Vart tog lärarna vägen?

UFL-rapport Nr 2006:03 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Vart tog lärarna vägen? Om arbetsmarknaden för nyutexaminerade lärare mot tidigare år Jennie Corneskog och Ylva Lundkvist kansli UFL, Göteborgs universitet

UFL-rapport Nr 2006:03 Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Vart tog lärarna vägen? Om arbetsmarknaden för nyutexaminerade lärare mot tidigare år Jennie Corneskog och Ylva Lundkvist kansli UFL, Göteborgs universitet

Göteborgs universitet Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Box 100 405 30 Göteborg tfn 031-773 1000 (vxl) fax 031-773 5515 www.ufl.gu.se Rapport nr 2006:03 ISSN 1652-7038 Jennie Corneskog och Ylva Lundkvist kansli UFL, Göteborgs universitet 2

Sammanfattning Den här rapporten handlar om en uppföljning av nyblivna lärare som tagit en examen med inriktning mot förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år vid Göteborgs universitet. Lärarna hade gått den förnyade lärarutbildningen som startade hösten 2001. Undersökningen genomfördes hösten 2005 på uppdrag av Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning, UFL, vid Göteborgs universitet. De lärare som deltog i undersökningen hade alla avslutat sin utbildning mellan vårterminen 2003 och vårterminen 2005. De viktigaste frågorna att besvara genom enkäten som sammanställdes var om de nya lärarna fått ett arbete som motsvarar deras utbildning, inom vilken typ av skolverksamhet de arbetar samt om de fått de arbeten de i första hand önskar. Andra frågor som var angelägna att få besvarade berörde ingångslöner för de nya lärarna, vilken anställningsform de fått samt var lärarna arbetar i förhållande till sin bostadsort. Sammanställningen av svaren på enkätfrågorna visade att majoriteten av lärarna har fått anställning inom skolväsendet, men att långt ifrån alla fått arbete inom den verksamhet de helst skulle önska. Den i särklass populäraste verksamheten var grundskolans tidigare år, som också är den vanligaste arbetsplatsen. Den näst vanligaste verksamheten att arbeta i var förskolan. Många som arbetade inom andra verksamheter än grundskolans tidigare år angav att det var just i grundskolans tidigare år de helst skulle vilja arbeta. Ingångslönerna skiljde sig åt beroende dels på vilken verksamhet lärarna arbetade inom, och dels på tidigare erfarenheter. De som arbetade inom grundskolans tidigare år tjänade mer än de som arbetade inom förskola, förskoleklass och fritidshem. De som har en tidigare pedagogisk utbildning fick också lite högre lön. Tre femtedelar av lärarna har fått en tillsvidareanställning. Av resterande lärare har de flesta vikariat eller tidsbegränsad anställning. Ingen av de undersökta lärarna har tvingats flytta för att få ett arbete. Den faktor som i första hand påverkade vilken verksamhet lärarna helst ville arbeta inom var arbetets art, dvs. barnens ålder och arbetssätt. Bland grundskollärare hade faktorer som lön 3

och ledighet en viss betydelse då det gällde valet av verksamhetsområde. Flera förskollärare angav att begränsad valfrihet på arbetsmarknaden påverkat deras val av verksamhetsområde, vilket stärker intrycket av förskolan som en mindre populär arbetsplats. Slutligen visade undersökningen att majoriteten av de tillfrågade lärarna arbetade som traditionella klasslärare, och inte som ämneslärare, vilket Lärarprogrammet (2001) egentligen är utformat för att utbilda. 4

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 6 2 Syfte och frågeställningar... 7 3 Metod... 8 4 Urval... 9 5 Resultat och diskussion... 10 5.1 Åldersfördelning bland respondenterna... 11 5.2 Könsfördelning bland respondenterna... 12 5.3 Lärarnas inträde på arbetsmarknaden... 13 5.4 Arbetstillfällen i förhållande till bostadsort... 15 5.5 Vilka anställningsformer erbjöds lärarna och hur hittade de jobben?...16 5.6 Inom vilka verksamhetsområden arbetar lärarna?... 17 5.7 Faktorer som påverkat lärarnas val av verksamhetsområde... 22 5.8 Löneläget bland de nyutexaminerade lärarna... 24 5.9 Arbetssätt i grundskolans tidigare år... 26 5.10 Olika inriktningar och specialiseringars mottagande på arbetsmarknaden...28 5.10.1 Social och kognitiv utveckling hos barn, unga och vuxna...28 5.10.2 Barn och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling samt Skapande verksamhet för tidigare åldrar...30 5.10.3 Grundläggande matematikinlärning och svenska, läs- och skrivinlärning... 30 5.11 Övriga synpunkter från respondenterna... 33 6 Avslutande ord... 35 Bilaga 1: Enkät och följebrev... 37 Bilaga 2: Tabeller... 42 5

1 Bakgrund Bakgrunden till den här undersökningen är ett behov från Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning (UFL) vid Göteborgs universitet, att ta reda på mer om arbetsmarknadens mottagande av de första lärarna som tagit examen inom den förnyade lärarutbildningen som startade höstterminen 2001. För att skilja den nya utbildningen från äldre varianter kommer vi fortsättningsvis att kalla den Lärarprogrammet (2001). Den närmast föregående varianten kallas Lärarprogrammet (1993) som jämförelse. Undersökningen riktade sig till dem som har en examen mot tidigare år, dvs. avsedd för arbete i förskola, förskoleklass, fritidshem samt grundskolans tidigare år. Detta innebär barn i åldrarna 1-12 år, fördelade mellan olika verksamheter. Ungefär hälften av lärarna som undersökningen vände sig till har läst hela utbildningen, medan resterande endast har läst valda delar, då de har en tidigare pedagogisk utbildning och velat uppnå en ny kompetens. Den största förändringen som Lärarprogrammet (2001) inneburit gentemot Lärarprogrammet (1993), är att tidigare utbildade studenten sig mot en specifik verksamhet, antingen grundskola, förskola eller fritidshem, medan den nya utbildningen har en annan bredd och ger en lärarexamen som är gångbar inom flera verksamheter. Det är därmed inte självklart inom vilken verksamhet en nybliven lärare kommer att arbeta, utan valmöjligheterna är större. Ytterligare faktorer som bidragit till undersökningens genomförande var signaler från arbetsmarknaden om att förskolan vid tiden för undersökningens genomförande var den verksamhet där behovet att rekrytera lärare var störst, och att det därmed var lättast att hitta ett arbete där. Därmed var det av intresse att ta reda på inom vilka verksamheter lärarna hamnade, och om förskolan dominerade, samt om lärarna arbetade inom de verksamheter de helst önskade. Studien redovisas utifrån olika frågeställningar och även utifrån olika gruppindelningar bland respondenterna. En del av respondenterna lämnade också skriftliga synpunkter i enkäten. Då många av dessa gav värdefull information, redovisas de i samband med respektive frågeställning. En kortfattad diskussion förs också i anslutning till varje ämnesområde. Enkäten och följebrevet ingår som bilaga, tillsammans med tabeller som illustrerar de siffror som redovisas i rapporten. 6

