Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer



Relevanta dokument
Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Har du obehag i benen som

SAKEN BESLUT 1 (5) UCB Nordic A/S Arne Jacobsens Alle Köpenhamn S SÖKANDE. Ansökan inom läkemedelsförmånerna

BESLUT. Datum

Har du obehag i benen som

HUVUDVÄRK BEHANDLINGSREKOMMENDATIONER I VÄSTRA GÖTALANDS REGIONEN. Mats Cederlund Göteborg

Läkemedelsbehandling av restless legs syndrom RLS Ny rekommendation

Strukturerat arbetssätt vid sömnbesvär hos äldre

Boehringer Ingelheim AB Box Stockholm. Fråga om läkemedelsförmåner med anledning av ny godkänd indikation för Sifrol; initiativärende.

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease WED / Restless Legs Syndrom RLS

BESLUT. Datum Uppföljning och omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna.

Nu m m er g rati sti d n i ng för apotekets ku n d er. Sten Sevborn är en av många som lider av samma åkomma: Rastlösa ben kan inte sova

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS 1

Vad är livskvalitet hos patienter med Restless Legs Syndrom? enkät i Sverige 2006/2007 bland medlemmar i RLS Förbundet

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

HAR DU OBEHAG I BENEN? Willis-Ekbom Disease, WED/ Restless Legs Syndrom, RLS

RLS/WED och Parkinsons sjukdom. Anders Johansson Överläkare Sektionsansvarig/PFA Rörelsesjukdomar Karolinska Universitetssjukhuset

Parkinsons sjukdom. Susanne Hejnebo ST-läkare i neurologi i Halmstad

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

12 NEUROLOGI REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD

PSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin

Depression. 26 september 2013

Behandling av sömnsvårigheter

Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2005

BESLUT. Datum

Pramipexol Stada , Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

NEUROLOGI MIGRÄN. Analgetika Förstahandsval ASA, brustablett ev. med koffein paracetamol, brustablett, oral lösning

Information från. Läkemedelsverket. Nya läkemedel. TLV informerar. Farmakologisk behandling av restless legs syndrom (RLS) Ny rekommendation

NEUROLOGI. Parkinsons sjukdom. Epilepsi partiella anfall. Epilepsi generaliserade, svårklassifierade. Dopaminagonist

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

Kloka Listan Expertrådet för neurologiska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté

Om psoriasisartrit och din behandling med Otezla

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

årgång 39 nr 2 juni 2014

Augmentation, behandlingen RLS/WED

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Neuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning

Effektiv behandling av smärta

Bilaga II. Vetenskapliga slutsatser och skäl till ändring av villkoren för godkännandet för försäljning

Spänningshuvudvärk och migrän samtidigt behandling Läkemedelsutlöst huvudvärk Yulia Surova, Specialist i Neurologi Neurologiska kliniken Lund

Sömnstörningar hos barn - nytt kunskapsdokument från Läkemedelsverket

Att följa upp läkemedelsbeh.

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Användningen av IRLS skattningsskala och Pramipexol i handläggning av restless legs syndrom på Huddinge Akademiska vårdcentral

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Information för sjukvårdspersonal FÖR MALARIA KEMOPROFYLAX LARIAM (MEFLOKIN)

KLOKA LISTAN. Expertrådet för neurologiska sjukdomar

Dopaminergika dopaminliknande effekter mot WED/RLS

Restless legs vanligt sjukdomstillstånd som ofta missas

7. KÄRLKIRURGI (SKRIVNING MEQ T8 - HT 2011)

Alkoholberoende, diagnos

Dokument ID: Fastställandedatum: Revisionsnr: Giltigt t.o.m.:

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

När det gör ont innehåll

När skall KOL misstänkas?

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.

Farmakologisk behandling. Joar Guterstam ST-läkare, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Inst f klinisk neurovetenskap joar.guterstam@ki.

Om psoriasis och din behandling med Otezla

Cirkulationsutredning venös & arteriell insufficiens

Vad har dopaminagonister för effekter vid behandling av Restless legs syndrome?

Äldres sömn och omvårdnad för god sömn

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

KOMMUNALA AKUTLÄKEMEDELS- FÖRRÅD

Förstå, diagnosticera, behandla och förebygga läkemedelsberoende

Om läkemedel. vid depression STEG 1

Falldiskussion 1. Navigate PD 1

Huvudvärk. Fredrik Schön, Neurologmottagningen, Centrallasarettet, Växjö

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Sömnstörningar hos barn. Bruno Hägglöf Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

BEHANDLING AV EPILEPSI HOS ÄLDRE (Peter Mattsson)

BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN


Oro, ångest och depression

Bilaga C. (ändring av nationellt godkända läkemedel)

Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig.

