ehälsa ehemtjänst i Norrtälje

ehälsa ehemtjänst i Norrtälje Förstudierapport Version 1.0 Sjukvårds- och omsorgskontoret

Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Dokumentets användning... 4 1.2 Definitioner... 4 1.3 Referenser... 6 2 Sammanfattning... 7 2.1 Bakgrund och effektmål... 8 2.2 Organisation... 9 2.3 Förstudiemål... 9 2.4 Måluppfyllelse... 9 2.5 Rekommendation/förslag till beslut... 9 2.6 Hälsoekonomi... 10 2.7 Risker... 10 2.8 Intressenter... 10 2.9 Förslag till fortsatt arbete... 10 3 Beslutsunderlag... 10 3.1 Lösningsalternativ... 13 3.1.1 Förutsättningar för förändring... 13 3.1.2 Antaganden och beroenden... 13 3.1.3 Styrkor... 14 3.1.4 Svagheter... 14 3.1.5 Risker... 14 3.1.6 Nyttokalkyl... 15 3.1.7 Finansieringsplan... 15 3.2 Övrig redovisning... 15 4 Bilagor:... 15 ehälsotablå... 15 Risklista version 1.0... 15 Finansieringsplan... 15 Intressentlista... 15 Förstudieorganisationen... 15 Samhällsekonomiska analyser... 15 Sid: 2(15)

Revisionshistorik Version Beskrivning Datum Författare 1.0 Första giltiga version 2015-02-12 Kerstin Stambert 0.5 Utkast 2015-02-03 Kerstin Stambert 0.4 Utkast 2015-01-27 Kerstin Stambert 0.3 Utkast 2015-01-23 Kerstin Stambert 0.2 Utkast 2014-12-19 Kerstin Stambert 0.1 Utkast 2014-05-27 Kerstin Stambert Sid: 3(15)

1 Inledning Sjukvårds- och omsorgsnämnden beslutade 2014-03-26 (SON 21), att påbörja processen med att övergå till digital teknik inom området ehälsa. Nämnden beslutade då bland annat att ge Sjukvårds- och omsorgskontoret i uppdrag att göra en förstudie i syfte att undersöka förutsättningarna och för att ta fram en plan för långsiktig finansiering. Organisation och samverkan inom området ehälsa. Förstudien har begränsat till att omfatta området ehemtjänst. Digitalisering av trygghetslarmen och införandet av nyckelfri hemtjänst sker i särskild ordning. Se bilaga ehälsotablå 1.1 Dokumentets användning Dokumentet beskriver hur arbetet i förstudien har bedrivits, vilka som deltagit och vilka resultat som framkommit. Förstudien har bedrivits enligt Norrtälje kommuns projektmodell. 1.2 Definitioner Begrepp/förkortning Kund/Kund Anhörig Närstående Sköra äldre/ Mest sjuka äldre Förklaring/definition Avser användaren av hemtjänst/ehemtjänst. Avser den som har beviljats hemtjänst. Är anhörig eller nära vän till den som beviljats hemtjänst. Omfattar personer som är 65 år och äldre med omfattande nedsättningar i sitt funktionstillstånd till följd av ålder, skada eller sjukdom. ehälsa ehemtjänst - etjänster i kundvalet Bildtelefon Att inom vård och omsorg ta hjälp av elektroniska processer och kommunikation. Begreppet kan omfatta en rad tjänster i gränslandet mellan medicin, sjukvård och informationsteknik. En etjänst förmedlas elektroniskt. Handläggningen är interaktiv vilket innebär att den sker i någon form av dialog mellan kund och handläggare. Den är offentligt finansierad och riktas i första hand till kundvalets kund. Närstående erbjuds möjligheten att använda etjänster för att hålla tätare kontakt med sin anhöriga. Tjänsten kan utföras av såväl kommunala som privata aktörer. En telefon med bildskärm och webbkamera alt. läsplatta, vilket gör att man kan se den man talar med i realtid. Bildtelefonens överföring är krypterad för hög säkerhet till skillnad från liknande gratis tjänster som finns idag. Sid: 4(15)

