Barn- och ungdomsplan 1
Inledning Bjuvs kommuns fullmäktige tog i februari 2010 ett beslut om att en övergripande barn- och ungdomsplan skulle tas fram med utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter. I Bjuvs kommun bor ca 3800 barn 1, vilket utgör ungefär en fjärdedel av Bjuvs befolkning. Barn och unga utgör en viktig del av vårt samhälle och är betydelsefulla för vår samhällsutveckling och framtid. Men barndomen har ett värde i sig och är ingen transportsträcka till vuxenlivet. Barn ska ses som kompetenta individer som ska respekteras och ges utrymme att vara delaktiga och utöva inflytande i beslut som rör dem. De ska ges möjligheter till en trygg uppväxt samt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Barn- och ungdomsplanen ska säkerställa alla barns lika värde, rättigheter och att barnets bästa kommer i främsta rummet i våra verksamheter. Syftet med den övergripande barn- och ungdomsplan är att förverkliga principerna och kraven i FN s konvention om barnets rättigheter. Barnets rättigheter och barnperspektivet ska genomsyra alla kommunala verksamheter, politiska beslut samt åtgärder som berör barn och unga i Bjuvs kommun. Barn- och ungdomsplanen beskriver den övergripande viljeinriktningen och grundprinciperna för hur Bjuvs kommun ska införliva barnets rättigheter och barnperspektivet i politiken och kommunens verksamheter. Barnets rättigheter och intressen ska genomsyra all politik och alla verksamhetsområden. Varje nämnd och förvaltning ansvarar för att upprätta handlingsplaner för hur den övergripande policyns intentioner ska förverkligas i den egna verksamheten. Målgrupp Barn- och ungdomsplanens målgrupp är barn mellan 0-18 år och ligger i linje med barnrättskonventionens definition av barn. Utgångspunkter Barn- och ungdomsplanen tar sin utgångspunkt i FN s konvention om barnets rättigheter, som Sverige antog år 1990, och den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige 2, som antogs år 2010. FN s konvention om barnets rättigheter FN s konvention om barnets rättigheter, i fortsättningen benämnd barnrättskonventionen, består i sin helhet av 54 artiklar. Fyra av konventionens artiklar är så kallade huvudprinciper, de uttrycker helt enkelt kärnan av barnets rättigheter. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Begreppet barnets bästa är konventionens grundpelare. 1 I åldern 0-19 år, år 2010 (SCB Befolkningsstatistik) 2 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Stockholm: Socialdepartementet 2
Artikel 6 säger att varje barn har en inneboende rätt till liv, att överleva och utvecklas. Artikeln handlar om barnets fysiska hälsa men också om andlig, moralisk, psykisk och social utveckling. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Nationella Strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige Riksdagen antog år 2010 en Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (Prop. 2009/10:232) som syftar till att förverkliga barnrättskonventionen på alla samhällsnivåer. Strategin består av nio principer som uttrycker grundläggande förutsättningar för att stärka genomförandet av barnets rättigheter i Sverige. 1. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. 2. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. 3. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 4. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. 6. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. 7. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. 8. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. 9. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Övergripande insatser Nedan beskrivs sex övergripande insatsområden som lägga grunden för att stärka genomförandet av barnets rättigheter i Bjuvs kommun. De olika insatsområdena svarar mot olika artiklar i barnrättskonventionen. 1. Kunskap om FN s konvention om barnets rättigheter hos anställda i Bjuvs kommun 2. Kunskap om FN s konvention om barnets rättigheter hos barn och föräldrar i Bjuvs kommun 3. Hur har barn och unga det i Bjuvs kommun? Kunskap och statistik 4. Barnets rättigheter och barnperspektivet ska genomsyra den kommunala styrprocessen 5. Barnets rättigheter ska stärkas genom samverkan över förvaltningsgränserna 6. Barns- och ungas delaktighet och inflytande 3
