Växjö kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Växjö kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Förord Här skriver den högsta politiska- eller tjänstemannaledningen sitt förord på max en sida. Förordet får gärna innehålla ledningens svar på följande frågor: Växjö kommun arbetar aktivt sedan 2007 med hållbar jämställdhetsintegrering och det med lyckat resultat. Hållbar jämställdhetsintegrering har bidragit till att vi har fått upp frågorna på högsta politiska dagordningen. Jämställdhetsintegrering är en metod och strategi som ledningen arbetar för att införliva och integrera i ordinarie verksamhet. Jämställdhetsperspektiv är integrerat i utformning av beslut, planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheterna på alla nivåer. Mycket återstår att göra men tar hela tiden ett steg framåt i rätt riktning. Den politiska ledningen, tillsammans med chefer på alla nivåer och medarbetare har ett tydligt uppdrag, nämligen att ha genusglasögon och identifierar ojämställdhetsproblem i syfte att förbättra verksamheten för kvinnor, män, flickor och pojkar i vår kommun. Under de åren vi aktivt arbetat med jämställdhetsintegrering har vi sett tydliga verksamhetsförbättringar som bidragit till att kommunens service och tjänster blivit mer jämställda. Vi påbörjade vår resa genom att kartlägga och synliggöra ojämställda strukturer i organisationen. Därefter påbörjades utbildningsinsatser för att höja och medvetengöra politiker, chefer och medarbetare i vad jämställdhetsintegrering innebär och hur vi kan identifiera ojämställda strukturer. Bland de ojämställdhetsproblem som vi identifierat är brist på kunskap vad gäller jämställdhetsintegrering, skillnaden på flickors och pojkars resultat i skolan, Växjö kommun har insett att diverse utvecklingsarbeten kräver tydligt ägandeskap för att lyckas. De förändringar och utvecklingsarbeten vi genomfört har bidragit till att vi har fått jämställd handläggning, resursfördelning, jämställdhetsintegrerade beslut, jämställdhetsintegrerad web och personaltidningen, fördelningar av halltider inom idrottsföreningar, tagit fram nyckeltal, indikatorer och statistik etc. Det är många fler åtgärder som har genomförts som inte får plats i förordet, dessa har utan tvekan bidragit till att kvinnor, män, flickor och pojkar får en mer jämställd service och jämställd resursfördelning. Vi kommer oförändrat att fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering efter SKLs program för hållbar jämställdhetsintegrering tagit slut. Vi ser vinster och fördelar med en jämställdhetsintegrerad kommun, jämställdhet och mångfald ses som en tillväxtfaktor för regionen och Växjö. Vi har integrerat jämställdhet och mångfald i ordinarie styr- och ledningssystem, där alla nämnder och styrelser förväntas arbeta för att nå upp till de SMARTA mål som identifierats. Verksamhetsutveckling och jämställdhetsintegrering har skett utifrån tydliga behov och därmed har även förankring och implementering säkrats. [Ove Dahl, kommunchef Växjö kommun] Växjö kommun 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Resultat... 5 Programmål och utfall... 5 Genomförande... 10 Budget... Fel! Bokmärket är inte definierat. Hållbarhet... 12 Utbildning och kommunikation... 13 Utvärdering och lärdomar... 14 Bilagor... 16 Växjö kommun 3

Sammanfattning Här skriver du en mycket kortfattad sammanfattning av utvecklingsarbetets syfte och dess främsta resultat och effekter. Resultat och effekter får gärna presenteras i punktform. Resultat (dvs. verksamhetsförbättringar, dokumenterade förbättringar i en verksamhets organisering i form av mer jämställda arbetsmetoder, rutiner, styroch ledningssystem eller förbättringar i statistik och uppföljningsverktyg), t.ex.: - Vi har könsuppdelat individbaserad statistik på övergripande nivå i organisationen - Vi har antagit en policy om könsuppdelad statistik - Kunskapskontroller i skolan är nu anonymiserade - Personalen använder genushand för att kvalitetssäkra god kvalitet oavsett kön vid patientmöten Effekter (dvs. när resultaten i verksamheten kommer medborgare, brukare, m.fl. till del och ger mer jämställda levnadsvillkor), t.ex.: - Betygsskillnad mellan flickor och pojkar utjämnad - Kvinnor upplever mindre otrygghet i offentliga miljöer - Fler pojkar testar sig för klamydia på ungdomsmottagningen - Fler flickor besöker fritidsgården Växjö kommun 4