2 Syfte och frågeställningar Syftet med studien är främst att besvara följande frågeställningar: Har de nya lärarna fått ett arbete som motsvarar deras utbildning? Inom vilken typ av skolverksamhet arbetar de? Har de nya lärarna fått de arbeten de i första hand önskar? Vidare syftar undersökningen till att ta reda på vilka ingångslöner de nyutexaminerade lärarna fått. Andra frågor som berörs i undersökningen är faktorer som påverkat valet av verksamhetsområde, vilken anställningsform (t.ex. vikariat eller tillsvidaretjänst) de nya lärarna har fått och var de arbetar i förhållande till sin bostadsort. 7

3 Metod För att besvara frågeställningarna sammanställdes en enkät. Enkäten skickades sedan via post till 362 personer, som alla hade en examen mot tidigare år, dvs. avsedd för arbete i förskola, förskoleklass, fritidshem samt grundskolans tidigare år. Enkäten innehöll 13 frågor och tillät också egna kommentarer i skrift i enkätens avslutande del. Varje enkät var personligt utformad så att det framgick om den enskilda läraren hade tillgodoräknat sig en tidigare utbildning eller inte, samt vilka inriktningar och specialiseringar var och en av dem hade läst inom ramen för Lärarprogrammet (2001). Enkäten skickades ut till de tilltänkta respondenterna i september 2005. För att uppnå den önskade svarsfrekvensen krävdes en påminnelse. Den skickades sedan ut i oktober 2005. Drygt 82 %, 299 personer, besvarade enkäten. Insamlade data behandlades sedan i programmet SPSS, som möjliggör olika typer av utsökningar och korstabuleringar. 8

4 Urval 362 personer hade hunnit ta en examen mot tidigare år inom Lärarprogrammet (2001) vid Göteborgs universitet då enkäten skickades ut hösten 2005, och de valdes därför som respondenter för undersökningen. Respondenterna tog examen mellan vårterminen 2003 och vårterminen 2005. Majoriteten av lärarna gick ut under 2004 och 2005, medan endast ett fåtal hann ta examen under 2003. Av dem som undersökningen riktade sig till hade en del genomgått hela utbildningen medan andra endast läst valda delar, då de redan hade en pedagogisk utbildning sedan tidigare. Från början var de förskollärare och fritidspedagoger, som nu önskade läsa in behörighet för att kunna arbeta i grundskolan. Av dem som besvarade enkäten hade ca 49 % gått hela utbildningen, medan resterande, ca 51 %, vidareutbildat sig inom ramen för lärarutbildningen. Majoriteten av lärarna som deltog i undersökningen har en bred examen som ger behörighet att arbeta i förskola, förskoleklass, fritidshem samt grundskolans tidigare år. Ett mindre antal har ett examensbevis där endast grundskolans tidigare år eller förskoleklass och grundskolans tidigare år omnämns i examensbeviset, men eftersom flera av dem har specialiseringar som även riktar sig mot de andra verksamheterna är det relevant att inkludera dem i undersökningen. Respondenterna bor i flertalet fall i Göteborg eller i omkringliggande kommuner. Majoriteten bor i Västra Götalands län, eller i vissa fall i intilliggande landskap. Därför går det inte att säga att resultatet skulle vara exakt likadant om en landsomfattande undersökning gjordes, även om en viss spridning finns bland respondenterna i och med att enstaka individer bor i andra delar av landet. 9

5 Resultat och diskussion I den här delen redovisas resultatet. Genom att använda ett dataprogram för behandling av de inkomna svaren, har det varit möjligt att utvinna mycket information ur de besvarade enkäterna. Därmed har man kunnat göra olika utsökningar och se resultatet ur olika vinklar, t.ex. genom att ställa olika grupper av respondenter och olika frågeställningar mot varandra. De skriftliga kommentarer som respondenterna lämnat redovisas också här. Diskussioner om det uppnådda resultatet förs löpande i samband med de olika ämnesområdena. Då det gäller vilken verksamhet de färdiga lärarna arbetar i görs många jämförelser just mellan dem som arbetar i grundskolans tidigare år gentemot dem som arbetar i förskolan. Det beror på att det är inom dessa verksamheter som de flesta arbetar, och att det således är lättast att dra slutsatser utifrån dem. Två andra grupper som är intressanta att ställa mot varandra, är de som läst hela Lärarprogrammet (2001) och de som läst delar av det, för att utöka sin kompetens då de har en äldre utbildning i bagaget, företrädesvis som förskollärare eller fritidspedagog. Flera skillnader märks då man jämför dessa grupper med varandra. Resultatkapitlet delas in i olika avsnitt som anknyter till olika frågor i enkäten. Närbesläktade frågor sammanförs i gemensamma avsnitt. För att ge en bakgrund till nedan redovisat resultat beskrivs till en början ålders- och könsfördelningen bland respondenterna. Därefter presenteras resultatet utifrån de frågor som legat till grund för undersökningen. Först berörs hur lärarnas inträde på arbetsmarkanden har sett ut och var de har funnit arbetstillfällen i förhållande till sin bostadsort. Sedan följer avsnitt som tar upp vilka anställningsformer som erbjudits lärarna, på vilka sätt de fått kännedom om lediga lärartjänster och inom vilka verksamhetsområden de arbetar. I direkt anslutning till detta följer vilka faktorer som påverkat lärarna i deras val av verksamhetsområde samt hur löneläget ser ut bland de nyutexaminerade lärarna. Därefter redogörs för hur arbetssättet ser ut i grundskolans tidigare år och på vilket sätt några av den förnyade lärarutbildningens inriktningar tagits emot på arbetsmarknaden. Relevanta skriftliga kommentarer från respondenterna redovisas i anslutning till det avsnitt de gäller. 10

