ABCD Sorsele kommun Granskning av intäkterna och kostnaderna för Audit KPMG AB 13 november 2012 Antal sidor: 19
Innehåll 1. Sammanfattning 2. Uppdrag 3. Bakgrund 4. Syfte och avgränsning 5. Avgränsning 6. Metod 7. Kommunens organisation för 8. Intervju med ekonomiavdelningen 8.1 6000-kontot, år 2012 8.2 6000-kontot, år 2011 9. Ensamkommande flyktingbarn 10. Sorselebo AB 11. Intäkter 11.1 Skatteintäkter 11.2 Utredningar (omsorgskontor) 12. Kostnader 12.1 Försörjningsstöd 12.2 Tolkkostnader (omsorgskontor) 12.3 Transportkostnader (omsorgskontor) 12.4 HVB-hem 12.5 Skolans verksamhet 12.6 Kultur och biblioteksverksamhet 12.7 Vård och omsorg 13. Sammanställning av intäkter och kostnader för 2011 2 4 4 4 4 4 6 6 6 8 9 10 11 12 12 13 13 13 14 14 14 15 16 16 1(18)
1. Sammanfattning Som ett led i den årliga granskningen har KPMG på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna granskat intäkterna och kostnaderna för i kommunen. Nedan följer sammanfattningsvis våra iakttagelser från granskningen och våra rekommendationer i förbättringshänseende: Kommunens konto för kvot, 6000-kontot, var tänkt att uppvisa ett ackumulerat överskott när flyktingens två år av introduktion passerat. Överskottet skulle avsättas för att kommunen skulle kunna finansiera framtida utgifter för flyktingarna. År 2011 fanns ett överskott av 170 tkr på 6000-kontot. År 2012 prognostiseras kontot uppvisa ett underskott på 900 tkr. Orsaken till underskottet är bland annat att kommunfullmäktige beslutat ramförstärkning uppgående till 1970 tkr från 6000-kontot till barn- och utbildningsnämnden. Vår bedömning är att statliga ersättningar som kommunen erhåller under de två första åren vid flyktingmottagande delvis behöver avsättas till framtida utgifter förknippade med flyktingarna. Kommunens flyktingmottagande har inverkan på flera olika verksamheter såsom socialtjänst och skola. I dagsläget saknar kommunen en överblick av vilka kostnader som flyktingmottagandet innebär för kommunens verksamheter. Det finns ingen funktion inom kommunens ekonomiavdelning med ansvar för en uppföljning av flyktingsverksamhetens resultat på totalnivå. Den ekonomiska redovisningen kring ärenden/insatser relaterade till flyktingar är utspridd på olika verksamheter. Enbart direkta intäkter och kostnader finns framtagna för. Det saknas etablerade metoder att fördela kostnader för bland annat socialtjänstens och skolans personals arbetstid till flyktingärenden för att få en helhetsbild av vad flyktingmottagandet innebär för kostnader för kommunen. Prästgården är boende för ensamkommande flyktingbarn som bedrivs i privat regi. Genom uppskattning av Prästgårdens kostnader i relation till intäkterna för 2011, beräknas verksamheten bedrivas med ett överskott uppgående till ca 1,3 mkr. Utifrån vår uppskattning av s intäkter och kostnader för 2011 indikeras att verksamheten bedrivs med förlust. Beräknade kostnader överskrider intäkterna med ca 1 mkr. Rekommendation Vi rekommenderar att kommunen: - säkerställer att beslutsunderlag inför beslut om anvisade av medel från grundas på rättvisande och rimliga förutsättningar och uppskattningar. Då kommunen 2012 räknar med ett underskott för kvot, bedömer vi att en översyn och planering är nödvändig för att säkerställa finansieringen av flyktingmottagandet på sikt. Riktlinjer bör fastställas för avsättning av medel för framtida utgifter inom. 2(18)
