Tag gärna ett exemplar!

Forskning kring hjärtsjukdomar vid Avdelningen för kardiologi, Universitetssjukhuset i Lund och Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund (IKVL) Lunds Universitet Tag gärna ett exemplar!

Vid dåvarande Lasarettet i Lund bedrevs redan på 1950-talet framgångsrik forskning kring hjärtsjukdomar. Det i särklass viktigaste bidraget i denna forskning var de studier dr Inge Edler genomförde, resulterande i en avhandling 1961. Tillsammans med Hellmuth Hertz på LTH utvecklade Edler en undersökningsmetod som numera spritts över hela världen och används på i stort sett alla hjärtpatienter ekokardiografisk undersökning med ultraljud. Denna forskningsinsats belönades med många vetenskapliga utmärkelser och priser bl a 1977 med Laskerpriset, det amerikanska pris som brukar kallas Lilla Nobelpriset. Fram till 1989 fanns ingen organiserad hjärtforskning under eget akademiskt ansvar vid Lunds Lasarett. Trots detta genomfördes flera vetenskapliga arbeten som resulterade i akademiska avhandlingar. Under 1980-talet beslöts i överenskommelse mellan rektorn för Lunds Universitet och ledningen för dåvarande Malmöhus Läns Landsting att kardiologi (läran om hjärtsjukdomar) var en sådan viktig del av universitetets forskningsuppgifter att ekonomiska medel garanterades för en professur i detta ämne. Sju olika forskare sökte tjänsten och efter sakkunnigbedömning utnämndes Bertil Olsson som förste innehavare av denna tjänst. Efter att forskningsförutsättningarna på detta sätt förbättrats finns idag sju aktiva forskargrupper. Antalet publicerade, refereegranskade vetenskapliga artiklar från avdelningen för kardiologi 35 30 25 20 15 10 5 0 Originalartiklar Övriga 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Antalet vetenskapliga avhandlingar från avdelningen för kardiologi 4 3 2 1 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 3

KARDIOLOGISKA AVHANDLINGAR FRÅN LUND 1961 Inge Edler Ultrasoundcardiography 1966 Arne Gustafson Ultrasoundcardiography in Mitral Stenosis, with Particular Reference to the Relationship to Hemodynamic and Surgical Findings 1974 Stig Persson Aortic Valvular Disease: A longitudinal hemodynamic and Clinical Study 1982 Jan Eskilsson Mitral Stenosis after Closed Commissurotomy. A Clinical and Echocardiographic Long-term Follow-up Study 1982 Ingo Stubbe Coronary Risk Factor Modification: Influence of Physical Exercise and Smoking Cessation on Plasma HDL 1986 Morten Bryhn Left Ventricular Diastolic Function in Health and Disease with Special Emphasis on Echocardiography 1987 Thor-Björn Conradsson Cardiac Effects of two Antiasthma Xanthines, Theophylline and Enprofylline. With special reference to their different interaction with adenosine. 1993 Asbjörn Kierkegaard Studies on Deep Vein Thrombosis and Venous Function in Patients with Internal Medical Diseases with Special Reference to Patients with Cardiac Diseases 1995 Shiwen Yuan Dispersion of Ventricular Repolarisation. A Study in Patients with Ventricular Arrhythmias Using the Monophasic Action Potential Recording Techniques 1996 Carl Gunnar Blood rheology alterations in cardiovascular disease Gustavsson 1997 Magnus Holm Chronic atrial fibrillation in man. Activation, organisation and characterisation. 1998 Steen Pehrson The oesophageal route in clinical electrocardiology 1998 Max Ingemansson Cellular electrophysiological modulation in chronic atrial fibrillation. Studies with magnesium and GIK solution. 2000 Anders Roijer The role of transesophageal echocardiography in clinical decisionmaking in patients with stroke or atrial fibrillation 2000 Carl Meurling Atrial Fibrillation. Modulation of the atrial fibrillatory frequency. A non-invasive approach. 2001 Pyotr G Platonov The role of interatrial conduction in paroxysmal atrial fibrillation. From anatomy to electrophysiology 2002 Öyvind Reitan Evaluation of a new percutaneous cardiac assist device 2003 Shaowen Liu Atrioventricular conduction in patients with paroxysmal supraventricular tachycardia 2004 Lingwei Wang Expression and regulation of P2 receptor in human circulation 2004 Anna-Karin Wihlborg Novel Functions of Cardiovascular P2 Receptors 2004 Zhen Li Sequence and dispersion of repolarization of the right atrium. Implications of repolarization disturbance in the genesis and/or perpetuation of atrial fibrillation. 2005 Ole Kongstad Rasmussen Sequence and dispersion of ventricular repolarization. Monophasic action potential mapping in pigs and in humans. 2005 Bjarne Madsen Härdig Ultrasound-enhanced fibrinolysis. A study of pro-fibrinolytic effects and non-beneficial effects from ultrasound exposure. 4