5.1 Åldersfördelning bland respondenterna Åldersfördelningen bland de lärare som besvarat enkäten sträcker sig över ett ganska stort spann. De yngsta respondenterna är drygt 20 år gamla, medan de äldsta passerat 50- strecket. Nästan 37 % av lärarna är över 41 år. Undersökningen visar att de flesta av lärarna som har en tidigare pedagogisk utbildning återfinns i åldersgruppen 41-50 år (ca 22 % av samtliga, 67 personer), medan de flesta av lärarna som har läst hela Lärarprogrammet (2001) och som inte har tidigare pedagogisk utbildning återfinns i åldersgruppen 21-30 år (ca 24 % av samtliga, 73 personer). Sammantaget är det alltså en relativt mogen grupp studenter som återfinns på Lärarprogrammet (2001). En orsak till detta är att många av respondenterna (152 stycken) vidareutbildat sig för att utvecklas i sin yrkesroll och vidga sin kompetens att innefatta ytterligare verksamheter och därmed har både tidigare utbildning och många års arbete bakom sig. De som läst hela Lärarprogrammet (2001) är 147 stycken som en jämförelse. I diagrammet nedan illustreras åldersfördelningen bland samtliga lärare som besvarat enkäten, oavsett om de läst hela eller delar av sig. De som läst hela Lärarprogrammet (2001) är 147 stycken som en jämförelse. I programmet. diagrammet nedan illustreras åldersfördelningen bland respondenterna. 120 100 Antal 80 60 40 92 30,77% 98 32,78% 109 36,45% 20 0 21-30 år 31-40 år 41 år - Åldersfördelning 5.2 Könsfördelning bland respondenterna 11 Av de 299 personer som besvarade enkäten är 288 kvinnor och elva män. Då man jämför svarsfrekvensen i undersökningen bland dem som erhållit enkäten, har kvinnorna svarat i högre grad än männen, drygt 83 % gentemot knappt 65 %.

5.2 Könsfördelning bland respondenterna Av de 299 personer som besvarade enkäten är 288 kvinnor och elva män. Då man jämför svarsfrekvensen i undersökningen bland dem som erhållit enkäten, har kvinnorna svarat i högre grad än männen, drygt 83 % gentemot knappt 65 %. Tre av männen har en tidigare utbildning medan åtta har gått hela utbildningen. Motsvarande siffra bland kvinnorna är 149 som vidareutbildat sig mot 139 som läst hela Lärarprogrammet (2001). Detta innebär att drygt hälften av kvinnorna vidareutbildat sig gentemot en knapp tredjedel av männen. På grund av att andelen män är så liten och de dessutom besvarat enkäten i lägre grad, är det inte möjligt att dra några säkra slutsatser om skillnader mellan könen då det gäller deras mottagande på arbetsmarknaden. Av de män som besvarat enkäten arbetar tio, vilket motsvarar 91 % av männen, inom skolväsendet, gentemot 277 kvinnor, vilket motsvarar 96 % av kvinnorna. Vad gäller lön märks inga anmärkningsvärda skillnader mellan könen. En av männen återfinns bland de lägst betalda, tillsammans med sex kvinnor. I övrigt befinner sig de flesta männen i intervallen 19000-22000. Ingen man återfinns bland de högst betalda. Männen arbetar inom flertalet verksamheter och det finns ingen indikation på att de skulle hamna inom ett visst verksamhetsområde. Ingen man arbetar dock i förskolan. För fördelning mellan vilka verksamheter kvinnor respektive män arbetar i se tabell 1 i bilaga 2. Vad gäller anställningsform har 61 % av kvinnorna gentemot 60 % av männen en tillsvidareanställning. 34 % av kvinnorna och 40 % av männen har ett vikariat eller en tidsbegränsad anställning (övriga kvinnor har angett timanställning eller annan form av anställning). Den enda stora skillnaden mellan könen är att 60 % av männen anger att de inte arbetar inom den verksamhet de helst skulle önska, gentemot 16 % av kvinnorna, men eftersom så få män deltagit i undersökningen är det omöjligt att avgöra om det gäller gruppen manliga lärare i stort eller mest beror på individuella skillnader. Resterande fyra män har svarat att de trivs med sitt arbete, men kanske vill pröva andra verksamheter längre fram. Ingen man har alltså angett att han arbetar inom den verksamhet han i första hand skulle önska. Överlag går det alltså inte att finna några avgörande skillnader mellan manliga och kvinnliga nyutexaminerade lärare, och de skillnader som finns går det inte att dra några säkra slutsatser från då den manliga andelen utgör en så oerhört liten del av hela gruppen. 12

Överlag går det alltså inte att finna några avgörande skillnader mellan manliga och kvinnliga nyutexaminerade lärare, och de skillnader som finns går det inte att dra några säkra slutsatser från då den manliga andelen utgör en så oerhört liten del av hela gruppen. 5.3 Lärarnas inträde på arbetsmarknaden 5.3 Lärarnas inträde på arbetsmarknaden Av dem som besvarat enkäten har ca 96 % fått arbete inom skolväsendet och endast ca 4 % arbetar Av dem alltså som inte besvarat inom skolväsendet. enkäten har Detta ca 96 innebär % fått arbete att 12 inom stycken skolväsendet av sammanlagt och endast 299 personer ca 4 % som arbetar besvarat alltså enkäten inte inom inte arbetar skolväsendet. inom skolväsendet. Detta innebär att 12 stycken av de sammanlagt 299 personer som besvarat enkäten inte arbetar inom skolväsendet. Har du ett arbete inom skolväsendet? 12 4,01% nej 287 95,99% ja Av dessa är sju stycken arbetssökande, medan fyra är föräldralediga och en har valt Av ett dessa annat är yrke. sju stycken På grund arbetssökande, av att så få medan av de svarande fyra är föräldralediga angett att de och inte en arbetar har valt inom ett annat skolväsendet yrke. På grund kan inga av att säkra så få av slutsatser de svarande dras angett om att någon de inte grupp arbetar är inom mer skolväsendet någon kan inga annan. säkra Den slutsatser enda tendensen dras om att man någon kan peka grupp på är är mer att utsatt det är än svårare någon att annan. hitta Den jobb utsatt än för dem som gått hela utbildningen än för dem som vidareutbildat sig efter att redan enda ha en tendensen pedagogisk man utbildning kan peka på med är att sig. det Den är svårare enda av att dem hitta som jobb vidareutbildat för dem som gått sig som hela utbildningen inte arbetar än inom för dem skolväsendet som vidareutbildat ingår i gruppen sig efter föräldralediga, att redan ha en och pedagogisk är därför utbildning arbetssökande med sig. Den i strikt enda mening. av dem som vidareutbildat sig som inte arbetar inom skolväsen- inte det ingår i gruppen föräldralediga, och är därför inte arbetssökande i strikt mening. Skillnaden mellan de två grupperna av lärare, de som har en tidigare pedagogisk utbildning och de som läst hela utbildningen, kan bero på att många som endast läst Skillnaden del av mellan utbildningen de två grupperna för att bli av behöriga lärare, de att som arbeta har en i grundskolan tidigare pedagogisk redan utbildning anställning och de som inom läst en hela kommun, utbildningen, och att de kan också bero har på att större många möjlighet som endast att konkurrera läst en del om av har en tjänster då de har tidigare erfarenhet av arbete inom skolväsendet. utbildningen för att bli behöriga att arbeta i grundskolan redan har en anställning inom en kommun, och att de också har större möjlighet att konkurrera om tjänster då de har tidigare erfarenhet av arbete inom skolväsendet. 10 13

