Psykiatri i utveckling

Psykiatri i utveckling Framtidssatsningar från 2012 och genomförda förändringar sedan 2006 Psykiatrin i Stockholms län ska vara modern, mänsklig och tillgänglig. Det har varit en ledstjärna i Folkpartiets sjukvårdspolitik under lång tid och med ansvar för bl a psykiatrin under perioden 2007 till 2014 så förändrar, förbättrar och utvecklar i ett högt tempo. Vi har vågat pröva nya idéer som varit framgångsrika men ännu återstår mycket att göra. Nya och högre krav kommer att ställas på vårdgivarna och avtalsuppföljningarna kommer att förbättras ytterligare så att patienterna verkligen får det som utlovas. Den här rapporten är ett försök att sammanfatta vad som gjorts, pågår och hur vi vill gå vidare under återstående mandatperiod men också efter 2014. 1. Framtidssatsningar på psykiatrin i Stockholms län Resurserna till psykiatrin behöver fortsätta öka samtidigt som vi ser till att använda varje krona på bästa sätt. Det innebär högre krav på vårdgivarna, särskilda insatser för mottagningar som har stora problem att nå målen, en bättre samordning över länet, och en satsning på kvalitet. Vi vågar påstå att vi ligger i framkant av utvecklingen i Stockholms län och att vi har de bästa förutsättningarna i landet att fortsätta det positiva förändringsarbetet 1.2 Utmaningar och möjligheter så vill vi fortsätta förändringsarbetet Resurserna ska fortsätta att förstärkas för att möta en ökande befolkning, ökade behov och för att utöka vårdutbudet ytterligare exv med fler vårdplatser. Patienterna ska alltid få information om rätten att välja vård, var vården finns och resurserna ska följa patientens val. Fler mobila team, som arbetar uppsökande och förebyggande, ska skapas. Reviderad ersättningsmodell 2012 med differentierade besöksersättningar för olika yrkesgrupper och olika typer av insatser innebär ännu tydligare fokus på prioritering utifrån patients behov, samverkan med vårdgrannar, kvalitet och tillgänglighet. Psykosociala insatser i primärvården ska förstärkas ytterligare för att hjälpa personer med lättare psykiska problem, kring sådant som stress, sömnproblem, oro och nedstämdhet, genom både gruppbehandling och individuell terapi. Taket för hur många besök en mottagning kan få ersättning för har slopats. Ett eget vårdval för denna verksamhet utreds för närvarande. Vårdval införs 2013 för första linjens barn- och ungdomspsykiatri och utreds som fristående vårdval när det gäller psykosociala insatser för vuxna. Internetpsykiatrin fortsätter byggas ut och marknadsföras. Råd om psykisk ohälsa på Vårdguiden utökas. Utbildning i KBT(kognitiv beteendeterapi) fortsätter Folkpartiet Liberalerna Stockholms läns landsting www.folkpartiet.se/sll

Den psykiska ohälsan, särskilt bland unga, måste förebyggas med rätt metoder. Fokusrapporten som framtagits tillsammans med länets kommuner utgör en grund för gemensamma insatser Samverkan mellan vårdgivarna i länet och informationen till patienterna behöver förbättras så att ingen patient faller mellan stolarna och de kan söka vård där de inte behöver vänta. Utvecklingen av en sjukskrivningsprocess som tillgodoser hög patientsäkerhet, god kvalitet och kostnadseffektivitet fortsätter. Det behövs fler arbetsterapeuter inom psykiatrin och fler psykologer inom heldygnsvården. Modern psykiatri ska ha plats för stimulerande aktiviteter och samtalsstöd också när man mår som sämst. Tillgänglighetsansvar för psykiatrins vårdgivare ska prövas. Vite övervägs, jämte existerande bonus, som styrmedel för att få vårdgivarna att ge vård i tid. Kvaliteten förbättras, med ökad kompetens och ständiga krav på att använda moderna, vetenskapligt baserade metoder. Mer vård med vetenskap fler kvalitetsregister och nya arbetssätt att kunna mäta och förbättra behandlingsresultat och patientnytta. Utveckla metoder att mäta vårdresultat för patienterna, använd också patientskattade bedömningar. Stärk läkemedelsarbetet för att nå goda behandlingseffekter, minskade biverkningar och allians mellan läkare och