Bakgrund Vem/vilka tog initiativ till att er organisation skulle delta i Program för hållbar jämställdhet? Initiativet till att Växjö kommun skulle delta i Programmet för hållbar jämställdhet togs upp av redan år 2007 av politiker som ansvarade för jämställdhetsrådet. Därefter har initiativet drivits av tjänstemän. Vilka delar av organisationen (t.ex. förvaltningar, avdelningar) omfattades av arbetet den första programperioden? Vilka delar av organisationen omfattades under den andra programperioden? Den första programperioden var skol-och barnomsorgsförvaltningen och delar av kommunledningsförvaltningen. Den andra programdelen omfattade flertal förvaltningar såsom; skol-och barnomsorg, kommunledningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, kultur- och fritid, kommunikationsenheten. Samtliga förvaltningar och bolag har deltagit i kompetensutvecklande insatser som vi genomfört under både första och andra programperioden. Hur mycket pengar har ni beviljats totalt? Första programtiden 1300000 och andra programtiden 1400000, totalt 2700000 Resultat Vad var organisationens erfarenhet av jämställdhetsarbete innan Håj? Vad var ert ursprungsläge när det gäller jämställdhetsarbete innan ni gick in i programmet? Hur ser det ut idag? Jämställdhet har varit ett politiskt prioriterat område i Växjö kommun i flera år innan HåJ, frågan har varit på dagordningen och åtgärder har genomfört. Skillnaden mellan då och nu är att vi arbetar mycket med strategiskt med frågan. Utvecklingsarbetet har tydliggjort och synliggört ojämställda strukturerna och bidragit till att organisationen allt mer efterfrågar jämställdhet i ordinarie verksamhet, från budget, planering och utvecklingsarbetet. Programmål och utfall Ge en kort redogörelse för utvecklingsarbetet och resultaten. Vilka mål satte ni upp? Har ni nått målen? Om inte, vad beror det på? Vi har analyserat informationsmaterial och bilderna på webbportalen ur ett jämställdhetsperspektiv och redovisat det i en rapport. Alla webbredaktörer och skribenter för personaltidningen har fått utbildning i området. Vi har också tagit fram nya rutin för webbredaktörer som är kvalitetssäkrade ur ett jämställdhetsperspektiv. Spridning av det goda arbetet på Skol och barnomsorgsförvaltningen (SoB) fortgår. Vi har tagit fram kommunövergripande material och verktyg som rör genusglasögon och genustrappan som goda exempel. Förändring på riktigt är en skrift som har tagit Växjö kommun 5

fram av SoB och som just nu förankras och sprids till övriga förvaltningar i Växjö kommun. Utbildning för alla chefer och personalspecialister (ca 350) i komptensbaserad rekrytering med fokus på jämställhet och mångfald kommer genomföras under 2013. Alla förtroendevalda i alla nämnder och bolag har fått utbildning i jämställdhetsintegrering. Kartläggning av biståndsbedömningar utifrån ett jämställdhetsperspektiv på omsorgsförvaltningen genomfördes under 2013. Vi genomförde ärendegranskningar, djupintervjuer och direkta observation och analys av tidigare beslut. Därefter tog vi fram nya rutiner som ska är jämställdhetsintegrerade. Avvikelse finns i programmålet att utreda resursfördelningen bland föreningar i Växjö kommun. Vi köpte istället in ett datasystem "Aktivitetsprogram" Aktivitetsprogrammet hjälper oss att veta vilka föreningar som finns, hur många medlemmar de har fördelat på flickor/pojkar, användningen av träningstider, behovet av träningshallar etc. Vi kommer kunna varje år ta ut statistik och presentera det för politikerna och därmed vidta åtgärder utifrån resultatet och kostnaden för dataprogrammet skulle motsvara en utredning. Utbildning för mångfaldsombud har fortsatt i syfte att skapa hållbarhet på alla förvaltningar och bolag. Fokus på utbildningen har varit det strategiska arbetet med jämställdhet och mångfald samt att ta fram SMARTA mål, specifika, mätbara, accepterade, realistiska, tidsatta och en ansvarig befattning till att som ansvarar för att målen följs upp och redovisas. För att visa resursfördelningen mellan könen har vi valt nyckeltalen lön, trygghet och deltid. Trygghet och deltid handlar om anställningsform och ställning på arbetsmarknaden. När det gäller lön har vi valt måttet kvinnors lön i procent av mäns, väl medvetna om att det döljer skillnader mellan olika arbeten. En jämställdhetsplan där vi tittar på nio olika nyckeltal kommer att publiceras i Vi har även tagit fram kriterier för jämställdhetsrankning för Växjö kommun. Ett system som rankar förvaltningarnas arbete med jämställdhet. Antalet jämställdhetsintegrerade beslut har ökat under programtiden. Idag kan vi konstantera att 80 % av beslut har kvalitetssäkrats. Återvänd till de mål och aktiviteter som ni beviljats medel för att genomföra. Vad blev utfallet av de aktiviteter ni skulle genomföra? Använd gärna tabellen nedan för att beskriva detta. Aktiviteter Utfall Mål Utfall Kartläggning av hemtjänst ur ett jämställdhetspers pektiv Genomföra kartläggning som i sin tur bidrar till översyn av befintliga rutiner för beslut och utredning om hemtjänst. Handledning för Växjö kommun ska se till att kvinnor och män får en likvärdig service, ett gott bemötande och av lika hög kvalitet oavsett kön. Kartläggningen har bidragit till att identifiera ojämställdhetspro blem och ifrågasättande om hur pass rättssäker handläggning kommunen har samt hur resurser Växjö kommun 6