Kommentarer om lärarnas inträde på arbetsmarknaden Ett flertal respondenter har lämnat utförliga kommentarer angående situationen som mötte dem då de kom ut på arbetsmarknaden, och några av dessa redovisas nedan. En lärare som har läst in behörigheten för att kunna arbeta i grundskolan, efter att tidigare arbetat som förskollärare, och som nu arbetar inom grundsärskola, konstaterar att: [N]är jag började studera fanns det gott om jobb. Pendeln har svängt och nu är jag glad att ha en lärartjänst där jag trivs. Hade det varit gott om jobb skulle jag söka grundskola. Flyttar inte så där bara heller. Några av dem som läst hela programmet kommenterar arbetsmarknaden: Det finns inga lärartjänster om man inte har så mycket erfarenhet. Det är ont om arbete. Varför pumpar facket hela tiden ut att det är lärarbrist? Studerande blir chockade när de inser motsatsen. Det är ingen lärarbrist längre, det är snarare en stor övertalighet av lärare. Inflation i utbildningsväsendet i Sverige har lett till en akademikerkris vilket gör att många som läst på universitet och högskola tyvärr blir arbetslösa efter utbildningen. Det utbildas alldeles för många med inriktning mot skolans tidigare åldrar! Bör vara riktade antagningar med visst antal platser, inte fritt val. Finns nästan inga arbetstillfällen, medan det är stor brist på förskollärare. Har sökt vikariat inom skolans tidigare år i Göteborg, aug-dec 2005 där det varit ca 120 sökande!!! Till ett 4-månaders vikariat!!! Jag har sökt ett antal lärarjobb för skolår 1-6 utan att ens kallas till intervju. Jag tvingas därför att arbeta som timvikarie på skolor och förskolor och tjänar så jag knappt klarar mig. Tycker att det är tråkigt när man har gått en akademisk utbildning! På grund av att arbetsmarknaden inte är till lärarnas fördel och brist på jobb så söker jag andra arbeten. Angående en förfrågan till en av respondenterna från en rektor om hon var intresserad av 14

en tjänst svarade läraren: Det var jag självklart efter att ha fått avslag på 90 ansökningar efter avslutad utbildning. (Jag hade faktiskt börjat ställa in mig på att återgå till mitt gamla kontorsjobb, himla trist efter en lång utbildning ) Kommentarerna stärker den tidigare slutsatsen om att det är svårare att hitta det jobb man vill ha för dem som gått hela utbildningen jämfört med dem som vidareutbildat sig. Detta innebär också att de lite yngre lärarna har det lite svårare på arbetsmarknaden än de äldre. Flera av de nya lärarna uttrycker också besvikelse över att drömjobbet inte är så lätt att hitta som de trodde, då bland annat media under flertalet år målat upp en bild av stor lärarbrist. Lärarprogrammet (2001) som erbjuder en bred examen visar sig också bjuda på problem, då flertalet studenter läser med avsikt att arbeta i grundskolan, men sedan finner sig hänvisade till förskolan, där det i dagsläget är lättast att hitta en lärartjänst. En av lärarna i undersökningen lämnar en synpunkt på universitetens ansvar när det gäller arbetsmarknadens mottagande av nyexaminerade lärare: Högskolorna bör se framåt i årsperspektiv inom vilka inriktningar kommer det att finnas arbeten om 3,5 år när utbildningen är klar? Det måste finnas en arbetsmarknad när utbildningen är slut, ej när den börjar för det hinner ändras på 3,5 år (som man pluggar). Den här kommentaren visar på ett behov att styra studenterna i högre grad, mot verksamhetsområden där behovet av lärare är störst, till exempel förskola där det råder brist på lärare. I och med att Lärarprogrammet (2001) är upplagt så att den enskilda studenten själv har stor möjlighet att välja vad hon/han vill ha med sig i sin examen, kanske man istället bör se till att antalet utbildningsplatser inom en inriktning svarar mot behovet inom de verksamheter där lärarjobben framförallt finns. 5.4 Arbetstillfällen i förhållande till bostadsort Två enkätfrågor, (se bilaga 1, fråga 7 och 8 i enkäten), rörde möjligheten att hitta arbete där man vill. De allra flesta, knappt 87 %, anger att de har fått arbete på den ort de önskat i första hand. Fråga 8 i enkäten följer upp och behandlar pendling respektive arbete på bostadsorten, och visar att de flesta, drygt 66 %, arbetar på sin bostadsort. 15

arbete där man vill. De allra flesta, knappt 87 %, anger att de har fått arbete på den ort de önskat i första hand. Fråga 8 i enkäten följer upp och behandlar pendling respektive arbete på bostadsorten, och visar att de flesta, drygt 66 %, arbetar på sin bostadsort. 31 10,84% nej, pendlar därför att jag måste 65 22,73% nej, pendlar av eget val 190 66,43% ja Arbetar du på din bostadsort? ja nej, pendlar av eget val nej, pendlar därför att jag måste Drygt Drygt en av en tio av lärare tio lärare tvingas tvingas pendla pendla till till sin sin arbetsplats arbetsplats därför därför att att de de inte inte har har kunnat kunnat få få jobb på den ort de i första hand skulle önska. Ganska många, drygt 22 %, har jobb på den ort de i första hand skulle önska. Ganska många, drygt 22 %, har självmant valt att pendla för att få arbeta där de helst vill. Ingen av lärarna har valt ett fjärde möjligt 12 svarsalternativ, om att de har tvingats flytta för att få jobb. Detta indikerar att det ändå finns arbetstillfällen inom pendelavstånd för de allra flesta, och att det således finns en arbetsmarknad för lärare. Att ingen tvingats flytta indikerar också att arbetstillfällena inte är samlade till någon enstaka ort, då respondenterna är spridda över främst Västra Götalands län. 5.5 Vilka anställningsformer erbjöds lärarna och hur hittade de jobben? När det gäller de nyexaminerade lärarnas anställningsform (se bilaga 2, tabell 2) märks en tydlig skillnad mellan lärare som vidareutbildat sig och lärare som läst hela programmet. 76 % av lärare som har en tidigare pedagogisk utbildning har fått en tillsvidareanställning, medan endast knappt 45 % av dem som saknar tidigare utbildning har fått en tillsvidareanställning. 50 % av de lärare som saknar tidigare utbildning har fått en tidsbegränsad anställning. Motsvarande andel av de lärare som har en tidigare pedagogisk utbildning är 20 %. 16