patient som skapar följsamhet Patienternas och anhörigas inflytande ska stärkas. Barn till psykiskt sjuka ska alltid uppmärksammas särskilt. Utbildningar till patienter och anhöriga har visat sig betydelsefulla och stärker deras kunskap och bidrar till ökad delaktighet i behandling. Handlingsplan Nollvision självmord ska implementeras Samordnad sjukvård och sociala insatser för hemlösa utvecklas ytterligare. Ny organisation för rättspsykiatrin. Ny modern enhet byggs vid Huddinge sjukhus och avdelningar på Löwenströmska rustas upp. Förändringar i heldygnsvården för bättre vårdmiljö, kompetens, bemötande och större inflytande för patienter och anhöriga. Vårdmiljöerna inom heldygnsvården ska utvecklas mot läkande vårdmiljöer vilket kommer att kräva ombyggnader. Öppenvårdsmottagningarna ska varje vecka besöka heldygnsvården för att stärka vårdkedjan för sina patienter inför utskrivning, detta oavsett driftsform. Utveckla s k brukarrevisioner inom framförallt heldygnsvården. Stärk samarbetet med den somatiska sjukvården och erbjud hälsofrämjande insatser, t ex fysisk aktivitet på recept (FaR) Stärk vården och de förebyggande insatserna för de unga och uppmärksamma särskilda riskgrupper som t ex HBT-personer. Fler äldrepsykiatriska team. Fortsatt utbyggnad av neuropsykiatriska utredningar och habilitering till stöd för dem som drabbas av funktionsnedsättningar. Staten bör anslå tillgänglighetsmedel även för vuxenpsykiatrin. 2

Innehåll Psykiatri i utveckling... 1 1. Framtidssatsningar på psykiatrin i Stockholms län... 1 1.2 Utmaningar och möjligheter så vill vi fortsätta förändringsarbetet... 1 Innehåll... 3 2. Psykiatrin i Stockholms län hjälper fler än någonsin... 4 2.2 Vårdgarantin efterlevs bättre... 4 3. Vård med vetenskap... 5 3.1 Både bredd och djup i vårdutbudet... 5 4. Psykiatrins prioriterade utvecklingsområden... 6 4.1 Vården för de sjukaste... 6 4.2 Mer och bättre neuropsykiatri och habilitering... 6 4.3 Ätstörningsvård... 7 4.3 Öka tillgängligheten på ungdomsmottagningar... 7 4.4 Äldrepsykiatrin behöver utvecklas... 7 4.5 Främja också den kroppsliga hälsan... 8 4.6 Kompetens och rekrytering... 8 5. Fakta: Psykiatrins siffror och resultat... 9 5.1 Psykiatrin i siffror 2006-2012... 10 5.2 Vårdplatser... 10 5.3 Nya verksamheter sedan 2006... 11 5.4 Nya vårdgivare... 11 5.5 Patienternas klagomål på psykiatrin minskar... 12 3

2. Psykiatrin i Stockholms län hjälper fler än någonsin Sedan Alliansen fick makten i Stockholms läns landsting 2006 så har psykiatrin byggts ut kraftigt (se Psykiatrin i siffror nedan). Tusentals fler i Stockholms län får i dag hjälp, vård och stöd för psykisk sjukdom och psykosociala problem. Samtidigt har efterfrågan på psykosocialt stöd och psykiatrisk vård ökat. Det beror på ökad befolkning, ökade behov och även på den ökade tillgängligheten och det ökade utbudet i sig. När man vet att det finns mer, och mer anpassad, hjälp, så är det fler som söker den hjälpen. Att fler människor söker hjälp när de behöver är en mycket positiv utveckling. Det kan vara ett tecken på att det sociala stigmat av psykisk ohälsa minskar, liksom på ökad kunskap om den hjälp som finns att få. Om fler söker hjälp tidigare, kan vården också hjälpa bättre, och man kan undvika att psykisk ohälsa eller sjukdom förvärras. Det finns de som påstår att det idag görs onödiga besök och har blivit för lätt att träffa en doktor i öppenvårdspsykiatrin. Uppföljningar visar dock att utökningen av vuxenpsykiatrin inneburit att man når nya patienter. Det visar att ökningen av antalet besök inte förklaras med att man som följd av mer prestationsbaserad ersättning försöker träffa samma patient men fler gånger. Vi menar att det tvärtom fortfarande brister i tillgängligheten. I nuvarande avtal med vårdgivarna ska minst 80 procent av patienterna få minst ett läkarbesök per år. Men det uppfylls inte och sämst är tillgängligheten i södra Stockholm. Ersättningarna till vårdgivarna behöver ständigt ses över och förändras vid behov, men ingen mottagning