Kemi i fokus Miljöredovisning 2010-2011 Försvarets materielverk

Kemi i fokus Miljöredovisning 2010-2011 Försvarets materielverk FMV:s miljöredovisning 2010-2011 1

Innehåll Kort om rapporten... 2 Intervju med ÖD Dan Ohlsson... 3 Kort om FMV... 4 Miljöpolicy... 5 Översikt av FMV:s miljöarbete... 6 Försvarssektorns kriteriedokument... 8 Försvarssektorns kemigrupp... 10 Miljökravsmoduler med tyngdpunkt på kemi... 12 Designmanual för minskad miljöpåverkan från ammunition... 14 Bättre överblick av skjutfältens miljöpåverkan... 15 SOFF:s miljögrupp... 16 Färger med miljöutmaningar... 17 Försvarssamarbete rörande REACH inom EU... 18 Provplats Karlsborg... 20 Ny tvätthall för bättre miljö... 22 Omslagsbild: Flygplanet av typen TP84T/C-130 (Hercules) genomför lufttankning på 2 stycken JAS 39 Gripen C under operation Karakal. Intervju med ÖD Dan Ohlsson Miljöanpassning i hela livscykeln framgångar och återstående utmaningar. Kort om rapporten FMV ger vartannat år ut en miljöredovisning som övergripande skildrar myndighetens arbete med miljöfrågor. Denna gång är huvudtemat kemi som finns med som en röd tråd i mycket av FMV:s miljöarbete. Det beror på att merparten av den materiel och de system som upphandlas innehåller kemiska ämnen som har miljöpåverkan. Redovisningen inleds med en generell beskrivning av FMV:s verksamhet och miljöarbete. Därefter ges exempel på miljörelaterade projekt med koppling till kemiområdet som bedrivits under 2010-2011. Hör gärna av dig med kommentarer eller frågor. Dialogen med dig gör att vi hela tiden kan utveckla vårt miljöarbete och vår kommunikation kring miljöfrågor. Du når oss på telefon 08-782 40 00 och e-post hallbarhet@fmv.se. Vilka krav och förväntningar upplever du finns på FMV inom miljöområdet? Det finns en politisk målsättning om att vi ska arbeta för ett hållbart samhälle. I detta ligger flera perspektiv som bland annat jämställdhetsfrågor och ansvar för miljön. Som skattefinansierad verksamhet förväntas att man ska arbeta med miljöfrågor på ett sätt som är väl integrerat i verksamheten. Det finns också ett antal förordningar kring miljö som gäller statliga myndigheter. Vilka miljöfrågor är särskilt viktiga för FMV? Den viktigaste frågan är att se till att produkterna och systemen vi upphandlar innehåller så lite miljöpåverkande kemiska ämnen som möjligt. Därför är kemi också temat i denna redovisning. Det är i vår kärnverksamhet, d.v.s. försörjningen av materiel, som vår största miljöpåverkan ligger. Vi arbetar för en miljöanpassning i hela materielens livscykel, från forskning och framtagning av materiel till miljökrav vid upphandlingar och avveckling. Vad ser du som särskilda framgångar inom miljöområdet de senaste åren? En viktig del i miljöarbetet är samarbetet inom sektorn. FMV är en del av försvarssektorn* och kan därför inte bara fokusera på vår egen pusselbit. Samarbetet gör att vi snabbare rör oss i rätt riktning. Särskilt avseende kemikalier har vi nått stora framsteg. Framtagandet av försvarssektorns gemensamma kriteriedokument med krav kring kemikalier är en viktig milstolpe för vårt arbete. Det sänder en tydlig signal om våra ställningstaganden till industrin. Vad ser du som det största värdet av FMV:s miljöredovisning? Det är viktigt att visa på vad vi faktiskt gör. I Sverige har vi ofta Luther på ena axeln, vilket gör att vi är dåliga på att tala Vi arbetar för en miljöanpassning i hela materielens livscykel. Framtagandet av försvarssektorns gemensamma kriteriedokument med krav kring kemikalier är en viktig milstolpe för vårt arbete. om våra framsteg för omvärlden. Försvarssektorn i Sverige är ett föredöme jämfört med många andra länder. Genom att berätta om vad vi gör kan vi förhoppningsvis skapa ringar på vattnet. Miljöredovisningen är en del i detta. Vilka särskilda utmaningar upplever du i miljöarbetet? En viktig utmaning och förbättringspotential är att utveckla fler mätetal, mål och uppföljningsinstrument för att tydligare styra miljöarbetet. Vi har ett övergripande mål om att öka andelen miljöanpassad upphandling, men det är viktigt att det bryts ned på de olika enheterna. På så sätt integreras miljö bättre i verksamheten. Fortfarande finns en tendens att miljö blir ett separat spår, vid sidan av den tekniska delen i projekten. Jag har givit miljögruppen i uppgift att ta fram förslag på hur vi kan förbättra styrning och uppföljning. Vad medför den framtida omstruktureringen inom försvaret för FMV:s verksamhet och miljöarbete? FMV kommer att ta över delar av FMLOG (Försvarsmaktens logistikverksamhet). Vi går då från att vara en tillhandahållande organisation till att bli en utförande organisation som även har verkstäder, förråd och service. Från att bara ha köpt in materiel kommer vi nu att även hantera den miljöpåverkan som uppstår av FMLOG:s mera operativa verksamhet. Samarbetet med Försvarsmakten (FM) medför att miljöarbetet mellan de olika myndigheterna redan idag är väl samordnat. Vi kommer att ta över ett bra miljöarbete att vidareförvalta, så på så sätt blir det ingen större skillnad. Omorganisationen möjliggör dock ännu bättre överblick och styrning av miljöaspekter i materiel och underhållskemikalier. *Försvarssektorns myndigheter är: Försvarsmakten (FM), Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarshögskolan (FHS), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Fortifikationsverket (FortV). 2 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 3

FMV:s miljöpolicy Försvarssektorn arbetar för en hållbar utveckling där miljöhänsyn integreras i all verksamhet, såväl nationellt som internationellt. Miljökrav ska, så långt det är möjligt, även ställas på de aktörer som arbetar på uppdrag av eller samverkar med sektorns myndigheter. FMV tar sitt samhällsansvar inom miljöområdet genom ett aktivt och långsiktigt miljöarbete. Vi förbinder oss därför att: Identifiera, värdera och möta de krav som ställs på oss inom miljöområdet. Anskaffa miljöanpassade tjänster och produkter till våra kunder. Bedriva och ständigt förbättra vår verksamhet på ett sätt som balanserar vårt samhällsansvar inom miljöområdet med ekonomi och teknik. Ha mycket god kompetens om miljöfrågor med anknytning till den materiel vi anskaffar. Kontinuerligt förbättra provningsverksamhetens miljöprestanda. Kommunicera vårt miljöarbete på ett öppet och tydligt sätt. Kort om FMV Skapa förutsättningar för våra medarbetare att ta ett aktivt miljöansvar. Resa på ett klimateffektivt sätt. Försvarets materielverk (FMV) är en självständig, civil myndighet vars främsta uppgift är att förse Försvarsmakten med materiel, system och metoder som ger effekt, såväl idag som i morgon. Antalet fast anställda är omkring 1 500 personer och årligen upphandlar vi materiel och tjänster för cirka 20,5 miljarder kronor. Bland våra kunder finns även Polisen, Kustbevakningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Dessutom representerar vi ofta staten i komplexa internationella affärer. Vi bedriver verksamhet på flera orter i landet, men projektleder och styr den huvudsakligen från Stockholm. För att vara säkra på att materielen uppfyller ställda krav testar vi den vid ett flertal provplatser. Karlsborg I Karlsborg testar vi vapen och ammunition, ballistiska skydd och fordon, men även produkternas miljötålighet. Här har vi också möjlighet att prova flyg- och sjömålrobotsystem. Linköping I Sveriges flygstad testar vi olika flyg- och ledningssystem. Då är det naturligt att den dynamiska flygsimulatorn också finns här. Vidsel Här ligger vår robotförsökplats som utnyttjas för både nationella och internationella testverksamheter. Karlsborg Stockholm Linköping Vidsel 4 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 5