2005 Jonas Carlson Exploration of Supraventricular Conduction with respect to Atrial Fibrillation. Methodological Aspects on Selected Techniques 2006 Torfi Jonasson Homocysteine and coronary artery disease. With special reference to biochemical effects of vitamin therapy 2006 Carl-Johan Höijer Upgrades and mode changes. Clinical studies in permanent pacing. FORSKNINGSANSTÄLLD PERSONAL Jonas Carlson, civilingenjör, PhD Eugenia Cordero, BMA Bjarne Madsen Härdig, leg sjuksköt, PhD Monica Magnusson, forskningsadministratör Birgit Smideberg, BMA Helen Svensson, BMA DOKTORANDER VID AVDELNINGEN FÖR KARDIOLOGI (VÅREN 2006) Doktorand Handledare Stefan Amisten David Erlinge Andreas Bollmann Bertil Olsson/Helmut Klein/David Cammon Catharina Borna David Erlinge Matthias Götberg David Erlinge Anders Hansson Bertil Olsson Rasmus Havmöller Bertil Olsson/Carl Meurling/Pyotr Platonov Eva Hertervig Shiwen Yuan/Bertil Olsson (planerad disputation dec 2006) Fredrik Holmqvist Bertil Olsson/Carl Meurling (planerad disputation april 2007) Daniela Husser Bertil Olsson/Carl Meurling/Pyotr Platonov Carl Högberg David Erlinge Carl-Johan Lindholm Bertil Olsson Göran Olivecrona David Erlinge/Hans Öhlin/Jan Harnek (planerad disputation maj 2007) Thomas Pettersson Ola Ohlsson Ulf Thilén Stig Persson/Jan Eskilsson Erik Tingberg Hans Öhlin (planerad disputation januari 2007) Yunlong Xia Shiwen Yuan/Bertil Olsson/Pyotr Platonov (planerad disputation maj 2007) Oscar Östberg Braun David Erlinge 5

FÖRMAKSFLIMMER Projektledare BERTIL OLSSON, professor Bakgrund Det friska hjärtat styrs av ett inneboende elektriskt system som ser till att hjärtat slår regelbundet och med en hastighet som avpassas efter kroppens krav. Förmaksflimmer, den allra vanligaste behandlingskrävande hjärtrytmrubbningen, kan liknas vid en elektrisk revolution i hjärtats förmak. Detta leder till snabb och oregelbunden hjärtrytm med risk för hjärtsvikt och blodproppar, konsekvenser som dagens behandling inte helt kan eliminera. Vid avdelningen för kardiologi startades i början av 1990-talet en omfattande forskning kring mekanismerna bakom förmaksflimmer liksom dess konsekvenser och hur man på bästa sätt skall behandla patienten med denna rytmrubbning. Denna forskning har sedan dess rapporteras så värdefulla fynd att Avdelningen för Kardiologi vid Universitetssjukhuset i Lund blivit internationellt känt som en av de allra främsta forskningsenheterna just när det gäller förmaksflimmer. Flera av de som disputerat inom gruppen har därefter fått ett fortsatt ansvar som projektledare för delar av den alltmer expanderande förmaksflimmerforskningen. 6 Målsättning Det viktigaste målet i denna forskning är att identifiera de första stegen i den komplicerade händelsekedja som leder fram till att patienten drabbas av förmaksflimmer. Genom sådan kunskap får man förutsättningar för att hitta metoder att förhindra att rytmrubbningen uppstår respektive att den skulle kunna tänkas botas på ett enkelt sätt. Dagens behandlingsmetoder är tyvärr både osäkra och ibland förknippade med biverkningar varför förbättrade behandlingsmetoder för patienter som drabbats av förmaksflimmer är en annan viktig målsättning med forskningen. Vi strävar i dessa projekt både efter bättre behandlingseffekt och efter att kunna minimera och allra helst eliminera de olika behandlingsformernas biverkningar. Metoder I sökandet efter mekanismerna bakom förmaksflimmer använder vi en mängd olika metoder, såväl olika kemiska analyser som olika avbildande tekniker och framför allt sofistikerad elektrofysiologisk signalanalys genom olika matematiska tekniker. Forskargruppen har utvecklat flera olika mätmetoder enbart avsedda för att söka besvara forskningsmålets olika frågor. Flera av dessa metoder har visat sig så värdefulla att de numera används av forskare över hela världen. Genom ett globalt nätverk av samverkande forskare inom området har vi dessutom tillgång till flera andra metoder i förmaksflimmerforskningens absoluta frontlinje. Nedanstående figurer illustrerar några av de matematiskt-elektrofysiologiska metoderna som utvecklats för den aktuella forskningen. Se också projektbeskrivningar av Carl Meurling och Pyotr Platonov.