personal som arbetar med handläggning av biståndsbedömn ingar samt utbildning. fördelas och vilket bemötande kvinnor och män får vi utredning av hemtjänst. Utbildning för politiker, chefer och medarbetare Genomföra normkritiska utbildningar samt utbildning kring metoden och strategin jämställdhetsinteg rering. Genomförda utbildningar i jämställda beslut och genomgång av checklista för beslut. Alla chefer och alla förtroendevalda har fått utbildning i jämställdhetsintegreri ng och genomgång av checklista för jämställda beslut. 80% av alla medarbetare på kommunledningsförva ltningen har fått utbildning i normkritiskt perspektiv. Målet är att öka kompetens kring jämställdhetsinteg rering, normkritik etc. Arbeta fram verktyg som bidrar till att identifiera ojämställdhetspro blem gällande t. ex resursfördelning handläggning, bemötande Spridning av skoloch barnomsorgs arbete med jämställdhetsintegr ering Metodboken förändring på riktigt har spridits till samtliga förvaltningar och bolag. Öka kompetens kring hur utvecklingsarbetet kan bedrivas. Metodboken ger verktyg på hur alla kan arbeta för att jämställdhetsintegrera arbetsplatserna och de tjänster och service som erbjuds. Målet är att fler medarbetare ska bedriva utvecklingsarbete på respektive arbetsplats i syfte att jämställdhetsintegre ra och motverka ojämställdheten. Genomlysning och utvärdering av kommunens web och personaltidning Textanalys samt analys av bilder på webben och tidningen Genomföra en utvärdering av kommunens web och personaltidning samt ta fram nya jämställdhetsinteg rerade rutiner. Kvalitetssäkra och jämställdhetsintegrera d web och personaltidning bidrar till att vi visar på den mångfalden av människor och att vi medvetet använder mönsterbrytande bilder och jämställdhetsintegrerat språk. Målet är att ha en jämställdhetsintegre rad web och personaltidningen. Textanalys bidrar till att identifiera gamla strutkurer och diskriminering som använts via språket. Jämställdhetsintegr erade bilder bidrar förhoppningsvis till att skapa mönsterbrytande strukturer t. ex när elever ska välja gymnasiet. Inköp av aktivitetssystem Aktivitetsprogra mmet installerades och Aktivitetsprogramm et hjälper oss att veta vilka Målet är ha en jämställd resursfördelning i Växjö kommun 7

utbildningar i hur vi ska använda systemet och statisktiken genomfördes med nyckelpersonerna i organisationen. föreningar som finns, hur många medlemmar de har fördelat på flickor/pojkar, användningen av träningstider, behovet av träningshallar etc. Vi kommer kunna varje år ta ut statistik och presentera det för politikerna och därmed vidta åtgärder utifrån resultatet föreningarna. Effekterna av detta skulle bli att fler flickor får möjlighet att träna som i sin tur bidrar till bättre hälsa. Ange om ni har reviderat era programmål under arbetets gång. Har ni gjort några lärdomar inför framtiden som är kopplade till arbetet med att sätta upp mål och bestämma aktiviteter. Under programtiden har vi reviderat programmålen och förtydligat dessa mycket mer. Detta har varit väldigt lärorikt och vi skulle önska att det fanns möjlighet och stöd redan under ansökan om medel att få stöd på vilket sätt och hur vi kan sätta upp SMARTA mål och rätt aktiviteter. Reflektera kring tidsaspekten i förhållande till era programmål. Var era initiala ambitioner realistiska givet det avgränsade tidsspannet? Hur bedömer ni möjligheterna att utvecklingsarbetet resulterar i en jämställd verksamhet från 2014? Vad gäller tidsaspekten i förhållande till våra mål så har de varit realistiska. Från 2014 planeras ytterligare genusanalyser och åtgärder i syfte att skapa fler jämställdhetsintegrerade verksamheter. Hur har utvecklingsarbetet motverkat de ojämställdhetsproblem som beskrevs i er ansökan? Vi har genom utvecklingsarbetet identifierat ojämställdhetsproblem och genom ansökan arbetat för att åtgärda dessa. Vi har bildat en tydlig styrgrupp och skapat tydligare ägandeskap kring jämställdhetsarbetet. Politikerna och den högsta ledningen har efterfrågat resultat och efterfrågat att jämställdhetsintegrera fler verksamheter inom kommunen. Läs mer under effekterna av utvecklingsarbetet. Har ni sett effekter av arbetet i verksamheten? Vad har blivit bättre för medborgaren, brukaren, klienten, eleven mfl. Effekten är att vi ger en likvärdig service och av lika kvalitet till medborgarna oavsett kön. Detta bidrar till att flickor/pojkar, kvinnor och män ges möjligheter till att t.ex. utöva sin idrott, att flickor och pojkar i behov av särskilt stöd får lika möjligheter till stöd vilket i sin tur ger bättre hälsa och förutsättningar i livet. Växjö kommun 8