En skillnad syns också mellan de lärare som har och de lärare som saknar tidigare pedagogisk utbildning när det gäller på vilket sätt de fått kännedom om sin anställning. Då det gäller lärare med en tidigare utbildning anger drygt 50 % att de fått kännedom om sin lärartjänst på annat sätt (se bilaga 1, fråga 9 i enkäten) än genom privata kontakter, kontakter knutna under studietiden eller genom annons. De allra flesta av dessa lärare har en tidigare anställning inom skolväsendet (flertalet inom förskola och fritidshem), och har efter sina studier vid Lärarprogrammet (2001) fått sin tjänst omgjord alternativt blivit erbjuden en annan lärartjänst inom den skolenhet eller kommun där de tidigare varit verksamma. Då det gäller lärare som saknar tidigare utbildning har nästan 55 % fått kännedom om sin nuvarande anställning genom annons. Det märks alltså att de lärare som redan byggt upp ett kontaktnät har fördelar då det gäller att få de jobb de helst vill ha samt att få en tjänst med varaktigare anställningsform. 5.6 Inom vilka verksamhetsområden arbetar lärarna? Av dem som fått arbete verkar ungefär 48 % enbart inom grundskolans tidigare år. Den andra stora arbetsgivaren för de nyexaminerade lärarna är förskolan, där 22 % arbetar. Övriga lärare arbetar i förskoleklass, fritidshem, inom flera olika verksamheter eller i andra verksamheter såsom särskola och grundskolans senare år. Alternativet flera verksamheter i diagrammet nedan innebär alltså att läraren delar sin tid mellan minst två olika verksamheter, t.ex. genom att arbeta delvis i grundskolans tidigare år och delvis i fritidsverksamhet, och därför markerat flera alternativ i enkäten (se bilaga 1, fråga 2 i enkäten). Ett flertal olika kombinationer förekommer, men gemensamt för dem är att de håller sig inom förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare år. Svarsalternativet annan, vänligen specificera (se bilaga 1, fråga 2 i enkäten) fanns för att fånga upp lärare som arbetar inom någon annan typ av verksamhet än dem som erbjuds bland svarsalternativen i enkäten. De som av någon anledning arbetar inom en annan verksamhet fick utrymme att ange vilken verksamhet det rörde sig om. 35 personer, drygt 12 %, valde alternativet annan, vänligen specificera, och fördelningen såg ut som följer: 15 lärare arbetar i grundsärskolan, tio arbetar i grundskolans senare år, tre arbetar i gymnasiesärskolan och resten, sju lärare, återfinns inom vuxenutbildning, SFI och IV-programmet i gymnasieskolan eller arbetar som specialpedagog eller speciallärare i grundskolans tidigare eller senare år. 17

tio arbetar i grundskolans senare år, tre arbetar i gymnasiesärskolan och resten, sju lärare, återfinns inom vuxenutbildning, SFI och IV-programmet i gymnasieskolan eller arbetar som specialpedagog eller speciallärare i grundskolans tidigare eller senare år. Se diagram nedan för fördelning av lärarna mellan de olika verksamheterna. Se diagram nedan för fördelning av lärarna mellan de olika verksamheterna. 140 138 48,08% 120 100 80 Antal 63 21,95% 60 40 35 12,2% 36 12,54% 20 6 2,09% 9 3,14% 0 förskola fritidshem förskoleklass grundskolans tidigare år annan verksamhet flera verksamheter I vilken verksamhet arbetar du? Om man återigen utgår utgår från från de de två två grupperna grupperna som som redan redan nämnts, nämnts, de som de vidareutbildat som vidareutbildat gentemot sig gentemot de som gått de hela som utbildningen, gått hela utbildningen, märks tydliga märks skillnader tydliga då skillnader det gäller då inom det sig vilket gäller verksamhetsområde inom vilket verksamhetsområde de har anställning. de I har gruppen anställning. som arbetar I gruppen inom grundskolans som arbetar inom grundskolans tidigare år (138 personer), kommer ca 64 % från gruppen som tidigare vidareutbildat år (138 sig, personer), medan kommer ca 36 % ca har 64 % gått från hela gruppen utbildningen. som vidareutbildat Av dem som sig, arbetar medan ca inom 36 % förskolan har gått (63 hela personer), utbildningen. har ca Av 19 dem % tidigare som arbetar pedagogisk inom förskolan utbildning, (63 medan personer), 81 har % har ca 19 gått % hela tidigare utbildningen. pedagogisk 8 utbildning, % av de lärare medan som 81 har % en har tidigare gått hela utbildningen. arbetar 8 % i förskolan, vilket kan jämföras med att nästan 38 % av de lärare som saknar tidigare av de lärare som har en tidigare utbildning arbetar i förskolan, vilket kan jämföras med att utbildning arbetar i förskolan. nästan 38 % av de lärare som saknar tidigare utbildning arbetar i förskolan. Om man grupperar lärarna utifrån de verksamheter de arbetar i och samtidigt jämför Om med man om grupperar det är den lärarna verksamhet utifrån de de verksamheter i första hand de vill arbetar arbeta i och i, samtidigt finns också jämför tydliga med skillnader (se bilaga 2, tabell 3). Av de lärare som arbetar i grundskolans tidigare år, om anger det hela är den 75 verksamhet % att de arbetar de i första i den hand verksamhet vill arbeta i, de finns i första också hand tydliga önskar, skillnader medan (se ytterligare 23 % anger att de arbetar där 18 de önskar, även om de kanske skulle vilja 14