- inrättar en funktion inom kommunens ekonomiavdelning som ansvarar för en totaluppföljning av flyktingsverksamhetens resultat, omfattande kvotflyktingar och ensamkommande flyktingbarn. - samlar intäkter och kostnader i ekonomiska redovisningen relaterade till flyktingmottagande inom en gemensam resultatenhet. Skillnad mellan t ex ensamkommande flyktingbarn och kvotflyktingar kan vid behov göras med hjälp av indelning i olika intäkts- och kostnadsslag. - utvecklar verktyg och metoder för att rättvisande kunna öronmärka/fördela verksamheternas personalkostnader som är tillägnade flyktingärenden. - prioriterar översynen av avtal med privat bedrivna boenden, för att analysera hur eventuella överskott av verksamhet som bedrivs framgent ska komma kommunen tillgodo. - analyserar flyktingmottagandets verkningar på bred front i kommunens verksamhet. Det är viktigt att en hållbar strategi finns för flyktingmottagandets finansiering, för att säkerställa att måluppfyllelse avseende god ekonomisk hushållning för kommunen som helhet inte äventyras. 3(18)
2. Uppdrag Med bakgrund av revisorernas risk- och väsentlighetsbedömning har revisionen gett KPMG i uppdrag att granska intäkterna och kostnaderna för. 3. Bakgrund Sorsele kommun har under ett antal år tagit emot flyktingar med stöd av statlig finansiering. Det finns olika typer av bidrag från staten för, exempelvis bidrag för egna personalkostnader för personal som arbetar med flyktingfrågor, bidrag för ekonomiskt bistånd/ introduktionsersättning för flyktingarna, olika typer av projektmedel för speciella projekt med mera. En del av bidragen är avsedda för ett speciellt år, medan andra bidrag är avsedda att täcka kommunens kostnader under en längre tid. 4. Syfte och avgränsning Granskningens övergripande syfte är att granska om kommunens flyktingverksamhet är självfinansierad. Granskningen syftar till att besvarar följande revisionsfrågor: Vilka olika typer av intäkter har kommunen haft för de senaste fyra åren? Vilka kostnader har belastat de senaste fyra åren? 5. Avgränsning Granskningen avser hela inom Sorsele kommun. Det har i samband med granskningens genomförande inte visat sig vara meningsfullt att redovisa kostnader och intäkter för perioden som revisionsfrågorna specificerar; de senaste fyra åren. Anledningen är att siffrorna inte är sammanställda på ett liknande sätt vilket försvårar jämförbarheten över tid. Vi har fokuserat på år 2011 för att bedöma hela verksamhetens intäkter och kostnader relaterat till flyktingmottagandet. 6. Metod Projektet har genomförts genom: Upprättande av projektplan och förankring av projektet. Dokumentstudier av redovisning över intäkter och kostnader. Intervjuer med ansvariga tjänstemän för beskrivningar av använda rutiner och arbetssätt i planering och uppföljning, hur resultat kommuniceras och används. 4(18)
Via intervjuer har upplysningar hämtats från Jan Nilsson, ekonomiansvarig, Camilla Dalesten, ekonom, Per Daniel Liljegran, skolchef, Nenne Nilsson, integrationssamordnare och Ove Eklund, VD Sorsele Bo. Analys och bedömning av resultat av insamlade dokument och intervjuer. De intervjuade har i berörda delar lämnat sifferuppgifter för underlag till rapporten. Projektet har utförts av KPMG, Helen Sundström Hetta och Anna Nordlöf. 5(18)
7. Kommunens organisation för Sorsele kommunen har ett avtal med Migrationsverket att ta emot kvotflyktingar (kvotflykting: person som är utredd och klar, d.v.s. fått asyl i Sverige och har permanent uppehållstillstånd redan innan ankomst till Sverige). Kvotflyktingar kommer direkt från utlandet till Sverige och mottagningskommun. Enligt kommunens integrationssamordnare har Sorsele kommun under 2012 tagit emot 25 personer. I denna grupp ingick en kvotflyktingfamilj bestående av nio personer. Resterande 16 personer avser återföreningar. Flyktingverksamheten är organiserad under kommunstyrelsens ansvar. Integrationsenheten startades under 2011 och har till ansvar att hjälpa flyktingar med bostad och praktiska frågor. Integrationsenheten har i dagsläget två anställda varav en person är tjänstledig och slutar sin tjänst våren 2013. Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot 33 ensamkommande barn. 1 Enligt kommunens integrationssamordnare har kommunen i dagsläget en alltmer begränsad kapacitet att kunna ta emot fler flyktingar. Det börjar ta slut med tillgången på plats t ex inom skola, SFI och folktandvård. Om kommunen ska klara att ta hand om fler människor behövs investeringar och utökade lokaler. 8. Intervju med ekonomiavdelningen 8.1 6000-kontot, år 2012 Integrationsenhetens kostnader och intäkter sorterar under ett visst konto, det så kallade 6000- kontot. Integrationsenhetens personalkostnader ska finansieras av intäkterna. Alla typer av ersättningar från Migrationsverket förenade med, utom intäkter för ensamkommande flyktingbarn, bokas på 6000-kontot. Intäkter och kostnader för ensamkommande flyktingbarn bokas på ett särskilt konto inom socialtjänstens verksamhet. Tanken med 6000-kontot är att ett överskott ska byggas upp över tid som kan användas till att finansiera kostnader för flyktingarna efter att de två första åren gått till ända. Det har tidigare år funnits ett ackumulerat överskott på 6000-kontot. År 2011 uppgick överskottet till 170 tkr. För 2012 beräknas inga överskott finnas på 6000-kontot. Bland annat bidrar SFI till höga kostnader. Per 2012-01-11 beslutade kommunfullmäktige att barn- och utbildningsnämnden skulle få ramförstärkning med 1680 tkr med anledning av ökat flyktingmottagande. Medlen anvisas från kommunens konto för schablonersättning (6000-kontot). Vidare beslutade kommunfullmäktige att barn- och utbildningsnämnden skulle få ramförstärkning anvisade från 6000-kontot med 130 tkr för att tillskapa en studie- och yrkesvägledningsfunktion för vuxna samt med 160 tkr för utökning 1 http://www.sorsele.se/media/broschyr_arbete_med_ensamk_2012-10-02.pdf 6(18)
av grundläggande vuxenutbildning. Totalt uppgår beslutad ramförstärkning till barn- och utbildningsnämnden, från 6000-kontot, till 1 970 tkr. Gemensamt gäller för utbetalningarna från 6000-kontot att det sker mot faktisk redovisad kostnad enligt kommunens redovisning. Kommunens ekonomiavdelning beräknar att 6000-kontot, om beslutad ramförstärkning till barnoch utbildningsnämnden med 1680 tkr respektive 160 tkr äger rum, kommer uppvisa ett underskott uppgående till ca 900 tkr för 2012 (se tabell nedan). Barn- och utbildningsnämndens ram har således förstärkts med pengar som inte finns tillgängliga. Ett underskott på 6000-kontot belastar kommunstyrelsens verksamhet. I samband med granskningen har kommunens ekonomiansvarige presenterat följande prognos för 6000-kontot för helåret 2012, tkr: PROGNOS 2012 INTÄKTER Överskott från 2011 170 Årets t o m 2012-10-02 4 029 Beräknat tillkommande 2012 950 SUMMA 5 149 PROGNOS 2012 KOSTNADER Bokförda kostnader t o m 2012-10-02 1 833 Integrationsenheten 1 700 SFI höstterminen 2012 650 Tolkkostnader okt-dec 50 Ökade kostnader hos Barn- och utbildningsnämnden 1 680 Grundläggande vuxenutbildning 160 SUMMA 6 073 7(18)
NETTO -924 8.2 6000-kontot, år 2011 Kommunens ekonomiansvarige har redovisat följande utfall för 6000-kontot för helåret 2011, tkr: UTFALL 2011 INTÄKTER Överskott från 2010 1 790 Nystartsjobbersättning från Arbetsförmedlingen för anställda Årets intäkter från Migrationsverket (varav ersättning för förskotterad etableringsersättning 2 160 tkr) 160 7 220 SUMMA 9 170 UTFALL 2011 KOSTNADER Integrationsenheten 1 687 SFI (Svenska för invandrare) 1 978 Tolkkostnader 485 Försörjningsstöd (förstärkt bidrag under de två första åren ej sedvanligt försörjningsstöd) 810 Övrigt 1 880 Förskott etableringsersättning 2 160 Överskott till 2012 170 SUMMA 9 170 (SUMMA EXKLUSIVE SFI 7 192) 8(18)
