Årsredovisning 2014 1 9 9 4 2 0 1 4 A R B E T S G I V A R V E R K E T 2 0 Å R

Årsredovisning 2014 ÅR 1 9 9 4 2 0 1 4 A R B E T S G I V A R V E R K E T 2 0 Å R

Arbetsgivarverket Årsredovisning 2014 2015-02-11 2015/0082

2

Innehåll Generaldirektörens förord 5 Resultatredovisningens principer och metoder 7 Resultatredovisning 11 En tydlig arbetsgivarpolitik leder till en effektiv verksamhet 11 Ny struktur för medlemsorganisationen 11 Arbetsgivarsamverkan och rådgivning 12 Arbetsgivardagen 2014 13 Program för strategisk verksamhetsutveckling 13 Att ta tillvara medlemmarnas ståndpunkter gentemot beslutsfattare och i offentlig debatt 13 Indikatorer 18 Verksamhetens behov av utveckling styr kompetensförsörjningen 20 Staten som attraktiv arbetsgivare kommunikativa insatser 20 Strategisk kompetensförsörjning med inkluderande synsätt 21 Ett nytt omställningsavtal 21 Indikatorer 22 Våra avtal bidrar till en effektiv verksamhet 25 Avtalstillämpning 25 Lönebildning 25 Lönesättande samtal 26 Partsgemensam utvärdering av RALS-T 27 Rundabordssamtal med andra organisationer 27 Flexibla avtal mer eller mindre? 27 Arbetslinjen och ett längre arbetsliv 28 Förhandlingar om nytt tjänstepensionsavtal 28 Indikatorer 28 Ledarskap och medarbetarskap i samspel utvecklar verksamheten 31 Medarbetarskap 31 Insatser för en utvecklad arbetsgivarroll 32 Utveckling av HR-funktionen 32 Fortsatta diskussioner om ett nytt samverkansavtal 32 Aktiviteter i Partsrådets regi 32 Indikatorer 33 En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutveckling 34 3

Aktiviteter i Arbetsmiljönätverket 34 Rådgivning och utbildning på arbetsmiljöområdet 35 Arbetsmiljöfrågor ur ett partsperspektiv 35 Antalet enskilda överenskommelser fortsätter att öka 36 Indikatorer 36 Redovisning av Arbetsgivarverkets kompetensförsörjning 38 Resultaträkning 41 Balansräkning 42 Anslagsredovisning 44 Redovisning mot anslag 44 Tilläggsupplysningar och noter 45 Tilläggsupplysningar 45 Noter 49 Sammanställning över väsentliga uppgifter 52 Styrelsens beslut 53 Bilaga 1: Arbetsgivarverkets årliga medlemsundersökningar 2014 till medlemmarnas högsta chefer och medlemsföreträdare 55 Bilaga 2: Stabsuppgifter 60 Bilaga 3: Återrapportering av åtgärder på det statliga avtalsområdet kring jämställdhet, arbetsmiljö och mångfald 61 Bilaga 4: Förteckning över tecknade kollektivavtal 1 januari 31 december 2014 74 Bilaga 5: Icke-obligatoriska medlemmar som företräds av Arbetsgivarverket 76 4

Generaldirektörens förord Arbetsgivarverkets verksamhet har under 2014 präglats av tre stora och viktiga frågor; fortsatt arbete med att genomföra den arbetsgivarpolitiska strategin, ett genomförande av ny medlemsorganisation och förhandlingar om omställningsavtal och pensionsavtal. Vårt uppdrag är bland annat att tillsammans med medlemmarna utveckla den statliga arbetsgivarpolitiken. Det görs utifrån strategins fem prioriteringar samt åtaganden som beslutats gemensamt. Medlemmarnas syn på det stöd och de insatser Arbetsgivarverket erbjuder i den gemensamma ambitionen att förverkliga strategin och åtagandena är sammantaget mycket positiv. Vi har över lag ett mycket högt förtroende och vi genomför arbetet väl. Inom ett par områden finns dock en uppfattning bland medlemmarna att Arbetsgivarverket kan göra mer. Det rör framför allt verkets medlemskommunikation, förutsättningarna för samverkan mellan myndigheter och att tillgodose de mindre medlemmarnas behov. Dessa frågor är inte nya, utan har tagits upp i tidigare uppföljningar. Bland annat mot denna bakgrund beslutade styrelsen i början av 2014 en ny struktur för medlemsorganisationen. Nu indelas medlemmarna i fem sektorer och varje sektor utser representanter till tre medlemsråd. I sektorerna diskuteras såväl sektorspecifika frågor som frågor som berör hela staten. Medlemsrådens uppdrag är att se till helheten i den statliga förvaltningen, dvs. samtliga sektorers intressen. I medlemsråden diskuteras åtgärder som är bäst för staten som helhet och vilken arbetsgivarpolitisk samverkan som är nödvändig. Jag tror att medlemsråden kommer att bidra positivt till möjligheterna till kommunikation inom medlemsorganisationen. Under avtalsrörelsen 2013 träffades principöverenskommelser med alla våra tre motparter om två för framtiden stora och viktiga frågor; ett omställningsavtal som skulle ersätta trygghetsavtalet och ett förändrat tjänstepensionsavtal. Bägge med en inriktning som vi långsiktigt tror gynnar staten som arbetsgivare och som påverkar förutsättningarna för en effektiv kompetensförsörjning. I juni 2014 kom parterna på det statliga avtalsområdet överens om ett nytt avtal om omställning. Parterna träffade detta avtal i syfte att stödja arbetslinjen och individens möjlighet till ett längre arbetsliv samt den förändring och omstrukturering av de statliga verksamheterna som krävs vid var tid. Från mina utgångspunkter är detta ett viktigt avtal som på ett mycket tydligt sätt tillgodoser den av kollegiet och styrelsen fastställda inriktningen mot att våra kollektivavtal och verksamhet ska stödja en effektiv verksamhet, arbetslinjen och ett längre arbetsliv. Förhandlingarna mot ett nytt pensionsavtal pågår fortfarande. Grunden för den arbetsgivarpolitiska delegeringen till Arbetsgivarverket och myndighetscheferna är bl.a. att staten inte ska vara löneledande. Vi ska inte störa den konkurrensutsatta sektorn. Utifrån den partsgemensamma statistik som vi har tillgång till och Medlingsinstitutets redovisning av statiktik för hela arbetsmarknaden kan jag konstatera 5