Avhandlingar Magnus Holm: Chronic atrial fibrillation in man. Activation, organisation and characterisation. 1997 Steen Pehrson: The oesophageal route in clinical electrocardiology. 1998 Max Ingemansson: Cellular electrophysiological modulation in chronic atrial fibrillation. Studies with magnesium and GIK solution. 1998 Anders Roijer: The role of transesophageal echocardiography in clinical decision-making in patients with stroke or atrial fibrillation. 2000. Carl Meurling: Atrial Fibrillation. Modulation of the atrial fibrillatory frequency. A non-invasive approach. 2000. Pyotr Platonov: The role of interatrial conduction in paroxysmal atrial fibrillation. From anatomy to electrophysiology. 2001. Martin Stridh: Signal characterization of atrial arrhythmias using the surface ECG. (LTH) Shaowen Liu: Atrioventricular conduction in patients with paroxysmal supraventricular tachycardia. 2003. Zhen Li: Sequence and dispersion of repolarization of the right atrium. Implications of repolarization disturbance in the genesis and/or perpetuation of atrial fibrillation. 2004. Bjarne Madsen Härdig: Ultrasoundenhanced fibrinolysis. A study of profibrinolytic effects and non-beneficial effects from ultrasound exposure. 2005. Jonas Carlson: Exploration of Supraventricular Conduction with respect to Atrial Fibrillation. Methodological Aspects on Selected Techniques. 2005. RA-MAP representerar den lokala elektriska aktiviteten över cellmembranen hos ett begränsat antal för-maksmuskelceller under förmaksflimmer. Mätningen görs på patienten med tillfälligt inlagda hjärtkatetrar. PV(s) 200 300 400 500 600 700 800 900 RR interval length [ms] 200 400 600 800 1000 1200 1400 RR interval length [ms] PG PV(f) Denna 3-dimensionella bild illustrerar hur den till synes helt oregelbundna rytmen vid förmaksflimmer i själva verket följer mycket strikta lagar. Vid ökande puls utnyttjas i allt större utsträckning en särskilt snabb väg mellan hjärtats förmak och kamrar. P2-RECEPTORER Projektledare DAVID ERLINGE, docent Bakgrund På ett mycket elegant sätt lyckas hjärtat och blodkärlen att samverka så att varje del av kroppen hela tiden får syre och energi. För att lyckas med detta samspel måste delarna av hjärtkärlsystemet kommunicera. Detta gör kroppen genom att frisätta nukleotider (ATP, ADP, UTP och UDP). Nukleo- 7