Öka verksamhetens kvalitet och säkerställa en jämställd samhällsservice. Gott bemötande inom organisationen bidrar t.ex. till färre sjukskrivningar och att det blir naturligt att efterfråga ett jämställt samhälle. Öka förutsättningarna för ökade meritpoäng för pojkar och mindre stress för flickor i skolan. Öka flickors/kvinnors och pojkar/mäns möjligheter göra egna val samt ökad tillit till organisationen. En jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män. Efter synliggörande med hjälp av genusglasögon och genustrappa leder mönsterbrytande åtgärder till att barnens/elevernas möjlighet att göra friare val ökat. Det kan uppstå oförutsedda effekter av ett utvecklingsarbete som man inte räknat med eller planerat. Dessa kan vara såväl positiva som negativa. Har ni sett exempel på oväntade eller överraskande effekter? De positiva effekterna som vi identifierat men som var oförutsedda av utvecklingsarbetet är att flertal verksamheter har börjat efterfråga en kvalitetssäkring av verksamheter utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Detta på grund av att vi internt arbetat med att kommunicera vinster och fördelar med de verksamheter som blivit jämställdhetsintegrerade. Kommunledningsförvaltningens arbete med jämställdhet har spridit sig till andra förvaltningar som börjar identifiera och kartlägga ojämställda strukturer som bidrar till att öka inflytande och delaktighet för kvinnor och män. Tekniska nämnden har bland annat beslutat att sätta tydligare mål kring rekrytering av kvinnor som är underrepresenterade. Stadsbiblioteket har sett över sin litteratur och vad köps in av nytt litteratur. Har ni genom arbetet identifierat nya ojämställdhetsproblem? Vilka? Har ni i så fall börjat arbeta med dem? Vi har identifierat eventuella ojämställdhetsproblem som vi under 2014 kommer gå vidare med och dessa är följande; är Växjö kommuns medborgardialog jämställdhetsintegrerad, hur ser räddningstjänstens kommunikation till medborgare ut, samt ges lika förutsättningar och jämställd handläggning inom ekonomisk bistånd och akt ledande insatser. Vi kommer påbörja detta arbete under 2014. Beskriv några konkreta verksamhetsförbättringar (dokumenterade förbättringar i en verksamhets organisering i form av mer jämställda arbetsmetoder, rutiner, styr- och ledningssystem eller förbättringar i statistik och uppföljningsverktyg) som har uppnåtts. Jämställdhetsintegrerade rutiner för att skriva på webben och personaltidningen Underlag till beslut och utredning gällande hemtjänst har jämställdhetsintegrerats. Aktivitetssystemet på kultur och fritidsförvaltningen har bidragit till att redovisning av halltider, träningstider som bidragit till att vi månadsvis kan följa upp statisktiken uppdelat på kön och kan därmed mer hålla kontroll på hur kommunens träningstider fördelas och vilka det är som deltar. Växjö kommun 9

Vi har integrerat jämställdhet i styr och ledningssystem där vi har identifierat smarta, mätbara mål, det bidrar till tydligare resultatuppföljning och redovisning. Vi har tagit fram två metodböcker med konkreta verktyg hur utvecklings- och förändringsarbetet kan drivas i kommunen. Uppföljningen av verksamheter är integrerat i styr och ledningssystemet där jämställdhet och mångfald är ett eget målområde. Genomförande Vilka delar av organisationen har särskilt berörts av utvecklingsarbetet? Ange t.ex. förvaltningar eller avdelningar, men även nivå i organisationen. Varför valde ni att genomföra insatser på just det område ni valde? Fanns det något utvecklingsområde som ni valde bort och i sådana fall vilket och varför? Den första programperioden var skol-och barnomsorgsförvaltningen och delar av kommunledningsförvaltningen. Den andra programdelen omfattade flertal förvaltningar såsom; skol-och barnomsorg, kommunledningsförvaltningen, omsorgsförvaltningen, kultur- och fritid, kommunikationsenheten. Samtliga förvaltningar och bolag har deltagit i kompetensutvecklande insatser som vi genomfört under både första och andra programperioden. Utbildningar har genomförts med alla chefer i Växjö kommun samt med alla ledamöter i samtliga nämnder och styrelser. Utvecklingsarbetet och verksamhetsutveckling har genomförts utifrån tydliga behov som identifierats i organisationen på olika nivåer. Detta har underlättat förankringsprocessen och bidragit till bättre tillgodotagande av resultat. Beskriv hur arbetet har organiserats, t.ex. med projektledare, jämställdhetspiloter, styrgrupp, referensgrupp, jämställdhetsutskott. 2009 anställdes en projektledare som skulle driva jämställdhets- och mångfadsintegreringsarbetet innan vi blev beviljade medel från HåJ Under 2010 identifierades nyckelpersoner som skulle driva jämställdhetsarbetet ute i verksamheterna. Det resulterade i att 65 jämställdhets- och mångfaldsombud från respektive påbörjade resan med kompetensutveckling ibland annan jämställdhetsintegrering. Under projektansökningstiden tillsattes en styrgrupp av förvaltningschefer för att tydliggöra ägandeskapet. Det finns också en styrgrupp som består av två ledamöter från kommunsstyrelse som ansvarar för att följa upp frågor som rör jämställdhet och mångfald och rapportera vidare till den politiska församlingen. Vad är det ni har gjort för att ge ledningen förutsättningar att jämställdhetsintegrera styrning och ledning i er organisation? Utvecklingsarbetet och verksamhetsutveckling har genomförts utifrån tydliga behov som identifierats i organisationen på olika nivåer. Detta har underlättat förankringsprocessen och bidragit till bättre tillgodotagande av resultat. Växjö kommun 10