Mörkerseende kamera Ippi (elektronisk brevlåda) Ledljus nattetid GPS-larm Påminnelselarm KSL MSB IKT RAKEL Risklista En tjänst för vårdtagare, som har behov av tillsyn eller extra omsorg och trygghet i sitt hem nattetid. Mörkerseende kamera ger möjlighet att, på med kunden avtalade tider, genom ett digitalt titthål (inga bilder eller filmer skapas) titta till personen i behov av nattillsyn. Ersätter fysiskt besök i sovrummet som normalt utförs av nattpatrullen. Ippi är ett kommunikationsstöd som underlättar för äldre och personer med funktionsnedsättning att hålla kontakt med släkt, vänner, vård- och omsorgsgivare m.fl. via den vanliga TV:n. Tekniskt är det en dosa som kopplas till TV:n. Genom att ippi har ett mobilnummer och en e-postadress kan den ta emot och skicka sms, mms och e-post (bild, ljud och text) till/från alla datorer och mobiltelefoner. Enklaste sättet att svara på ett meddelande är att prata in ett röstmeddelande, men man kan också skriva ett svar med bild och text. Ledljuset är lågt placerade lampor som tänds nattetid med hjälp av en rörelsesensor. Ledljuset lyser exempelvis upp vägen till toaletten i fallpreventivt syfte. Mobila larm kallas även GPS-larm. GPS är en förkortning för Global Positioning System. Det är ett system för satellitnavigering som drivs av det amerikanska försvarsdepartementet. 24 satelliter ger möjlighet för alla med en GPS-mottagare att bestämma sin position (longitud, latitud och altitud) oavsett väder, tid på dygnet och var man befinner sig på jorden. GPS-larmet kan ställas in så att det larmar när kunden går för långt ifrån hemmet. Programeras för att påminna om exempelvis medicinintag, balansövningar och motion. Kommunförbundet Stockholms Län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Informations- och KommunikationsTeknik, är den del av IT som bygger på kommunikation mellan människor. Rakel är ett nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning. Det har byggts ut i hela Sverige för att stärka samhällets krishanteringsförmåga och underlätta den dagliga kommunikationen hos organisationer som arbetar med ordning, säkerhet eller hälsa. I Norrtälje används RAKEL av bland andra räddningstjänsten. Risklistan tas fram för att synliggöra risker i bl.a. projekt. Genom att identifiera risker ges möjlighet att i god tid planera Sid: 5(15)

åtgärder som kan vidtas om risken inträffar. Finansieringsplan Digital vårdplanering Dokument som beskriver planerade kostnader för exempelvis projekt. Vårdplanering sker bland annat efter sjukhusvistelse. Vårdplaneringsteamet kan bestå av många intressenter utöver den enskilde kunden ex. kundvalsutförare, läkare, kommunrepresentant och anhöriga. Om inte alla har möjlighet att komma på mötet så kan man koppla upp digitalt via en bildtelefon och ända delta i mötet. Bildtelefonens överföring är krypterad för god säkerhet. 1.3 Referenser Dokument Version Sökväg Tjänsteutlåtande 2014-03-03 av avdelningschef Tomas Sjöberg samt beslut i SON 14-26 21 Slutrapport ippi Nattfrid i Norrtälje..\..\Beslut\Tjänsteutlåtande 2014-03-03.pdf..\..\Beslut\Nämndbeslut förstudie.pdf http://www.tiohundraprojektet.se/pagefiles/5609/ip pi%20slutrapport.pdf http://www.tiohundra.se/documents/utvardering_nat tfrid.pdf etjänster i socialtjänsten en vägledning http://www.skl.se/binaryloader.axd?ownerid=711 edad5-9618-4670-9179- e9cabccfcda7&ownertype=0&propertyname=em beddedimg_d6af21a8-b95a-4567-afbed99834933859&filename=vagledning_etjanster+ 130816.pdf&Attachment=False Nacka Innocare-test av teknikprodukter i Nacka Informationsfilm http://www.nacka.se/web/omsorg_stod/aldreomsorg /innocare/documents/rapport_innocare_140409.pd f https://www.youtube.com/watch?v=rhq_dxd4i48 &list=uubv-hq0xgy29gbqvostjxuq Västerås Sid: 6(15)