tiderna finner sedan mottagarproteiner (P2 receptorer) på andra celler. Ibland fungerar denna kommunikation otillräckligt så att blodplättarna täpper till hela kärl vilket leder till hjärtinfarkt. Ibland hamnar de kärlvidgande och kärlsammandragande signalerna i obalans, vilket leder till försämrad cirkulation eller till för högt blodtryck. Målsättning Utröna hur det extracellulära nukleotidsystemet reglerar de olika delarna av hjärtkärlsystemet i normala situationer och vid sjukdomsutveckling och utveckla läkemedel riktade mot P2- receptorer. Metoder Studera hur den röda blodkroppen styr cirkulation, trombocytaktivering och inflammation genom att frisätta ATP. Undersöka betablockerarnas effekter på röda blodkroppars ATP-frisättning. Studera korrelation mellan ärftliga genförändringar i P2-receptorer i stora kliniska hjärtinfarktmaterial. Utveckla en metod att mäta ATP baserad på nanoteknologi. Studera transcriptionell reglering i trombocyter hos högriskpatienter med microarray (SLE, RA, DM, njursvikt). Studera ATP s roll för att mediera ökat blodflöde efter en episod av avstängd cirkulation. Utveckla nya läkemedel riktade mot P2 receptorer. Betydelse Genom att förstå vilka P2 receptorer som medierar effekterna kan läkemedel utvecklas som förhindrar kardiovaskulär sjuklighet och död. Nya upptäckter av allmänintresse Vi har nyligen hittat tre receptorer som gör att hjärtat slår starkare. Dessa är lämpliga måltavlor för att utveckla hjärtsviktsmediciner. Tidigare trodde man att den röda blodkroppen var en passiv transportör av syrgas. Vi har visat att den själv kan styra sin väg i cirkulationen genom att öppna blodkärl till de områden som behöver syre. Vi har hittat en vanligt förekommande ärftlig förändring i en av P2 receptorerna som leder till att vissa drabbas av hjärtinfarkt tidigt i livet. Vi har visat att Trombyl inte är tillräckligt för att lugna ner blodplättarna i samband med större hjärtinfarkter eftersom ADP frisätts och aktiverar blodplättarna. Vi har utvecklat en metod att kyla kroppen strax före ballongvidgning som minskar hjärtinfarkten med 40 %. Avhandlingar Malin Malmsjö: Vascular Efffects of P2 receptors. 2001. Mingyan Hou: Messenger molecules and receptors in the human trigeminovascular system. 2002. Lingwei Wang: Expression and regulation of human cardiovascular P2 receptor. 2004. Anna-Karin Wihlborg: Novel functions of cardiovascular P2 receptors. 2004. Johnny Slätt: Acylation of indoles, pyrroles and amines, their applications and some related N-oxides. 2005. 8

kationer som ett resultat av inflammationen. Vi har i gruppen identifierat cytokinet TNF-a som ett nyckelämne i den aggressiva inflammationen som föregår den utvecklingen av åderförkalkningssjukdomen. ATP, ADP, UTP och UDP kan tack vare mångfalden i sina receptorer reglera hjärtaktivitet, blodkärl, blodtryck och blodproppsbildning. Kärlvidgning Den röda blodkroppen kan styra sina leveranser av syre till de delar av kroppen som behöver syre (t ex arbetande muskel), genom att frisätta kärlvidgaren ATP. NYA KARDIOVASKULÄRA TERAPIER Projektledare ATP STEFAN JOVINGE, docent O2 ph Bakgrund Åderförkalkning utgör den sjukdom som skördar flest dödsoffer varje år i Sverige. Inflammation har visat sig vara en central mekanism inom åderförkalkningen. Även om den utgör kroppens främsta försvar mot sjukdomen så uppstår flera av dess kompli- Vidare får en stor del av dem som drabbas av hjärtinfarkt också hjärtsvikt som följd. Till detta kommer alla som har hjärtsvikt av andra orsaker än kranskärlssjukdom. Den enda ersättningsterapi som finns idag är hjärttransplantation. En 1/3 av alla som står på väntelistan för hjärttransplantationer avlider innan de hinner transplanteras. Initiala studier i djur föreslog att celler från benmärgen skulle kunna utvecklas till hjärtmuskelceller. Vi och flera andra grupper har i djurförsök kunnat visa att dessa celler snarare sammansmälter med existerande hjärtmuskelceller än att det skapas nya. Trots detta och att de första studierna på patienterna antingen inte visat någon eller en mycket liten effekt har de kliniska studierna fortsatt, mycket beroende på att det idag inte finns några alternativ till cellterapi vid hjärtsjukdom. Det enda fält där man gjort stamcellsterapi till klinisk rutin är inom behandling av blodsjukdomar. Detta fält kännetecknas också av en noggrann bestämning av de olika stamcellernas och och deras omogna efterföljares karakteristika. I motsats till detta står hjärtforskningen där de olika stamcellerna och deras omogna efterföljare (progenitorer) under hjärtutvecklingen i det närmaste är okaraktäriserade och i den mån något har gjorts så har man karaktäriserat hjärtstamceller/progenitorer utifrån metoder som inte kan användas för att kunna isolera dessa. 9