NETTO 0 9. Ensamkommande flyktingbarn Kommunen bedriver två boenden för ensamkommande flyktingbarn; Napoleongården och Tranan. Vidare finns Prästgården som drivs av en privat aktör, i bolagsform, som kommunen har avtal med. Kommunens ekonomiavdelning administrerar återsökning av Prästgårdens ersättningar från Migrationsverket. Regler finns som innebär att återsökning endast kan göras av kommunen och inte av bolaget själv. Kommunen debiterar ingen ersättning av Prästgården för handläggningsarbetet med återsökningar. I samband med granskningens genomförande är kommunen i färd att göra en översyn av avtalet med Prästgården. Kommunen och Prästgården erhåller i dagsläget 1 600 kr/dygn för en boendeplats för ensamkommande flyktingbarn. Det tillkommer 300 kr/dygn om platsen är belagd. Dessa ersättningar ska täcka kostnaderna för att driva boendeplatserna dvs. personal, kost, logi samt omvårdnad etc. Ersättningar för boende på Prästgården går i sin helhet till boendet och tillfaller inte kommunen. Emellertid innebär de boende barnen på Prästgården kostnader för kommunen i egenskap av medborgare som nyttjar t ex skola och omsorg. Nedan framgår en flerårsöversikt för boendena, tkr. Napoleongården ÅR INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 2010 8 462 6 686 +1 776 2011 7 625 7 090 +535 2012 t o m 2012-10-10 4 198 4 687-489 Tranan ÅR INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 2010 7 414 5 587 +1 827 2011 6 877 5 541 +1 336 2012 t o m 2012-10-10 3 838 3 785 +52 9(18)
God man/vårdnadshavare Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. För år 2011 och tidigare ligger kostnader för gode män med i redovisningen för respektive boende som redovisas ovan. ÅR INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 2012 t o m 2012-10-10 274 671-397 Prästgården uppskattning Prästgården har 12 platser. Med antagandet att alla platser är belagda blir de årliga intäkterna från Migrationsverket 1 900 kr/plats * 12 platser * 365 dygn = 8 322 tkr. För att uppskatta Prästgårdens kostnader kan Napoleongården som har 11 platser användas som grund för att proportionera en tänkt kostnad. Napoleongårdens kostnader 2011: 7 090 tkr /11 platser * 12 platser = 7 735 tkr. Emellertid ska beaktas att av Napoleongårdens kostnader 2011 avser 711 tkr internhyra, vilket inte är aktuellt för Prästgården. Ny beräkning av kostnader med denna justering resulterar i (7 090 tkr 711 tkr) = 6 379 tkr /11 platser * 12 platser = 6 959 tkr. ÅR INTÄKTER KOSTNADER RESULTAT 2011 Uppskattning 8 322 tkr Uppskattning 7 735 tkr ny 6 959 tkr Uppskattning + 587 tkr ny 1 363 tkr 10. Sorselebo AB Sorselebo AB är det kommunala bostadsföretaget. Bolaget innehar 200 lägenheter för uthyrning varav 174 i tätorten. Totalt 30 lägenheter, alla i tätorten, hyrs ut till flyktingar. I 24 av dessa lägenheter är hyresgästen kvotflyktingar och i 6 av dessa är de ensamkommande barn över 18 år. För kvotflyktingar tecknar integrationsenheten först hyreskontrakt i sitt eget namn för flyktingens del. När personnummer har utfärdats övertar flyktingen personligen hyreskontraktet. I Sorselebo är kvarboendelängden i genomsnitt 2,7 år. Det innebär att lägenheter relativt ofta byter hyresgäst. Följaktligen får bolagets bostadsförmedling hantera fler hyresärenden och hyreskontrakt än den är dimensionerad för. 10(18)