behöver jaga patienter för att fylla sina redan välfyllda väntrum. Fler patienter klagar också på tillgängligheten hos Patientnämnden (PaN) 2011 jämfört med 2010 även om andra slags klagomål minskat väsentligt. Det finns därför all anledning att fortsätta arbeta med tillgängligheten till psykosocialt stöd och till den psykiatriska vården. I grunden finns sedan länge en större psykisk ohälsa i Stockholms län än i övriga landet. Det beror sannolikt delvis på storstadens dragningskraft på alla slags människor, men också på storstadens särskilda problematik, en större ensamhet, färre familje- och släktband osv. En orsak till kan också vara både att vi länge har haft en mer omfattande och utbyggd psykiatri, dvs en större tillgång vilket i sig kan göra att fler söker vård. 2.2 Vårdgarantin efterlevs bättre De flesta öppenvårdsmottagningar både inom vuxenpsykiatrin och barn-och ungdomspsykiatrin kan idag erbjuda ett första besök inom en månad, d v s de 30 dagar som vårdgarantin kräver. Väntetiderna varierar dock mellan olika mottagningar. Valfrihet råder mellan alla länets psykiatrimottagningar, men bara 12 procent av patienterna utnyttjar denna möjlighet. En mottagning har särskilt stora problem, Liljeholmens öppenvårdsmottagning som nu är under upphandling. Det finns omvittnat stora problem med inrapporteringen. Statistik om väntetider motsägs i vissa fall av verksamheterna, som inte har några köer statistiken tar t.ex. inte hänsyn till om en patient flyttar fram en bokad tid vilket innebär att även en verksamhet där alla får en tid inom de närmaste veckorna, kan redovisa patienter med längre väntetid. Patienter måste få möjlighet, och information om möjligheten, att söka och få hjälp på andra håll, utan väntan. Inrapporteringen och statistiken måste kvalitetssäkras. 4

3. Vård med vetenskap Patienten har rätt till bästa möjliga vård och behandling också i psykiatrin. Föråldrade och icke-fungerande metoder och flum, t ex alternativmedicinska metoder som kan vara direkt farliga, ska rensas ut. Centrum för Psykiatriforskning (CPF) arbetar tillsammans med psykiatrins vårdgivare för att ta fram och föra ut ny kunskap. Det pågående heldygnsprojektet Parasollet som drivs av och inom verksamheterna själva omsätter nu ett antal förslag kring evidens, kompetens och bemötande i handling. Det är angeläget att kunna mäta behandlingsresultat på individnivå för att kunna se nyttan för patienten. CPF har därför fått uppdraget att ta fram indikatorer för att kunna mäta och jämföra vårdresultat av insatser på såväl individ- som verksamhetsnivå. Socialstyrelsens arbete med nationella indikatorer och jämförelser måste fortsätta och vi måste få fler kvalitetsregister inom psykiatrin för att mäta behandlingsresultat samtidigt som registreringen i de befintliga registren måste förbättras. Inom WeMinds verksamhet genomförs noggranna mätningar på alla patienter som genomgår utredning och behandling och de följs upp sex och tolv månader efteråt. Ett sådant arbetssätt bör tillämpas av alla vårdgivare. Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig vara effektivt också på nätet när det gäller lättare psykisk ohälsa. Vi vill på olika sätt stimulera forskningen om Internetbaserad behandling och ett snabbt breddinförande i vården. Det är framförallt yngre patienter som har vanan, kunskapen och intresset för att också kommunicera hälsa på nätet och det är en positiv faktor som måste utnyttjas till att minska den psykiska ohälsan bland unga. Inga unga människor som söker psykiatrisk vård ska heller behöva vistas i sjukhusmiljö annat än när det är absolut nödvändigt. Den psykiatriska vården ska i mycket större utsträckning bedrivas med mobila team som kommer hem till patienten. 3.1 Både bredd och djup i vårdutbudet De allmänpsykiatriska öppenvårdsmottagningarna ska ha en bred kompetens för att kunna göra bedömningar och behandla de flesta psykiatriska tillstånd. Men det är också viktigt med fler specialistverksamheter, s k subspecialisering, för att kunna ge mer kvalificerad behandling vid mer komplicerade tillstånd eller när det viktigt med hög tillgänglighet för att nå en viss målgrupp. De två specialistmottagningarna för komplicerade ångest- och depressionstillstånd och mottagningen för bipolära patienter är exempel på detta liksom särskilda äldreteam och den särskilda mottagningen för unga med psykisk ohälsa i centrala Stockholm som öppnade i år. 5