Översikt av FMV:s miljöarbete FMV:s miljökrav på leverantörer och beställda system är av stor betydelse för att minska såväl den egna organisationens som Försvarsmaktens miljöpåverkan. En viktig del i kraven handlar om vilka kemiska ämnen som får ingå i materielen. Nyckeln till Försvarsmaktens miljöpåverkan FMV:s främsta uppgift är att upphandla materiel och system åt Försvarsmakten. Summan av den totala upphandlingen uppgick 2011 till 20,5 miljarder kronor. FMV:s främsta miljöpåverkan ligger i möjligheten att påverka leverantörers konstruktion och produktion av beställda system genom att ställa miljökrav. Genom miljökraven minskar FMV både sin egen och Försvarsmaktens miljöpåverkan. FMV arbetar för att hela försvarsmaterielens livscykel (se bild denna sida) ska bli så miljöanpassad som möjligt. Fokus på kemi En central del i de miljökrav som ställs handlar om vilka kemiska ämnen som får ingå i materielen, varför kemi är temat för denna miljöredovisning. Ny lagstiftning på EU-nivå (se faktaruta sid 9) har medfört att FMV skärpt sin kravställning inom området. Intern miljöpåverkan FMV:s verksamhet medför även miljöpåverkan vid provning av materiel vid provplatserna i Karlsborg, Linköping och Vidsel. Därför är miljöanpassning av provplatserna en viktig del i att minska FMV:s totala miljöpåverkan (se sid 20-21). Ett annat exempel på hur FMV arbetar för att minska verksamhetens interna miljöpåverkan är att en ny mötes- och resepolicy antagits under 2011. Miljö är alla medarbetares ansvar Totalt genomförde FMV ca 3 300 upphandlingar under 2011. Eftersom merparten av FMV:s medarbetare arbetar med upphandlingar har alla ett ansvar för att ställa relevanta miljökrav. Verksamhetens miljömål för 2011 och framåt är att andelen miljöanpassade upphandlingar ska öka. År 2011 ställdes miljökrav för 40 % av upphandlingarna, beräknat på värde. Jämförelsetal för 2010 saknas dock. Här finns en stor förbättringspotential. Eftersom merparten av FMV:s medarbetare arbetar med upphandlingar har alla ett ansvar för att ställa relevanta miljökrav. Lättanvända verktyg som stöd En viktig del i miljöarbetet är att ta fram verktyg som medarbetarna kan använda för att beakta miljöfrågan vid upphandlingar. Spännvidden på de produkter och system som FMV upphandlar är mycket stor. Det handlar om alltifrån läderkängor till avancerade tekniska system. Det medför också en stor bredd på de kemiska ämnen som ingår i materielen. Verktygen finns tillgängliga via intranätet och underlättar för medarbetarna att ställa relevanta miljökrav inom vitt skilda områden. Exempel på verktyg presenteras i denna redovisning på sid 8-9 och 12-13. Där beskrivs Försvarssektorns kriteriedokument och miljökravsmoduler. Samordning av miljöarbetet För styrning av miljöarbetet finns verksamhetens integrerade ledningssystem för bland annat kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Inom FMV bedrivs merparten av verksamheten i projektform, där tydliga processer styr arbetsgången. Därför är det angeläget att integrera miljöperspektivet till en naturlig del i befintliga processer (se bild sid 7). Idag arbetar en grupp om sex personer med miljö på huvudkontoret. Ute på provplatserna finns två heltidstjänster för miljö. Miljögruppen håller ihop arbetet med miljöfrågorna. Två gånger om året genomförs ledningens genomgång av ledningssystemet där man bland annat går igenom brister och åtgärder inom miljöområdet. Mot utvecklad uppföljning En utvecklingspotential framåt är att etablera en tydligare styrning och uppföljning på miljöområdet. I dagsläget används de olika processerna och verktygen för miljöhänsyn i varierande utsträckning i olika projekt, baserat på varje projektledares avvägning och projektens omfattning. Inom FMV genomförs regelbundna utbildningar och seminarier för att höja kunskapen om hur man använder befintliga processer och verktyg. För att driva på arbetet ytterligare krävs fler mätetal och mål och att de bryts ner på de olika enheterna. Det pågår ett arbete med att ta fram förslag på detta samt uppföljningsinstrument som ska underlätta styrningen. Här är exempel på hur miljö ska beaktas i några av verksamhetens övergripande processer. Process Systemledning Samarbete för ytterligare påverkan En annan central del i ett effektivt miljöarbete är samarbete med andra aktörer, både nationellt och internationellt. Sedan början av 2000-talet bedriver försvarssektorn ett miljösamarbete. Arbetet leds av Försvarssektorns miljödelegation som består av de i sektorn ingående myndigheternas ställföreträdande generaldirektörer. För att samordna det strategiska och operativa miljöarbetet mellan myndigheterna har ett antal arbets- och samordningsgrupper upprättats. Miljödelegationen har ett beredningsorgan, Arbetsgrupp miljödelegation (Ag MD), där miljöansvarig från varje myndighet deltar. Ag MD bereder ärenden för miljödelegationen och har även två arbetsgrupper: Försvarssektorns kemigrupp (läs mer sid 10-11) och Försvarssektorns samordningsgrupp för miljöanpassad upphandling. Andra exempel på viktiga samarbeten inom miljöområdet är FMV:s samarbete med försvarsindustrin inom dess intresseorganisation SOFF samt försvarssamarbete rörande REACH inom EU som du kan läsa mer om på sid 16 och 18-19. FMV:s miljögrupp i Stockholm, från vänster: Bo Nilsson, Lena Engberg, Malena Brorsson och Bengt Strömstedt. Nedre trappsteg: Birgit Ramfjord och Ingela Bolin Holmberg. Projektledning Systemarbete Upphandling Materielens livscykel Utveckling Produktion Användning och underhåll Avveckling Exempel på miljöhänsyn En miljöplan utarbetas för systemet med information om systemets miljöstatus, exempelvis information om förutsättningar, lagefterlevnad och förbättringsåtgärder ur ett miljöperspektiv. Lagstiftning inom kemiområdet utvecklas successivt och skärps i takt med ökad kunskap om kemiska ämnens farlighet. I systemets livscykel uppstår därför behov av insatser såsom inventering och substitution av miljö- och hälsofarliga ämnen. Handlingsregler och styrning inom miljöområdet identifieras för projektet. I projektarbetet identifieras intressenter och deras krav inom miljöområdet som är relevanta för projektet och det bestäms hur kraven ska uppfyllas via projektaktiviteter. Miljökrav ställs på leverantörens systematiska miljöarbete och på systemet som ska levereras. FMV kravställer på att leverantörer tillämpar Försvarssektorns kriteriedokument. FMV har också ett verktyg för framtagning av miljökrav, så kallade miljökravsmoduler, som innehåller specificerade skall- och börkrav som kan användas vid utarbetande av tekniska kravspecifikationer för upphandling. Inför varje enskild upphandling beslutas om miljökrav ska ställas på leverantörens miljöarbete och på produkten. Uppföljning sker av ställda krav i kontrakt, samt eventuell miljörevision genomförs hos leverantören. *Försvarssektorns myndigheter är: Försvarsmakten (FM), Försvarets materielverk (FMV), Försvarets radioanstalt (FRA), Försvarshögskolan (FHS), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Fortifikationsverket (FortV). 6 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 7