Gula Villan Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

Äldre och läkemedel LATHUND

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Instruktion till stationsansvarig, examinator

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression

Läkemedel. Matts Engvall. Specialist i allmänmedicin Matts Engvall

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Diclofenac T ratiopharm

PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Rationell läkemedelsbehandling till äldre

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

BIPOLÄR SJUKDOM Del II - Behandling

Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Transkript:

Restless Legs Syndrom Medicinska riktlinjer Per-Erik Lygner, öl Neurologimottagn Frölunda Specialistsjukhus

Varför? Restless Legs Syndrom (RLS) prevalens 5-15% i vuxna befolkningen Liten andel med svåra, sömnstörande besvär söker vård God symtomlindring kan erhållas med specifik behandling vid korrekt diagnos.

Magnus Axelsson, Klinisk farmakologi Mats Cederlund, Barn och ungdomsmedicin Mats Elm, Allmänmedicin, ordf Björn Holmberg, Neurologi John Karlsson, Apotekare, sekr Jan Lycke, Neurologi Per-Erik Lygner, Neurologi Karin Nylén, Klinisk farmakologi

Restless Legs Syndrom Starkt rörelsebehov i benen samtidigt med obehagliga känselförnimmelser Uppträder i stillaläge; liggande eller långvarigt sittande Lindras eller upphör vid rörelser Mest besvär kvällar och nätter

Sömnstörning vid RLS Ekbom K et al. Läkartidningen 2006 (103);4:207-11 Kvalitativ och kvantitativ sömnstörning med insomningssvårigheter, uppvaknanden med nattvandring och Periodic Limb Movements during Sleep (PLMS)

Diagnosen RLS Baseras på typisk anamnes med strikt tillämpning av internationella kriterier Kan inte verifieras eller uteslutas med laboratorieprover Neurologiskt status och relevanta blodprover för att påvisa behandlingsbar sekundär RLS eller orsak till RLS-liknande besvär Beakta läkemedelsutlöst RLS

Diagnoskriterier International Restless Legs Syndrome Study Group 1. Ett starkt behov av att röra på benen, vanligen åtföljt eller orsakat av obehagliga känselförnimmelser i benen. 2. Rörelsebehovet och/eller de obehagliga känselförnimmelserna börjar/förvärras av vila eller inaktivitet. 3. Rörelsebehovet och/eller de obehagliga känselförnimmelserna lindras helt eller delvis av rörelse, åtminstone så länge som aktiviteten pågår. 4. Rörelsebehovet och/eller de obehagliga känselförnimmelserna är värre på kvällen eller under natten. Walters AS and The International Restless Legs Syndrome Study Group. Toward a better definition of the restless legs syndrome. Mov Disord 1995; 10: 634-42. Allen RP et al. Restless legs syndrome: diagnostic criteria, special considerations, and epidemiology. Sleep Med 2003; 4: 101-19.

Basal utredning vid RLS och liknande symtom Neurologiskt status Extremitetsreflexer, muskelstyrka i händer och fötter, ev. tecken på muskelatrofi distalt Sensibilitet på fötter (smärta, temperatur, beröring, vibration). Cirkulationsstatus Labscreening S-Kreatinin, P-glukos, B-HbA1c, S-B12, S-folat, S-ferritin, urinsticka Pågående behandling med läkemedel som framkallar eller förvärrar RLS? Ex. antipsykotika, antidepressiva (SSRI, SNRI, tricykliska), antihistaminer (inkl propiomazin), antiemetika med dopaminblockerande egenskaper, vissa antiepileptika (ex. fenytoin, valproat), litium.

Primär eller sekundär RLS? Sekundär (symtomatisk): Graviditet, uremi, biverkning av läkemedel Primär (idiopatisk): Normalt neurologiskt status och avsaknad av påvisbar bakomliggande sjukdom, graviditet eller utlösande läkemedel Järnbrist Sekundär RLS eller förvärring av primär RLS? Ferritin cofaktor vid dopaminsyntes S-Ferritin <50 mikrog/l kan motivera behandlingsförsök med järn

Icke-farmakologiska åtgärder Basen i all behandling vid RLS Läkemedel som inte kan uteslutas utlösa eller förvärra RLS sätts om möjligt ut eller dosreduceras Koffein, alkohol och tobak minimeras Regelbundna sömnvanor Fysisk träning strax före sänggående undviks, liksom långvarigt stillasittande Massage, stretching, kall avspolning, akupressur eller TNS kan prövas

Frågor före farmakologisk behandling Hur påverkas patientens sömn och vardagsliv av RLS? Validerad bedömningsskala enligt International Restless Legs Syndrome Study Group: Formulär med 10 frågor att besvaras av patienten Svensk översättn. Information från Läkemedelsverket, maj 2009;3:15 www.lakemedelsverket.se/upload/allmanhet/behandlingsrekommenda tioner/rek_rls_webb_rev.pdf