Målsättning Målsättningen med gruppens arbete är att: Utveckla nya inflammationsmodifierande terapier för behandling mot åderförkalkningstillstånd Kartlägga förekomst av hjärtats egen reparativa förmåga och ev förekomst av lokala stamceller Fastställa identiteten på tidiga hjärtmuskelcells förstadier under utvecklingen för att kunna utveckla cellterapier vid olika hjärtsjukdomar Metoder Djurförsök med skapande av nya genmodifierade möss för att studera tidiga hjärtmuskelceller Att använda s k micro-arrays för att uttyda gener i massomfattning Flödescytometriska analyser för att kunna sortera ut unika celltyper Avancerade mikroskopiska tekniker bl a omfattande konfokal mikroskopi Avhandlingar Lena Brånén: Tumor Necrosis Factor-α as a target cytokine in vascular disease. 2004 Jens Nygren: Identification of unique hematopoietic stem cell properties. 2005 En grön benmärgscell har smält samman med en hjärtmuskelcell och bildat en hybridcell av grön hjärtmuskelcell Minskning av åderförkalkning genom att tillföra inflammatoriska celler som frisätter hämmare av vävnadsnedbrytande enzymer MALIGNA VENTRIKULÄRA ARYTMIER Projektledare SHIWEN YUAN, docent Bakgrund Två viktiga mekanismer har betydelse för uppkomsten av livshotande hjärtrytmrubbningar en försämrad elektrisk impulsledning och en fördröjd återhämtning efter elektrisk aktivering. Dessa fenomen adderas till varandra och för att kunna studera detta förlopp 10

har vi utvecklat en unik metod där vi integrerar den elektriska aktiveringen och återhämtningen med anatomisk information, allt inhämtat med hjärtkateteriseringsteknik. Vi har som första forskargrupp i världen kunnat påvisa att hjärtats elektriska återhämtning normalt följer lika strikta regler som impulsspridningen och tvärtemot gängse föreställning. Vi har vidare visat att den viktigaste faktor som bestämmer ekg-fyndet på hjärtats elektriska återhämtning är den elektriska spänningsskillnaden mellan hjärtats spets och dess bas och inte som man allmänt har trott mellan hjärtats utsida och insida. Målsättning Vi avser fortsätta kartläggningen av förhållandet mellan hjärtats elektriska impulsspridning och den elektriska återhämtningen mer i detalj. Vi vill vidare kunna översätta dessa fynd så att de kan identifieras i ekg från kroppsytan istället för att behövas registreras med komplicerad hjärtkateteriseringsteknik. Vi planerar också använda undersökningstekniken hos patienter med elakartade kammarrubbningar för att förhoppningsvis kunna peka ut de anatomiska strukturer där en behandling skulle kunna sättas in. I det experimentella arbetet vill vi försöka skaffa oss ytterligare information om elektriska återhämtningen i olika lager av hjärtmuskeln, som en komplettering till den information vi nu har från hjärtats utsida och insida. Metoder Vi har kombinerat två var för sig komplicerade undersökningsmetoder för att nå den integrerade informationen om elektriska fenomen relaterade till anatomisk position i hjärtat. Från katetermätning av monofasiska aktionspotentialer överför vi information om excitation respektive elektrisk återhämtning till ett elektroanatomiskt 3- dimensionellt GPS-liknande system. Avhandlingar Shiwen Yuan: Dispersion of ventricular repolarization. A study in patients with ventricular arrhythmias using the monophasic action potential recording technique. 1995 Zhen Li: Sequence and dispersion of repolarization of the right atrium. Implications of repolarization disturbance in atrial fibrillation. 2004 Ole Kongstad: Sequence and Dispersion of Ventricular Repolarization on the Endocardium and Epicardium. Studies using the monophasic action potential mapping technique in humans and pigs. 2005 B C A Här syns den experimenella uppsättningen då vi undersöker den elektriska aktiveringen och återhämtningen på ytan av ett hjärta. A = den hjärtkateter från vilken signalerna erhålls, B = infusionsslangar som kontinuerligt sköljer hjärtytan med värmd koksaltslösning, C = termometer 11

