Slå hal på myterna om tandvård
Privattandläkarna slår 13 hål på lika många myter. Men det är väl ändå så att dåliga tänder går i arv, eller? Det största hotet mot sanningen är inte lögnen, utan myten, sa en känd statsman. Och så är det säkert. Myten är ofta mer seglivad än en ren osanning. Och då inte minst när det gäller tänder och tandvård. Mytbildningen om tänder och tandvård är stor. Och det är egentligen inte så konstigt. Tänder är något vi alla kan relatera till. Att kunna tugga ordentligt, att känna sig fräsch och ren i munnen och att ha friska tänder är viktigt för oss. Här slår vi hål på 13 vanliga myter om tänder och tandvård. Så som att snus är bra för tänderna, att det finns tandkräm som faktiskt bleker tänderna eller att privat tandvård bara är för rika. Privattandläkarna
Myt 1: Dåliga tänder går i arv. Tandhälsan styrs av flera faktorer, varav några förvisso är ärftliga. Hur tänder och tandkött ser ut och salivens sammansättning kan ligga i släkten. Men mer avgörande för tandhälsan är sunda matvanor och om man sköter sina tänder genom att borsta dem, använda tandtråd och regelbundet gå till tandläkaren.
Myt 2: Sämre tänder under graviditeten. Ökad karies under graviditeten har inget att göra med hormonerna, vilket är en teori som kommer upp ibland. Det har heller inget att göra med att fostret skulle stjäla kalcium från mammans tänder, vilket ibland också påstås. Det enda sättet att påverka tänderna är via kosten och skötseln. Förklaringen till att kvinnor får hål i tänderna under graviditeten har att göra med att de ändrar sina kostvanor och småäter mer. Även kräkningar och sura uppstötningar som förändrar PH-värdet i munnen kan påverka.
Myt 3: Det finns tandkräm som bleker tänderna. Det finns inget som visar att tandkrämer med whitening systems bleker tänderna. Däremot innehåller sådana tandkrämer ett slipmedel som tar bort ytliga fläckar. Negativt med slipmedlet är att det sliter på emaljen och kan irritera tandköttet.
Myt 4: Om man lägger en tand i läsk löses den upp på ett dygn. Att man kan få hål i tänderna av läsk, liksom av allt annat med socker i, är oomtvistat. Men det stämmer inte att en tand försvinner på något dygn om man lägger den i läsk. En studie på Karolinska Institutet visar att det skulle ta ungefär ett år för en tand i ett glas läsk att bli helt upplöst. Andra drycker exempelvis vin fräter betydligt mer på tänderna. Professionella vinprovare, som ofta har vin i munnen, löper stor risk att få tandskador.
Myt 5: Harald Blåtand kallades så för att han hade en sjuk tand. Vikingakungen Harald Blåtand hette egentligen Harald Gormsson och var kung i Danmark på 900-talet. Han är bland annat känd för att han kristnade landet. Smeknamnet Blåtand har inte att göra med hans tänder utan betyder stor mörk man. Däremot stämmer det att Harald Blåtand har lånat sitt namn till den trådlösa tekniken Bluetooth.
Myt 6: Tandvård är dyrt. Tandvården är subventionerad. För den som är under 20 år betalas hela kostnaden av landstinget, för övriga finns en allmän tandvårdsförsäkring som täcker en del av kostnaderna. Om det är dyrt eller inte beror på vad man jämför med. Många betalar utan att tveka ett par hundra kronor varje gång de går till frisören. Tandläkaren behöver man inte gå till lika ofta. I genomsnitt lägger vi i Sverige tre gånger så mycket pengar på godis och läsk som på tandvård. Privattandläkarna har föreslagit ett försäkringsskydd mot höga kostnader. Viktigt med ett sådant är dock att det inte leder till köer och att patienten själv kan välja tandläkare.
Myt 7: Behovet av tandvård skiljer sig mellan olika åldrar. Generellt har yngre generationer bättre tandhälsa än äldre. Men tandhälsan varierar framför allt mellan olika individer. En del har bättre tänder, andra sämre. I alla åldrar finns det individer med omfattande behov av tandvård. Privattandläkarna tycker att de offentliga resurserna bör satsas på dem som har störst tandvårdsbehov oavsett ålder.