1. Kunskap om FN s konvention om barnets rättigheter hos anställda i Bjuvs kommun För att barnrättskonventionen ska kunna omsättas i praktisk handling måste de som i sitt arbete kommer i kontakt med barn få möjlighet att utveckla sin kunskap och kompetens om barnets rättigheter. Utbildning, kunskap och diskussion kan leda till mer aktivitet och metodutveckling i arbetet för att stärka barnets rättigheter i Bjuvs kommun. Alla nämnder, förvaltningar och enheter i Bjuvs kommun ska se till att samtliga medarbetare och politiker har en baskunskap om barnrättskonventionen Kontinuerligt utforma och genomföra utbildningsinsatser kring barnrättskonventionen till personal, tjänstemän och politiker. Chefer på alla nivåer Medarbetarenkäten Inom varje förvaltning/enhet ska chefer på alla nivåer tillsammans med en - två medarbetare ha en fördjupad kunskap om barnrättskonventionen och dess tillämpning. En särskilt riktad utbildningsinsats genomförs som riktar sig till chefer, på alla nivåer, tillsammans med en-två medarbetare från varje förvaltning/enhet. Med utbildningen som grund ska chef tillsammans med medarbetare påbörja ett utbildnings- och utvecklingsarbete kring barnrättskonventionen och barnets rättigheter i den egna verksamheten. Chefer på alla nivåer Medarbetarenkäten Verksamhetsuppföljning Förvaltningarna/enheterna följer kontinuerligt upp utbildnings- och utvecklingsarbetet inom den egna verksamheten och underhåller kompetensen inom området. Nyanställd personal ska ges kunskap om barnrättskonventionen och information om hur den tillämpas på arbetsplatsen. Vid introduktion av nyanställda ska ansvarig chef informera om barn- och ungdomsplanen, barnrättskonventionen och hur den tillämpas på arbetsplatsen. Vid behov ska även kompetensutveckling erbjudas inom området. Chefer på alla nivåer Checklista för introduktion Nytillsatta politiker ska ges kunskap om barnrättskonventionen och hur den tillämpas i den politiska styrprocessen. Vid nytillsättning av politiker ska ordförande i respektive nämnd informera om barn- och ungdomsplanen, barnrättskonventionen och hur den tillämpas i den politiska styrprocessen. Vid behov ska även kompetensutveckling erbjudas inom området. Ansvarig nämnd Förvaltningschef Checklista för introduktion Uppmärksamhetsvecka en gång per år med särskilt fokus på barnets rättigheter I anslutning till Internationella barndagen den 20 november genomföra en uppmärksamhetsvecka med särskilt fokus på barnets rättigheter. Veckan ska ses som ett komplement till det kontinuerliga utvecklingsarbetet där tillfälle ges att sätta extra fokus på frågan och lyfta fram arbetet som pågår. Berörda förvaltningar och enheter Sammanställning av årlig uppmärksamhetsvecka 4
2. Kunskap om FN s konvention om barnets rättigheter hos barn och föräldrar i Bjuvs kommun För att barnets rättigheter ska kunna tillgodoses behöver barn ha kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Det förutsätter bl.a. att information om barnets rättigheter ska finnas och vara anpassad till barns olika behov och förutsättningar. Det är även viktigt att föräldrar får information och kunskap om barnets rättigheter och vad dessa rättigheter innebär. Det är mot denna bakgrund viktigt att det finns informationsmaterial om barnets rättigheter riktat till dels barnen, dels föräldrar och blivande föräldrar. Informationen måste också kommuniceras och diskuteras med barn och föräldrar så att det får genomslagskraft. Bjuvs kommun ska se till att föräldrarna i kommunen känner till sina barns rättigheter och hur de kan utövas. Information till föräldrar ska tillhandahållas så att de blir medvetna om barnens rättigheter och hur de kan utövas. med särskilt ansvar på kommunikatören ansvarar för att samordna informationsinsatserna. Alla förvaltningar och enheter Qualis-enkäter Bjuvs kommun ska se till att barn och unga i kommunen känner till sina rättigheter och hur de kan utöva dem. Information till barn och unga ska tillhandahållas och kommuniceras så att barnen, utifrån ålder och mognad, blir medvetna om sina rättigheter och hur de kan utöva dem. med särskilt ansvar på kommunikatören ansvarar för att samordna informationsinsatserna. Berörda förvaltningar och enheter Qualis-enkäter Region Skånes Folkhälsoenkät barn och unga Uppmärksamhetsvecka en gång per år med särskilt fokus på barnets rättigheter I anslutning till Internationella barndagen den 20 november genomföra en uppmärksamhetsvecka med särskilt fokus på barnets rättigheter. Veckan ska ses som ett komplement till det kontinuerliga utvecklingsarbetet där tillfälle ges att sätta extra fokus på frågan och lyfta fram arbetet som pågår. Berörda förvaltningar och enheter Årlig sammanställning av uppmärksamhetsvecka 5