Eftersom jämställdhet är en politisk prioriterad fråga har dessa förutsättningar skapat uppifrån och ner. Vi har identifierat ojämställdhetsproblem och till viss del tagit fram könsuppdelad statistik som påvisar på att det finns utvecklingspotential. Vi påbörjade vårt utvecklingsarbete med att alla nämnder skulle ta fram en handlingsplan för jämställdhet, dock visade sig att verksamheterna inte hade ett större krav på sig att arbeta med frågan när jämställdhet inte integrerades i ordinarie styr- och ledningssystem. I början av 2011 integrerade vi jämställhet och mångfald i ordinarie styr och ledningssystem då kunde vi även påvisa tydligare resultatstyrning och uppföljning. Beskriv hur ni fortsatt arbetet med att implementera verksamhetsförbättringar, tillämpa och förbättra rutiner och metoder som har utvecklats under första delen av programmet. Resonera kring arbetet med könsuppdelad statistik. Har ni arbetat med könsuppdelad statistik? Om inte, varför inte och på vilket sätt har ni istället samlat in information om medborgare, brukare m.fl. och deras levnadsvillkor eller önskemål? Hur långt har ni kommit i arbetet med att könsuppdela den individbaserade statistiken? Vad återstår? Vad krävdes för att ni skulle få könsuppdelad statistik på plats? Har ni idag tekniska förutsättningar för att leverera könsuppdelad statistik? Finns kunskaper för att analysera den? Kan ni ge exempel på ojämställdhetsproblem som ni identifierat, åtgärdat och följt upp med hjälp av könsuppdelad statistik? Vi har delvis arbetat med könsuppdelad statistik men detta behöver kommunen utveckla ännu på flera plan. Det finns nyckelpersoner i kommunens som har utbildats i att analysera statistik ur ett jämställdhetsperspektiv. Exempel på ojämställdhetsproblem som vi identifierat, åtgärdar och följt upp med hjälp av könsuppledad statistik är flickors och pojkars skolresultat. Hur har ni involverat medborgare, brukare, m.fl. i utvecklingsarbetet? Föreningar, elever i skolor, fackförbund och övriga medborgare har involverats via de föreläsningar som kommunen haft gällande jämställdhetsarbetet. Brukare, de anhöriga, kunder och medborgare har informerats om de olika kartläggningar vi genomfört och i vilket syfte vi genomfört dessa. Ge en överblick över hur er totala budget använts (dvs. såväl extern som er egen finansiering). Det är inte här ni detaljredovisar hur ni använt budgeten, utan det handlar om att ge läsaren en känsla vad olika delar i ett utvecklingsarbete för ökad jämställdhet kan kosta. Exempel: Konstnadsslag Projektledning (löneutbetalningar) 0 Processledning (konsultarvoden, utvärdering, externt Litteratur Kronor 503750 Resor 10.000 80.000 Machofabriken Växjö kommun 11

Utbildning/workshop 183326 Inköp av aktivitetssystem 100760 Metodbok spridning av arbetet 372608 Marknadsföringsåtgärder och workshops 60.000 Nyckeltal/statistik 220000 Total kostnad: 1400934 Hållbarhet Beskriv hur ni kommer fortsätta arbeta med jämställdhetsintegrering när finansieringen från SKL upphört. Har ni t.ex. en strategisk plan för det fortsatta arbetet? Jämställdhet och mångfald är integrerade i ordinarie styr och ledningssystem. Det betyder att det finns tydliga SMARTA mål gällande jämställdhet redan planerade för kommande år. På följande sätt har vi säkerställt det fortsatta arbetet med jämställdhet; Politiskt prioriterad fråga Jämställdhetsperspektiv är integrerat i utformning av beslut, planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheterna Tydligt ägandeskap Tydligare mål- resultatstyrning och uppföljning Tydligare styrande dokument Verksamhetsutveckling utifrån tydliga behov Förankring, dialog och delaktighet Genom att systematisk följa upp de redan framtagna rutinerna samt ta fram nya för att strukturellt förändra ojämställdheten. Uppföljningen, utvärdering och redovisning av jämställdhetsarbetet görs årligen i internbudgeten. Beskriv hur er strategi ser ut för att behålla den kompetens som utvecklats genom utvecklingsarbetet. Exempel på strategi kan vara tillsvidareanställning av projektanställd personal, fortsatt arbete för interna jämställdhetsnätverk eller att upprätta ett system för kontinuerlig kompetensutveckling. Växjö kommun hade redan innan programtiden började personal anställd som hade uppgift att samordna och verksamhetsutveckla ur ett jämställdhetsperspektiv. Denna person finns kvar efter programtiden. Likaså finns två ledamöter som ansvarar för att bevaka jämställdheten inom politiken. De 60 jämställdhets- och mångfaldsombud har permanentats i respektive verksamhet och kommer fortsätta bedriva utvecklingsarbete inom respektive förvaltning och bolag. De som arbetar strategiskt med jämställdhetsfrågor är tillsvidareanställda. Växjö kommun som organisation har personal med stor kompetens kring jämställdhet och har genom utbildning och metodböcker överfört det till fler än de som har arbetat med projektet HÅJ. Växjö kommun 12