att staten vare sig sett över tid eller för perioden 2013/14 varit löneledande. Varför är detta viktigt? Jo, det har under flera år, främst från fackligt håll, hävdats att sifferlösa avtal långsiktigt skulle innebära att avtalsområden med sådan avtalskonstruktion skulle ha en högre löneutveckling än andra och att normen på svensk arbetsmarknad därmed skulle kunna erodera. Jag vill hävda att det inte finns någonting i statistiken på det statliga området som talar för att detta stämmer. Tvärtom har de statliga arbetsgivarna gemensamt tagit sitt ansvar för löneutvecklingen i sin del av den svenska modellen. 1994 bildades Arbetsgivarverket med sitt nuvarande uppdrag. 2014 firande vi 20- årsjubileum och i samband med det anordnade vi ett seminarium och gav ut en jubileumsskrift. Seminariet och skriften berättar om den arbetsgivarpolitiska delegeringens tillkomst och dess betydelse för svensk statsförvaltning och den svenska lönebildningen. Under 2014 har Arbetsgivarverket flyttat till nya, moderna lokaler. Flytten har gett förutsättningar för och resulterat i gemensam verksamhetsutveckling. Flytten har inneburit vissa engångskostnader men kommer långsiktigt att minska myndighetens kostnader för lokaler. Arbetsgivarverket har under 2014 bedrivit verksamheten utifrån arbetsgivarkollegiets och styrelsens fastställda ekonomiska förutsättningar och resultaträkningen visar ett begränsat ekonomiskt överskott på ca 1 miljon kronor. Arbetsgivarverkets styrelse fastställde vid sammanträde den 19 februari 2015 denna årsredovisning. Ulf Bengtsson Generaldirektör 6

Resultatredovisningens principer och metoder Mot bakgrund av Arbetsgivarverkets unika roll som myndighet och medlemsorganisation är Arbetsgivarverket undantaget från följande bestämmelser i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag: 3 kap. 1 andra stycket om resultatredovisning 3 kap. 2 om fördelning av verksamhetens totala intäkter och kostnader Arbetsgivarverkets resultatredovisning utgår ifrån den av styrelsen beslutade verksamhetsplanen för kansliet år 2014. Enligt verksamhetsplanen är Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken 1 styrande för kansliets verksamhet genom strategins fem prioriteringar: 1. En tydlig arbetsgivarpolitik leder till en effektiv verksamhet 2. Verksamhetens behov av utveckling styr kompetensförsörjningen 3. Våra avtal bidrar till en effektiv verksamhet 4. Ledarskap och medarbetarskap i samspel utvecklar verksamheten 5. En god arbetsmiljö främjar verksamhetsutveckling Prioriteringarna följs upp med hjälp av ett antal indikatorer som visar utvecklingen över tid. Indikatorerna mäts med hjälp av de årliga medlemsundersökningarna 2 riktade till medlemmarnas högsta chefer och medlemsföreträdare 3 samt genom myndighetens konjunktur- och lönestatistik. Huvuddelen av indikatorerna har i medlemsundersökningarna formulerats som ett påstående där respondenterna på en femgradig skala angett i vilken utsträckning de instämmer: 5 = instämmer helt/i mycket stor utsträckning 1 = instämmer inte alls. I resultatredovisningen anges hur stor andel av de svarande som instämmer helt eller till stor del vilket innebär att de svarat 5 eller 4 på den femgradiga skalan. Resultatredovisningen är uppbyggd så att inledningsvis presenteras prioriteringen och vad den enligt strategin betyder, dvs. vad Arbetsgivarverket tillsammans med de statliga arbetsgivarna vill uppnå. Därefter redovisas hur Arbetsgivarverket arbetat kring prioriteringen, vilken verksamhet och vilka aktiviteter som genomförts under året. Slutligen 1 Utgångspunkten för arbetet med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken är den gemensamma Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken. De statliga arbetsgivarna har gemensamt arbetat fram strategin och därmed också åtagit sig att gemensamt förverkliga den. Strategin är inte bara ett uttryck för arbetsgivarpolitiks samverkan, den är också utgångspunkten för vårt gemensamma agerande som arbetsgivare. 2 Resultaten från medlemsundersökningarna redovisas i bilaga 1. 3 I samband med att medlemsorganisationens nya struktur ändrades benämningen från kontaktperson till medlemsföreträdare. 7

presenteras de fastställda indikatorerna och årets uppmätta resultat. I samband med detta görs också en bedömning kring resultaten. Arbetsgivarverket ska enligt 3kap 3 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag redovisa de åtgärder som vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra sitt uppdrag samt hur dessa åtgärder bedöms ha bidragit till fullgörandet av Arbetsgivarverkets uppgifter. Denna redovisning återfinns under rubriken Redovisning av Arbetsgivarverkets kompetensförsörjning (sidan 38). Läsanvisningar Arbetsgivarverket är en förvaltningsmyndighet för statliga arbetsgivarfrågor och en sammanslutning av statliga och vissa icke-statliga arbetsgivare. Myndigheten ska enligt sin instruktion: Ansvara för att som arbetsgivarorganisation utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Utgångspunkten för arbetet med att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken är den gemensamma Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken. Strategin styr också kansliets verksamhet genom verksamhetsplanen. Återrapportering av uppgiften att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken sker därmed under samtliga fem prioriteringar. Utföra förhandlingsarbete för sina medlemmar och företräda dem i arbetstvister. Återrapportering sker under prioritering nr 3 och prioritering nr 1, främst under rubrikerna Avtalsrörelsen 2013 samt Domstolsmål 2013. Svara för sådan information, rådgivning och utbildning som arbetsgivare på det statliga området behöver. Återrapportering sker under samtliga fem prioriteringar, med viss betoning på prioritering nr 1. Utföra sådana stabsuppgifter som regeringen efterfrågar. Återrapportering utifrån de krav som ställs i regleringsbrevet sker i bilaga 2, Stabsuppgifter. Enligt instruktionen får också Arbetsgivarverket besluta om anslutning till statliga avtalsförsäkringar av icke-statliga arbetsgivare. Arbetsgivarverket får också företräda icke-statliga arbetsgivare som myndigheten bedömer har intressegemenskap med statliga arbetsgivare och som har uppdragit åt myndigheten att träffa kollektivavtal samt besluta om lockout eller andra stridsåtgärder mot arbetstagare hos arbetsgivaren. Inga beslut om anslutning av icke-statliga arbetsgivare till statliga avtalsförsäkringar har fattats under året. En förteckning över Arbetsgivarverkets frivilliga medlemmar återfinns i bilaga 5. Arbetsgivarverket ska också enligt regleringsbrevet redovisa myndigheternas samlade bedömning av verkets verksamhet. Detta görs med hjälp av medlemsundersökningarna vars resultat också används för att följa upp de i verksamhetsplanen fastställda indikatorerna. Vid bedömningen bör beaktas den relativt låga svarsfrekvensen (57%) bland medlemscheferna. En sammanfattning av medlemmarnas bedömning av Arbetsgivarverkets verksamhet återrapporteras i bilaga 1. Utöver de årliga medlemsundersökningarna utvärderas också Arbetsgivarverkets olika arrangemang, möten och utbildningar kontinuerligt av deltagarna. Sammanlagt har Arbetsgivarverket under 2014 anordnat 143 möten i olika former under samtliga fem prio- 8

riteringar tillfällen då våra medlemmar har erbjudits medlemsdialoger, samverkan och kompetensutveckling. Utvärderingar som gjorts visar genomgående att en mycket stor del av deltagarna uppskattar och är nöjda med Arbetsgivarverkets arrangemang och utbildningar. Dessa utvärderingar redovisas endast i begränsad omfattning i årsredovisningen. Uppdraget att rapportera vilka åtgärder som vidtas på det statliga avtalsområdet i syfte att öka andelen kvinnor på ledande befattningar, minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män, verka för en god arbetsmiljö samt öka den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda på alla nivåer återrapporteras i bilaga 3. 9