4. Psykiatrins prioriterade utvecklingsområden 4.1 Vården för de sjukaste Det pågår sedan några år ett arbete med att förbättra heldygnsvårdens innehåll, medicinska kvalitet och vårdmiljöer. Inom flera psykiatriska verksamheter i landstinget finns miljöer som inte är acceptabla ur ett patient eller verksamhetsperspektiv, framförallt avdelningar på S:t Görans sjukhus. Modern psykiatri ska ha plats för aktivitet, stimulans och möjlighet till avskildhet för patienten. Arkitektur, ljus och inredning ska bidra till tillfrisknandet i form av läkande vårdmiljöer. Beslut är fattat om att Sabbatsbergs sjukhus kommer byggas om för att motsvara de kraven och därefter följer ombyggnad av t ex lokaler inom Psykiatri Södra. Modern psykiatri förutsätter också rätt kompetens bland personalen. Därför behövs det, utöver en generellt högre kompetensnivå med t ex specialistsjuksköterskor, fler arbetsterapeuter och även psykologer inom heldygnsvården. Det är angeläget att minska förekomst av hot och våld och insatser av tvång mot patienter i den psykiatriska vården. Sedan 2005 har anställda inom den landstingsdrivna psykiatrin utbildats enligt Bergenmodellen för att förebygga våld i relationen till patienterna. I Parasoll projektet ska det också vara möjligt att jämföra omfattningen tvångsinsatser mellan olika kliniker. Patientens delaktighet i vården utgör en viktig kvalitetsaspekt som påverkar behandlingsresultatet. S k brukarrevisioner är en metod för att öka delaktigheten och samtidigt förbättra kvaliteten. 4.2 Mer och bättre neuropsykiatri och habilitering Det finns fortfarande ett stort behov av att öka antalet neuropsykiatriska utredningar trots att väntetiderna minskat kraftigt och antalet utredningar mer än fördubblats sedan 2007. Vårdgarantins krav när det gäller väntetider ska upprätthållas, därför gjordes ökade beställningar av utredningar för 62 miljoner kronor under 2011. Det innebar ca 1.000 ytterligare utredningar av vuxna inom psykiatrin, 1.200 inom BUP och 200 i avtal med beroendevården inom vilket också personer i fängelse kan utredas med stora mänskliga och samhällsekonomiska vinster som följd. De barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna utredde 20 procent fler barn förra året jämfört med 2010. För att hjälpa barn med koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar, som kan ha neuropsykiatrisk bakgrund, måste landstinget och länets kommuner ha ett nära samarbete. Samverkan ska avse vardagsnära insatser. Genom en tidig upptäckt kan barnet få adekvat hjälp och stödinsatser. Dessa insatser kan sättas in i hemmet, i förskolan och i skolan. För att samarbetet och stödinsatserna ska fungera måste föräldrar, förskola/skola och landstingets vård (BUP, habilitering) involveras. I Uppsala län finns ett organiserat samarbete mellan landstinget och kommunerna i länet. Samarbetet benämns VITS och fungerar bra. Försöksverksamheter enligt VITS-modellen måste påbörjas i Stockholms län snarast möjligt. Behovet av stöd och behandling i syfte att förbättra funktionsförmågan ökar när fler barn diagnosticeras för neuropsykiatriska tillstånd (lindrig utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd och ADHD) och när fler barn föds för tidigt och några av dem får bestående kognitiva och fysiska funktionsnedsättningar. Vi anser att det framöver kommer att behövas mer resurser till habiliteringen så att alla barn och ungdomar, med effektiva metoder, får chansen att utvecklas till höjden av sin individuella förmåga. 6