Utbildning och kommunikation Beskriv innehåll i era utbildningar och vilket syfte de haft. Som utbildning räknas t.ex. föreläsningar, seminarier, workshops och liknande, men även processledd kartläggning eller analys kan genomföras inom ramarna för en utbildning. Utbildningars syfte har varit att öka kompetens om jämställdhet för chefer, förtroendevalda och medarbetare. Syftet har också varit att ge de verktyg för hur vi kan förändra ojämställda strukturer i vår ordinarie verksamhet. Utbildningar har fokusera på att skapa förståelse och kunskap kring de olika definitioner, hur kan vi arbeta med jämställdhetsintegrering? Ge verktyg för att inse och ta in att utvecklingsprocesser initieras för att vi ska förbättra verksamheten, att inse egenansvarets betydelse för verksamhetens effektivitet och kvalitet, att inse skillnader och likheter mellan jämställdhet i verksamheten och jämställdhet i arbetsmiljön, att ledare och medarbetare tar ansvar för att driva och hålla i utvecklingsarbetet. Vi har haft fokus på hur vi kan integrerar jämställdheten i ordinarie verksamhet, hur vi kan analysera statistik och nyckeltal och hur vi kan identifiera ojämställdhetsproblem. På vilket sätt har innehållet i era utbildningar överförts till praktiska förändringar i verksamheten? T.ex. att nya rutiner införts, bemötande förändrats, andra beslut fattats än de som vanligen skulle fattats osv. Utbildningars syfte har varit att öka kompetens om jämställdhet för chefer, förtroendevalda och medarbetare. Syftet har också varit att ge de verktyg för hur vi kan förändra i jämställda strukturer i vår ordinarie verksamhet. Utbildningar har fokusera på att skapa förståelse och kunskap kring de olika definitioner, hur kan vi arbeta med jämställdhetsintegrering? Ge verktyg för att inse och ta in att utvecklingsprocesser initieras för att vi ska förbättra verksamheten, att inse egenansvarets betydelse för verksamhetens effektivitet och kvalitet, att inse skillnader och likheter mellan jämställdhet i verksamheten och jämställdhet i arbetsmiljön, att ledare och medarbetare tar ansvar för att driva och hålla i utvecklingsarbetet. Utbildning för alla chefer och personalspecialister (ca 350) i komptensbaserad rekrytering med fokus på jämställhet och mångfald kommer genomföras under 2013. Alla förtroendevalda i alla nämnder och bolag har fått utbildning i jämställdhetsintegrering. Utbildningen bedöms ha lyckats öka medvetenheten och kunskapen kring jämställdhetsperspektivet hos jämställdhets - och mångfaldsombud. Utbildningen har bidragit med verktyg som hjälper dem att granska sin egen verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Alla förvaltningschefer har fått utbildning om; Jämställdhets och mångfaldsintegrering, omvärld och framtiden jämställdhetsanpassad rekrytering - verksamhetsutveckling att hantera motstånd, roll, uppgifter, ansvar och jämställdhet hur går det ihop? - grunden för samarbete och resultat, vilken typ av chef/ledare är jag? - rädslor, försvar, härskar och främjarteknikervärderingar, normer och attityder. 60 st Jämställdhets/mångfaldsombud har fått följande utbildning; Definition om mångfald och jämställdhet, förklaringar till ojämställdheten och hur kan vi förändra, Vilka hinder och möjligheter finns? Växjö kommun 13

