar Vattenundersökningar Provtagningsplatsen för vattenundersökningar är belägen öster om Bolås i den bottenslänt som sträcker sig mot sjöns maxdjup. Djupet på platsen är 25 meter. Vattenprover har tagits från tre djup (0,5 m, 13 m, 20 m), se figur 7.2. Vattenprovtagning av Nordsjön påbörjades vintern 2010 men hade uppehåll mellan mars 2010 och april 2011 (på grund av befarad kapacitetsbrist i sjön och ändrad inriktning på projektet). I april 2011 återinfördes alternativet igen då ny bedömning av kapaciteten i sjön visade att råvattenuttag skulle vara möjligt. Vattenprovtagning har utförts i kommunens regi, med stöd från Sweco. Under augusti månad 2010 och början på september 2011 gjordes undersökningar av organiska föroreningar, metaller och andra gifter som kan hamna i vattnet. Parametrarna som undersöktes var framtagna med hänsyn till ovan nämnda risker i avrinningsområdet. Förekomst av vattenburna parasiter och andra sjukdomsalstrande mikroorganismer undersöktes i slutet på augusti 2011. 14 (71)
Limnologiska undersökningar Under sommarhalvåret 2011 utförde Medins Biologi AB växtplanktonundersökningar för att bedöma sjöns växtnäringsstatus och undersöka förekomsten av sådana arter som kan bidra till lukt, smak eller toxiska ämnen i dricksvattnet. Y x s j ö n Figur 7.2 Provtagningspunkt i Nordsjön, med delar av Yxsjön, Gravsjön, och Finnsjön. Lantmäteriet. Ärende nr M2006/1022. 7.5 Utredning angående ny reglering 7.5.1 Förutsättningar Vattenvolymen under sommar- och vintersprångskikt är så stor att vatten med förhållandevis jämn temperatur kan tas ut ur Nordsjöns djupvatten året runt. För att medge att Nordsjön regleras på ett ändamålsenligt sätt behöver utloppskanalen fram till Väg 555 grävas ur för att reducera fallförlusterna i tilloppet. Idag fungerar trumman under denna väg som en bestämmande sektion vid stora flöden ut ur Nordsjön, dvs. även med fullt öppet dämme bestäms flödet ut ur Nordsjön och därmed även vattenståndet i Nordsjön av kapaciteten i denna trumma. Kompletteras inte denna 15 (71)
trumma med ytterligare en trumma så kommer även i framtiden i stort sett likartade förhållanden gälla vid kraftiga översvämningsregn likt i december 2006. För att Nordsjön och Östersjön ska fungera som ett enda sammanhållet regleringsmagasin måste det grunda sundet mellan sjöarna fördjupas så att uttaget av vatten fördelas mellan sjöarna i proportion till deras ytor. Idag saknas den möjligheten vid låga vattenstånd. Vattenytornas areor för Östersjön och Nordsjön motsvarar sammantaget nästan 18 % av hela avrinningsområdet. Den stora totala sjöytan är positiv på så sätt att varje decimeter på djupet medför en stor magasinsvolym, 0,33 miljoner m 3. Den stora arean innebär å andra sidan att avdunstningen över sjöytorna förbrukar en väsentlig del av tillrinningen till sjöarna under torra och varma somrar. Ett uttag av råvatten av i medeltal 75 l/s motsvarar en årsvolym av 2,36 miljoner m 3, vilket omräknat som en avsänkning av sjöarna motsvarar 0,7 m, eller 5,9 cm/månad. Om det vattenuttag som fortsättningsvis förutsätts ske ur Finnsjön under några sommarmånader istället tas från Nordsjön för att få ett sammantaget kallare råvatten innebär detta en avsänkning motsvarande 10,3 cm/månad under den tid detta uttag sker. För Gravsjöns utlopp anger en nyligen fastställd miljödom att minimivattenföringen ska vara 50 l/s. Avrinningsområdet vid Nordsjöns utlopp utgör 60 % av totala