4.3 Ätstörningsvård Ätstörningar är ett allvarligt tillstånd som oftast drabbar unga människor främst flickor. Det beräknas att det finns cirka 20.000 flickor/kvinnor som lider av någon form av ätstörning i Stockholms län. Cirka 10 procent behandlas inom den specialiserade ätstörningsvården. En tidig upptäckt och tidigt insatt behandling vid en ätstörning minskar risken för ett långdraget förlopp och minskar dödligheten i sjukdomen, och det är vad som nu sker inom ätstörningsvården i länet. Ätstörningsvården i Stockholms län har under de senaste åren haft en mycket bra utveckling, både när det gäller omfattning och kvalitet. Vården har byggts ut med runt tio procent per år under senare år och den utvecklingen kommer att fortsätta. Det är viktigt att vi kan erbjuda tidig behandling för unga som nyligen har fått sjukdomen. (Se ätstörningsvårdens utökning under Psykiatrin i siffror nedan). Vårdgaranti och valfrihet gäller idag också för dem som behöver specialiserad ätstörningsvård. Vårdgarantin måste upprätthållas inom området även fortsättningsvis. Efter den senaste upphandlingen 2010 finns fortfarande avtal med tre vårdgivare, Stockholms Centrum för Ätstörningar, Capio Anorexi Center samt Mando AB. Den först nämnda drivs av landstinget. Ett regionalt vårdprogram för ätstörningar som vårdgivarna följer finns sedan 2009. Satsningen på öppenvården har varit stor mot bakgrund av att vårdprogrammet, utifrån vad som är evidensbaserad behandling, säger att slutenvård enbart ska tillgripas "som en sista utväg när allting annat misslyckats". Inom den specialiserade ätstörningsvården pågår arbetet med ett system med "Öppna jämförelser" som ju nu successivt införs för allt fler behandlingar och vårdområden. Kvalitetssäkringsverktyget Stepwise med syftet att förbättra möjligheterna till bra utvärderingar av ätstörningsvården är också under införande. 4.3 Öka tillgängligheten på ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningarna är en viktig resurs för att stödja ungdomar med psykiska problem. Det är viktigt att de är tillgängliga och att de har generösa öppet- och telefontider. Minimikrav gällande telefon- och öppettider ska regleras i avtalen. Ungdomsmottagningar bör ha öppet vissa kvällar och helger. Alla ungdomsmottagningar ska arbeta efter landstingets nyantagna HBT-policy, det är inte minst viktigt eftersom unga i HBT gruppen visat sig vara en utsatt grupp med större både psykiska och fysiska hälsoproblem än andra ungdomar. 4.4 Äldrepsykiatrin behöver utvecklas Äldre personer drabbas ofta av psykisk ohälsa och det ökar med stigande ålder. Eftersom de äldre blir fler innebär det att fler kommer att behöva psykiatriska insatser. Sjukdomsbild, sjukdomsorsak, diagnostik och behandling är till många delar annorlunda än hos yngre. Samsjuklighet med somatiska sjukdomar kan komplicera bedömning och behandling. Hjärnans sjukdomar kan ge både kroppsliga och psykiska symptom. Sjukliga tillstånd som drabbat hjärnan får därför mer konsekvenser ju mer åldrad hjärnan är som därmed har begränsade reserver. Vid kroppslig sjukdom fördubblas risken för depression oavsett var den kroppsliga sjukdomen finns. Hjärnan påverkar också kroppen och kroppsliga tillstånd. Vid egentlig depression finns en kraftigt ökad dödlighet upp till 2-3- gånger den förväntade. Detta är ny kunskap som inte beaktas i vården. 7

Därför behöver vi stärka äldrepsykiatrin med fler team som har särskild kompetens. Det behövs också fler särskilda avdelade vårdplatser i heldygnsvården som har både psykiatrisk och geriatrisk kompetens. Idag finns endast särskilda vårdplatser i norra Stockholms psykiatri, i övrigt vårdas äldre med sammansatt sjuklighet inom geriatrik. 