Bedömningsskala vid RLS Bedöm dina besvär utifrån följande tio frågor. Om inte annat sägs ska bedömningen gälla dina genomsnittliga symtom under den senaste veckan 1. Sammantaget, hur vill du klassificera dina RLS-besvär i armar och ben? (4) Mycket svåra (3) Svåra (2) Måttliga (1) Lätta (0) Inga 2. Sammantaget, hur vill du klassificera ditt behov av att vandra omkring på grund av dina RLS-besvär? (4) Mycket stort (3) Stort (2) Måttligt (1) Lätt (0) Inget 3. Sammantaget, hur stor lindring får du av dina RLS-besvär i armar och ben av att vandra omkring? (4) Ingen lindring (3) Svag lindring (2) Måttlig lindring (1) Fullständig eller nästan fullständig lindring (0) Har inga RLS-symtom; frågan inte relevant 4. Sammantaget, hur svåra är dina sömnbesvär till följd av RLS-symtomen? (4) Mycket svåra (3) Svåra (2) Måttliga (1) Lätta (0) Inga 5. Hur svår är din trötthet eller sömnighet till följd av RLSsymtomen? (4) Mycket svår (3) Svår (2) Måttlig (1) Lätt (0) Ingen 6. Sammantaget, hur svår är din RLS-sjukdom? (4) Mycket svår (3) Svår (2) Måttlig (1) Lätt (0) Ingen 7. Hur ofta känner du av RLS-symtom? (4) Mycket ofta (6 7 dagar i veckan) (3) Ofta (4 5 dagar i veckan) (2) Ibland (2 3 dagar i veckan) (1) Sällan (1 dag i veckan eller mindre) (0) Aldrig 8. När du har RLS-symtom, hur svåra är de en genomsnittlig dag? (4) Mycket svåra (8 timmar per dygn eller mer) (3) Svåra (3 8 timmar per dygn) (2) Måttliga (1 3 timmar per dygn) (1) Lätta (mindre än 1 timme per dygn) (0) Inga 9. Sammantaget, hur stor effekt har RLS-symtomen på din förmåga att genomföra dina dagliga aktiviteter, t.ex. i familjen, hemmet, samhället, skolan eller arbetet? (4) Mycket stor (3) Stor (2) Måttlig (1) Lätt (0) Ingen 10. Hur mycket påverkas ditt humör av dina RLS-symtom - exempelvis i form av ilska, depression, sorg, ångest eller retlighet? (4) Mycket starkt (3) Starkt (2) Måttligt (1) Lätt (0) Inte alls Poängsumma 0 10: Obetydlig lätt RLS. 11 20: Måttlig medelsvår RLS. 21 30: Svår RLS. 31 40: Mycket svår RLS

Levodopa Etablerad, kortsiktigt effektiv behandling, men ingen registrerad/godkänd indikation Vid lindriga/sporadiska besvär löslig tablett 50-100 mg till natten (Madopark Quick mite/madopark Quick) Högst en-två gånger per vecka Vid daglig/nästan daglig dosering hög risk för augmentation, rekyleffekt och doseskalering

Dopaminagonister Enda godkända läkemedelsbehandling vid RLS Förstahandsval vid dagliga eller närmast dagliga besvär som är sömnstörande (medelsvår till svår RLS) Augmentation förefaller sällsynt Regelbunden, individuellt utprovad peroral kvällsdos REK-listan 2010: Pramipexol tabl 0,18-0,54 mg (Sifrol) Övriga godkända DA-agonister för RLS-behandling Ropinirol tabl 0,25-4 mg (Adartrel) Rotigotin depotplåster 1-2 mg/24 h (Neupro) OBS ingen läkemedelsförmån vid RLS-behandling!

Övriga läkemedel Effektdokumentation vid RLS relativt svag Några antiepileptika, gabapentin och karbamazepin, kan provas i andra hand liksom hos patienter med samtidig neuropatisk smärta. Bensodiazepiner och liknande otillräckligt dokumenterade vid RLS. Klonazepam kan dock provas periodvis vid sömnstörande RLS om andra behandlingar visat sig otillräckliga. Opioider har visat effekt. Tredjehandsval, t ex vid terapiresistenta RLSsömnstörningar. Hanteras som vid kroniska smärtsyndrom Paracetamol+kodeinkombination Tramadol Oxikodon Järntillförsel kan ge symtomlindring hos patienter med RLS och påvisad järnbrist eller enbart låg S-ferritinnivå (<50 mikrog/l). Vetenskapligt grundade behandlingsrekommendationer kan inte ges.

Fördjupning Bakgrund, diagnostiskt schema, frågeformulär, behandlingsrekommendationer, referenser mm: Läkemedelsbehandling av restless legs syndrom. Information från Läkemedelsverket 2009;3:9-26. http://www.lakemedelsverket.se/upload/allmanhet/behandli ngsrekommendationer/rek_rls_webb_rev.pdf.