avrinningsområdet vid Gravsjöns utlopp. Det bör därför vara rimligt att anta att det i en ny miljödom för ett råvattenuttag ur Nordsjön kommer att fastslås att minimivattenföringen ut ur Nordsjön ska vara 30 l/s, dvs. 60 % av motsvarande flöde ut ur Gravsjön. Denna minimivattenföring motsvarar på årsbasis en avsänkning av Nordsjön Östersjön med 0,28 m. 7.5.2 Regleringsberäkningar Beräkningarna har utförts på ett underlag från SMHI. De har med sin generella modell för olika delar av Sverige, HBVSverige, och kalibrering med hjälp av mätresultat från Finnsjön, utförda beräkningar av tillrinning till Nordsjön Östersjön och avdunstning under en period av 60 år, 1960 2009. Perioden får anses svara mot rimliga krav på ett gott statistiskt underlag och innehåller såväl mycket regniga perioder som den extrema perioden i december 2006, som besvärande torrperioder, varav de svåraste var åren 1975-1976. Modellberäkningarna har använts för att simulera effekterna av olika regleringsstrategier. Av betydelse är därvid, förutom råvattenuttag och minimivattenföring, vilket flöde som kan tappas från Nordsjön till förmån för den befintliga kraftverksdriften vid Gravsjöns utlopp. Exempel på de simuleringar som skett för Nordsjön Östersjön redovisas i bilagorna 7:1 7:3. Den första bilagan redovisar effekterna av enbart avdunstning. Därvid förutsätts att när det finns en positiv nettotillrinning till sjöarna (tillrinning avdunstning) så tappas hela detta flöde vid nivån + 84,1 m. Enbart avdunstning kan således sänka sjöarnas vattenstånd med ca 0,3 m under ett extremt torrår som 1976. 16 (71)
De nivåer på dämningsgräns (DG) och sänkningsgräns (SG) som kommunen avtalat med den som innehavaren av regleringsrätten redovisas i diagrammen i bilaga 7. Under den period som det finns data på vattenståndet i sjön och då regleringen skötts efter detta önskade regleringsintervall, 2003 2009, har vattenståndet som högst uppgått till ca 0,4 m över DG (dec. 2006) och underskridit SG med 0,15 m (juni 2008). I ett miljötillstånd kan inte både en sänkningsgräns och en minimivattenföring anges. Fortsättningsvis antas därför att det ur natursynpunkt är viktigare med ett visst önskat minimiflöde än att en viss lägsta nivå i sjöarna hålls på bekostnad av att flödet till utloppsbäcken torkar ut. Enligt uppgifter i tidigare vattendom har variationen i vattenstånd i Nordsjön uppgått till omkring 1 m. I bilaga 7:2 redovisas en simulering där den formella dämningsgränsen lagts på +84,3 m, dvs. 0,2 m högre än vad som idag används. Detta innebär att om vattenståndet i sjön stiger över den nivån så ska luckorna i dammen vara öppna och flödet styrs istället av kapaciteten för trumman under Väg 555. Trots den högre dämningsgränsen kan en urgrävning av utloppet ur Nordsjön fram till vägtrumman kompensera för den högre dämningsgränsen så att högsta högvattenståndet som uppmättes i december 2006 inte blir högre i framtiden vid en motsvarande händelse. (Mätningen av vattenståndet i Nordsjön sker idag vid en punkt som påverkas av flödet och beräknas vara ca 0,1 m högre i sjön än den högsta observerade vid mätpunkten) Högvattenstånden blir då desamma som med nuvarande reglering. Vid simuleringen enligt bilaga 7:2 har tappningen för kraftverket skett med 0,8 m 3 /s inom intervallet 84,1 84,3. Därunder har enbart minimitappning skett Av bilagan framgår att under den period då det finns registreringar av vattenståndsnivåer, från 2003 