Försvarssektorns kriteriedokument Försvarssektorns kriteriedokument är ett verktyg för att ställa hälso- och miljökrav vid upphandling och inköp av produkter eller varor som innehåller kemiska ämnen. Med hjälp av dokumentet begränsas vilken typ av kemiska ämnen som får ingå i det som levereras till försvarssektorn. Samlade krav inom kemiområdet Merparten av den materiel som FMV upphandlar innehåller olika former av hälso- eller miljöpåverkande kemiska ämnen. Eftersom kemiområdet är brett och komplext har FMV sett behov av att samla krav inom området på ett ställe. Resultatet blev Försvarssektorns kriteriedokument. Det är ett levande dokument som årligen uppdateras utifrån ny tillgänglig information och lagstiftning. 2011 års uppdatering medförde en större omarbetning som du kan läsa mer om under Årlig uppdatering på nästa sida. Gemensamma krav inom sektorn År 2004 togs första versionen av kriteriedokumentet fram av FMV. Övriga försvarsmyndigheter (se sid 7) såg också nyttan av det och ställde sig gemensamt bakom kraven. Det ger en extra stor möjlighet att påverka leverantörerna och sektorn blir en enad kravställare. Försvarssektorns kriteriedokument förvaltas och uppdateras nu av Försvarssektorns kemigrupp (se sid 10) där alla försvarssektorns myndigheter finns representerade. Det är en viktig del i sektorns arbete för att bidra till det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Kriterier istället för ämneslistor I dokumentet framgår att alla kemiska produkter och varor som köps in till försvarssektorns myndigheter så långt som möjligt ska vara fria från ämnen som omfattas av kriterierna mycket giftiga, cancerframkallande, påverkar arvsmassan, fortplantningsstörande, allergiframkallande, miljöfarliga, klimatpåverkande och ozonpåverkande. Att man valt kriterier istället för att namnge specifika ämnen beror på att försvarssektorn köper in ett mycket brett spektrum av materiel alltifrån tumvantar till helikoptrar. Det vore näst intill omöjligt att identifiera alla tänkbara oönskade kemikalier som kan finnas i ett så stort spann av produkter. Genom att istället använda de kriterier som återfinns i dokumentet kan man mer effektivt styra innehållet av oönskade kemiska ämnen i de produkter som man anskaffar. Kriterierna gör också att man kan ställa relevanta krav, även då man på förhand inte vet exakt vilka ämnen som ingår i de produkter och system man köper in, vilket ofta är fallet. Det förutsätter dock att leverantören själv har bra kunskap om innehållet i sina produkter. Dialogen med leverantörerna är därför avgörande. Signaler som utvecklar Att hänvisa till Försvarssektorns kriteriedokument är ett enkelt sätt att ställa relevanta och beprövade krav vid upphandling av produkter, varor och tjänster som innehåller kemiska ämnen. Vid all upphandling av varor används en kravklausul i anbudsinfordran och beställning som hänvisar till att leverantören ska följa kriteriedokumentet. Kraven har ett stort signalvärde och ger ringar på vattnet ned i leverantörsledet. Leverantören ska säkerställa att produkterna/varorna klarar kraven, men ibland gör FMV kontroller genom stickprov. Uppföljning sker också till stor del under upphandlingens gång då man tillsammans med leverantören går igenom och diskuterar utformning av materielen och tillhörande dokumentation. Kraven har ett stort signalvärde och ger ringar på vattnet ned i leverantörsledet. De leder också till bra diskussioner med industrin som grund för gemensam utveckling i en miljöanpassad riktning. Krav som ligger i framkant Till grund för dokumentet ligger kraven i EU-förordningarna REACH och CLP (se faktaruta sid 9). För att driva på utvecklingen ytterligare ställer dock Försvarssektorns kriteriedokument i flera fall krav som går utöver gällande kemikalielagstiftning. Eftersom många produkter och system används under mycket lång tid inom försvaret är det extra viktigt att kraven ligger i framkant. Kriteriedokumentet pekar också ut vissa saker som är lagstadgade i Sverige men tillåtna och vanliga i andra länder. Det är viktigt att lyfta även dessa aspekter eftersom produkterna kommer från alla delar av världen. Utöver kriterierna pekas också några värstingar av ämnen ut som exempelvis bly, kadmium, kvicksilver som man särskilt vill undvika i produkterna. Dessa ämnen täcks visserligen delvis in av kriterierna, men för att sätta extra fokus på dem har man också valt att lyfta ut dem separat. Vissa undantag nödvändiga Det finns dock vissa undantag från kriterierna. Det gäller när det inte anses vara tekniskt möjligt eller ekonomiskt rimligt att undvika vissa kemikalier samt när mer miljöanpassade alternativ saknas. Aktuella undantag finns listade i en bilaga till kriteriedokumentet. Försvarssektorns kemigrupp uppdaterar listan regelbundet. Inkomna förslag på undantag, exempelvis från leverantörer, utvärderas bland annat genom en riskbedömning för ämnet och dess användningsområde. Ett exempel på undantag är att bly får förekomma i bl.a. dykvikter och barlast. Dels saknas alternativ för dessa användningsområden, dels är bly i ren form inte lika farligt för miljön, som när den finns i en förening. Bly i ren form används ofta mer inkapslat och sprids därför inte i miljön. Vidare tas blytackor om hand efter användning. Årlig uppdatering Försvarssektorns kemigrupp uppdaterar årligen kriteriedokumentet utifrån ny kemikalielagstiftning och identifierade förbättringsförslag. 