bilaga 2, tabell 3). Av de lärare som arbetar i grundskolans tidigare år, anger hela 75 % att de arbetar i den verksamhet de i första hand önskar, medan ytterligare 23 % anger att de arbetar där de önskar, även om de kanske skulle vilja pröva på andra verksamheter längre fram. Endast 2 % har därmed svarat att de inte arbetar inom den verksamhet de i första hand skulle önska. Då det gäller dem som arbetar i förskolan märks en annan tendens. Endast 16 % anger att de är helt nöjda, medan 44 % anger att de är nöjda men att de kanske vill pröva på andra verksamheter längre fram. 40 % svarar att de inte arbetar i den verksamhet de i första hand önskar, och flertalet av dem anger också att de helst skulle vilja arbeta i grundskolans tidigare år. Av de lärare som angett att de arbetar inom skolväsendet och som har läst hela lärarutbildningen anger nio lärare att förskolan är den verksamhet där de i första hand vill arbeta. Endast en av lärarna med tidigare utbildning, som arbetar i förskolan, anger att hon arbetar inom den verksamhet som hon i första hand vill arbeta i. Därmed kan man dra slutsatsen att de flesta av dessa lärare valt att läsa vid Lärarprogrammet (2001) för att få behörighet och kompetens för att framför allt kunna arbeta i grundskolans tidigare år. Då det gäller de lärare som endast arbetar i förskoleklass eller på fritidshem, anger ingen att det är den verksamhet de i första hand vill arbeta i. De är förstås väldigt få, men tendensen är ändå tydlig. Bland dem som arbetar i flera verksamheter, är tendensen densamma som redovisas ovan; de som har en fot i grundskolan är i regel mer nöjda med den verksamhet de arbetar inom än dem som delar sin tid mellan förskola, förskoleklass och/eller fritidshem. Återigen är det de som läst hela programmet som är mest positiva till att arbeta i förskola, förskoleklass och/eller fritidshem, medan de som vidareutbildat sig helst vill arbeta i grundskolans tidigare år. Ett fåtal lärare, tio stycken, arbetar i grundskolans senare år, alltså en verksamhet de inte är behöriga för enligt sina examensbevis. En närmare granskning av dessa lärare, visar dock att hälften av dem har behörighet eller nästan behörighet i något ämne, men inte tillräckligt underlag för att få ut en examen mot senare åldrar. I ett fall rör det sig t.ex. om 80 poäng bild och form, och i ett annat kombinationen 40 poäng samhällskunskap och 40 poäng historia. 19

Kommentarer som rör vilka verksamhetsområden lärarna arbetar inom Många av de skriftliga kommentarerna rör också varför de nyblivna lärarna arbetar inom de verksamhetsområden de gör. Då flera av dem uttrycker starka åsikter som rör både deras utbildning och arbetssituation redovisas en del av dem nedan. Flera kommentarer bekräftar att det är svårare att hitta ett arbete inom grundskolan än i förskolan, och att flertalet av de nyblivna lärarna också tänkt sig att i första hand arbeta inom grundskolan: Arbetar i förskola för att det är brist på lärartjänster inom grundskolan. Jag arbetade tidigare i förskolan, fick en tjänst i förskoleklass. Jag hoppas att det leder vidare till att få arbete i år 1-3. Färre kommentarer rör det motsatta, att förskolan är den arbetsplats som önskas i första hand. En manlig lärare berättar dock om sitt val av verksamhetsområde, grundskolans tidigare år: Att förskolan och fritidshemmen förstördes 1990-1992 då Socialstyrelsens normer från 1968 togs bort har i hög grad påverkat mitt val att arbeta i grundskolans tidigare åldrar. I Norge gäller fortfarande dessa regler: Under 3 år = 2 ½ barn per 1 vuxen, Över 3 år = 5 barn per 1 vuxen, Över 6 år = 7 barn per 1 vuxen. Jag hade aldrig arbetat i vanliga skolan om inte de riktiga fritidshemmen/förskolorna försvunnit. Flera andra lärare uttrycker liknande åsikter om arbetsförhållandena på förskola och fritidshem: Anledningen till att jag utbildade fortbildade mig var att jag tyckte fritidshemmens kvalitet försämrades så pga. nedskärningar. För stora grupper och allt på skolans villkor. Jag utbildade mig främst till lärare för att få bättre förutsättningar för mitt arbete med barn. Planeringstid, ledighet. I min nuvarande anställning har jag inte dessa förutsättningar jag söker tjänst som s.k. klasslärare 1-5!! (arbetar i förskoleklass och fritidshem) 20

Jag trivs väldigt bra i arbetslaget och i barngruppen. Det enda jag inte tycker om är stora barngrupper. Praktiska saker (köket + diskmaskin) tar så mycket tid. En kvinna som delar sin arbetstid mellan förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år är positiv till de bredare möjligheter som Lärarprogrammet (2001) ger: Just nu är det väldigt tufft på arbetsmarknaden för lärare inom skolan. Alla som har gått denna utbildning har ju ändå möjlighet att söka inom förskolan. Det är bra med bredden inom utbildningen. Man måste vara flexibel och kunna arbeta inom alla verksamheter från F-5 för att överhuvudtaget få ett arbete. Ett par lärare kommenterar att deras utbildning mötts av förvirring från arbetsgivarsidan, då skolledarna är dåligt insatta i vad de nya examina innebär och vilken kompetens de har med sig: När jag söker arbete på förskolan frågar de varför jag som är lärare söker jobb i förskolan. Jag upplever en stor förvirring och en mycket bristande kunskap om hur den nya lärarutbildningen är upplagd. Att utbildningen blev så sågad kändes som ett svek! Vi borde få upprättelse Jag arbetar enligt samma avtal som innan studierna (förskollärare). Min rektor vet min kompetens men kan inte ge mig anställning inom läraravtalet. Med 220 p och specialinriktning mot tal och kommunikation vill jag INTE fortsätta arbeta på fritidshem Jag tror inte att min rektor har förstått hur han kan använda min kompetens. Jag är besviken och vill söka ny tjänst senast nästa läsår. Ännu en kvinna kommenterar den osäkerhet som råder omkring hennes kompetens, och ser snarast bredden i examen som ett hinder då det gäller att bli sedd som den grundskollärare hon vill vara: Den verksamhet som jag i första hand vill arbeta med är att arbeta som lärare i de ämnen jag är behörig till att arbeta med. På grund av arbetsmarknaden och min behörighet samt den låga tillgången på dessa tjänster har jag nu en provanställning som fritidspedagog Det är ingen som har tagit in att jag är behörig i de ämnen jag läst på skolan. Jag var helt oförberedd på att arbete med fritidsverksamhet innebär att skolan kan använda mig som assistent till förskollärare/klasslärare 21