och framåt, har högsta vattenståndet varit lika högt som det uppmätta (korrigerat för strömningspåverkan), medan det lägsta vattenståndet varit 0,1 m högre än uppmätt. De svåraste torråren inträffade i mitten av 1970-talet, samt 1989 och 1994. Med det redovisade sättet för reglering, dvs. endast minimitappning under + 84,1 sjunker vattenståndet till som lägst ca +83,45 m, vilket motsvarar en total vattenståndsvariation under en 60-årsperiod på ca 1 m och en normal variation inom ca 0,6 m. Om allt vatten från Finnsjön och Nordsjön Östersjön istället tas enbart från de senare sjöarna skulle vattenståndet i dessa sjunka ytterligare något under torrperioder. Om hela perioden juni september är torr utan någon nettotillrinning ökar uttaget motsvarande ca 0,18 m. För att inte vattenståndet i sjöarna under enskilda torrår ska sänka vattenståndet så mycket har i de beräkningar som redovisas i bilaga 7:3 lagts in en spärr som innebär att om vattenståndet sjunker under +83,8 m återupptas uttaget från Finnsjön. Med denna anpassning blir det relativt liten ändring av de lägsta vattenstånden, trots att kallt vatten från Nordsjön Östersjön kan erhållas till stor del under högsommarperioden. Sammantaget visar simuleringarna av olika regleringsstrategier att det finns goda förutsättningar att ta ut önskat råvattenflöde ur Nordsjön Östersjön utan att variationerna i sjöns vattenstånd överskrider de som förekommit under de troligen 17 (71)
senaste 50 100 åren. Det finns därtill goda förutsättningar att anpassa tappningen så att kraftverksdrift kan ske med full kapacitet under relativt långa perioder av året. 7.6 Resultat Resultaten av de kemiska och mikrobiologiska undersökningarna finns sammanställda i bilaga 3.1 och 3.2 I bilagan presenteras vattenkvaliteten vid 20 meter (det tilltänkta intagningsdjupet). I de fall resultat av betydelse är avvikande vid de övriga provtagningsdjupen nämns detta i nedanstående text. 7.6.1 Nederbördspåverkan under provtagningsperioderna Provtagning i Nordsjön utfördes mars och augusti 2010 samt juni till september 2011. Vid de två första provtagningsperioderna rådde lägre nederbörd än vad som varit normalt sedan 1985. Sensommaren 2011 var kantad av kraftig nederbörd. I september månad var nederbörden särskilt riklig, med månadsmedelvärde långt över det normala, se figur 7.3. För provtagningens syfte är det bra att nederbörden var riklig under provtagningsperioden, så att de sämsta förhållandena i sjön ringas in. Figur 7.3 Nederbördsstatistik, mätpunkt Västra Nedsjön 16 Provtagning i Nordsjön utfördes mars och augusti 2010 samt juni till september 2011. 16 Nederbördsstatistik Nedsjöarna 1980-2008, Mölndals Kvarnby, Per Palmér, 2011-09-02 18 (71)
7.6.2 Vattenbeskaffenhet Fysikaliska och kemiska parametrar Färg Ett färgat vatten orsakas vanligen av multnande växtdelar och/eller av järnföreningar. Höga färgtal i råvatten (>100 mgpt/l) kan innebära beredningstekniska svårigheter. Gränsvärdet för utgående dricksvatten är 15 mg Pt/l. Nordsjön uppvisade låga färgtal med variation mellan 15-20 Pt/l och ett medelvärde på 16 mg Pt/l under provtagningsperioden. Tidigare utförda undersökningar har vid tillfällen visat maximala färgtal på 30 mg Pt/l. Färgvärdet justeras i vattenverket med hjälp av kemisk fällning och filtrering, till nivåer understigande gränsvärden i dricksvattenföreskriften. COD Kemisk syreförbrukning COD är ett mått på vattnets halt av organiska och