Lägenheter som hyrs av flyktingar har ofta högre kostnader för underhållsåtgärder såsom omtapetsering. Det kan bero på att flyktingars matlagningsrutiner ibland innebär rikligt användande av t ex matolja, som leder till fläckar på lägenheternas interiör. Bolaget är återhållsamma med underhållsåtgärder på grund av en ansträngd ekonomi. Ibland åtgärdas inte lägenheter fullt ut avseende oljefläckar om nya flyktingar ska flytta in där. Bolaget försöker att fakturera hyresgästerna för onormalt slitage men det är svårt att få betalt för fordringarna. Det är sällsynt att saneringskostnader för ohyra såsom kackerlackor har förekommit i bostadsbeståndet. Tidigare hade bolaget en vakansgrad (ej uthyrda lägenheter) uppgående till 15 %. På grund av bland annat att kommunen tagit emot flyktingar har vakansgraden sjunkit till 6 %. För det enskilda bolaget är det alltså gynnsamt att kunna hyra ut fler lägenheter än tidigare, om intäkterna överstiger kostnader för förhöjt slitage. Sett ur hela kommunkoncernens perspektiv kan det diskuteras om och i vilken grad bolagets intäkter från uthyrning till flyktingar bekostas från kommunens andra verksamheter, t ex genom försörjningsstöd från socialtjänsten. Ingen säker uppgift finns om flyktingarnas kostnader för kommunkoncernens verksamhet som helhet. Bolaget följer inte upp driftsnetto för hyresgäster på individnivå och kan därför inte beräkna kostnader som är hänförliga till hyresgäster som är flyktingar. Det finns inga resurser till att göra sådan uppföljning. 11. Intäkter Vilka olika typer av intäkter har kommunen för? Sorsele kommun har får följande ersättningar för flyktingmottagning från Migrationsverket: - Grundersättning De kommuner som har en överenskommelse med länsstyrelsen om mottagande av vissa nyanlända invandrare får varje år en grundersättning. (Före december 2010 var det Migrationsverket som gjorde överenskommelser med kommunerna.) Grundersättningen för 2012 är 500 tkr (ensamkommande flyktingbarn) och 440 tkr (kvotflyktingar). Schablonersättning Kommunen kan få schablonersättning enligt 10-14 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Schablonersättning till en kommun avser kostnader för: mottagande och praktisk hjälp vid bosättning, särskilda introduktionsinsatser/merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg m.m., utbildning i svenska för invandrare, samhällsorientering, tolk, andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället, kvarstående kostnader för ekonomiskt bistånd och administration. Schablonersättningen fördelas under två års tid. Schablonersättningen för 2012 är 82 200 kronor för barn och vuxna upp till 64 år 51 400 kronor för vuxna över 65 år 11(18)
Tidigare erhöll kommunen högre ersättning från Migrationsverket. Ersättningen är sedan 2010 lägre eftersom Arbetsförmedlingen har tagit över en del av ansvaret som tidigare låg på kommunen. 11.1 Skatteintäkter Ca 60 tkr per år erhåller kommunen i skatteintäkt för medborgare. Ensamkommande barn som får PUT (permanent uppehållstillstånd) erhåller kommunen skatteintäkter för. Det kan ta allt från några veckor till månader efter ankomst till kommunen innan det asylsökande barnet får PUT. För att kunna uppskatta skatteintäkter 2011 som kommunen erhåller för mottagna flyktingar och ensamkommande barn har uppgifter erhållits av kommunens ekonomiavdelning: Antal ensamkommande flyktingungdomar (PUT) skrivna i kommunen per 2011-10-31 är 37 personer. Antal kvotflyktingar skrivna i kommunen 2011-10-31 är enligt flyktingmottagningen 119 personer och då är alla flyktingar medräknade, även de som varit i kommunen i mer än tre år. Skatteintäkt 2011 avseende: Beräknat belopp, tkr Ensamkommande flyktingbarn (37 st * 60 tkr) 2 220 Kvotflyktingar (119 st * 60 tkr) 7 140 SUMMA 9 360 11.2 Utredningar (omsorgskontor) Nedan framgår intäkter från Migrationsverket för utredningar, bokfört på omsorgskontoret, tkr: År 2010 2011 2012 Intäkt Utredningar 889 649 400 12(18)