reaktion och ökad bildning av fria radikaler, vilket kan försämra hjärtfunktionen och öka risken för akut hjärtinfarkt. Homocystein är en ett kroppseget äggviteämne. Tidigare forskning har visat att höga blodnivåer av homocystein ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Mekanismerna för homocysteinets kärlskadande effekt är ofullständigt studerade. Exempel på elektrisk aktivering (övre och nedre vänster delfigur), elektrisk återhämtning (mellersta övre och nedre delfigurer) samt tiden från lokal elektrisk aktivering till lokal elektrisk återhämtning (övre och nedre höger delfigur). Registreringarna kommer från ett experiment enligt figur 1 och tidsförloppen illustreras med en färgskala (rött = tidigaste händelse, blått = senaste händelse). Färgskalan i de vänstra och mellersta delfigurerna omfattar cirka 0,1 sekunder, i den högersta cirka 0,35 sekunder. KRANSKÄRLSSJUKDOM Projektledare HANS ÖHLIN, docent Målsättning Undersöka den inflammatoriska reaktionen vid akut hjärtinfarkt och hur den påverkas av propplösande behandling, ballongvidgning och medel mot blodproppsbildning. Undersöka hur fria radikaler bildas vid akut hjärtinfarkt och hur denna process kan hämmas av läkemedel mot fria radikaler. Sambanden mellan inflammation, fria radikaler och hjärtsvikt vid akut kranskärlssjukdom. Orsakar homocystein inflammation och ökad bildning av fria radikaler? Undersöka behandling av hjärtsvikt med läkemedel och med en ny mekanisk pump som utvecklats av Dr Öyvind Reitan. Bakgrund Hjärtinfarkt orsakas oftast av en blodpropp i ett kranskärl, som försörjer en del av hjärtmuskulaturen. Den bristande cirkulationen leder till hjärtmuskelskada och ofta till nedsatt hjärtfunktion. Hjärtinfarkten utlöser också en inflammatorisk reaktion och en produktion av fria radikaler som kan medföra att hjärtskadan förvärras och att hjärtats pumpförmåga ytterligare försämras. Även kronisk kranskärlssjukdom är förknippad med en inflammatorisk Metoder Inflammation och bildning av fria radikaler undersöks med kliniskt kemiska analyser. Hjärtfunktionen studeras med hjärtkateterisering, ultraljudsundersökning av hjärtat och med magnetkamera. Avhandlingar Öyvind Reitan: Evaluation of a new percutaneous cardiac assist device. 2002 Torfi Jónasson: Homocysteine and coronary artery disease with special 12

reference to biochemical effects of vitamin therapy. 2006 Vid hjärtinfarkt bildas en blodpropp på ett åderförkalkningsplack. Typiska ekg-förändringar vid hjärtinfarkt. Ett åderförkalkningsplack har spruckit och en blodpropp har bildats. NON-INVASIV ARYTMOLOGI MEDFÖDDA HJÄRTFEL KLAFFEL Projektledare CARL MEURLING, MD, PhD Bakgrund Forskningen bedrivs efter följande huvudlinjer a) Forskning inom förmaksflimmer Förmaksflimmer är den vanligaste ihållande hjärtrytmrubbningen. Orsaken till hjärtrytmrubbningen är till stor del outforskad. Hjärtrytmrubbningen kan vara attackvis påkommande samt ihållande i sin karaktär. Målet med vår behandling är ofta att försöka hindra förmaksflimmer att uppkomma och om hjärtrytmrubbning uppkommer identifiera de patienter som kan återfå och bibehålla normal rytm. b) Forskning inom medfödda hjärtfel Medfödda hjärtfel hos vuxna (GUCH) är en relativt ny specialitet men med mycket starkt växande patientgrupp. Dessa patienter kunde tidigare ej i någon större omfattning uppnå vuxen ålder men pga utvecklingen av nya metoder för behandling och omhändertagande de senaste decennierna så uppnår i nuläget cirka 85 % vuxen ålder. Detta medför en helt ny patientgrupp som kräver specialkunskaper för optimalt omhändertagande och där konventionell bedömning hos våra vanliga patientgrupper inte alltid kan överföras på denna nya population. c) Forskning inom klaffsjukdom En allt större grupp patienter som vi möter kliniskt har förvärvade klaffel framför allt engagerande aortaklaffen och/eller mitralisklaffen. Dessa patienter har tidigare opererats med kirurgi. Vår forskargrupp står bakom olika projekt för utveckling av såväl kirurgiska metoder samt non-invasiva metoder (icke operativa). Målsättning a) Forskningsgruppens målsättning är att med av oss framtagna nya metoder identifiera de personer som löper risk att utveckla förmaksflimmer samt att kunna identifiera de patienter som kan återfå normal rytm samt bibehålla normal rytm. Stor kraftsamling sker f n på patientgrupper med särskilt ökad risk att utveckla förmaksflimmer. b) Vi avser att med att med olika biokemiska, kliniskt fysiologiska och röntgenologiska metoder undersöka det 13