syreförbrukande ämnen, vilket oftast består av multnande växtdelar. Dessa ämnen kan ge färg, lukt och smak. Hög halt gynnar bakterietillväxt. Gränsvärdet för utgående dricksvatten är 4 mg O 2 /l. Även COD-värdena i Nordsjön är låga med en variation mellan 3,6 och 5,4 mg O 2 /l och ett medelvärde på 4,9 mg O 2 /l. COD-värdet minskas i vattenverket med hjälp av kemisk fällning och filtrering. ph och alkalinitet ph-värdet i en sjö avgörs av omgivande marker och surheten på nederbörden. Alkaliniteten anger vattnets buffertförmåga att motstå försurning och styrs även den av omgivande marker och surhetsgraden i vattnet. Kalkningsinsatser för att motverka försurning av sjöar och vattendrag, höjer ph och alkalinitet i sjöarna. Ett lågt ph-värde på dricksvattnet ökar risken för utlösning av metaller ur ledningssystemet. Gränsvärde för tjänligt med anmärkning på dricksvatten är ph-värde mellan 7,5 och 9,0. ph-värdet i Nordsjön är ur ett råvattenperspektiv ganska lågt. ph-värdet utgör dock inga problem för ekologin eller vattenkemin i sjön. Medelvärdet under provtagningsperioden var ph 6,9 med en variation mellan ph 6,7 och 7,4. Alkaliniteten var i medeltal 11 mg HCO 3 /l. För att få en fungerande fällning i vattenverket kommer troligtvis föralkalinisering av råvattnet att behövas. Temperatur Temperaturen på råvattnet är en viktig faktor för att få tillfredställande funktion av den kemiska fällningen i vattenverket (inte för kallt vatten) och för att bibehålla god kvalitet av dricksvattnet under distributionen (inte för varmt vatten). Gränsvärdet för dricksvatten är 20 C och riktvärde för råvatten är 12 C. Den minsta variationen i temperatur finns i djupare vatten (under språngskikt). Vid 20 meter var temperaturvariationen 3,3 10,7 C. Värdet 10,7 C, uppmättes i augusti 2011 19 (71)
och är högt för att vara under språngskikt och beror med största sannolikhet på en felmätning. Järn och Mangan Järn och mangan kan ge upphov till utfällningar i ledningsnätet, missfärgningar och dålig smak på dricksvattnet. Förekomst medför normalt ingen hälsorisk, men risk finns för slambildning och igensättning av ledningar. Mangan kan vara svårt av avskilja med kemisk fällning i vattenverk. Råvatten med höga manganhalter kan kräva extra processteg i vattenverket. Järn är lättare att avlägsna i vattenverk än mangan. Gränsvärdet för järn i dricksvatten är 0,1 mg Fe/l och för mangan 0,05 mg Mn/l. Järn och manganhalten i Nordsjön låg vid de flesta tillfällen under detektionsgräns (0,05 mg Fe/l respektive 0,02 mg Mn/l). Under sensommaren 2011 steg dock halterna till 0,14 mg Fe/l samt 0,05 mg Mn/l. Det är inte ovanligt att utlösning av järn och mangan sker till bottenvattnet under sjöns stagnationsperiod. Under sensommaren 2010 inträffade ingen höjning av järn och manganhalterna i djupvattnet under stagnationsperioden. På 13 meters djup låg både järn- och manganhalterna under detektionsgränserna vid alla provtagningstillfällen. Mikroorganismer Den mikrobiologiska statusen i vattnet är god, både i ytvattnet och under språngskiktet, med låga halter av koliforma bakterier, E.coli, Cl.perfringens, enterokocker och andra odlingsbara mikroorganismer. (För förklaring av mikroorganismerna, se faktaruta). Under sommaren 2010 uppträdde en viss förhöjning av antalet odlingsbara mikroorganismer i ytvattnet gentemot de övriga provsvaren. Det maximala antalet var 160 cfu/l, vilket överlag ändå är ett lågt antal för en