2011 års uppdatering innebar en större omarbetning. Dokumentet skickades ut på remiss till alla försvarssektorns myndigheter och SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen intresseföreningen för företag inom säkerhets- och försvarsområdet i Sverige. Remissrundan var ett sätt att förankra Försvarssektorns kriteriedokument samt få in förslag för vidareutveckling och relevanta undantag. Ett exempel på tillägg i denna uppdatering var att kriteriet allergiframkallande lades till. En annan förändring var att klassning nu sker av den kemiska produkten istället för som tidigare av de i produkten ingående ämnena. Förankring för brett genomslag Den största utmaningen framåt är att säkerställa en bred användning av och förståelse för Försvarssektorns kriteriedokument i hela sektorn. Under 2011 har man haft en stor presentation för representanter från sektorns myndigheter och fler informationsinsatser är inplanerade. Kommunikationen är viktig så att även de som saknar kemikaliekunskap känner sig trygga med att använda dokumentet i upphandlingar. För att kraven ska få full effekt är även kompetensen hos leverantörerna avgörande. Själva kravställningen i sig är också ett viktigt sätt att öka leverantörernas kunskap inom kemikalieområdet. Kemilagstiftning inom EU REACH (Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals), är en EU-förordning som började gälla i juni 2007. Den innebär att både nya ämnen och de som redan finns på marknaden ska registreras, riskbedömas och godkännas. Förordningen lägger ett ökat ansvar på industrin som använder kemikalier att ta fram kunskap om kemiska ämnens egenskaper. Informationen registreras hos den europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, i Helsingfors. Syftet är en mer försiktig användning av kemiska ämnen för att minska påverkan på människors hälsa och miljön. CLP-förordningen trädde i kraft i januari 2009 och gäller klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar av kemikalier inom EU. Kandidatförteckningen i REACH: Den Europeiska Kemikaliemyndigheten, ECHA, publicerar sedan 2008 en kandidatförteckning över ämnen med egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och i miljön, så kallade särskilt farliga ämnen. För ämnen på denna förteckning ställs krav på information, anmälan och tillstånd. 8 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 9

Försvarssektorns kemigrupp Försvarssektorns kemigrupp bildades år 2004. Syftet är att samordna sektorns arbete för minskad påverkan på människa och miljö från kemiska produkter och varor som innehåller kemiska ämnen. En viktig del i arbetet är att uppdatera Försvarssektorns kriteriedokument. Värdefullt informationsutbyte I gruppen finns representanter respektive kontaktpersoner för försvarssektorns samtliga myndigheter (se sid 7). Huvuduppgiften för Försvarssektorns kemigrupp är att löpande uppdatera Försvarssektorns kriteriedokument, men man diskuterar även ny lagstiftning samt andra kemikalierelaterade frågor från de olika verksamheterna. Kemikalieområdet är stort och komplext och därför är möjligheten till diskussion och informationsutbyte värdefull. Gruppens representanter har expertkompetens inom olika områden med relevans för kemikaliefrågor så som toxikologi, kemilagstiftning och arbetsmiljö. Några har nära kontakt med dem som arbetar ute i verksamheterna med att hantera produkter som innehåller kemikalier och har därmed bra överblick över faktisk användning. Det underlättar arbetet med att fasa ut olika farliga kemikalier ur verksamheterna. Förbättrad miljöprestanda i hela livscykeln Försvarssektorns myndigheters verksamheter går in i varandra, eftersom de ansvarar för olika delar i materielens livscykel. Exempelvis forskar FOI kring ny teknik och nya system, FMV ansvarar för anskaffningar samt vidmakthållande och Försvarsmakten står för användning och underhåll av materiel. Genom rätt miljöval i olika delar av livscykeln minskas den totala miljöpåverkan från materielen effektivt. En gemensam syn och kravställning inom kemikalieområdet, genom Kriteriedokumentet, ger också större möjlighet att påverka leverantörer i en miljöanpassad riktning. Försvarssektorns kemigrupp har fokuserat mycket på att öka användarvänligheten för kriteriedokumentet så att användare med olika bakgrundskunskap ska kunna tillämpa det i upphandlingar. Fånga framtidens värstingar En viktig uppgift för gruppen är att ständigt kartlägga vilken typ av ämnen som kan bli framtidens värstingar. Genom att tidigt få in dem i Försvarssektorns kriteriedokument kan man undvika att bygga in dem i systemen. Ett aktuellt exempel med stora frågetecken är nanomaterial. Dessa material har många viktiga egenskaper och används utbrett i alltifrån tandkräm till ytbeläggningar. Än så länge finns det dock väldigt lite forskning på området, varför försiktig användning och mer kartläggning är viktig. Försvarssektorns kemigrupp diskuterar denna typ av utmaningar löpande. En del i det nationella miljömålsarbetet Uppdraget för gruppens arbete kommer från Försvarssektorns miljödelegation som samordnar försvarssektorns arbete för att bidra till de nationella miljökvalitetsmålen. Försvarssektorns kemigrupp fokuserar på målet Giftfri miljö. Vad ser du som det största värdet med Försvarssektorns kemigrupp? Kemigruppen och Försvarssektorns kriteriedokument möjliggör en enad kravställning inom kemiområdet som täcker in samtliga försvarsmyndigheters olika behov. Att hela försvarssektorn står bakom krav gör dem starkare och lättare att driva igenom. Per-Erik Gyllestad Försvarsmakten Det är värdefullt att representanterna i gruppen har olika bakgrunder och har olika roller i organisationen. Det gör att upphandlingskraven blir mer användarvänliga och förankrade i verkligheten. Gun Sigfridsson-Sellin och Gunnar Edlund Försvarsmakten Från mötena med gruppen tar jag med idéer att jobba vidare med i kommande forskningsprojekt. På så sätt ligger man steget före redan i utvecklingsstadiet och kan undvika att bygga in onödig miljöpåverkan. Rune Berglind FOI Försvarssektorns kemigrupp. Från vänster: Gunnar Edlund (Försvarsmakten), Per-Erik Gyllestad (Försvarsmakten), Birgit Ramfjord (FMV), Gun Sigfridsson-Sellin (Försvarsmakten), Andzelika Motiejauskaite (FMV), Rune Berglind (FOI) (ej närvarande: Sören Fougantine, FortV). Det är värdefullt med ett nätverk inom kemiområdet så att man löpande kan lyfta luren och bolla olika frågor. Genom Kemigruppen och Kriteriedokumentet får vi gemensamma referensramar vilket underlättar kommunikation om kemikaliefrågor. Birgit Ramfjord och Andzelika Motiejauskaite FMV 10 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 11