grundläggande lagstiftning, förhandlingsteknik, främjarteknik, förtroendefullt samarbete, jämställdhet/mångfald och värdegrund, konflikthantering, att hantera motstånd vid förändringar -arbetsplatsklimat, rekrytering, självkännedom enligt FIRO B och situations anpassade ledarskap (inkludering, öppenhet, kontroll, kommunikationsplaner, likabehandlingsplaner, härskartekniker, strategier för jämställdhetsintegrering. att vara mångfaldsombud, uppgift, ansvar, gruppdynamik, praktiska verktyg - Som verktyg för förändringsarbetet har följande arbetsgång använts: Nulägesbild- analys- handlingsplan förankra, genomföra förändringsarbete - uppföljning. Beskriv hur ni har kommunicerat utvecklingsarbetet internt och externt. T.ex. intranät, hemsida, massmedier m.m. Vad har ni haft för mål med kommunikationsarbetet? T.ex. att jämställdhetsarbetet ska vara väl känt bland lärare i kommunens skolor eller att ert jämställdhetsarbete ska uppmärksammas av lokalmedia. Har ni nått målen? Vad har fungerat bra och vad har fungerat mindre bra i kommunikationsarbetet? Vi har informerat på APT träffar, förvaltningschefsträffar osv. Alla nämnder och bolag har fått utbildning om jämställdhetsintegrering. Informationen om utvecklingsarbetet har också skickat ut via nyhetsbrev och likanande. Personaltidningen som kommer ut 4 gånger per år har alltid haft en eller flera artiklar som handlat om jämställdhet och mångfald. Växjö kommuns metodbok om jämställdhet "Förändring på riktigt" finns på varje arbetsplats i kommunen. Metodboken är en spegelbild av Växjö kommuns utvecklingsarbete. Externt har vi informerat via vår web samt via artiklar i tidningar som har skrivit om kommunens arbete med jämställdhet och mångfald. Vi skulle behöva ytterligare göra upp en strategisk plan gällande kommunikation både externt och internt och detta kommer vara en förbättrings och prioriterade områden under 2014. Elever, lärare och föräldrar har involverats i skol- och barnomsorgs utvecklingsarbete i högsta grad. Alla har fått information om utvecklingsarbetet och varför vi är del av arbetet och hur vi alla kan bidra till förändringar. Medborgare som har berörts av utvecklingsarbetet har informerats och involverats i processen. När vi utvärderade Växjö kommuns information på webben hade vi en medborgar- referensgrupp som gav förslag på vad som skulle förändras, Gruppen bestod av lika många kvinnor som män. I medborgarpanelen frågade vi medborgare hur och vad vi skulle fokusera på vad kring jämställdhet. Medborgare skulle beskriva vad som var viktigast samt vilka ojämställda strukturer de hade vittnat om i vår verksamhet. Därefter har en långsiktigt åtgärdsplan tagits fram. Minst 5 publicerade artiklar om jämställdhet och mångfald i lokalpressen. Ca 20 000 invånare varav minst 40 % av vartdera könet har fått direkt information om jämställdhet via media, möten. Utvärdering och lärdomar Beskriv hur ni valt att utvärdera eller följa upp utvecklingsarbetet. Vi har haft följeforskning intern som genomförts av vår utredare, som projektstöd till projektledaren under programtiden. Vi har också genomfört ett antal externa utvärderingar. Dessa utvärderingar har handlat om att kartlägga och utvärdera verksamheterna ur ett jämställdhetsperspektiv. Växjö kommun 14

Vad har fungerat bra i utvecklingsarbetet? Beskriv vilka interna styrkor som hjälpt er att uppnå målen. Beskriv även eventuella medkrafter utanför organisationen som hjälpt er att uppnå målen eller som kommer att göra så att ni framöver når målen. Det som har fungerat bra i utvecklingsarbetet är att jämställdhetsintegrering har varit en politiskt prioriterad fråga, det har funnit en styrgrupp bestående av högsta ledningen och förvaltningscheferna. Jämställdhetsintegrering har efterfrågats av verksamheterna, detta eftersom vi internt marknadsförde arbetet väldigt intensivt, vi visade på de positiva effekterna av att arbeta med jämställdhetsintegrering och därefter har efterfrågan ökat. De jämställdhets- och mångfaldsombud har som funnits i varje förvaltning och bolag har agerat som ambassadörer för arbetet och tillsammans med cheferna bidragit till att fler verksamheter påbörjat sitt jämställdhetsarbete. Vi har arbetat med statistik och tydliga nyckeltal, detta har hjälpt oss att uppnå våra utvecklingsmål och kommer bidra till att nå våra mål i framtiden. Vad har fungerat mindre bra i utvecklingsarbetet? Beskriv svagheter inom organisationen eller i utvecklingsarbetets upplägg som motverkat att ni nått målen. Beskriv även eventuella yttre omständigheter som påverkat arbetet. Vi måste utvecklas och bli bättre på extern kommunikation. Växjö kommun arbetar med jämställdhetsintegrering för att utveckla och förbättra sina verksamheter och för att i sin tur ge alla medborgare, kvinnor och män god och jämställd service. Därför är det också viktigt att kommunicera ut detta till medborgare. En annan svaghet i utvecklingsarbetets upplägg är att vi borde arbetat med att beköna budgeten och på det sättet synliggöra ojämställdhetsproblem i kommunen. Ange exempel på nyckeltal som ni använder för att ha koll på jämställdheten i verksamheten. Beskriv vart nyckeltalen går att finna, när och av vem de följs upp. Följande nyckeltal har använts i syfte att ha koll på jämställdheten i de olika verksamheterna: Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? Ohälsa hur fördelas långtidssjukfrånvaron mellan män och kvinnor? Föräldraskap hur mycket föräldraledighet tar männen ut? Deltid är sysselsättningsgraden jämlik mellan män och kvinnor? Medborgarnas bedömning av möjligheterna till påverkan och inflytande i kommunen. Representation på ordförandeposter i kommunstyrelsen och facknämnder Förvärvsfrekvens efter ålder. Uppgifterna visar hur stor andel av kvinnor och män i olika åldrar som förvärvsarbetar. Utbildningsnivå efter ålder. Uppgifterna visar kvinnors och mäns högsta utbildningsnivå Växjö kommun 15