4.5 Främja också den kroppsliga hälsan Socialstyrelsen har i en serie rapporter uppmärksammat brister i samverkan mellan somatisk och psykiatrisk vård, bl a har människor med diabetes och samtidig psykisk sjukdom större dödlighet i sjukdomen och drabbas i högre utsträckning av komplikationer i form av amputationer. Man kan anta att diabetes upptäcks senare hos personer med psykisk sjukdom och att tillgången till diabetesvård och läkemedel av olika orsaker inte når dessa personer i samma utsträckning som övriga. Det är inte acceptabelt. Utvecklingen av ett bättre samarbete mellan psykiatrin och somatisk sjukvård pågår och är ett uppdrag inom projektet Framtidens hälso- och sjukvård, som ökade konsultinsatser mellan psykiatrin och den somatiska sjukvården. Det finns ett samband mellan övervikt och psykisk ohälsa, särskilt när det gäller depression. En stor andel av psykiatrins patienter är också rökare vilket ökar risken för ett stort antal somatiska sjukdomar. För psykiatrins patienter är fysisk aktivitet en viktig faktor för såväl fysisk som psykisk hälsa. Förskrivningen av fysisk aktivitet på recept (FaR) inom sjukvården ökar, mellan 2010 och 2011 fördubblades antalet FaR inom landstinget. Sedan 2008 har de nästan fyrdubblats. De kommande specialistmottagningarna för goda levnadsvanor kommer också att vara en resurs för dem med psykisk sjukdom och stora hälsoproblem. 4.6 Kompetens och rekrytering Personal- och kompetensbehoven i psykiatrin är stora., Stockholms län har visserligen flest psykiatriker i landet men rekryteringsbehovet är ändå en av våra stora utmaningar och antalet läkare måste öka de närmaste åren. Det handlar främst om att öka tillgängligheten till läkare för patienterna i södra länet och Stockholms stads södra delar. Det är inte acceptabelt att patienter inom psykiatrin, som är fallet idag, inte får ett enda läkarbesök under ett helt år. Att fler vårdgivare har tillkommit i psykiatrin, genom våra upphandlingar, innebär en konkurrens om personal. Samtidigt strävar vi efter att höja kompetensnivån i psykiatrin. I dag vårdas t.ex. de mest sjuka patienterna i slutenvården delvis av medarbetarna med lägst formell utbildning, mentalvårdare. Ett mål är att ha avsevärt fler specialistutbildade psykiatrisjuksköterskor. Fler psykiatriker behöver utbildas, för att ersätta dem som går i pension och för ökande behov. Det behövs också fler arbetsterapeuter inom psykiatrin som kan träna och stödja ADL-aktiviteter (Activities in Daily Living) och stimulera till annan meningsfull sysselsättning. Psykiatrin i Stockholms län måste bli en mer attraktiv arbetsgivare. Mångfalden av vårdgivare innebär också fler arbetsgivare som kan ge bättre arbetsvillkor. Kompetensen ska höjas genom bl.a. fler psykiatrisjuksköterskor och arbetsterapeuter samt psykologer i heldygnsvården. I landstingets utbildning av specialistsjuksköterskor ingår en satsning på psykiatrisjuksköterskor. Fler tjänster för specialistutbildning av nya psykiatriker ska inrättas (ytterligare 6 sådana ST-tjänster tillkom 2011). 8

5. Fakta: Psykiatrins siffror och resultat Vi satsar mer på psykiatrin än något annat landsting. Däremot har inga statliga tillgänglighetspengar kommit till vuxenpsykiatrin, till skillnad från barn- och ungdomspsykiatrin där vi fått riktat statsbidrag. Produktiviteten har samtidigt också ökat, vilket innebär en kraftig ökning av den psykiatriska vårdens omfattning. Tillgängligheten ökar i hela Stockholms läns sjukvård, men i psykiatrin ökar läkarbesöken ännu mer än inom andra vårdgrenar. Särskilda utvecklingsområden har varit ätstörningsvården samt neuropsykiatrin, för barn men även för vuxna, där utredningarna på några år ökade med 450 procent. Bakom den ökade produktiviteten ligger bl.a. nya ersättningssystem, som stegvis har utvecklats. Istället för fasta klumpsummor får nu vårdgivarna dels en fast ersättning, dels en rörlig ersättning för att stimulera fler besök och vårdtillfällen. Olika slags besök ger olika ersättning. Fler vårdgivare i psykiatrin, att landstingets monopol har upphävts, har också inneburit en ökad konkurrens som har gynnat produktivitet och verksamhetsutveckling. Upphandlingen av en fristående vårdgivare för Nordöstpsykiatrin gav t.ex. 20 procent fler öppenvårdsbesök, helt ny mellanvård, ett särskilt mobilt suicidteam för att förebygga självmord, minskad tvångsvård m.m. till en lägre kostnad än tidigare avtal. Carema Hjärnhälsan i sydöstra länet