Miljökravsmoduler med tyngdpunkt på kemi Merparten av medarbetarna på FMV arbetar med anskaffning och upphandling. Eftersom alla inte är experter på miljöfrågor är lättanvända verktyg för att ställa miljökrav en viktig grund för minskad miljöpåverkan från verksamheten. Ett verktyg som håller på att implementeras är miljökrav för olika typer av material/komponenter, kemiska produkter och tjänster i form av moduler. I respektive modul återfinns krav som kan användas för att ställa krav på den produkt som man avser upphandla. Flexibla krav i moduler Varje år gör FMV ca 3 300 beställningar, av varierande storlek och komplexitet. Sedan 2010 arbetar FMV med att utarbeta miljökravsmoduler som gäller specifika delar av en produkt, så som läder, elektronik, batterier m.m. Genom att sätta samman krav från olika moduler får man relevanta krav för en hel produkt eller ett helt system (se bild sid 13). Olika kombinationer ger möjlighet till anpassade krav på ett mycket stort antal produkter. Förändrad metodik för kravställning Tidigare togs miljökrav fram för olika produktgrupper så som fordon, ammunition m.m. En svårighet med det arbetssättet var att det finns ett mycket stort antal produktgrupper. Kraven var också av mer generell karaktär. De nya miljökravsmodulerna effektiviserar kravställandet, samt fångar krav som går mer på djupet. Möjliggör likartad kravställning inom miljöområdet Eftersom FMV:s miljösamordnare inte har möjlighet att vara med i alla pågående projekt är ambitionen att modulerna ska vara enkla att tillämpa för medarbetarna på egen hand. Förhoppningen är också att miljömedvetenheten i organisationen ska öka genom användning av modulerna. Modulerna innehåller förslag på krav och formuleringar att använda i upphandlingar samt hur man kan följa upp att kraven efterlevs. Det lägger en bra grund för hela organisationen att ställa likvärdiga krav gentemot leverantörerna. Till varje modul hör också ett bakgrundsdokument med hänvisning till bland annat lagstiftning och annan fördjupande information. De nya miljökravsmodulerna effektiviserar kravställandet, samt fångar krav som går mer på djupet. Kemikalier en viktig del En tyngdpunkt i modulerna är krav på ingående kemiska ämnen i varor och kemiska produkter. Kraven i respektive modul går utöver de generella krav som finns i Försvarssektorns kriteriedokument. Förutom miljökrav på produkten som ska upphandlas så innehåller modulerna också krav på exempelvis leverantörens miljöarbete. Pilottest av modulerna Under år 2012 prövas miljökravsmodulerna vid framtagande av kravspecifikationer för några större projekt, exempelvis containrar och tankfordon. Detta för att se hur de fungerar i praktiken och för att samla in feedback för fortsatt implementering. Modulerna kommer sedan att kommuniceras via intranät och utbildningsprogram inför bredare användning. I skrivande stund finns 16 stycken moduler för de vanligaste delarna i produkter och system och för fyra sorters tjänster. Kompletterande moduler kommer att tas fram löpande utifrån dialog med verksamheten om ytterligare behov. Exempel på användning av krav i modulerna Drift- och underhållskemikalier Krav 1 Krav 2 Krav 3 Elektronik Krav 1 Krav 2 Läder Krav 1 Krav 3 Komposit & sandwichmaterial Krav 1 Krav 2 Krav 3 Polymera Material Krav 2 Samverkan inom sektorn Förhoppningen är på sikt att modulerna ska användas i hela försvarssektorn. Det skulle skapa ännu större tryck och tydlighet gentemot leverantörerna. Bland annat har gemensam användning av modulerna diskuterats i Försvarssektorns samordningsgrupp för miljöanpassad upphandling, där representanter från de olika sektorsmyndigheterna deltar. Miljökrav på leverantören Miljökrav på stridsvagnen Återvinningsmanual Ingela Bolin Holmberg och Malena Brorsson, ansvariga för arbetet med miljökravsmoduler på FMV. 12 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 13

Designmanual för minskad miljöpåverkan från ammunition FOI genomför studier av materielens miljöpåverkan. Ett exempel är en livscykelanalys för rökammunition som medförde att man kunde minska miljöbelastningen med 50 %, avseende t.ex. bidrag till försurning och växthuseffekt. FMV och FOI samarbetar för att ta fram en designmanual för ammunition som bygger på slutsatserna från genomförda studier. Bättre överblick av skjutfältens miljöpåverkan Vid skjutverksamhet kommer exempelvis tungmetaller, gaser och oförbränt explosivämne från ammunitionen ut i naturen. På uppdrag av Försvarsmakten samarbetar FMV och FOI med att förbättra överblicken över skjutfältens miljöpåverkan som underlag för arbetet med att styra och minska den. Stöd vid utveckling och nytillverkning Designmanualen ska fungera som vägledning för att designa ammunition på ett sätt som effektivt hindrar onödig miljöpåverkan. Den ska vara ett stöd för beställarsidan vid utvecklingsprojekt men även för industrin vid nytillverkning. Manualen kan även fungera som stöd för att formulera relevanta miljökrav vid upphandling. Projektet har pågått sedan i maj 2011 och i augusti 2012 ska det finnas en slutversion. Manualen är av generell karaktär och fångar aspekter som berör många typer av ammunition. Exempel på vägledning i manualen handlar om att det ska vara enkelt att ta isär materielen för återvinning samt att ammunitionen inte ska generera onödigt avfall. Flera designaspekter som minskar miljöpåverkan går också hand i hand med ekonomi. Exempelvis minskar både miljöpåverkan och kostnad när man optimerar mängden ingående material. Vid framtagande av manualen har det varit viktigt att säkerställa att miljöhänsyn inte påverkar säkerhetsaspekter hos ammunitionen. Svårt hitta rätt information Försvarets skjutfält ska rapportera sin miljöpåverkan till länsstyrelsen både vid ansökan om tillstånd och löpande under drift av verksamheten. Att hitta relevanta uppgifter om miljöpåverkan från olika ammunitionsslag är i dagsläget en tidskrävande process, eftersom de tekniska underlagen kan vara komplicerade att tolka ur ett miljöperspektiv. Det medför risk för att olika skjutfält bedömer och rapporterar miljöpåverkan olika. Sammantaget försvårar det överblicken av skjutfältens faktiska miljöpåverkan samt arbetet för att minska den. Databas gör miljöinformation lättillgänglig Nu pågår ett projekt där teknisk information om ammunition läggs över från tryckt form till en databas. På initiativ från FMV har man i samband med detta lagt till en flik i databasen för miljöinformation. Syftet är att göra informationen lättillgänglig och enkel att använda för alla skjutfält. FOI har fått i uppgift att ta fram en mall för hur miljödata ska rapporteras in i databasen. Viktig information som ska läggas in är exempelvis: Ingående material och ämnen. Om ämnena står på Kandidatförteckningen i REACH (se sid 9) och därmed kommer att behöva fasas ut. Krutgaser, partiklar och oförbränt explosivämne som bildas vid användning. Återvinningsbarhet för komponenter. Miljöinformationen i databasen lägger grunden för en likartad bedömning och rapportering av miljöpåverkan från skjutfälten. Det möjliggör bättre jämförbarhet och en mer exakt överblick av hur skjutfälten påverkar naturen. Det underlättar uppföljning och styrning, både för de miljöansvariga ute på fälten och för länsstyrelsen. Exempelvis blir det lättare att välja ammunition som leder till mindre miljöpåverkan. Även utvärdering mot angivna utsläppsbegränsningar i skjutfältens tillstånd underlättas. Pilotprojekt som ska utvärderas Projektet har pågått sedan i maj 2011 och vid tryck av denna rapport är man inne i ett pilotstadium där man testar metodiken på ett antal vanliga typer av ammunition. Under slutet av 2012 kommer det finnas en demoversion att visa. För att miljöinformation ska läggas in i databasen för samtlig ammunition krävs ett beslut från Försvarsmakten. Det kommer i så fall att medföra ett stort arbete och ökade krav på att leverantörerna ska ta fram relevant information. Förhoppningen är att informationen i databasen även ska kunna användas till andra ändamål, exempelvis för att ställa miljökrav på ammunition. Designmanualen ska fungera som vägledning för att designa ammunition på ett sätt som effektivt hindrar onödig miljöpåverkan. Den kan också fungera som stöd för att ställa relevanta miljökrav vid upphandling. Camilla Andersson, forskare, FOI Miljöinformationen i databasen lägger grunden för en likartad bedömning och rapportering av miljöpåverkan från skjutfälten. Det möjliggör bättre jämförbarhet och en mer exakt överblick av hur skjutfälten påverkar naturen. Per Cederberg, chefsingenjör, FMV 14 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 15