10

Resultatredovisning En tydlig arbetsgivarpolitik leder till en effektiv verksamhet Ur Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken: Arbetsgivarpolitiken är en del av verksamheternas strategi för att nå verksamhetsmålen och bör därför ingå som en naturlig del i verksamhetsplaneringen. Av samma skäl måste även en omprövning och utveckling av arbetsgivarpolitiken ske i takt med att verksamheterna förändras. Genom att låta arbetsgivarpolitiken genomsyra alla verksamhetsfrågor kan vi driva utvecklingen och öka verksamheternas effektivitet. Arbetsgivarpolitiken utvecklas och samordnas gemensamt i arbetsgivarsamverkan, både lokalt och centralt. Arbetsgivarverket skapar en arena för arbetsgivarsamverkan på central nivå där det är alla medlemmars ansvar att aktivt medverka. Denna samverkan underlättas av gemensamma arbetsgivarpolitiska värderingar. Genom att bedriva en proaktiv intressebevakning, det vill säga systematiskt bevaka och analysera utvecklingen kring arbetsgivarpolitiska frågor, tillsammans med andra arbetsgivare och arbetsgivarorganisationer, skapar vi en gemensam kunskapsplattform för arbetsgivarpolitisk utveckling. En tydlig kommunikation med regeringen, aktuella myndigheter och institutioner inom EU krävs för att få till stånd en utveckling och förändring inom områden med central betydelse för arbetsgivarpolitiken. Även parternas fortsatta frihet att utforma kollektivavtalen ska säkras genom ett samlat agerande från de statliga arbetsgivarnas sida. Ny struktur för medlemsorganisationen Ett förändringsarbete av medlemsorganisationen har pågått under året. Styrelsen har beslutat om en ny struktur för medlemsorganisationen från och med den 1 september. Den tidigare indelningen i nio sektorer och åtta delegationer har ersatts av en ny indelning i fem sektorer och tre medlemsråd. Under året har beslutet förankrats och bearbetats vid olika medlemsmöten. Den nya strukturen syftar till att fördjupa arbetsgivarsamverkan och att förtydliga och förstärka medlemmarnas inflytande inom medlemsorganisationen. Den nya strukturen förväntas också bidra till strategiskt arbete mellan sektorer och ett ökat helhetsperspektiv. 11

För att möta den fördjupade arbetsgivarsamverkan har året präglats av olika interna utvecklingssatsningar för att utveckla formerna för möten och hur dessa skall genomföras. Under hösten har medlemsråden och sektorsmöten genomförts med god respons och resultat. Arbetsgivarsamverkan och rådgivning Arbetsgivarsamverkan är en förutsättningen för att utveckla arbetsgivarpolitiken och som medlemorganisation skapar Arbetsgivarverket olika arenor för denna samverkan. Sammanlagt har Arbetsgivarverket under 2014 anordnat 143 möten. Bland dessa kan nämnas 26 delegationsmöten, 12 medlemsrådsmöten 14 sektormöten samt workshops och seminarier som behandlat strategiska arbetsgivarfrågor. Inom sektorsverksamheten fokuseras på strategiska och sektorsspecifika frågeställningar. Fokus för medlemsråden är övergripande strategiska frågor och arbetsgivarsamverkan över sektorsgränserna. Medlemmarnas högsta chefer har under 2014 bjudits in till fem frukost- eller eftermiddagsmöten där de bland annat diskuterat omvärldsbevakning inför ny arbetsgivarpolitisk strategi, förvaltningspolitik och sparkrav på statliga myndigheter samt innovativa organisationer. Det har också arrangerats två introduktionsdagar för nya kontaktpersoner och två introduktionsdagar för nya myndighetschefer. Vid dessa introduktionstillfällen har Arbetsgivarverkets ledning deltagit i syfte att på ett tidigt stadium involvera nya kontaktpersoner och medlemschefer i vårt gemensamma uppdrag att utveckla och samordna den statliga arbetsgivarpolitiken. Utvecklingen av arbetsgivarpolitiken sker också i den dagliga rådgivningen när medlemmarna behöver handledning i både strategiska och mer konkreta frågeställningar, i samband med öppna och skräddarsydda utbildningar samt semiarier. Under året har Arbetsgivarverket anordnat 18 öppna utbildningar som bland annat behandlat arbetsrätt, anställningsvillkor och lönebildning. Medlemmarna har därutöver möjlighet att beställa skräddarsydda utbildningar för sin personal vilket har resulterat i 38 skräddarsydda utbildningar. Den dagliga rådgivningen spänner över ett stort fält, allt ifrån övergång av verksamhet, arbetsbrist, tolkning av våra avtal, arbetsmiljö till svåra individärenden som rör uppsägning eller avsked. Det kontinuerliga arbetet med att kvalitetssäkra Arbetsgivarverkets rådgivning har fortsatt under året. Utbildningsinsatser kring den arbetsgivarpolitiska delegeringen Den arbetsgivarpolitiska delegeringen inom staten är ur ett internationellt perspektiv unikt och förutsätter en tydlig åtskillnad mellan det politiska systemets ansvarsområde och det arbetsgivarpolitiska ansvar som vilar på Arbetsgivarverkets medlemmar. För att tydliggöra delegeringens konstruktion och förklara hur Arbetsgivarverkets medlemmar gemensamt samverkar för att utforma den statliga arbetsgivarpolitiken har Arbetsgivarverkets generaldirektör under året medverkat i olika utbildnings- och informationsinsatser. 12