under skoldagen och sedan se mig som om att huvuddelen av mitt fokus ska ligga på eftermiddagsverksamheten. Vilket i mitt fall inneburit att jag under dagtid får gå emellan andras verksamhet och på eftermiddagen ha huvudansvaret för hur fritids ska fungera Jag känner att den jämställs med de obehöriga som arbetar på andra avdelningar på skolan. Detta känns mycket kränkande. Jag undrar varför jag har fritidsbehörighet i min kompetens..? Kommentarerna stärker intrycket från enkätfrågorna om att förskolan är den verksamhet där det är lättast att få arbete, men att det inte är den verksamhet som flertalet av de nyblivna lärarna efterfrågar i första hand. Överlag ger både enkätfrågorna och de skriftliga kommentarerna en stark indikation om att även om de flesta av lärarna har en bred kompetens i sin examen så är det just som grundskollärare de ser sig själva, och att många av dem som arbetar i förskolan hamnat där i väntan på att kunna få en tjänst inom grundskolan. Av de två olika grupper som urskiljs bland respondenterna, varav en läst vidare för att få ytterligare kompetens och en läst hela programmet, är det tydligt att en överväldigande majoritet av dem som läst vidare gjort så med avsikt att arbeta i grundskolan. Även bland dem som läst hela programmet framhåller de flesta att de helst vill arbeta i grundskolan. Det är också tydligt att de som läst vidare har större möjlighet att konkurrera om de mer eftertraktade tjänsterna och i högre grad får de jobb de vill ha och därför är mer nöjda. För dem som läst hela programmet är istället förskolan och i viss mån fritidshem och förskoleklass en inkörsport till läraryrket, men inte de verksamheter de flesta i första hand vill arbeta inom. 5.7 Faktorer som påverkat lärarnas val av verksamhetsområde I fråga 11 i enkäten (se bilaga 1) fick lärarna gradera några olika faktorer som kunnat påverka deras val av verksamhetsområde. Eftersom frågan kan tolkas på lite olika sätt, dras inga säkra slutsatser från den utan istället visas mer på de indikationer de olika delfrågorna ger. Lön Överlag anger de nyblivna lärarna att lönen inte är en viktig faktor då det gäller vilket verksamhetsområde de valt. Drygt 20 % av samtliga lärare anger dock att lönen har påverkat deras val i hög grad. Ungefär hälften av dem återfinns i grundskolans tidigare år. De utgörs främst av dem som har en tidigare utbildning, och som således ser en möjlighet 22

att förbättra sin lön då de får anställning i grundskolans tidigare år istället för i förskola eller på fritidshem. Ledighet/Semester Ledighet/semester är i viss mån en faktor som påverkar lärarna i deras val av verksamhetsområde. Detta gäller då främst dem som arbetar inom grundskolans tidigare år. 50 % av dem, 66 personer, anger att ledighet/semester i hög grad påverkat deras val av verksamhetsområde. Pga. terminernas sammansättning har de lärare som arbetar inom grundskolan andra förutsättningar gentemot lärare som arbetar inom andra verksamhetsområden, eftersom arbetstiderna för lärare i grundskolan påverkas av skolloven. Begränsad valfrihet på arbetsmarknaden Resultatet av den här frågan stärker intrycket som skapats av tidigare svar på frågor som rör val av verksamhet eller vilken verksamhet som föredras i första hand. Drygt 28 % av lärarna anger att en begränsad valfrihet på arbetsmarknaden i hög grad har påverkat dem i deras val av verksamhetsområde. Den verksamhet där de flesta som svarat så återfinns, är återigen förskolan. Det stärker intrycket att förskolan är den verksamhet som de lärare hamnar i som inte får de enligt många av lärarna eftertraktade jobben inom grundskolans tidigare år. Drygt 41 % av de lärare som arbetar i förskolan anger att en begränsad valfrihet på arbetsmarknaden i hög grad har påverkat deras val av verksamhetsområde. Arbetets art För att förtydliga för respondenterna vad som avsågs med formuleringen arbetets art, exemplifierades uttrycket med barnens ålder samt arbetssätt. Oavsett vilken verksamhet det gäller, anger majoriteten av lärarna att arbetets art i hög grad har påverkat deras val av verksamhet. Störst andel återfinns dock bland lärare som arbetar inom grundskolans tidigare år, nämligen 88 % av den gruppen. Om man ser till alla faktorerna som kan påverka de nyblivna lärarnas val av verksamhetsområde, framstår arbetets art som den klart viktigaste enskilda faktorn. Ledighet och lön väger inte alls lika tungt. Begränsad valfrihet på arbetsmarknaden kan också påverka, speciellt för dem som inte har tidigare erfarenheter från arbete inom skolväsendet. 23

5.8 Löneläget bland de nyutexaminerade lärarna De nyutexaminerade lärarnas löner varierar och detta beror framförallt på två faktorer vilken typ av skolverksamhet läraren arbetar inom samt eventuell tidigare erfarenhet inom skolväsendet. Lärare som arbetar i förskola har en medellön på 18955 kr/månad medan medellönen för lärare som arbetar i grundskolans tidigare år är 20152 kr/månad. Detta gäller dem som läst hela programmet och saknar tidigare pedagogisk utbildning. Många av de lärare som har en tidigare pedagogisk utbildning och som sedan läst in grundskolekompetens arbetar i just grundskolans tidigare år. Deras medellön ligger på 21940 kr/månad. Lärare som har en tidigare pedagogisk utbildning och arbetar i förskola har en medellön på 19552 kr/månad. Vad gäller dem som läst hela programmet och arbetar i fritidshem, förskoleklass eller har en tjänst som kombinerar flera verksamheter, ligger lönerna ungefär i samma nivå som för lärare i förskolan. De som har en tidigare utbildning har också fått lite högre lön, precis som de lärare med tidigare utbildning som arbetar i förskola eller grundskolans tidigare år. Se även tabell 4 i bilaga 2, som visar hur löneläget skiljer sig åt beroende på om lärarna läst hela Lärarprogrammet (2001) eller endast delar av det. Undersökningen visar också att löneskillnaderna mellan dem som arbetar inom samma typ av verksamhet och som har likartade pedagogiska erfarenheter kan vara stora. Exempelvis tjänar den högst betalda av de lärare som arbetar i förskolan och som saknar tidigare pedagogisk utbildning 20700 kr/månad, medan den lägst betalda tjänar 17600 kr/månad. För lärare som arbetar i grundskolans tidigare år och som saknar tidigare pedagogisk utbildning ligger månadslönerna i intervallet 17700-23200 kr. För lärare som har en tidigare utbildning och som arbetar i förskola ligger löneintervallet mellan 18000 kr/månad och 22100 kr/månad medan det för lärare med tidigare utbildning och med arbete i grundskolans tidigare år ligger mellan 18500 kr/månad och 26800 kr/månad. Se även tabell 5 i bilaga 2, som visar vilka löner som lärarna får i olika skolverksamheter. Då det gäller de lärare som av en eller annan anledning arbetar i grundskolans senare år ligger medellönen på 21130 kr/månad. Medellönen för alla som arbetar inom grundskolans tidigare år, oavsett om de läst hela programmet eller delar av det, är ungefär 21344 kr/månad. Således märks ingen större löneskillnad mellan dem som arbetar i grundskolans tidigare respektive senare år, men eftersom det är så få som arbetar inom grundskolans senare år kan inga säkra slutsatser dras. Eftersom lärarna i undersökningen har 24