SOFF:s miljögrupp SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen, är intresseföreningen för företag inom säkerhets- och försvarsområdet i Sverige. I SOFF:s miljögrupp sitter representanter för företagen för att diskutera gemensamma utmaningar och utvecklingsmöjligheter inom miljöområdet. Intervju med ordförande Kenth Algotsson Vilka deltar i SOFF:s miljögrupp? Det är framförallt de större försvarsföretagen som deltar; Saab, Kockums, BAE Systems, Patria och Nammo. FMV deltar som kund för SOFF:s medlemsföretag. Vi diskuterar aktuella och gemensamma utmaningar inom miljöområdet. Vissa av deltagarna i gruppen sitter också i liknande internationella grupper och kan informera om vad som diskuteras där. Gruppen bildades förra året och har fyra möten per år. Hur viktig är miljöfrågan för företagen inom SOFF? Idag anser de flesta företag att miljöfrågan är viktig. Larmen om klimatförändringar och potentiella miljögifter finns omkring oss och ökar i betydelse. Därför måste företagen förhålla sig proaktivt till miljöfrågan. Företagen inom SOFF upplever tydligt hur lagstiftning och krav från kunder ständigt skärps. Därför har miljöfrågan hög prioritet. Vilka miljöfrågor är särskilt viktiga? Det är i huvudsak tre frågor som dominerar; klimat, kemikalier och produktens miljöpåverkan under hela livscykeln. Frågan om kemikalier har varit störst under längst tid. Den nya REACH-lagstiftningen (EU:s kemikalielagstiftning, se faktaruta sid 9) ställer tuffa krav på den som använder sig av kemikalier. Kemifrågan är särskilt viktig för flyg- och försvarsindustrin som jag representerar. Vi utvecklar grundkoncept som sedan löpande uppdateras för att totalt kunna leva i över 30 år. För att produkterna ska hålla så länge och klara mycket hårda krav på säkerhet och funktion krävs ibland problematiska kemikalier som vid hantering kan utgöra en risk från hälso- och miljösynpunkt. Ett exempel är ämnen för korrosionsskydd (t.ex. kadmium och kromater) som behövs för att bultarna som håller fast en flygplansvinge inte ska korrodera och släppa. Hur bedrivs arbetet i gruppen avseende kemikaliefrågan? Genom SOFF:s miljögrupp får vi information om hur kunden ser på vilka ämnen som är särskilt prioriterade att fasa ut ur produkterna. Vi får också en möjlighet att informera om hur vi arbetar för att hitta alternativ till olika ämnen. Vi diskuterar även hur man bäst redovisar information om ingående ämnen i produkter och system. Det är viktigt att hitta metoder som fungerar både för kunden och för oss i industrin. Vilket är det största värdet med SOFF:s miljögrupp? Ett stort värde med gruppen är att man kan diskutera krav proaktivt och i lugn och ro med Företagen inom SOFF upplever tydligt hur lagstiftning och krav från kunder ständigt skärps. Därför har miljöfrågan hög prioritet. Kenth Algotsson, miljöchef för Saab AB samt ordförande i SOFF:s miljögrupp. beställarsidan istället för när en skarp affär är på gång. När miljöfrågan kommer in sent i en affär försvåras ett långsiktigt miljöperspektiv. SOFF:s miljögrupp är ett bra forum för att kunna diskutera principfrågor och komma fram till gemensamma synsätt. Finns det några särskilda utmaningar i arbetet? En utmaning är att det kan ta tid att helt fasa ut ett problematiskt ämne. Kromater är exempel på kemikalier som man arbetar med att ta bort. Det går ofta inte att hitta ett alternativ som kromaterna kan ersättas med rätt över, utan man måste titta på olika alternativ för varje enskild tillämpning. En annan stor utmaning är hur industrin bäst ställer miljökrav neråt i leverantörsledet och får fram heltäckande information om vad produkterna innehåller. Det finns många olika komponenter och delsystem i komplexa försvarssystem som kan komma från flera hundra underleverantörer runt om i världen. Dessa har i sin tur underleverantörer. En viktig fråga att diskutera med kunden är vilken nivå på information som är praktiskt möjligt att ta fram och redovisa. Har ni ofta samma syn på miljöfrågorna inom gruppen? Inom gruppen har vi en samlad syn på vilka farliga ämnen man vill ersätta. Ibland kan det dock finnas olika åsikter om vad som bör prioriteras allra först, vilka alternativ för ersättning som är bäst eller tidsperspektivet för utfasning. Jag anser dock att miljöfrågan är lättare att samarbeta kring än mycket annat inom företagsvärlden. Alla sitter i samma båt och har gemensamma utmaningar och strängare krav att förhålla sig till. Färger med miljöutmaningar FMV arbetar med hela materielens livscykel och är stöd även vid underhåll av materielen som används inom Försvarsmakten. Det innefattar att säkerställa att miljöhänsyn beaktas vid val av metoder och kemiska produkter för underhåll, så som färg och ytbehandling. Framtagande av en produktkatalog för färger som avser markmateriel är en del i att styra detta. Arbete för minskad miljöbelastning från färger Vid underhåll av materiel är färger ett särskilt komplext område. Dels finns specifika militära krav på exakta kulörer, dels behövs specifika funktioner hos vissa färger, så som korrosionsskydd m.m. Vidare ska de klara olika väderförhållanden i olika världsdelar där materielen används. För att färgerna ska ha dessa egenskaper behöver de ibland innehålla miljöbelastande kemiska ämnen. FMV arbetar kontinuerligt för att se över färgerna och byta till mer miljöanpassade alternativ där så är möjligt. Exempelvis väger man in miljöperspektivet när man skriver kravspecifikationer för färg. FMV träffar också regelbundet färgleverantörer för att höra hur de arbetar med att ersätta olika miljöbelastande ämnen i färgerna. Fokus är i huvudsak de ämnen som finns på Kandidatlistan i REACH (se sid 9) samt de som berörs av kriterierna i Försvarssektorns kriteriedokument (se sid 8-9). Kromater och toluen är exempel på problematiska ämnen som man aktivt arbetar för att ersätta. När man ersätter en färg är det viktigt att säkerställa att den nya färgen följer ursprungliga tekniska