sjö. I den utvidgade mikrobiologiska undersökningen hittades inte heller några kolifager eller sjukdomsalstrande mikroorganismer (Cryptosporidium, Giardia och Campylobacter). Provtagning är utförd vid ett tillfälle och utesluter inte att sjukdomsalstrande mikroorganismer kan hamna i vattnet vid andra tillfällen. Att minimera riskerna för detta kan endast göras med hjälp av gediget vattenskyddsarbete. Den goda mikrobiologiska statusen i stort visar dock att påverkan från omgivande avlopp och dagvatten är begränsad. Den limnologiska undersökningen av algförekomster i sjön visar att den totala biomassan av arter som kan orsaka problem vid dricksvattenberedning var liten. I utvärderingen bedöms Nordsjön vara näringsfattig och risken för långvariga blomningar av toxiska cyanobakterier bedömdes som mycket liten. Vissa guldalger som kan ge problem med dålig smak och lukt på vatten förekom dock. Det påträffades t.ex. guldalger från släktet Uroglena som är känt för att ge lukt- och smakstörningar även vid förhållandevis få celler per liter. Antalet celler beräknades till 69 000 per liter, vilket ändå är mindre än vad som förväntas ge problem med oönskad lukt och smak på vattnet (1 miljon celler per liter). 17 17 Medins Biologi AB, Planktiska alger i Nordsjön Härryda Kommun 2011, 2011-10-12 20 (71) 2 01 2-02- 13
Under båda somrarna (2010 och 2011) uppträdde en sjöliknande lukt i vattenproven. I ytvattnet var denna tydlig, På 13 meters djup var den svag. På 20 meters djup visade inga provsvar på någon lukt. Det går inte, utan djupare studier att avgöra om lukten utgjordes av guldalgerna eller något annat. Kolfilter i vattenverk kan avlägsna lukt från guldalger. FAKTARUTA - MIKROORGANISMER I VATTEN INDIKATORORGANISMER E. Coli-bakterier finns normalt i tarmkanalen hos människor och varmblodiga djur. Förekomst av denna bakterie tyder på påverkan från avlopp, gödsel eller liknande. Koliforma bakterier förekommer naturligt i jord och vatten men också i tarmkanalen hos djur och människor. Intestinala Enterokocker finns i tarmfloran hos människor men i mindre omfattning än E. Col. Finns i större mängd hos djur, exempelvis vissa fåglar. Liksom E. Coli indikerar parametern påverkan med ökad risk för vattenburen smitta. Kolifager är virus som angriper bakterier. Detta är en virusindikator samt tyder på avloppspåverkan. Clostridium Perfringens är bakterier som indikerar påverkan från avlopp eller naturgödsel. Sporer av Clostridium Perfringens överlever längre i vatten än ex. E. Coli eller koliforma bakterier. Detta är den bakteriella indikator som bäst motsvarar motståndskraftiga sjukdomsalstrande mikroorganismers uppförande i råvatten och i passage genom vattenverkets processer. SJUKDOMSALSTRANDE MIKROORGANISMER Virus kan infektera levande organismer och orsaka sjukdomar. Virus sprids genom kroppsvätskor t.ex. avföring och kan spridas med avloppsvatten. Exempel på virus som kan ge vattenburna sjukdomsutbrott är Calicivirus. Virus kräver mycket starkare klordos än bakterier för att inaktiveras i vattenverket. Parasiter t.ex. Cryptosporium och Giardia kan överleva länge i vatten och orsaka vattenburna sjukdomsutbrott i form av magsjuka. Ibland med bestående problem. Parasiterna förekommer i tarmen hos många djur och kan spridas till ytvatten t.ex. genom strandbete. Bakterier som Campylobacter och Salmonella kan spridas genom vattnet och orsakar mag- och tarminfektioner hos människor. 21 (71)