Under 2014 har Arbetsgivarverkets generaldirektör deltagit, tillsammans med verkets chefsjurist, i utbildningar för nyutnämnda generaldirektörer och myndighetschefer vid ett tillfälle. Därutöver har generaldirektören medverkat vid tre utbildningar i styrning och arbetsgivarpolitisk delegering för kvalificerade tjänstemän och chefer inom regeringskansliet. Generaldirektören och också medverkat vid Statens Controllerutbildning samt deltagit vid två tillfällen vid internationella besök anordnade av regeringskansliet. Arbetsgivardagen 2014 Den 12 november samlades drygt 120 generaldirektörer och myndighetschefer i Försäkringskassans lokaler på Telefonplan i Stockholm för att delta i Regeringskansliets förvaltningspolitiska seminarium, hålla arbetsgivarkollegiets årsmöte och lägga fast en inriktning för arbetet med en ny arbetsgivarpolitisk strategi. Regeringskansliets förvaltningspolitiska seminarium gav deltagarna möjlighet att lyssna på civilminister Ardalan Shekarabi som talade om de förvaltningspolitiska reformer som presenterats i budgetpropositionen. Vid årsmötet beslutades bland annat om medlemsavgift och gemensamma åtaganden för 2015. Efter årsmötet startade seminariet Välkommen till framtiden. Seminariet genomfördes som ett led i den process som ska resultera i en ny strategisk riktning för arbetsgivarpolitiken. Program för strategisk verksamhetsutveckling Det första programmet för strategisk verksamhetsutveckling för medlemmars ledningsgrupper startade 2012. Under året har det andra programmet avslutats och ett tredje förberetts, även det i samarbete med Ekonomistyrningsverket. Utvecklingsprogrammet för strategisk verksamhetsutveckling omfattar fyra heldagar med fokus på förändringsledning, regeringens styrning, kundperspektiv samt omvärldsoch framtidsfrågor. De deltagande medlemmarna arbetar också i lärpar och träffas löpande under programmets gång för att tillsammans reflektera kring utvecklingsarbetet på respektive myndighet. Utvärderingar pekar på att deltagarna har varit nöjda med programmets upplägg och innehåll. Cirka 80 chefer i ledande ställning har hittills deltagit i programmet. Att ta tillvara medlemmarnas ståndpunkter gentemot beslutsfattare och i offentlig debatt Som medlemsorganisation och part på arbetsmarknaden bevakar Arbetsgivarverket medlemmarnas intressen i arbetsgivarpolitiska frågor gentemot politiker, beslutsfattare och andra intressenter och deltar i den offentliga debatten på det arbetsgivarpolitiska området. Arbetsgivarverkets intressebevakning tar sig olika uttryck, exempelvis representeras Arbetsgivarverket i ett stort antal externa organ som regering och myndigheter skapat 13

för samverkan, analys, utveckling, inhämtning av synpunkter eller förankring. Arbetsgivarverkets experter deltar också i utredningar och svarar på remisser. Utgångspunkterna för arbetet är att ge en god kunskap om förutsättningarna för den statliga arbetsgivarpolitiken och synliggöra hur den påverkas av politiska beslut. Representation i utredningar Under 2014 har Arbetsgivarverket medverkat som experter eller i referensgrupper för 10 statliga utredningar varav sex avslutades under året: Inhyrning och företrädesrätt till återanställning (SOU 2014:55) Visselblåsare Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) Registerutdrag i arbetslivet (SOU 2014:48) Försvarsmakten i samhället en långsiktigt hållbar militär personalförsörjning och en modern folkförankring av försvaret (SOU 2014:73) Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Arbetsgivarverket framförde i Utredningen om stärkt skydd för arbetstagare som slår larm, sin principiella ståndpunkt att det skydd för arbetstagare som enligt praxis redan finns för så kallade visselblåsare, är tillräckligt. Det gäller inte minst inom den offentliga sektorn med det särskilda skydd som föreligger avseende yttrandefrihet och meddelarskydd. Om det ska införas en lagstiftning inom detta område bör det, i likhet med vad utredningen föreslagit, ske genom arbetsrättslig lagstiftning. I Utredningen om registerutdrag i arbetslivet betonade Arbetsgivarverket att det inte borde införas ett förbud för arbetsgivare att utan författningsstöd begära att arbetstagaren uppvisar eller överlämnar utdrag ur belastningsregistret. I Utredningen om aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter framförde Arbetsgivarverket bland annat skäl som talade för att det inte var lämpligt att de aktiva åtgärderna utökades till att omfattade samtliga diskrimineringsgrunder, att gällande frekvens (vart tredje år) för lönekartläggning skulle bibehållas och att Nämnden mot diskriminering borde behållas och även fortsättningsvis ha i uppgift att besluta i ärenden om vitesföreläggande. Arbetsgivarverkets remisshantering Inom ramen för intressebevakningen har Arbetsgivarverket svarat på 53 remisser under året. Exempel på några av de viktigare remissvaren ur arbetsgivarpolitisk synpunkt är: Betänkandet Registerutdrag i arbetslivet (SOU 2014:48) Betänkandet Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) Promemorian Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen för 2015 14

Betänkande Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Den praktiska tillämpningen av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden Betänkandet Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) Betänkandet Organisering av framtidens e-förvaltning (SOU 2013:75) Betänkandet En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) I remissvaren värnar Arbetsgivarverket genomgående om partssystemets autonomi och den arbetsgivarpolitiska delegeringen utifrån perspektivet samhällsnytta, utveckling och effektivitet inom statlig sektor. I remissvaret över betänkandet Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (SOU 2014:41) framförde Arbetsgivarverket de ståndpunkter som redovisats ovan under representation i utredningar. Motsvarande gäller remissvaren över betänkandet Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (SOU 2014:31) respektive Betänkandet Registerutdrag i arbetslivet (SOU 2014:48). I remissvaret över betänkandet En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) tillstyrkte Arbetsgivarverket förslaget om att införa en ny fristående reglering för tjänstepensionsinstitut som står risk, men avstyrkte tydligt utredningsförslaget till framtagning och tillämpning av solvensregler för tjänstepensionsföretag. Det pågår f.n. ett översynsarbete inom EU gällande solvensreglerna och detta arbete bör enligt Arbetsgivarverket inte föregripas genom införande av, under tidspress, utformade interimistiska regler som skapar onödiga kostnader för tjänstepensionsinstituten. Internationell intressebevakning Arbetsgivarverket har under året fortsatt att tillsammans med Statskontoret företräda Sverige i EUPAN (European Public Administrations Network). Arbetsgivarverkets insatser har varit inriktade på att förklara och försvara den arbetsgivarpolitiska delegeringen och visa hur avtalsreglerade anställningsvillkor på nationell och lokal nivå bidrar till en effektiv förvaltning. På det arbetsgivarpolitiska området har ordförandeskapen i Grekland och Italien presenterat undersökningar om chefsrekrytering respektive att leda kompetensflöden i statsförvaltningarna. En utvärdering har påbörjats för att förnya nätverkets arbetsformer för ökat mervärde i generaldirektörernas uppdrag att bidra till utvecklingen av en effektiv och samhällsbärande statsförvaltning och ökad effektivitet i samarbetet med bland annat kommissionen. Kommissionen har under 2014 visat ett ökat intresse av att involveras i den förvaltnings- och arbetsgivarpolitiska utvecklingen. Den formella europeiska sociala sektorsdialogen är numera ingen fråga för EUPAN. I stället sker ett informellt utbyte av information mellan generaldirektörerna och TUNED (Trade Unions National and European Administration Delegation), den fackliga kartell som deltar i den formella sektorsdialogen. Fler länder har under året anslutit sig till arbetsgivarorganisationen i den formella sektorsdialogen, EUPAE (European Public Administration Employers), vilket på sikt kan påverka den informella dialogen. 15