Myt 8: Sedan fluortanten försvann har de ungas tandhälsa försämrats. Fluortanten föddes på 1960-talet som ett led i en satsning på att förebygga karies bland barn och ungdomar. Satsningen var lyckosam. Fluortanten har haft stor betydelse för att lära yngre generationer att borsta tänderna. Tandhälsan förbättrades dramatiskt. Den obligatoriska fluorsköljningen avtog en bit in på 1990-talet. Att fluortanten inte finns kvar längre har inget att göra med nedskärningar, utan att man numera får i sig tillräckligt med fluor på annat sätt, exempelvis via tandkrämen. Det finns inga bevis för att tandhälsan i yngre generationer generellt har försämrats sedan fluortanten avvecklades.
Myt 9: Snus är bra för tänderna. Snus har högt PH-värde och kan därför hjälpa till att neutralisera syraattacken efter en måltid. Men det höga PH-värdet kan även fräta på tandköttet och göra så att detta drar sig tillbaka. När tandhalsen blottas ökar risken för karies på rotytan. Snusning orsakar nästan alltid skador på tandköttet. Totalt sett är det knappast bra för tänderna att snusa.
Myt 10: Barn och ungdomar måste gå till Folktandvården. Upp till 20 år har alla rätt till fri tandvård. Landstinget står för kostnaderna. Men det betyder inte att alla barn och ungdomar måste gå till Folktandvården. Det går utmärkt att välja en privat tandläkare även för den som är under 20 år. Tandläkaren får i så fall ut ersättning från landstinget.
Myt 11: Privat tandvård är bara för rika. Tandvården skiljer sig från sjukvården så till vida att man ofta har en personlig relation till sin tandläkare. De privata tandläkarna har ansvar för över 3,5 miljoner patienters tänder. Flertalet av dessa patienter har helt vanliga inkomster. Det råder fri prissättning på tandvård. Vissa privata tandläkare tar ut högre priser än Folktandvården, andra lägre. Du har alltid rätt att få ett kostnadsförslag från din tandläkare innan behandlingen inleds.
Myt 12: Lightläsk är bättre för tänderna än vanlig läsk. Varken lightläsk eller vanlig läsk är bra för tänderna. Den syra som finns i dryckerna fräter på tänderna. Risken för frätskador på emaljen är lika stor oavsett om du dricker vanlig läsk eller lightläsk.
Myt 13: Tandläkaren kan göra hela jobbet. Ibland påstås att den goda tandhälsan i Sverige beror på utbyggnaden av Folktandvården. Självklart har bra tandvård både inom privattandvården och folktandvården bidragit till att förbättra tandhälsan, men andra faktorer har haft större betydelse. Den viktigaste förändringen är enligt tandläkarna regelbunden tandborstning i kombination med fluor i tandkrämen. Tandläkaren kan inte göra hela jobbet! Du måste själv ta ansvar för din tandhälsa genom att äta sunt, borsta tänderna och använda tandtråd.
Tandvård är mer än sjukvård. Sverige har en unik och välfungerande tandvård. Denna tandvård är en viktig förklaring till den goda svenska tandhälsan. Tandvården skiljer sig från sjukvården i flera avseenden. En viktig skillnad är att den tandvård som bedrivs i stor utsträckning är förebyggande. Till tandläkaren går de flesta regelbundet utan att ha problem med tänderna. Få går på motsvarande sätt till läkaren utan att ha några sjukdomssymptom. En annan viktig skillnad är att de flesta har en personlig relation med sin tandläkare. Privattandläkarna värnar om den unika svenska tandvården. Därför tycker vi inte att tandvården ska bli en del av sjukvården. Vi motsätter oss också att det införs regler som begränsar patientens rätt att välja tandläkare. Alla ska ha rätt att välja tandläkare på lika villkor, oavsett ålder och inkomst. Sveriges Privattandläkarförening är intresseorganisationen för tandläkare i privat verksamhet. Drygt 95 procent av landets privattandläkare är medlemmar. Privattandläkarnas medlemmar har vårdansvar för 3,5 miljoner patienter. Privattandläkarna Box 1217 111 82 Stockholm Telefon 08-555 446 00, fax 08-555 446 66 Webbplats www.ptl.se, e-post info@ptl.se