3. Hur har barn och unga det i Bjuvs kommun? Kunskap och statistik För att kunna planera långsiktigt och kortsiktigt samt prioritera och fatta beslut behöver vi ha bra underlag med aktuell kunskap om barns och ungas livsvillkor i Bjuvs kommun. Det ökar kvaliteten i beslut och satsningar. Därför behövs regelbundna sammanställningar göras utifrån befintliga statistikunderlag och tillgänglig relevant forskning kring barn och ungas livsvillkor. Statistik och relevant forskning om barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa ska göras tillgänglig och ligga som underlag för verksamhetsplaneringar samt politiska beslut och prioriteringar Ett kunskapsunderlag med statistik kring barn- och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa ska sammanställas årligen. Sammanställningen ska både inbegripa mått för hur barn och unga subjektivt uppfattar sin livssituation samt mått för hur barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa faktiskt ser ut i Bjuvs kommun. Statistiken ska analyseras utifrån relevant forskning. Årlig sammanställning Kunskapsunderlaget sprids, kommuniceras och ligger som underlag för prioriteringar och satsningar som berör barn och unga. 6
4. Barnets rättigheter och barnperspektivet ska genomsyra den kommunala styrprocessen En central princip i barnrättskonventionen är att barnets bästa särskilt ska uppmärksammas vid alla åtgärder som rör barn (artikel 3). Inför ett beslut eller en åtgärd ska därför den ansvariga beslutsfattaren överväga om beslutet eller åtgärden berör barn och unga och i så fall på vilket sätt. Vi ska säkerställa barnets rättigheter i åtgärder och beslut som rör barn genom att ha långsiktiga och systematiska metoder för hur barnperspektivet och barnets rättigheter integreras i den kommunala styrprocessen. Mål kring barnets rättigheter ska finnas integrerat i det övergripande målprogrammet för Bjuvs kommun. De övergripande målen ska säkerställa att barnets rättigheter och barnperspektivet genomsyrar de centrala styrdokumenten och verksamhetsplanerna för kommunens förvaltningar/enheter. Mål kring barnets rättigheter ska finnas integrerat i det övergripande målprogrammet för Bjuvs kommun. Utifrån de övergripande målen kring barnets rättigheter ska varje förvaltning och enhet säkerställa att barnets rättigheter integreras i befintliga styrdokument och handlingsplaner inom den egna förvaltningen/enheten. Förvaltningscheferna Respektive förvaltnings/enhets verksamhetsuppföljning Inför alla politiska beslut ska ett ställningstagande göras om barns rättigheter och barnperspektivet behöver belysas i ärendet. Utifrån en Barnchecklista identifiera om ärendet berör barn och unga och i så fall behöver belysas och analyseras ytterligare genom en barnkonsekvensanalys.* Stickprov i de politiska ärenden som berör barnoch unga Alla politiska beslut och ärenden som rör barn och unga ska bedömas ur ett barnperspektiv och barnets rättigheter ska beaktas. I de ärenden som, utifrån Barnchecklistan, identifierats beröra barn och unga ska kommunstyrelsen eller ansvarig facknämnd uppdra åt ansvarig förvaltning att genomföra en Barnkonsekvensanalys.* Stickprov i de politiska ärenden som berör barnoch unga Barnkonsekvensanalysen ska, tillsammans med resten av ärendet, utgöra underlag för det politiska beslutet. *På nationell nivå har Sveriges kommuner och landsting (SKL) tillsatt en arbetsgrupp för att undersöka hur en livskraftig modell för arbetet med barnkonsekvensanalyser i kommuner och landsting skulle kunna se ut. Bjuvs kommun kommer därför att invänta erfarenheterna och slutsatserna från denna grupp innan implementeringen av barnchecklista och barnkonsekvensanalyser påbörjas i kommunen. 7
5. Barnets rättigheter ska stärkas genom samverkan över förvaltningsgränserna Arbetet med barnrättskonventionen berör flera politik- och verksamhetsområden där utgångspunkten är en helhetssyn på barnet och barnets bästa i fokus. Samverkan och utbyte av erfarenheter mellan förvaltningar/enheter samt andra berörda aktörer i samhället ska därför vara en naturlig del i arbetet. Det kan handla om samverkan i individärenden, t ex kring utsatta barn eller barn med särskilda behov, men också i frågor som berör hela eller delar av gruppen av barn och unga, t ex vid planering av ett nytt bostadsområde, utbudet av kulturaktiviteter eller utformning av sociala mötesplatser. Samverkan ska ske mellan förvaltningar/enheter i individärenden som rör barn och unga Med utgångspunkt i de riktlinjer som anges i dokumentet Samverkan internt och externt ska samverkan ske mellan förvaltningar/enheter i individärenden som rör barn och unga. Kommunchef Ansvarig förvaltning/enhet Redovisning av mall för uppföljning av samverkansprocesserna i individärenden Kommunchef ansvarar för att årligen sammankalla till ett samverkansmöte med chefer för för Enheten för Arbete och tillväxt, Stöd- och samordning, skola, förskola och vård- och omsorg för att följa