12. Kostnader 12.1 Försörjningsstöd Kommunen erhåller ersättning från Migrationsverket för flyktingar för en tvåårsperiod. De flyktingar som efter en tvåårsperiod inte själv klarar sin försörjning kan ansöka om försörjningsstöd från kommunen. Försörjningsstöd är en kostnad inom kommunens socialtjänst. Följande översikt av kostnader för försörjningsstöd har erhållits av kommunen, tkr: Ekonomiavdelningen har tillsammans med socialsekreterarna uppskattat kostnaden för handläggares arbetstid som tillägnas flyktingars ärenden. År Totalt försörjningsstöd Varav försörjningsstöd till kvotflyktingar, ensamkommande barn 2010 1 064 151, 125 2011 1 365 148, 618 2012 1 824 597, 884 Kostnad socialsekreterare; ensamkommande, kvotflyktingar 928, bokfört på 6000- kontot 967, bokfört på 6000- kontot 878, ca 250 Summa kostnad försörjningsstöd till flyktingar/ ensamkommande inklusive personal 1 204 1 733 2 609 12.2 Tolkkostnader (omsorgskontor) I sammanställningen nedan kan det finnas med någon tolkfaktura avseende övriga inflyttade utlänningar t ex tyskar men finns det någon så är det inga stora summor det handlar om. År 2010 2011 2012 Ensamkommande/kvot/övriga, tkr 49 69 Ensamkommande barn, tkr 41 Kvotflyktingar, tkr 30 13(18)
12.3 Transportkostnader (omsorgskontor) Transportkostnader nedan avser ensamkommande flyktingungdomar. År 2010 2011 2012 Ensamkommande, tkr 0 69 86 12.4 HVB-hem Det förekommer att kommunens flyktingar placeras på HVB-hem, Hem för vård och boende. Till och med september 2012 befaras 542 tkr i kostnader förenade med HVB-placeringar vara ej återsökningsbara och därmed en kostnad för kommunen. För 2011 fanns inte kostnader som var ej återsökningsbara med avseende på HVB-hem. Exempel på när kostnader inte är återsökningsbara är när ett ensamkommande barn själv får barn efter PUT (Permanent uppehållstillstånd) har erhållits. Då är barnets HVB-kostnader inte återsökningsbara. 12.5 Skolans verksamhet Alla mottagna flyktingar har på något vis kontakt med skolans verksamhet. Det kan röra sig om SFI (svenska för invandrare), språkintroduktion, studie- och yrkesvägledning, fritids-, för- och grundskola och vuxenutbildning. Skolchefen uppfattar att personalen är engagerad. Vissa tjänster inom skolan upplever en ökad arbetsbelastning som kan relateras till det ökade antalet flyktingar i verksamheten. Tolkar behöver ibland delta på möten med flyktingar och dessa möten tar längre tid än vanligt. I Sorsele kommun finns ingen gymnasieskola. Ungdomar går gymnasium i andra kommuner vilket innebär att Sorsele får betala interkommunala ersättningar till andra kommuner. En del flyktingelever behöver undervisning i specialskolor i andra kommuner. Då personerna var skrivna i Sorsele initialt betalar kommunen betydande ersättningar till andra kommuner för undervisningen. Kostnaden för specialundervisning kan vara dubbelt så hög som nivån på sedvanliga interkommunala ersättningar. Det är problematiskt att föra över flyktingelever till andra kommuners ansvar, eftersom andra kommuner ofta är motvilliga att ta över dem och relaterade kostnader. Det är en svår uppgift att bedöma hur mycket av verksamhetens kostnader som är betingade av flyktingarna. Så länge flyktingar är asylsökande är kostnader för dessa, såsom för skola, återsökningsbara för kommunen. Rätten att återsöka kostnader upphör när flyktingen får asyl. Skolchefen uppskattar att ca 30 % av skolans verksamhet från årskurs 1 till vuxenutbildning är flyktingrelaterad. I denna uppskattning har beaktats/gjorts avdrag för de kostnader som är återsökningsbara. 14(18)