optimala omhändertagandet med hänblick framför allt på funktionen av den kammare som pumpar ut blodet i stora kretsloppet. Vi avser även att utvärdera risken vid fysisk ansträngning hos patienter med komplexa medfödda hjärtfel. c) Att utveckla och kliniskt utprova icke kirurgisk metod (transvenös perkutan) behandling av läckage i mitralisklaffen. Att utvärdera ny kirurgisk metod för att operera patienter med aortaklaffel i kombination med aortadilatation (vidgning av stora kroppspulsådern). Att utvärdera långtidsresultaten hos patienter opererade för aortaklaffel. Metoder a) Vår forskargrupp har sedan 90-talet utvecklat och tagit fram metoder (FAF-EKG, PSA-EKG) för att kunna utläsa elektriska signaler från hudytan (EKG och bandspelar-ekg). Dessa metoder har använts i ett flertal vetenskapliga arbeten med mycket lovande resultat. Nära samarbete sker med Institutionen för elektrovetenskap, LTH, Lunds Universitet. b) Universitetssjukhuset i Lund är stort centra för vuxna patienter med medfödda hjärtfel och vi handlägger fall från i princip hela Sverige. Vi har därför unik tillgång till de olika formerna av medfödda hjärtfel som vi avser att undersöka extra noga med bl a specifika blodprov samt särskild ultraljudsundersökning liksom magnetröntgen av hjärta. Vår forskargrupp har även unik tillgång ett nationellt register (GUCH-registret) samt tillgång till europeiska register där unika data kan inhämtas. c) Den transvenösa perkutana metoden att behandla en läckande mitralisklaff håller f n på att utprovas på människa efter en serie av lyckade djurförsök. I metoden ingår att man via en kärlingång går in med en halvmånformad protes med ihopdragande egenskaper, som placeras i ett av hjärtats dränerande kärl (sinus coronarius) vilket minskar den läckande klaffens omfång och därmed leder till minskat läckage. Vad avser den nya kirurgiska metoden vid aortaklaffel handlar det om en förstärkning av klaffens upphängningsområde (aortarot) som i vissa fall kan fortsätta att vidgas efter genomförd operation. Ur registerdata kommer vi även ha tillgång till långtidsdata hos patienter som fått aortaklaffprotes för flera decennier sedan. Resultaten av denna uppföljningsstudie torde ha stor betydelse för framtida val av klaffprotes och operationsmetod. Forskning kring klaffsjukdom sker i samarbete med thoraxkirurgiska kliniken. Avhandlingar Meurling, Carl J. Atrial Fibrillation. Modulation of the atrial fibrillatory frequency. A non-invasive approach. Thesis. Rahms i Lund Tryckeri AB 2000, ISBN 91-628-4547-0 Bilden illustrerar den metod vi använder oss av för att detaljgranska förmaksflimmer. Ur vanligt ekg kan vi med hjälp av dator få fram flimmervågorna och från dessa räkna ut 14

flimmervågornas frekvens och cykellängd. Med hjälp av dessa parametrar kan vi bl a välja ut de patienter som kan konverteras till normal rytm och bibehålla densamma. Vår forskargrupp har nyligen visat att en hög flimmerfrekvens i förmaken kan förutse bibehållandet av normal rytm efter elektrisk konvertering. En av de största utmaningarna vi ställs inför vid behandling av patienter med medfödda hjärtfel är bedömningen av kammarfunktionen samt dess betydelse. Vår forskargrupp håller f n på att undersöka en stor grupp av vuxna patienter med medfödda hjärtfel för att kunna svara på dessa frågor. Bilden illustrerar ett av de komplexa medfödda hjärtfel som kammarfunktionsbedömning är ytterst viktig nämligen Fallot s Tetrad. FÖRMAKSFLIMMER- MEKANISMER Projektledare PYOTR PLATONOV, MD, PhD Bakgrund Förmaksflimmer är den vanligaste behandlingskrävande hjärtrytmrubbningen. Trots att rytmrubbning är så vanlig är de underliggande mekanismerna fortfarande otillräckligt kartlagda. Tidigare studier visade att impulsledningsdefekter i/mellan förmaken är knutna till benägenhet till förmaksflimmer. Det är emellertid oklart om dessa defekter har funktionell eller anatomisk ursprung. Det finns bevis att impulsledningshinder kan vara följden av lokal myokardskada orsakad av bl.a. åldersrelaterade förändringar, slitage av hjärtmuskel eller infektiösa agenter. En annan anledning till att individer har olika benägenhet att utveckla förmaksflimmer vara medfödda skillnader i de elektriska banorna mellan förmaken som vi har dokumenterat i en rad anatomiska studier. I ett mindre patientmaterial kunde vi emellertid inte notera någon säker relation mellan dessa anatomiska variationer och tidigare förekomst av förmaksflimmer. Målsättning En serie forskningsprojekt syftar till att utveckla metoder för utredning av impulsöverledning mellan förmaken och med hjälp av sådana metoder identifiera personer med överledningshinder som löper större risk för utveckling av förmaksflimmer. Den kunskapen kan vara av en stor nytta för vidareutveckling av effektiva och säkra behandlingsmetoder som genom punktinsatser (t ex genom s k ablation eller elektrisk stimulering av kritiska ställen i hjärtat) skulle kunna förhindra uppkomst av flimmerattacker. Metoder 1. Datorbaserad kartläggning av hur elektriska pulsen sprids i hjärtat hos patienter med och utan förmaksflimmer för att studera var de kritiska områdena finns, där låg överledningshastighet kan ligga bakom uppkomsten av rytmrubbningen. 2. Resultat av kartläggning via kateter inom hjärtat skall sammanställas 15