har t ex tillskapat ett äldrepsykiatriskt team och mellanvård för unga med stora behov. Alla privata vårdgivare har en hög andel patienter som har fått minst ett läkarbesök de senaste 12 månaderna. Inom den landstingsdrivna psykiatrin bedrivs också ett omfattande utvecklingsarbete under ledning av Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Vi anser att det inom den psykiatriska verksamheten nu finns en bra balans mellan offentligt driven psykiatri (SLSO) och privata entreprenörer, för närvarande står de privata vårdgivarna för 35 procent av avtalen och 15 procent av kostnaderna. Den senare siffran beror till stor del på att tvångsvården helt och hållet drivs av landstinget. Vi har skapat stor valfrihet för patienterna och det finns en mångfald av vårdgivare både större vårdbolag, mindre nyetablerade entreprenörer och landstingets kliniker och mottagningar som erbjuder en alltmer tillgänglig psykiatri av allt högre kvalitet. Det finns inga planer på att upphandla ytterligare psykiatrisk vård, men illa fungerande verksamhet ska fortfarande i sista hand kunna upphandlas för att patienterna ska få den vård de har rätt till. Första linjens psykiatri i primärvården har också utökats kraftigt, genom Vårdval Stockholm som sedan det infördes 2008 ger en särskild ersättning för besök hos kurator eller psykolog. Fler kan därmed få hjälp tidigt, på husläkarmottagningen. 9

5.1 Psykiatrin i siffror 2006-2012 Budget (mkr) Ökning % 2012 4 947 + 928 23,1 % 2006 4 019 Vårdkonsumtion Öppenvård, läkarbesök 2011 411 686 +80 810 24,4 % 2006 330 876 Slutenvård, vårdtillfällen 2011 32 274 + 7 195 28,7 % 2006 25 079 Slutenvård, antal individer 2010 13 566 + 2328 20,7 % 2006 11 238 Psykosociala besök 2011 150 600 + 70 600 88,3 % 2007 (ca) 80 000 Särskilt om ätstörningsvård Kostnad bokslut 2011, mkr 161 + 50 45 % Kostnad bokslut 2006, mkr 111 Vårddygn ca, 2011 9 400 + 2 100 29 % Vårddygn ca, 2006 7 300 Antal individer 2011, ca 2 200 + c 700 47 % Antal individer 2006, ca 1 500 Läkarbesök 2011 5 333 + 3 900 316 % Läkarbesök 2006 1 233 Övriga besök 2011 49 228 +28 597 139 % Övriga besök 2006 20 631 5.2 Vårdplatser Inom psykiatrin finns f n ca 860 vårdplatser, varav 126 gäller rättspsykiatri. Sista kvartalet 2011 utökades den allmänpsykiatriska heldygnsvården i Psykiatri Sydväst med 8 platser. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) har 25 vårdplatser och 20 platser finns på Ersta sjukhus som främst är till för personal inom hälso- och sjukvården. När 12 rättspsykiatriska vårdplatser flyttades till Löwenströmska sjukhuset fick den ordinarie psykiatrin behålla motsvarande resurser. Carema Hjärnhälsan erbjuder psykiatriska insatser i form av behandling, rådgivning, rehabilitering och utredning i en ny mellanvårdsform med 6-7 vårdplatser för yngre personer med omfattande psykiatriskt vårdbehov. Man arbetar 10

integrerat på ett boende med personal från Tyresö kommun Psykiatri Södra har i avtal fått nya resurser motsvarande kostnaden för ca 25 vårdplatser. I takt med att Stockholm växer så behöver också antalet vårdplatser byggas ut. Hur många det blir i samband med sjösättningen av Framtidens hälso- och sjukvård (FHS) är ännu inte möjligt att säga. Det kräver ytterligare analyser. Det är viktigt att nya vårdplatser i psykiatrin inte kommer till på bekostnad av utvecklingen av öppenvård, mobil verksamhet och nya mellanvårdsformer som är både evidensbaserade och kostnadseffektiva. Det behövs därför mer analys av sambanden mellan öppen och sluten vård. Men redan nu vet vi att det är viktigt att tillsammans planera för patienten innan utskrivning med regelbundna besök av öppenvården i heldygnsvården. Den psykiatriska vården ska alltid ge rätt insats till rätt patient vid rätt tillfälle. 