Den statliga sektorns utveckling Genom att kommunicera den statliga sektorns utveckling i olika kanaler når Arbetsgivarverket sina målgrupper med information om arbetsgivarpolitisk utveckling och hur den arbetsgivarpolitiska delegeringen förvaltas. För allmänheten som målgrupp, är det prioriterade perspektivet att attrahera framtida medarbetare genom att kommunicera sektorns attraktivitet. På Arbetsgivarverkets webbplats publiceras nyheter, debattartiklar, pressmeddelanden, rapporter, remissvar samt information om pågående utredningar och remisser. De viktigaste nyheterna från Arbetsgivarverket och information om aktuella möten sammanfattas i ett nyhetsbrev med tio utskick per år. Genom regelbundna GD-brev kommunicerar också Arbetsgivarverkets generaldirektör aktuella utvecklingsfrågor med högsta chefen hos respektive medlem. Särskilt viktiga ur ett faktaperspektiv är sidorna på webbplatsen med aktuell statistik om sektorns utveckling och de rapporter som produceras med fördjupad analys. Under 2014 har följande rapporter producerats: Konjunkturbarometern med två utgåvor om medlemmarnas kompetensförsörjning 2014 Utländsk bakgrund i staten 2013 Löneutveckling på det statliga avtalsområdet 2012-2013 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män 2000-2013 Arbetsmiljö i statlig sektor 2013 Genom dessa rapporter har de statliga verksamheterna kunnat belägga en fortsatt positiv utveckling avseende minskade löneskillnader mellan män och kvinnor och en ökad andel anställda med en utländsk bakgrund. Löneskillnaden mellan statsanställda kvinnor och män minskade 2013 med 1,2 procentenheter. I september 2013 var statsanställda kvinnors genomsnittslön 9,1 procent lägre än statsanställda mäns genomsnittslön. År 2000 var löneskillnaden 18 procent. En analys visar att den genomsnittliga löneskillnaden nästan helt kan förklaras av mätbara faktorer, bland annat, det faktum att kvinnor jämfört med män oftare har arbetsuppgifter på en lägre grupperingsnivå 4 och att kvinnor i större utsträckning än män arbetar deltid. Den löneskillnad som slutligen blir kvar, den så kallade oförklarade löneskillnaden, var 1,1 procent i september år 2013. Av de nyanställda inom staten, totalt 29 600 personer år 2013, hade cirka 23 procent eller 6 800 personer utländsk bakgrund vilket är något lägre jämfört med år 2012. Totalt i staten har andelen dock ökat med 0,9 procentenheter till 16,1 procent, motsvarande 38 200 statsanställda med utländsk bakgrund. Rapporten Arbetsmiljö i staten 2013 visar att statsanställda i högre grad än sysselsatta i allmänhet är nöjda med sitt arbete och sina arbetstider. Mer än 75 procent av de statsanställda upplever också att deras arbeten är mycket meningsfulla (bilaga 3). Arbetsgivarverket anordnade i december en dag för medlemmarna med syfte att lyfta fram och visa hur den statistik och de rapporter som Arbetsgivarverket producerar kan 4 Grupperingsnivå i BESTA, Befattningsgruppering för statistik, anger arbetsuppgifternas omfång och komplexitet samt det ansvar, den självständighet, de kunskaper och de erfarenheter som deras utförande förutsätter. 16

användas i verksamheten. Vid tillfället deltog 69 personer representerande 47 medlemmar. Opinionsbildande initiativ Arbetsgivarverkets opinionsbildning fokuserar på att tydliggöra Arbetsgivarverkets ställningstaganden och synsätt kring lönebildning och kompetensförsörjning inom statlig sektor, staten som attraktiv arbetsgivare samt hur den arbetsgivarpolitiska delegeringen bidrar till en effektiv statsförvaltning och stärker partsmodellen på svensk arbetsmarknad. Under 2014 skrev Arbetsgivarverket enskilt eller i samarbete med andra organisationer följande debattartiklar: Tillfälliga jobb i staten har med arbetets karaktär att göra (replik till Fackförbundet ST i Dagens Nyheter) Skrota förslag på årliga lönekartläggningar (debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med Svenskt Näringsliv) Lönekartläggning tar fokus från andra viktiga frågor (replik till Fackförbundet ST, Vision och Unionen i Svenska Dagbladet) Arbetsgivarverkets 20-årsjubileum och riksdagsbeslutet 1994 om att införa den arbetsgivarpolitiska delegeringen gav under året möjligheter att kommunicera styrkan i den arbetsgivarpolitiska delegeringen och hur delegeringen stödjer en ansvarsfull och ändamålsenlig lönebildning för de statliga verksamheterna. Under hösten publicerades en jubileumsskrift med intervjuer med experter, tidigare generaldirektörer, medlemmar och fackliga företrädare. Den 16 oktober höll Arbetsgivarverket ett webbsänt jubileumsforum som behandlade Arbetsgivarverkets tillkomst och den delegerade arbetsgivarpolitiken. Domstolsprocesser 2014 Under 2014 har Arbetsgivarverket hanterat 18 domstolsprocesser samt varit operativt involverad i ytterligare ett mål som hanterades av medlem i Arbetsgivarverket. Sju av målen hade någon av de fackliga organisationerna som motpart, i tio av målen var en enskild arbetstagare motpart, och i ett av målen var DO motpart. Tio mål var öppna vid 2014 års början och åtta tillkom under året. Tio mål avslutades under åren och åtta kvarstår inför 2015. Tre mål avgjordes genom dom, övriga avslutades genom förlikning eller återkallelse. Årets mest anmärkningsvärda mål var det som rörde avskedande av en ordinarie domare med fullmaktsanställning. Tingsrätten fann att det förelåg laga skäl för avskedande och AD har nekat prövningstillstånd. Ett annat principiellt viktigt mål rörde tillåtligheten av bisyssla i form av god man för kronoinspektör. 17