I samråd med skolchefen och kommunens ekonomiavdelning har följande uppskattning gjorts för 2011, avseende flyktingrelaterade kostnader inom skolans verksamhet: Verksamhet inom skolan Uppskattad kostnad betingad av flyktingar 2011, tkr Fritids 1 101 Förskola 1 050 Grundskola till och med vuxenutbildning (inklusive SFI) 10 818 SUMMA 12 969 12.6 Kultur och biblioteksverksamhet Kultur- och bibliotekschef har i samband med granskningen tillfrågats om en grov uppskattning av de kostnader som servicen för flyktingar medför för kultur- och biblioteksverksamheten i Sorsele. Verksamhet Uppskattad kostnad betingad av flyktingar 2011, tkr Kultur- och biblioteksverksamhet 45 Totalkostnaden 2011 uppgick uppskattningsvis till ca 45 500 kronor med lönekostnader för personal inräknat. Kostnader för datorer och annan teknisk utrustning etc. är inte medräknade liksom utställningar och kulturarrangemang, eftersom de har varit tillgängliga för alla grupper. Arbetet med gruppen invandrare är givande men tidskrävande, då språksvårigheter ska överbryggas. Kostnader för kultur- och biblioteksverksamheten är bland annat inköp av lexikon, ordböcker och grammatikböcker på invandares språk, ljudband, CD och läroböcker för att lära sig svenska, körkortsböcker på invandrares språk, lättlästa böcker på svenska för vuxna, ungdomar och barn. Inköp av barnböcker och vuxenböcker med parallelltext på svenska och invandrares språk. Ett grundbestånd av litteratur på olika invandrarspråk måste finnas på bibliotek. Det är bland annat ett krav för att biblioteket ska få låna depositioner från Internationella biblioteket. Biblioteket lånar in en hel del litteratur på invandrares språk depositioner och enstaka titlar från t ex Internationella biblioteket och länsbiblioteket mm (fjärrlån kostar mer i tid och pengar). 15(18)
Biblioteksvisningar och introduktioner samt bokprat för invandrarna ordnas i samarbete med flyktingmottagningar och SFI. Då många är analfabeter och aldrig besökt ett bibliotek så krävs ett extra väl förberett och gott mottagande. Biblioteket ger också service med datoruthyrning och visar internet, e-post och andra funktioner, hjälper till att skicka fax och e-post, kopiering samt ger samhällsrådgivning. 12.7 Vård och omsorg Socialchef har i samband med granskningen tillfrågats om en grov uppskattning av de kostnader som servicen för flyktingar medför inom äldre- och handikappomsorgen i Sorsele. Socialchefen menar att under 2011 fanns inga kostnader avseende flyktingar inom äldreomsorgen. Ca 140 tkr är relaterat till flyktingar under 2011 för stödinsatser i hemmen. Verksamhet Uppskattad kostnad betingad av flyktingar 2011, tkr Omsorg: Stödinsatser i hem 140 13. Sammanställning av intäkter och kostnader för 2011 I följande sammanställning sammanfattas våra uppskattningar om s intäkter och kostnader för 2011: INTÄKTER 2011 Överskott från 2010 1 790 6000-kontot 2011 7 380 Ensamkommande flyktingbarn, boenden Napoleongården (7625), Tranan (6877) Prästgården innebär ett nollsummespel för kommunen. Skatteintäkter, kvotflyktingar och ensamkommande flyktingbarn 14 502 9 360 Utredningar inom omsorg 649 Överskott 6000-kontot till 2012 170 SUMMA 33 851 16(18)
KOSTNADER 2011 6000-kontot (exklusive SFI 1 978) 7 192 Ensamkommande flyktingbarn, boenden Napoleongården (7 090) och Tranan (5 541) (inklusive kostnader för gode män). Prästgården innebär ett nollsummespel för kommunen. Försörjningsstöd inklusive personalkostnad, kvotflyktingar och ensamkommande flyktingbarn 12 631 1 733 Tolkar inom socialtjänstens verksamhet 69 Transporter inom socialtjänstens verksamhet 69 Skolans verksamhet (inklusive SFI) 12 969 Kultur- och biblioteksverksamhet 45 Omsorg: Stödinsatser i hem 140 SUMMA 34 848 NETTO -997 Kommentar Utifrån vår uppskattning av s intäkter och kostnader för 2011 indikeras att verksamheten bedrivs med förlust. Beräknade kostnader överskrider intäkterna med ca 1 mkr. 17(18)
KPMG AB, dag som ovan Helen Sundström Hetta Anna Nordlöf 18(18)