5.3 Nya verksamheter sedan 2006 Förutom en ökad omfattning med fler besök och vårdtillfällen, har också ett antal nya verksamheter tillkommit som innebär en mer specialiserad och anpassad vård för personer med specifika vårdbehov. Bland dessa märks: - Två mottagningar för ångest och depressionssjukdomar, i norra respektive södra länsdelen. - Internetpsykiatri har successivt byggts ut för ångest, depression och social fobi. - Ätstörning under fortsatt uppbyggnad. - Specialistmottagning för unga med tvångssyndrom. - Specialistmottagning för unga med självskadebeteende. - Mobila team som söker upp patienten vid behov, bl.a. ett suicidteam dygnet runt i nordöst som förebygger självmord i samverkan med kommunerna och vårdgrannar. - Specialiserade team för äldrepsykiatri, suicidnära personer, unga vuxna, långtidssjuka och långtidssjuka med dubbeldiagnos. - Ny mellanvård, som minskar behovet av slutenvård. - Utvecklad öppen- och slutenvård för unga vuxna 18-25 år som nyinsjuknar i psykos, med koppling till barn- och ungdomspsykiatrin. - Satsning på personer med allvarliga och långvariga psykiska funktionshinder genom uppsökande verksamhet och utvecklingsprojekt kring boende och sysselsättning. - Äldrepsykiatriskt konsultteam som stöttar vård och kommunal omsorg av personer med samtidig demens och psykisk sjukdom. - Konsultteam för bättre vård och omsorg av vuxna utvecklingsstörda med samtidig beteendestörning - Autism-konsultteam, som ska stötta vård och omsorg att uppmärksamma och bemöta personer med autismspektrumtillstånd och minska behovet av inläggning i slutenvård. Fler specialiserade mottagningar och team kommer att startas framöver när nya vårdavtal tecknas. Vi eftersträvar särskilt fler mobila, uppsökande team (se nedan). 5.4 Nya vårdgivare I april 2012 fattade Hälso- och sjukvårdsnämnden åter beslut om förfrågningsunderlag för upphandling av psykiatri för såväl vuxna som barn. En upphandling gäller psykiatrisk öppenvård på specialistnivå för vuxna i Hägersten, Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen och den andra gäller både psykiatrisk öppenvård på specialistnivå och beroendevård för vuxna i Järfälla och Upplands Bro. En integrering mellan psykiatri och beroendevård ska ge ett bättre omhändertagande av de patienter (mellan 40 till 60 procent av psykiatrins patienter) som lider 11

av både psykiska problem och har missbruksproblem. Kvalitetskraven skärps i upphandlingarna, bl a ska vårdgivarna ha särskilda team för äldre patienter, särskild verksamhet för unga patienter (18 till 24 år) och alla ska få träffa en läkare vid det första planerade besöket. Dessa krav ska också inarbetas i avtal med befintliga kliniker. De som efter beslut i HSN under hösten får förtroendet att driva de upphandlade verksamheterna kommer att starta under 2013. Barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård i Rinkeby Kista och Spånga Tensta upphandlas på nytt, och barn- och ungdomspsykiatri i Botkyrka upphandlas för första gången. Botkyrka BUP mottagning drivs idag av landstinget. I uppdraget ökas resurserna för fördjupad utredning och behandling av barn med ADHD- och autismspektrumtillstånd. 5.5 Patienternas klagomål på psykiatrin minskar Patientnämnden (PaN) har uppdraget att hantera klagomål på sjukvården och äldreomsorgen. Ärenden rörande psykiatrisk vård (17 procent av årets ärenden) har minskat med 13 procent totalt jämfört med 2010 enligt årsrapport 2011. Ärenden avseende bemötande och behandling minskade med 20 respektive 18 procent, medan ärenden som gäller tillgänglighet ökade med 8 procent. Antalet stödpersoner till personer som tvångsvårdas inom psykiatrin eller enligt smittskyddslagen ökade med 25 procent 2011. Detta efter en kampanj från PaN p g a sjunkande antal 2010. Det är något fler män än kvinnor som klagar på den psykiatriska vården. Generellt är det fler kvinnor som klagar, 62 procent mot männens 38 procent. Inom andra vårdområden som exv akutsjukvården så ökar klagomålen till PaN 2011. Det går inte att se någon som helst antydan om att privat driven vård sticker ut gällande ärenden hos PaN. I flertalet ärenden som gäller psykiatrin har verksamhetens driftform registrerats 86 procent handlade om landstingsdrivna verksamheter och 14 procent om privatdrivna. * * * 12