Palliativregistret - värdegrund

Relevanta dokument
Brytpunkt start för processen vård i livets slutskede

Vad är viktigast för just Dig? PER-ANDERS HEEDMAN, PROJEKTSAMORDNARE, RCC SYDÖST

Vad är viktigt för Dig den tid som finns kvar?

Mesta vård eller bästa vård?

Brytpunkt för palliativ vård i livets slutskede: en etisk utmaning för oss vårdare. Antar vi alltid den?

Pallia%vregistrets värdegrund

Brytpunktsamtal. Var, när och hur ska det genomföras? Varför är det viktigt? Kunskap och kommunikation

Palliativregistrets värdegrund

Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig

Pallia%vregistrets värdegrund

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Ämnen: Brytpunktsbedömning. Brytpunktssamtal Definition Utmaningar Vinster med brytpunktsamtal

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

PKC-dagen. Multisjuklighet i palliativ fas: svåra beslut på akutsjukhus-vad är rätt vårdnivå?

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Rutin palliativ vård, Värmlands kommuner

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt

Pallia%vregistrets värdegrund

Svenska palliativregistret

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

Pallia%vregistrets värdegrund

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Palliativ vård i livets slutskede

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik

Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal - lathund för läkare

Vård av äldre i livets slut

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering:

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Riktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA

Defini on pallia v vård

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Säkerhet, roller och riktlinjer

Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal

PALLIATIV VÅRD RIKTLINJE FÖR PALLIATIV VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

Palliativ vård Sörmland Katrineholm. Greger Fransson Registerhållare

God palliativ vård state of the art

VÅRD VID LIVETS SLUT. Jessica Holmgren

Introduktion TILL NATIONELL VÅRDPLAN FÖR PALLIATIV VÅRD-NVP

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Lokal riktlinje Palliativ vård och vård i livets slut

Vägen till en grönare spindel. Finns det någon genväg? Nej, men vi tror att trägen vinner!

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Palliativ vård Sörmland Nyköping. Greger Fransson Registerhållare

Till: Läkarförbundet Stockholm Susann Asplund Johansson. Sjukhusläkarna har fått möjlighet att yttra oss gällande ovanstående remiss.

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

VÅRDBEGRÄNSNINGAR REGLER, ETIK OCH DOKUMENTATION

Rutin vid behov av Allmän palliativ vård

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Palliativ vård förtydligande och konkretisering av begrepp

Sundsvall

Att få med läkarna på tåget

VÄRDIGT SLUT ANTECKNINGAR OM DÖDSFALLET 01 OMHÄNDERTAGANDE EFTER DÖDSFALLET 02 VAD ÄR VIKTIGT NU SÄRSKILDA ÖNSKEMÅL 02 STÖD TILL NÄRSTÅENDE

Palliativ vård i livets slut

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Bättre liv för sjuka äldre

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Riktlinje och rutin för vård i livets slutskede

Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel

Monica Forsberg

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Palliativ vård Professor Peter Strang

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

Transkript:

Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret

Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden ( 30-50%) 80% väntade dödsfall Hemsjukvård > 70 000 väntade/år Konsumerar alltmer vård under sista 3-6 mån i livet Sker överallt!

Hjälpmedel för god palliativ vård!

Allmän palliativ vård (Socialstyrelsens definition) Palliativ vård som ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. av alla, för alla, överallt Jämför specialiserad palliativ vård: Palliativ vård som ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov, och som utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård.

Alla? Var? God vård?

Palliativregistrets syfte Att kontinuerligt förbättra den palliativa vården i livets slutskede för alla oberoende av organisation Hjälpmedel att identifiera viktiga områden för kontinuerligt förbättringsarbete och följa den egna verksamhetens vårdkvalitet Se om man lever upp till åtgärder som betonas i Nationella vårdprogrammet

Registrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina behov vårdas där jag vill dö behöver inte dö ensam vet att mina närstående får stöd Viktigt att det blir bra direkt vi får bara en chans!

Hur hänger det ihop? Organisation Vårdprogram Kvalitetsregister

Definitioner (SoS termbank) Brytpunkt till palliativ vård i livets slutskede Övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande Brytpunktssamtal Samtal mellan ansvarig läkare eller tjänstgörande läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål momentana proaktiva

palliativ vård i livets slutskede palliativa insatser brytpunktsprocess rädda liv förlänga liv livskvalitet livskvalitet

Gagna patienten? Att inte skada Att göra gott

Vardagsetik Medicinsk frågenivå Vad kan jag som vårdare göra (maximalt)? Etisk frågenivå Vad bör jag som vårdare göra av det jag kan göra (optimalt)?

Linköping rondellernas stad

Lovisa 87 år Lovisa har vid åtta tillfällen drabbats av akuta hjärtinfarkter men mirakulöst återvänt till en god funktionsnivå. Några gånger årligen accentueras den hjärtsvikt som är relaterat till myocardskadan. Du ska som ansvarig träffa Lovisa om några minuter på ett rutinbesök. Vad kommer du att fokusera på under den halvtimme du har på dig?

Mötet med Olof 83 år Gift. Multipelsjuk med grav atheroskleros som resulterat i flera stroke. Har hö-sidig hemipares, afasi och ett totalt ADL-hjälpbehov. Han vårdas i hemmet mha hustrun, hemtjänsten och distriktssköterskan. Har vårdsäng och övriga hjälpmedel. AT har varit stabilt sista året. Medicinerar med bl.a warfarin, simvastatin, betablockad och diuretika. Ikväll ringer hustrun till nattdistriktssköterskan (motsvarande) och meddelar att maken plötsligt blivit okontaktbar, har oregelbunden och rosslande andning.

Olof forts I Sköterskan ringer upp jourhavande läkare och meddelar att hon behöver hjälp med en akut medicinsk bedömning i hemmet. Läkaren gör hembesök och noterar kliniska tecken på en förnyad stroke med medvetandesänkning och såväl rosslig som oregelbunden andning. Nytillkommen svaghet även i delar av vänster sida. Patienten bedöms vara döende.

Olof forts II Hustrun informeras om resultatet av den medicinska bedömning dvs att: Patienten har drabbats av en ny stroke Patienten bedöms vara i livets slutskede Patienten inte får bättre eller annan vård på sjukhuset än i hemmet Målet är bästa möjliga livskvalitet Möjlighet till utökad hjälp i hemmet Maken inte gagnas av parenteral vätska

Olof...forts III Hustrun väljer att fortsätta vården hemma Läkemedelsrevision genomförs Vid behovsläkemedel s.c sätts in Närståendepenningsintyg skrives Hemtjänsten informeras och utökas Hustrun meddelas när uppföljning kommer att ske och hur hon kommer i kontakt med oss Allt dokumenteras

Arbetssätt Identifiering Medicinsk (brytpunkts) bedömning Brytpunktssamtal Valfrihet Åtgärder Utvärdering Nästa möte med Ruth 82 år Vi har redan förutsett vad som kommer att ske!