krav samt att den är kompatibel med andra färger och material som den ska användas tillsammans med. *Arbetsgrupp Reparation av försvarsmateriel är ett samarbete mellan Försvarsmakten, FMV och industrin, där tre olika expertgrupper inom området materiel arbetar för att minska Försvarsmaktens driftkostnader och öka tillgängligheten på materielen både i fred och vid insats. Produktkatalog i samarbete med Försvarsmaktens verkstäder En del i FMV:s arbete är att samverka med brukarna av färger ute på Försvarsmaktens verkstäder som står för det faktiska underhållet av materielen. På så sätt får man ta del av deras erfarenheter och utmaningar och får samtidigt möjlighet att utbilda dem i miljöfrågor. Ett nytt initiativ inom Arbetsgrupp Reparation av försvarsmateriel* är framtagande av en produktkatalog för färger till markmateriel. Den ska underlätta för verkstäderna att välja kvalitetssäkrade produkter som är granskade ur ett miljöperspektiv. Det bidrar till att fasa ut miljöbelastande färger. Syftet är också att öka samstämmigheten bland verkstäderna avseende val av färger, så att ett mindre antal produkter används i större volymer. Det medför en mindre mängd överbliven färg som behöver kasseras, vilket i sin tur både sänker kostnader och minskar miljöbelastningen. FMV har lagt ned ett stort arbete på katalogen samt att förankra den hos verkstäderna. För att möta brukarnas behov har man bland annat skickat ut en enkät för att samla in feedback. Responsen var mycket positiv och katalogen bedöms vara färdig för användning under 2012. Produktkatalogen ska underlätta för verkstäderna att välja kvalitetssäkrade produkter som är granskade ur ett miljöperspektiv. Det bidrar till att fasa ut miljöbelastande färger. Andzelika Motiejauskaite, projektledare, FMV 16 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 17

Försvarssamarbete rörande REACH inom EU EU:s kemikalielagstiftning, REACH, innebär nya krav på företag, bland annat att säkerställa att kemiska ämnen som man använder är registrerade hos den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA. För försvarsindustrin finns dock vissa särskilda regler. Det medför behov av försvarssamarbete kring miljöfrågan inom EU. Nationella försvarsundantag från REACH I försvarssammanhang används inom många områden, t.ex. ammunition, ytbehandling och färg, kemiska ämnen som industrin önskar hemlighålla av företags- eller försvarsskäl. Dessutom använder försvaret även en del ämnen som är begränsade enligt REACH (se sid 9). För att kunna hantera detta finns det i REACH en skrivning som innebär att det går att begära undantag från kraven i REACH med hänvisning till nationell säkerhet. Undantagen gäller dock endast på nationell nivå. Detta innebär att om ett vapensystem till exempel innehåller ett kemiskt ämne, som har fått ett nationellt undantag i ett EU-land, så kan materielen inte transporteras till ett annat EU-land om inte det kemiska ämnet har samma undantag i det landet. Det försvårar för rörligheten av materiel över gränserna och kan ha negativa effekter på det militära samarbetet inom EU, exempelvis kan samövningar samt bi- och multilaterala materielsamarbeten försvåras. I Sverige är det Generalläkaren som beviljar nationellt försvarsundantag i samråd med Kemikalieinspektionen, men i dagsläget har ännu ingen ansökan inkommit. REACH-grupp för ökad samsyn För att försöka hitta en lösning på problemet med ett strikt nationellt försvarsundantag bildades 2010 en REACH-grupp inom EDA (European Defence Agency/ Europeiska försvarsbyrån*). Arbetet i gruppen syftar till att nå en samsyn bland EU:s medlemsstater för hur man ska hantera, och på sikt harmonisera, försvarsundantaget. FMV representerar Sverige i gruppen. Arbetet i gruppen syftar till att nå en samsyn bland EU:s medlemsstater för hur man ska hantera, och på sikt harmonisera, försvarsundantaget i REACH. Harmonisering av processer för att bevilja undantag EDA:s REACH-grupp har under 2011 haft som sin främsta uppgift att finna vägar till att harmonisera de olika ländernas processer för att bevilja undantag. Om alla hade samma process skulle det vara lättare att anta andra länders undantag utan egen prövning. Bland annat har man tagit fram en offentlig REACHportal (www.eda.europa.eu/reach/) där de olika länderna ska beskriva sina processer. Syftet är att öka transparensen som ett led i att skynda på harmoniseringen. Länderna har dock olika mognad på området och ännu har endast en minoritet av EU:s medlemsstater lagt in sina processer i portalen, däribland Sverige. REACH-gruppen har även tagit fram ett utkast på mall med viktiga delar som leverantörerna bör ta fram vid ansökan om undantag. Förhoppningen är att mallen ska bli normbildande. Exempel på information som bör anges: det kemiska ämnet och hur det ska användas eventuella risker med användning av ämnet varför det kemiska ämnet inte kan bytas ut mot något annat vilka krav i REACH man avser söka undantag från varför man inte klarar kraven i REACH som man hänvisar till Översyn av formulering i REACH Inför att behovet av en revidering av REACH diskuteras i Europaparlamentet i juni 2012 undersöker EDA:s REACHgrupp, på EU-kommissionens önskan, möjligheten att omformulera den paragraf i REACH, som handlar om försvarsundantaget, så att undantag som beviljas i ett land skulle gälla i samtliga EU-länder. Det är dock en känslig fråga eftersom länderna är måna om sitt självbestämmande och nationella säkerhetsintresse. Om man lyckas skapa en samsyn och harmonisering av processen att bevilja undantag kanske det längre fram kommer att bli mindre känsligt att formulera skrivningen i REACH så att undantag som beviljas i ett land gäller i samtliga länder. FMV ser arbetet i EDA:s REACH-grupp som en viktig del i att stärka försvarssektorns samarbete och samsyn på miljöområdet inom Europa. De olika medlemsländerna i EU hanterar försvarsundantaget på olika sätt. Detta ställer naturligtvis till problem för företag som exporterar försvarsmateriel eller har samarbetspartner eller leverantörer i andra länder (både inom och utanför EU). Vi är medvetna om, och tycker det är mycket bra, att FMV arbetar aktivt med att försöka få till stånd en harmonisering av processerna för hantering av ärenden om försvarsundantag. Frågan är speciellt viktig i program/projekt där flera företag från olika länder deltar. *EDA (European Defence Agency/Europeiska försvarsbyrån): Dess uppdrag är att ge EU bättre försvarskapacitet på området krishantering och att stödja den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. Kenth Algotsson, miljöchef för Saab AB samt ordförande i SOFF:s miljögrupp (se sid 16) 18 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 19