Indikatorer Resultat från år 2013 redovisas inom parentes. 1. Deltagande i kansliets verksamhet under året där högsta chefer och kontaktpersoner deltagit (Mäts genom chefs- och medlemsbarometern samt intern deltagarstatistik) Resultat 34 (43) procent av medlemscheferna och 52 (48) procent av medlemsföreträdarna anger att de under året deltagit i Arbetsgivarverkets verksamhet i mycket stor eller stor utsträckning (svarsalternativ 5 eller 4) 125 (130) medlemschefer deltog på Arbetsgivardagen, vilket motsvarar en närvaro på 51 (53) procent. 2. Medlemmarna anser att Arbetsgivarverket är en god företrädare i arbetsgivarpolitiska frågor gentemot politiska och andra beslutsfattare (Mäts genom chefs- och medlemsbarometern) Resultat 84 (81) procent av medlemscheferna och 78 (75) procent av medlemsföreträdarna instämmer helt eller till stor del (svarsalternativ 5 eller 4) i påståendet att Arbetsgivarverket är en god företrädare i arbetsgivarpolitiska frågor gentemot politiska och andra beslutsfattare. 3. Medlemscheferna anser att arbetsgivarpolitiken bidrar till utvecklingen av verksamheten (Mäts genom chefsbarometern) Resultat 58 (68) procent av medlemscheferna instämmer helt eller till stor del (svarsalternativ 5 eller 4) i påståendet att arbetsgivarpolitiken bidrar till utvecklingen av verksamheten. Sammanfattande kommentar kring resultatet En tredjedel av medlemscheferna uppger att de deltagit i kansliets verksamhet i mycket stor eller stor utsträckning, vilket är en mindre andel än föregående år. Ytterligare en tredjedel av cheferna har angett en trea på den femgradiga skalan (där 1=inte alls deltagit). Att två tredjedelar av medlemscheferna ändå uppger att de är engagerade i medlemsorganisationens verksamhet är ett gott resultat. När det gäller medlemsföreträdarna har deltagande ökat något vilket är positivt. Inte minst med tanke på årets förändringsarbete med den nya inflytandestrukturen för medlemsorganisationen. 18

Att 84 procent av medlemscheferna och 78 procent av medlemsföreträdarna ser Arbetsgivarverket som en god företrädare i arbetsgivarpolitiska frågor är ett gott resultat, värdena har också ökat något i förhållande till förra året. Av medlemscheferna anser 58 procent att arbetsgivarpolitiken bidrar till utvecklingen av verksamheten, detta innebär ett något sämre resultat då värdena är lägre i jämförelse med förra året. De viktigaste insatserna under året har varit det fortsatta arbetet med program för strategisk verksamhetsutveckling och implementeringen av en ny medlemsorganisation. Båda insatserna har gett positiva resultat. Tillsammans med övriga aktiviteter på området bedöms de ha skapat ökade möjligheter att koppla samman arbetsgivarpolitiken med den strategiska styrningen och utvecklingen av medlemmarnas verksamheter. 19

Verksamhetens behov av utveckling styr kompetensförsörjningen Ur Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken: De ekonomiska förutsättningarna, förändringarna i omvärlden, det pågående stora generationsskiftet och teknikutvecklingen väcker frågor om vilken kompetens vi behöver framöver. De statliga verksamheternas attraktionskraft är stark, men kan stärkas ytterligare på såväl den svenska som den globala arbetsmarknaden. Tillsammans kan vi lyfta fram bredden av intressanta arbetsuppgifter, nationella och internationella utvecklingsmöjligheter samt statens attraktiva anställningsvillkor och moderna avtal med möjlighet till flexibla och individuella överenskommelser. Med en strategisk kompetensförsörjning attraherar, utvecklar och behåller vi den kompetens vi behöver vid varje tillfälle och avvecklar den kompetens som inte längre behövs. Detta förutsätter att vi utifrån verksamhetens behov av utveckling kartlägger framtidens behov av kompetens, har effektiva former för kompetensöverföring och uppmuntrar intern och extern rörlighet. Chefer som, med utgångspunkt i skicklighetsbegreppet, tillämpar ett inkluderande synsätt och därmed tar tillvara och utvecklar all den kompetens verksamheten behöver, bidrar till en effektiv verksamhet och ökad mångfald. I arbetsgivarsamverkan ska en effektiv omställning och rörlighet över verksamhetsgränser främjas. Den statliga kompetensen tas därmed tillvara på bästa sätt och såväl verksamheterna som medarbetarna utvecklas. Arbetet med att förändra nuvarande trygghetssystem måste också fortsätta i syfte att minska de höga omställningskostnaderna för den enskilda arbetsgivaren. Dessutom är det viktigt att utveckla trygghetsavtalet så att det i ännu högre utsträckning stödjer arbetslinjen. Staten som attraktiv arbetsgivare kommunikativa insatser Opinionsbildning kring staten som attraktiv arbetsgivare syftar till att stärka den statliga kompetensförsörjningen och locka kvalificerade medarbetare till de statliga verksamheterna. Den viktigaste kanalen för Arbetsgivarverkets kommunikation kring attraktiva arbetsgivare är sidorna Jobba statligt på den egna webbplatsen. Dessa sidor innehåller bland annat en söktjänst för lediga jobb hos Arbetsgivarverkets medlemmar. Besökarantalet har ökat under flera år i följd och uppgick under 2014 till cirka 190 000 unika besökare, en ökning med knappt 12 procent sedan 2013. Under 2014 har Arbetsgivarverket genomfört en undersökning där 1100 högskolestudenter fick svara på frågor om sin uppfattning om staten som attraktiv arbetsgivare. Undersökningen följer upp resultaten av en liknande studie som genomfördes 2008. Syftet är att undersöka om staten ökar sin attraktivitet som arbetsgivare inom gruppen högskolestudenter. Slutsatser från undersökningen har under hösten 2014 kommunicerats i medlemsråden. Den färdiga undersökningen publiceras i januari 2015. 20