en examen mot grundskolans tidigare år har de inte heller den formella behörigheten för grundskolans senare år och kan därför inte räknas som behöriga lärare för den verksamheten. Detta innebär att man inte kan dra några slutsatser om lönenivåerna i grundskolans tidigare år gentemot grundskolans senare år, då frågan går utanför den här undersökningen. Diagrammet nedan visar inom vilka lönespann alla lärarna befinner sig. 60 60 21,35% 53 18,86% 50 40 40 14,23% 43 15,3% 46 16,37% Antal 30 20 18 6,41% 10 7 2,49% 9 3,2% 0 1 0,36% 2 0,71% 2 0,71% 27000-27999 26000-26999 25000-25999 24000-24999 23000-23999 22000-22999 21000-21999 20000-20999 19000-19999 18000-18999 17000-17999 Månadsinkomst 5.9 Arbetssätt i grundskolans tidigare år Två av frågorna i enkäten (fråga 4 och 5, se bilaga) berör vilken typ av tjänster som grundskolans tidigare år erbjudit de nyblivna 25 lärarna. Lärarprogrammet (2001) utbildar ämneslärare, som har ett fåtal ämnen/kompetenser men i gengäld ett större ämnesdjup. I senaste Lärarprogrammet (1993) utbildades lärare med olika profilering, exempelvis mot svenska och samhällsorienterande ämnen eller mot matematik och naturorienterande ämnen. Dessa hade utöver sin profil en bred

5.9 Arbetssätt i grundskolans tidigare år Två av frågorna i enkäten (se bilaga 1, fråga 4 och 5) berör vilken typ av tjänster som grundskolans tidigare år erbjudit de nyblivna lärarna. Lärarprogrammet (2001) utbildar ämneslärare, som har ett fåtal ämnen/kompetenser men i gengäld ett större ämnesdjup. I senaste Lärarprogrammet (1993) utbildades lärare med olika profilering, exempelvis mot svenska och samhällsorienterande ämnen eller mot matematik och naturorienterande ämnen. Dessa hade utöver sin profil en bred utbildning med någon kunskap i flera ämnen. Äldre lärarutbildningar syftade till att få fram klasslärare, som hade det huvudsakliga ansvaret för en klass. Tanken med Lärarprogrammet (2001) är att flera lärare gemensamt ska ansvara för undervisningen i en klass och därmed bidra med sina olika kunskaper. Frågorna i enkäten, som berörde arbetssättet i grundskolans tidigare år, avsåg att klargöra om detta nytänkande slagit igenom. Frågorna vände sig till dem som helt eller delvis arbetar i grundskolans tidigare år. Den första frågan tog upp vilket arbetssätt som användes på arbetsplatsen, som ämneslärare som delar på undervisningstiden i en klass, eller som klasslärare som ansvarar för större delen av undervisningen i en klass. Den andra frågan gällde om lärarna endast jobbade ansvarar med för större den undervisning delen av undervisningen var utbildade i en för klass. eller om Den de andra också frågan undervisade gällde inom lärarna endast jobbade med den undervisning de var utbildade för eller om de också annat. Diagrammen nedan visar hur lärarna svarade. undervisade inom annat. Diagrammen nedan visar hur lärarna svarade. På vilket sätt arbetar du på din arbetsplats? Arbetar du inom det ämnesområde du är utbildad för? 125 100 Antal 75 50 124 68,13% 200 150 Antal 100 172 83,9% 25 0 58 31,87% ämneslärare/ lärarlag klasslärare 50 0 25 12,2% 8 3,9% ja, enbart ja, delvis nej Som det första diagrammet visar arbetar majoriteten av lärarna, ca 68 %, som 26 traditionella klasslärare. Som det andra diagrammet visar arbetar också de flesta av lärarna, nästan 88 %, även inom ämnesområden de inte är utbildade för. Arbetsmarknaden som väntar de nyutbildade lärarna har alltså inte än formats efter Lärarprogrammet (2001) utan vilar på ett tidigare skolsystem.

Som det första diagrammet visar arbetar majoriteten av lärarna, ca 68 %, som traditionella klasslärare. Som det andra diagrammet visar arbetar också de flesta av lärarna, nästan 88 %, även inom ämnesområden de inte är utbildade för. Arbetsmarknaden som väntar de nyutbildade lärarna har alltså inte än formats efter Lärarprogrammet (2001) utan vilar på ett tidigare skolsystem. Kommentarer om arbetssätt i grundskolans tidigare år De skriftliga kommentarer som lämnats i enkäten angående arbetssätt i grundskolan stärker också den bild som framkommit av svaren på frågorna. Flera lärare påpekar att ett äldre arbetssätt fortfarande dominerar ute i skolorna. Några kommentarer följer nedan. Jag vill arbeta mer i arbetslag. Jag trivs med mitt jobb men vill inte arbeta som en traditionell klasslärare. Jag är mycket nöjd med valet av min utbildning. Men det hade varit önskvärt att jag fått arbetat mer eller fler timmar i verksamhet där jag kan utveckla mitt val av inriktning t.ex. i ett lärarlag där varje lärare bidrar med sin speciella kompetens. Synd att skolväsendet fortfarande till stor del är uppbyggt enligt En lärare en klass. Många på arbetsplatser runt om är missnöjda eftersom man på den nya lärarutbildningen inte har någon ämnesutbildning. Teori och praktik stämmer inte överens eftersom man på många skolor har s.k. klasslärare och man inte arbetar som ämneslärare!! Som utbildningen ser ut idag känns den mycket smal. Verkligheten är att man undervisar i fler ämnen än man har utbildning för. Resultatet visar att utvecklingen i skolorna halkat efter i förhållande till det upplägg och den avsikt som finns inom Lärarprogrammet (2001). Detta medför att de nya lärarna hamnar i kläm, då de inte har med sig den kompetens de egentligen skulle behöva för att kunna fungera som traditionella klasslärare. Därför är det inte ovanligt att de nyblivna lärarna undervisar i ämnen de egentligen inte har någon utbildning för. Det har tidigare framgått i undersökningen att flera av de nya lärarna mött rektorer och arbetsledning på sina arbetsplatser som har en bristande kännedom om hur Lärarprogrammet (2001) 27