Nytt miljötillstånd för FMV:s provplats i Karlsborg FMV:s provplats i Karlsborg har ansökt om och beviljats ett nytt miljötillstånd som motsvarar nya krav på verksamheten. Det nya tillståndet har diskuterats med många intressenter vilket bland annat har bidragit till bättre uppföljning av miljöpåverkan. Nytt miljöuppföljningssystem på provplatsen i Karlsborg På grund av kraven i det nya miljötillståndet har provplatsen i Karlsborg implementerat ett nytt miljöuppföljningsverktyg. Det ger en tydlig och lättillgänglig statistik över provplatsens miljöpåverkan. Förändrad verksamhet kräver nytt tillstånd På provplatsen i Karlsborg provas ammunition över sjö-, luft- och landområden i och omkring Karlsborgs, Motalas och Askersunds kommuner. Verksamheten är tillståndspliktig enligt miljöbalken och miljötillståndets villkor styr när (dagar på året, tider på dygnet) och hur (skjutplatser, målområden, bullergränser m.m.) provning får genomföras. FMV utför prov på Försvarsmaktens uppdrag och måste idag kunna hantera provverksamheten på ett mer flexibelt sätt än vad tidigare miljötillstånd medgav, exempelvis ökade volymer av skjutning med finkaliberammunition. Därför har man ansökt om ett nytt miljötillstånd som beviljades i november 2010. Central samverkan med intressenter Buller är den i särklass mest märkbara miljöpåverkan från verksamheten, men provningen leder också till utsläpp av ämnen, så som tungmetaller, till naturen. De områden som provplatsen nyttjar tangerar och överlappar viktiga naturvärden kring Vättern, exempelvis rekreationsområden, fiskens lekområden och dricksvattentäkt. Målet för provplatsen har varit att i samförstånd med alla intressenter runt Vätternområdet få ett accepterat miljötillstånd som motsvarar provplatsens behov att utföra provning. Arbetet med att utforma ansökan för det nya miljötillståndet har därför bedrivits genom många kontakter med länsstyrelserna, kommunerna och tillsynsmyndigheten Generalläkaren. Även allmänhetens synpunkter och förslag har beaktats i ansökan. Det var en stor utmaning att få de olika intressenterna att förstå varandras behov, men mötena gav resultat och tillståndet beviljades. Effekter av det nya tillståndet I det tidigare tillståndet hade man gränser för totalt antal skott som man fick skjuta. Det nya tillståndet fokuserar istället på gränser för buller och utsläpp av metaller i naturen. Nu finns begränsningar på antal skott i de högre bullernivåerna. Däremot får man skjuta fritt antal skott i den lägsta bullernivån, som knappt hörs utanför provplatsen, så länge man inte överskrider den beviljade mängden utsläpp av metaller. Genom att använda kulfång som samlar in ammunitionen kan FMV:s behov av ökad provning av finkaliberammunition tillgodoses. Genom denna utformning av tillståndet får FMV också incitament att för varje prov se till att det inte stör mer än absolut nödvändigt, detta för att inte förbruka kvoterna i de högre bullernivåerna. Det ger således en extra drivkraft att minska den egna miljöpåverkan i form av buller. Vid ogynnsamt väder kan vissa verksamheter tangera gränsvärdena för buller. Provplatsen arbetar dock aktivt med bl.a. bullerskydd och val av geografisk plats inom provområdet för att minska bullerpåverkan. För att tillståndet skulle beviljas var en viktig förutsättning att Länsstyrelsen hade förtroende för FMV:s arbetssätt och egenkontroll av miljöpåverkan. I tillståndet finns därför krav på ökad uppföljning av miljödata vilket har medfört att egenkontrollverksamhet och uppföljningen av provplatsens miljöpåverkan har förbättrats. En del har varit att man implementerat ett miljöuppföljningsverktyg (se sid 21). Provplatsens miljöpåverkan Provplatsen i Karlsborg följer löpande upp olika miljöfrågor i verksamheten, dels som egenkontroll att villkoren i provplatsens miljötillstånd och aktuell miljölagstiftning efterlevs, dels för att rapportera miljöaspekter till FMV:s miljöledningssystem och tillsynsmyndighet. Uppföljningen av miljöpåverkan delas upp i två huvudområden: Traditionell uppföljning: t.ex. avfall, besiktningar, bränslen och bränsleförbrukare, kemikalier, köldmedia, resurser (el, vatten, papper etc.) och transporter. Uppföljning i produktionen: t.ex. antal provdagar, tider på dygnet, bullernivåer, mängd krut och sprängämnen, utsläpp av metaller och gaser till mark, sjö och luft. Miljöuppföljningssystem skapar integrerat miljötänk Provplatsen i Karlsborg fick beslut om sitt nya miljötillstånd enligt miljöbalken i november 2010. I beslutet framkom nya och ökade krav på framförallt miljöuppföljning i produktionen. Provplatsen såg då ett behov av ett stödsystem för hantering av efterfrågade miljöparametrar. Resultatet blev att man beslutade att införa ett miljöuppföljningssystem i verksamheten. Tidigare hanterades provplatsens miljöuppföljning av miljöhandläggaren med stöd av Excel och ett antal textdokument. Med hjälp av det nya uppföljningsverktyget PUMPS (Produktions Uppföljning Miljö Parameter System) fördelas ansvaret för att rapportera in data på berörda medarbetare i organisationen, d.v.s. den som tankar ett fordon registrerar också mängden bränsle i miljöuppföljningssystemet. På så sätt blir miljöarbetet en integrerad del i det dagliga arbetet. Systemet utformades under 2011 och implementeringen påbörjades i början av 2012 och fortgår vid tryck av denna redovisning. Ökad precision i miljödata Genom uppföljningsverktyget får provplatsen bättre kontroll på miljöpåverkan genom att spårbarheten och precisionen ökar. Det är mycket lätt att ta fram rapporter och önskad statistik för olika tidsperioder. Det tydliggör provplatsens möjlighet att agera för en minskad miljöpåverkan och sätta relevanta mål för arbetet framåt. Under försommaren 2012 kommer PUMPS att redovisas för övriga provplatser och FMV:s miljögrupp för att diskutera eventuell vidareutveckling. Det ska vara lätt att göra rätt En viktig del i framtagningen av systemet har varit att göra det enkelt för medarbetarna att registrera miljöpåverkan i verktyget det ska vara lätt att göra rätt. Medarbetarna har tagit emot verktyget positivt och har även bidragit med många värdefulla förbättringsförslag, ett tecken på att intresse finns för att förbättra arbetsrutiner för minskad miljöpåverkan. Vad har den största utmaningen med ansökan varit? En viktig utmaning har varit att samverka med alla intressenter runt Vättern på ett sådant sätt att man kunnat få fram en ansökan som täcker provplatsens behov och samtidigt accepteras av såväl allmänhet som av andra remissinstanser. Jan Jansson, projektledare, FMV:s provplats i Karlsborg Vad är den största nyttan med miljöuppföljningssystemet? Tidigare hanterades provplatsens miljöuppföljning av miljöhandläggaren med stöd av mallar i Excel. Genom införandet av PUMPS kan ansvaret fördelas ut i organisationen. På så sätt blir miljöarbetet en integrerad del i det dagliga arbetet. När året är slut finns all miljödata klar att rapportera till olika intressenter. Lars Emilsson, miljöhandläggare, FMV:s provplats i Karlsborg 20 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 FMV:s miljöredovisning 2010-2011 21