Staten som attraktiv arbetsgivare ett utvecklingsarbete Under året har det utvecklingsarbete som inleddes 2013 och som behandlade systematiskt arbete för att bli mer attraktiv som arbetsgivare avslutats. Arbetet har omfattat områdena: att attrahera, rekrytera, utveckla/introducera och omställa/avveckla. Deltagande medlemmar har arbetat vid sammankomster, tillsammans med en lärpartner och individuellt hos den egna myndigheten. Utöver det direkta resultatet av utvecklingsarbetet för var och en av de medverkande medlemmarna har arbetet även förts in i Arbetsgivarverkets rådgivning. Under året har ett arbete med att identifiera positiva kärnvärden i att arbeta statligt påbörjats tillsammans med medlemmarna. Arbetet ska stödja medlemmarnas kompetensförsörjning och utmynna i informationsverktyg för att ytterligare profilera staten som attraktiv arbetsgivare. Strategisk kompetensförsörjning med inkluderande synsätt Under 2014 har budskapet om inkluderande synsätt kommunicerats till allmänheten via en kort film och en interaktiv enkät. Detta som ett led i att profilera staten som attraktiv arbetsgivare. Filmen Det du gör inte vem du är lyfter fram att staten arbetar med ett inkluderande synsätt när det gäller kompetensförsörjning. Inkluderandekollen är en interaktiv enkät som finns på sidorna Jobba statligt på Arbetsgivarverkets webbplats. Här får användaren prova på att vara generaldirektör för en dag och ställs inför ett antal frågor där man ska välja det bästa svaret utifrån ett inkluderande synsätt. Under våren har ett forum för intressebevakning om olika aspekter och möjligheter att ta tillvara kompetens med svag anknytning till arbetslivet genomförts. Forumet utgick från ett inkluderande synsätt och belyste specifika regler som gäller för anställning inom staten. Information gavs också om det särskilda villkorsavtal för vissa tidsbegränsade anställningar som trätt i kraft i november 2013. I forumet deltog 43 representanter från medlemmarna. Ett nytt omställningsavtal I samband med 2013 års avtalsrörelse ingick samtliga parter en principöverenskommelse som innebar att ett omställningsavtal skulle tas fram. Utgångspunkterna var att ett omställningsavtal ska stimulera till ett snabbt återinträde på arbetsmarknaden genom tidiga och målinriktade åtgärder och på så sätt stödja arbetslinjen och individens möjlighet till ett längre arbetsliv, stödja förändring och omstrukturering av de statliga verksamheterna och hålla sig inom nuvarande kostnadsram och avgiftsnivå för Trygghetsstiftelsens verksamhet. Huvudinriktningen var att de arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist, oavsett anställningsgrund ska omfattas av avtalet och dess förmåner/åtgärder. Även i fall där tidsbegränsad anställning löper ut skulle ses över och prövas både vad gäller i vilken utsträckning dessa ska omfattas av avtalet och i så fall vilka förmåner det ska gälla. En annan inriktning i överenskommelsen var att möjligheten för arbetstagaren att själv utlösa rätt till pensionsersättning skulle tas bort. 21

Enligt tidsplanen skulle ett nytt avtal vara klart före det att Trygghetsavtalet löpte ut den 18 juni 2014. Ett nytt avtal om omställning slöts den 25 juni med ikraftträdande den 1 januari 2015. Trygghetsavtalet kom att fortsätta gälla till utgången av 2014. Det nya avtalets innehåll är i huvudsak i linje med principöverenskommelsen och har därmed fått ett innehåll som handlar om omställning utifrån olika situationer, uppsägning på grund av arbetsbrist respektive att en tidsbegränsad anställning efter viss tid löper ut. Förmånerna för de vars anställning löper ut är mer begränsade än för den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Frivillig pensionsersättning har tagits bort och avtalet präglas av att stimulera den enskilde till att komma i arbete och stimulera ett längre arbetsliv. Samtidigt slöts även ett nytt avtal om lokala omställningsmedel som ersätter det tidigare avtalet om lokalt aktivt omställningsarbete. Avtalet kompletterar avtalet om omställning genom att ha som syfte att stödja det lokala förebyggande omställningsarbetet hos den enskilde medlemmen. Under hösten 2014 har tre avtalskonferenser hållits för medlemmarna. Vid dessa har 200 personer deltagit representerande cirka hälften av medlemmarna. Information har även lämnats till Trygghetsstiftelsen av parterna gemensamt. Därutöver har skriftlig information för Arbetsgivarverkets hemsida för medlemmar tagits fram. Arbetsgivarverket har även under året anordnat två utbildningstillfällen kring omställning vid arbetsbrist med sammanlagt 34 deltagare. Indikatorer Resultat från år 2013 redovisas inom parentes. 4. Brist vid rekrytering som påverkar verksamheten negativt (Mäts genom konjunkturstatistiken) Resultat 42 (41) procent av medlemmarna anger i konjunkturstatistiken från november 2014 att de haft brist på lämpliga sökanden. Av dessa anger 9 (10) procent att bristen påverkat verksamheten i stor omfattning (samtliga siffror från novembermätningen båda åren). 5. Andel medlemmar som kan rekrytera och behålla den kompetens som behövs för en effektiv verksamhet (Mäts genom chefs- och medlemsbarometern) Resultat 77 (74) procent av medlemscheferna och 78 (82) procent av medlemsföreträdarna instämmer helt eller till stor del (svarsalternativ 5 eller 4) i påståendet att den egna organisationen kan rekrytera och behålla den kompetens som behövs för en effektiv verksamhet. 6. Andel medlemmar som arbetar med strategisk kompetensförsörjning med ett inkluderande synsätt 22

(Mäts genom chefs- och medlemsbarometern) Resultat 80 (79) procent av medlemscheferna och 64 (62) procent av medlemsföreträdarna instämmer helt eller till stor del (svarsalternativ 5 eller 4) i påståendet att den egna organisationen arbetar med strategisk kompetensförsörjning med ett inkluderande synsätt. 7. Arbetsgivarsamverkan har bidragit till en effektiv omställning och ökad rörlighet (Mäts genom chefs- och medlemsbarometern) Resultat 29 (19) procent av medlemscheferna och 16 (18) procent av medlemsföreträdarna instämmer helt eller till stor del (svarsalternativ 5 eller 4) i påståendet att arbetsgivarsamverkan har bidragit till en effektiv omställning och ökad rörlighet. Sammanfattande kommentar kring resultatet Bristen på lämpliga sökanden i statsförvaltningen har lättat successivt sedan hösten 2012. Konjunkturstatistiken från november 2014 visar dock tecken på åter svagt ökande bristtal i statsförvaltningen. Andelen medlemmar som haft brist på lämpliga sökanden uppgår till 42 procent i höstens undersökning. Motsvarande andel hösten 2013 var 41 procent. Resultaten visar att andelen medlemmar vars verksamhet påverkats av bristen i stor omfattning minskat från 10 till 9 procent sedan november 2013. Andelen medlemmar vars verksamhet påverkats i en liten omfattning har ökat från 76 procent i vårens undersökning till 84 procent i höstens undersökning medan andelen som inte påverkats alls minskat från 16 till sju procent. I höstens undersökning introducerades en ny fråga om medlemmarna upplevt svårigheter att behålla personal. Andelen medlemmar som haft svårt att behålla personal under det senaste halvåret var 17 procent. Andel av medlemschefer och kontaktpersoner i medlemsundersökningen som anger att den egna organisationen kan rekrytera och behålla den kompetens som behövs för en effektiv verksamhet är fortsatt hög tyder på att bristtalen inte är alarmerande i den statliga sektorn. När det gäller andelen medlemschefer och kontaktpersoner som anger att de i hög utsträckning arbetar med strategisk kompetensförsörjning med ett inkluderande synsätt bedöms resultatet vara gott det har också ökat något från föregående år. Den relativt stora skillnaden mellan medlemschefernas uppfattning och medlemsföreträdarna består från föregående år. 29 procent av medlemscheferna och 16 procent av medlemsföreträdarna anser att arbetsgivarsamverkan har bidragit till effektiv omställning och ökad rörlighet. Här kan vi notera en ökning bland medlemscheferna från föregående år och även en relativt stor 23