med information från vanligt EKG och datorbaserad medelvärdesbildat EKG för att studera om invasivt upptäckta överledningshinder relaterade till förmaksflimmer kan hittats med lätt åtkomliga elektriska signaler från kroppsytan. 3. Datormodeller för hur den elektriska impulsen sprids skall användas för att studera om de olika muskelförbindelserna mellan förmaken som man har funnit hos människan inverkar på hur extraslag utlöser förmaksflimmer. Avhandlingar P.G.Platonov. The role of impaired interatrial conduction in paroxysmal atrial fibrillation. From anatomy to electrophysiology. Thesis. St. Petersburg, Russia by BiS Publishing House 2001. Anatomisk avbildning av hjärtat, sett från dess baksida. Notera muskelstråken som förbinder hjärtats högra och vänstra förmak. Bilden är hämtad från en nästan 200 år gammal anatomibok. Datorbearbetade ekgsignaler som avbildar den elektriska aktiviteten i hjärtats förmak. Till vänster syns ett normal-fynd, till höger en förändring förenlig med försämrad elektrisk impulspassage från höger till vänster förmak. 16

FORSKNINGENS EKONOMI Klinisk och experimentell medicinsk forskning i Sverige påverkas idag av mycket begränsad ekonomi. Forskningen förlitar sig i allt större utsträckning på externa sponsorer och det statliga stödet får en allt mindre betydelse. Vid avdelningen för kardiologi är t ex ekonomin för samtliga tjänster tillgodosedd genom anslag från externa sponsorer. Alla forskningsanslag vi erhåller måste dessutom bidra till fakultetens kostnader utanför själva avdelningen. Vår forskning har trots dessa besvärliga förhållanden kunnat utvecklats framgångsrikt men är ständigt i behov av ekonomiska medel, inte minst för att säkra långsiktiga projekt. Vill du bidra till forskningen? Fakulteten tar tacksamt emot bidrag. Här är några möjligheter att mer direkt bidra till hjärtforskningen: Hjärt-Lungfonden Ger medel till bl a hjärtforskning i hela Sverige Kontakt för ytterligare information: Tel 08-566 24 200, fax 08-566 24 229, e-post info@hjart-lungfonden.se http://www.hjart-lungfonden.se/ Pg 90 91 92-7 Universitetssjukhuset i Lund Donation forskning hjärt- och kärlsjukdomar (F104) Ger medel till forskning kring hjärtsjukdomar inom hela sjukhuset. Donation forskning vid kardiologiska sektionen (F052) Ger medel till forskning kring hjärtsjukdomar vid f d kardiologiska kliniken Kontaktperson för ytterligare information: Carl Ljungberg, tel 046 17 23 62, e-post Carl.Ljungberg@skane.se Pg 3 51 34-6. Vid inbetalningen anges vilken donation som avses. Stiftelsen för kardiologisk forskning vid Lunds Universitet Ger medel till forskning kring hjärtsjukdomar vid Avdelningen för kardiologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund, Lunds Universitet Kontaktperson för ytterligare information: Bertil Olsson, tel 046 17 35 18 Bg 5756-1300, SEB konto nr 5624-10 282 19 17

Kristianstads Boktryckeri AB 2006 18