Egna företagare Anmälda misshandelsbrott mot kvinna inomhus i nära relation med offret Elever i åk 8 som känner sig trygga i skolan Deltagartillfällen för personer i åldern 7 20 år i idrottsföreningar, uppdelat på kön. Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram Har ni vid sidan av SKL använt någon extern aktör som resurs eller samarbetspartner? T.ex. länsstyrelse, regionförbund, kommun, landsting, myndighet, universitet, ideell organisation, konsult? Har detta varit positivt för ert utvecklingsarbete? På vilket sätt? Vi har samarbetat med skolorna, länsstyrelsen, ideella organisationer under programtiden. Detta har varit och är väldigt positivt för vårt utvecklingsarbete. Bland annat sitter projektledaren i länsstyrelsens styrgrupp som arbetar med att ta fram en regional jämställdhetstrategi. På det sättet sprider Växjö kommun goda exempel på hur vi har arbetat med utvecklingsarbetet och jämställdhetsintegreringen. Vi har samarbetat med olika föreningar och ideella organisationer i syfte att stötta deras jämställdhetsarbete, framförallt har det handlat om idrotts- och kulturföreningar i Växjö kommun. Har ni gjort några samordningsvinster med annat pågående arbete i organisationen, t.ex. annan extern finansiering av jämställdhetsarbete eller egen finansiering av jämställdhetsarbete utöver Håj-satsningen? Vi har under programtiden investerat egna medel för att jämställdhetsintegrera verksamheterna. Bland annat har Växjö kommun finaniserat en fast tjänst för projektledaren som arbetar med Håj är tillsvidareanställd av kommunen och finaniseras därmed internt. Om ni skulle börja om idag, skulle ni göra något annorlunda jämfört med hur ni nu gått till väga vid genomförandet av ert utvecklingsarbete? Vi skulle arbetat med att beköna budgetsprocessen samt att ta fram en tydlig kommunikationsplan på hur vi både internt till våra medarbetare och externt till våra medborgare ska kommunicera kommunens arbete med jämställdhetsintegrering. Bilagor Vi välkomnar att ni bifogar mallar, checklistor, utvärderingar m.m. som är resultat av arbetet och kan vara användbara för andra organisationer som vill arbeta med jämställdhetsintegrering. Skicka in dessa bilagor digitalt till SKL tillsammans med rapporten. Beskriv här vilka bilagor ni vill lägga till rapporten. Döp bilagorna till bilaga 1, bilaga 2 osv. Växjö kommun 16

Resultatrapport, Program för hållbar jämställdhet Växjö kommun Växjö kommun har under programtiden genomfört och identifierat en rad olika ojämställdhetsproblem. Vi har arbetat för att åtgärda dessa, tagit fram nya rutiner och arbetssätt som har bidragit till att vi erbjuder en mer jämställd service, bemötande, handläggning och verksamhet för kvinnor, män, flickor och pojkar. För att sammanfatta utvecklingsarbetet och hur vi kan nå förändring på riktigt krävs följande; Tydligt ägandeskap Politiskt prioriterad fråga Jämställdhetsperspektiv är integrerat i utformning av beslut, planering, genomförande, uppföljning och utveckling av verksamheterna Tydligare mål- resultatstyrning och uppföljning Tydligare styrande dokument Verksamhetsutveckling utifrån tydliga behov Förankring, dialog och delaktighet Växjö kommuns arbete med att jämställdhetsintegrera våra verksamheter ger oss hela tiden nya erfarenheter och utmaningar och det är just det som är spännande. I rapporten har vi redovisat på vilket sätt vi har arbetat med jämställdhetsintegreringen och vilka effekter detta arbete har haft i Växjö kommun. Så ta på dig dina genusglasögon och ge dig ut på en resa du sent ska glömma. Program för hållbar jämställdhet Det arbete som redovisas i denna rapport har bedrivits genom Program för hållbar jämställdhet. Mellan 2008 och 2013 har SKL lett programsatsningen för att stödja medlemmar som vill arbeta med att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och pojkar. Programmet har finansierats med 240 miljoner kronor av regeringen och genom satsningen har 72 kommuner, landsting, regionförbund, samverkansorgan och privata utförare beviljats stöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter. Jämställdhetsintegrering är en strategi som innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas som en naturlig del i den ordinarie verksamheten, i planering, beslut, genomförande och uppföljning. Målsättningen har varit att åstadkomma konkreta verksamhetsförbättringar som leder till att bemötande och service utformas och resurser fördelas likvärdigt så de svarar mot såväl kvinnors, mäns, flickors och pojkars livsvillkor och önskemål. För upplysningar om Program för hållbar jämställdhet, besök skl.se/jamstalldhet Upplysningar om innehållet Växjö kommun, Box 1222 Västra Esplanaden 18, 0470-41362 www.vaxjo.se

Suzana Mocevic, suzana.mocevic@vaxjo.se Växjö kommun, 2013 Text: Suzana Mocevic Illustration/foto: Ange namn Produktion: Ange namn Tryck: Ange namn Växjö kommun, Box 1222 Västra Esplanaden 18, 0470-41362 www.vaxjo.se