upp och utveckla samverkansprocessen i individärenden. Uppföljningen tillsammans med utvecklingsområden redovisas utifrån en strukturerad framtagen mall. Samverkan ska ske mellan förvaltningar/enheter vid ärenden och frågor av mer strategisk karaktär som berör hela gruppen eller delar av gruppen barn och unga. Ett dokument tas fram för hur kommunens förvaltningar och enheter ska samverka i ärenden och frågor av mer strategisk karaktär, dvs. som berör hela eller delar av invånarna i Bjuvs kommun. I dokumentet ska framgå att i frågor som rör barn finns ett särskilt ansvar för samverkan. Dokumentet ska även ligga som grund för samverkan kring barnkonsekvensanalyser. Kommunchef Ansvarig förvaltning/enhet Redovisning av mall för uppföljning av samverkansprocesserna i ärenden av mer strategisk karaktär Kommunchef ansvarar för att årligen sammankalla chefer för förvaltningar och enheter för att följa upp och utveckla samverkansprocessen i ärenden och frågor av mer strategisk karaktär. Uppföljningen tillsammans med utvecklingsområden redovisas utifrån en strukturerad framtagen mall. 8
6. Barns- och ungas delaktighet och inflytande Barnets rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet är ett av barnrättskonventionens mest angelägna budskap och tydliggör barnet som subjekt med en egen mening som ska respekteras. Principen om barnets rätt att komma till tals måste ytterst vara underställd principen om barnets bästa. Bedömningen av vad som kan anses vara ett barns eller en grupp barns bästa i en viss situation ska alltid göras av de vuxna som har ansvaret för beslutet. Förutom att det är en mänsklig rättighet att få uttrycka sin åsikt fritt har även rätten till delaktighet och inflytande stor betydelse för en persons utveckling. Möjligheten att kunna påverka ger större självförtroende och en känsla av att man som människa är värd någonting. Att vara delaktig ger också en känsla av att bli tagen i anspråk och av att vara respekterad. Detta är inte minst viktigt i barn- och ungdomsåren. Inom alla förvaltningar och enheter i Bjuvs kommun säkerställs barnets rätt att göra sin röst hörd i sin vardag Varje förvaltning/enhet ska utifrån sina respektive styrdokument och verksamhetsplaner säkerställa barnets rätt att göra sin röst hörd i sin vardag Chef inom respektive förvaltning/enhet Respektive förvaltnings/enhets verksamhetsuppföljning Inom samtliga förvaltningar/ enheter ska en dialog föras med barn- och unga vid ärenden och frågor som indirekt eller direkt berör dem. Alla förvaltningar och enheter ska utveckla och utforma modeller för medinflytande och delaktighet för barn och unga. Berörda förvaltningar/enheter Respektive förvaltnings/enhets verksamhetsuppföljning Inom samtliga nämnder och styrelser ska en dialog föras med barn- och unga vid ärenden och frågor som indirekt eller direkt berör dem. Med utgångspunkt i kommunens Riktlinjer för medborgardialoger ska dialoger genomföras med barn- och unga vid ärenden eller frågor som direkt eller indirekt berör dem. Stickprov i de politiska ärenden som berör barn- och unga Ett ungdomsfullmäktige ska finnas i kommunen för att möjliggöra för ungdomar att föra fram sina frågor till den lokala politiken och komma med synpunkter på förslag från nämnder och andra organisationer Ungdomsfullmäktige ska: fungera som remissinstans i frågor som rör ungdomar kunna väcka frågor på eget initiativ via skrivelser eller uppvaktningar föra frågor vidare till de kommunala nämnderna och kommunstyrelsen öka möjligheten för ungdomar att påverka utvecklingen i samhället och vara rådgivande till politiker Barn - och utbildningsförvaltningen Stickprov i de politiska ärenden som berör barn- och unga Årlig sammanställning verka för större elevengagemang på varje skola 9
Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering av barn- och ungdomsplanen är av största vikt för att säkerställa alla barns lika värde, rättigheter och att barnets bästa beaktas ute i våra verksamheter. Varje nämnd och styrelse har ansvar för att uppfylla de delar av barn- och ungdomsplanen som berör den egna verksamheten. Uppföljningen av insatser som genomförts inom ramen för respektive nämnd/styrelse redovisas i nämndernas/styrelsernas årliga verksamhetsuppföljning. ansvarar för en övergripande och sammanhållen uppföljning av barn- och ungdomsplanen en gång per år och rapporterar till kommunstyrelsen. I uppföljningen ska dels ingå en sammanställning av indikatorer som belyser utvecklingen av barn- och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsan, dels en sammanställning av uppföljningskriterierna kopplat till insatserna i barn- och ungdomsplanen. 10