skillnad i uppfattning mellan medlemschefer och medlemsföreträdare. Hälften av medlemscheferna och en tredjedel av medlemsföreträdarna har angett en trea på den femgradiga skalan. Genom det nya avtalet om omställning har en utveckling med en stärkt arbetslinje uppnåtts och i viss grad har arbetsgivarens egna omställningskostnader kommit att begränsas genom att åldersgränser för särskild pensionsersättning har höjts och den frivilliga pensionsersättningen har tagits bort. De viktigaste insatserna under prioriteringen har varit arbetet med att synliggöra staten som attraktiv arbetsgivare och slutandet av ett nytt omställningsavtal. Fokus för arbetet med att synliggöra staten som attraktiv arbetsgivare har varit att lyfta fram ett gemensamt varumärke för staten som arbetsgivare. Det nya omställningsavtalet har varit en framgång och kommer att skapa förutsättningar för ett mer effektivt omställningsarbete som stödjer arbetslinjen. 24

Våra avtal bidrar till en effektiv verksamhet Ur Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken: De centrala statliga avtalen ska vara grunden till kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga löne- och anställningsvillkor och grunda sig på en samordnad långsiktig arbetsgivarpolitik. Avtalen ska lämna stort utrymme för lokal verksamhetsanpassning och anpassning av dispositiva författningsregler. En ökad globalisering av arbetsmarknaden ställer krav på kunskap om villkor och förutsättningar för utlandsarbete vilket också ska återspeglas i de statliga kollektivavtalen. Den viktigaste strategiska avtalsfrågan är dock lönebildningen som är ett kraftfullt verktyg i verksamhetsstyrningen. Centrala avtal utan garanterade löneökningar skapar utrymme för en ändamålsenlig lokal lönebildning. Lönesättningen som utgår från verksamhetens förutsättningar och där lönen sätts i lönesättande samtal ska vidareutvecklas. Uppnådda resultat ska vara avgörande för lönesättningen och lönekriterier ska tas fram nära verksamheten. Verksamhetsanpassning av arbetstiden är en strategiskt viktig arbetsgivarpolitisk fråga. Verksamheterna ska kunna bemannas under de tider på dygnet och de dagar då det efterfrågas av medborgare, kunder och andra intressenter. Förutsättningarna att hantera arbetstidsfrågorna på ett kostnadseffektivt sätt som stödjer verksamhetsutveckling ska därför stärkas. Det är viktigt att ramavtalens intentioner får genomslag i praktiken och att centrala och lokala parter stödjer varandras arbete och fortsatta utveckling. Genom att i arbetsgivarsamverkan utvärdera avtalens innehåll, utformning och hur de tillämpas kan avtalen få större genomslag och olika verksamheters erfarenheter spridas till nytta för alla medlemmar. Avtalstillämpning I arbetet med att utveckla såväl avtal som dess tillämpning är en grundläggande tanke att förmedla kunskap kring grundprinciper så att de som har att tillämpa avtalen förstår varför de ser ut som de gör och vad ändamålet är. Det kräver grundläggande utbildningar eller seminarier för de som kommer nya in i staten eller fått ny befattning. Samtidigt uppkommer tillämpningsfrågor kring avtalen bland annat i takt med att arbetslivet och arbetsmarknaden förändras. Detta gör att insatserna måste varvas och innefatta både grundläggande utbildningar och fördjupningsseminarier som bygger på förkunskaper och erfarenhet. De insatser som redovisas nedan ska ses mot denna bakgrund. Lönebildning Under 2014 har stöd till medlemmarnas ledningar i lönebildningsfrågor lämnats på olika sätt. Tre myndigheter har avsatt 2-3 timmar för ledningsgruppen eller chefer på led- 25

ningsnivå för att diskutera grundläggande strategiska lönebildningsfrågor under ledning av företrädare från Arbetsgivarverket. I andra fall har det stannat vid en konsultation per telefon. Utöver detta berörs och diskuteras lönebildning ofta vid andra träffar med medlemmarnas ledningar eller som en del i andra utbildningar. Två anpassade utbildningar för medlemmar kring lönebildning vid tre olika utbildningstillfällen samt en öppen tvådagarsutbildning i lönebildning har genomförts under året. Vid den öppna utbildningen deltog 24 personer från 23 medlemmar. Seminarier i Partsrådets regi En workshop riktad mot universitets- och högskolesektorn rörande lönebildning har genomförts av Arbetsgivarverket tillsammans med Saco-S inom ramen för Partsrådet. Vid workshopen, som var en uppföljning av de workshopar som genomfördes 2013, deltog 13 personer som representerade de lokala parterna vid sju lärosäten. Arbetet fokuserade på det pågående utvecklingsarbete kring den lokala lönebildningen som genomförs inom sektorn. Därutöver har Arbetsgivarverket och Saco-S genomfört två öppna seminarier på temat lönebildningens koppling till verksamhetens mål och resultat. 74 personer, som representerade de lokala parterna vid 30 av Arbetsgivarverkets medlemmar, deltog vid seminarierna. Tillsammans med Seko har Arbetsgivarverket genomfört ett seminarium om lokal lönebildning med inriktning på förberedelsearbetet och genomförandet av lönerevisionen. Det riktade sig till särskilt inbjudna lokala parter vid sju av Arbetsgivarverkets medlemmar. Vid seminariet deltog 20 personer. De partsgemensamma aktiviteterna kring lönebildning som Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna har genomfört tillsammans i Partsrådets regi har varit ett led i det utvecklingsarbete som parterna har kommit överens om och som syftar till att stödja det lokal lönebildningsarbetet. Sifferlösa avtal, resultat och differentiering en effektiv styrning Den tredje delen i en fördjupningsseminarieserie kring sifferlösa avtal, resultat och differentiering, har genomförts under året. Denna del behandlade grundtankarna i lönebildningen, särskilt utifrån förekomsten av sifferlöst avtal och vad lönebildningen egentligen kräver i differentiering när resultat ska påverka lönen. Ytterligare en fördjupningsserie med nya deltagare har startats upp under året och två av tre sammankomster har genomförts. Det tredje och sista tillfället genomförs under 2015. Upplägget har möjliggjort fördjupningsdiskussioner, reflektioner och erfarenhetsutbyte kring viktiga frågeställningar. Lönesättande samtal Enligt de centrala löneavtalen bestäms lön antingen genom kollektivavtal efter traditionella förhandlingar eller genom ett lönesättande samtal mellan chef och medarbetare. Denna senare metod är huvudregel i avtalet med Saco-S medan det i avtalet med OFR/S,P,O är en möjlig förhandlingsordning som parterna måste komma överens om. 26