e-hemtjänst rapport Täby Säkerhetsgranskning av Nattro Förstudiedirektiv 0.2 Handlingsplan för förstudie ehemtjänst..\e-hemtjänst_rapport2012.pdf Säkerhetsaspekter gällande ehemtjänstprodukter..\rapport-it-säkerhet-hjälpmedel-inomehemtjänst-generella-krav.pdf..\täby Säkerhetsgranskning Tunstall Nattro.pdf Förstudiedirektivutkast 0.2.docx Handlingsplan förstudie ehemtjäns1.pdf 2 Sammanfattning Allt fler äldre väljer att bo kvar i sitt eget hem långt upp i åren. Skälen till detta är många, men en allt bättre bostadsstandard med moderna bekvämligheter har starkt bidragit till denna utveckling. Väl fungerande hemtjänst, hemsjukvård och trygghetslarm har också varit viktiga förutsättningar för kvarboende. Modern informations- och kommunikationsteknik samt medicinsk-tekniska landvinningar kommer successivt göra det än enklare och tryggare att bo kvar hemma, för alla dem som så önskar långt upp i åren. Som ett komplement till vården och omsorgen finns teknikstöd som kan göra vardagen enklare för den äldre och frigöra personella resurser för att täcka det ökande behovet av omsorg. Befolkningsunderlaget från januari 2014 visar att antalet personer över 80 år beräknas öka från 3508 personer 2014 till 4 279 personer 2021. En ökning med 22 %. Detta bör ses i relation till den brist på vård- och omsorgspersonal som arbetsförmedlingens statistik 2015 visar. Åldersgrupp 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 65-w 14 920 15 284 15 583 15 902 16 227 16 501 16 782 17 121 70-w 10 094 10 548 11 053 11 491 11 892 12 225 12 532 12 780 75-w 6 071 6 245 6 459 6 754 7 148 7 557 7 934 8 353 37% 80-w 3 508 3 550 3 618 3 737 3 857 3 977 4 112 4 279 22% 85-w 1 760 1 791 1 799 1 832 1 860 1 871 1 900 1 947 Norrtälje kommun har sedan 2010 testat olika former av teknik inom hemtjänsten (ippi-projektet 2010-2012 och projektet Nattfrid i Norrtälje 2013). Kommunen lyfts i olika nationella samanhang fram som en kommun i framkant när det gäller teknik för Sid: 7(15)

äldre. Det märks en tydlig skillnad på teknikmognaden både i samhället och inom kommunen idag jämfört med när ippi-projekten startade inom hemtjänsten i Norrtälje hösten 2010. Förstudien har visat på möjligheter att öka trygghet, delaktighet och service i hemmet för gruppen Sköra äldre. Inom ramen för förstudien har följande tekniska lösningar diskuterats: nattillsyn via mörkerseende kamera ger möjlighet att få tillsyn fler gånger under natten än vid traditionell nattillsyn. Detta ökar tryggheten för den som är orolig nattetid. med bildtelefoni finns möjlighet till kontakt med rörlig bild och ljud såväl med hemtjänstens personal, som med nära och kära vilket ger möjlighet till ökad social kontakt och därigenom ökat välbefinnande. I en elektronisk brevlåda (ippi) kan kunden ta emot påminnelser från hemtjänsten, bilder och hälsningar från vänner och anhöriga, inbjudningar till aktiviteter från exempelvis frivilligorganisationer via en mobiltelefonteknik som använder en vanlig TV som bildskärm. Ger möjlighet till trygghet, social kontakt och aktivare liv. Vid diskussioner med projektledaren för projektet Sköra äldre har framkommit att sköra äldre skulle även kunna vara hjälpta av annan teknik, exempelvis påminnelselarm som kan hjälpa den äldre att komma ihåg sin medicin, ledljus nattetid för att undvika fallskador och GPS-larm för en tryggare utevistelse är några områden förstudien tagit fram. Som ett resultat av förstudien föreslås en provperiod på ett år med tre olika tekniska lösningar, bildtelefoni, mörkerseende kamera och ippi. Inom ramen för projektet föreslås också tester med andra tekniska lösningar som skulle kunna vara extra gynnsamma för gruppen sköra äldre. I förstudien presenteras också en risklista och en finansieringsplan. 2.1 Bakgrund och effektmål På uppdrag av Sjukvårds- och omsorgsnämnden har en förstudie om ehemtjänst genomförts under april december 2014. Syftet med arbetet har varit att hitta hållbara lösningar på ett eventuellt införande av ehemtjänst i Norrtälje. I förstudiearbetet har omvärldsspaning varit ett stort arbete. Arbetsgruppen har tittat framför allt på Västerås stad, Nacka- och Ösersunds kommuns ehemtjänstarbete. Alla dessa kommuner ligger i framkant när det gäller teknikanvändande i hemtjänsten. Västerås har vänt och vridit på alla juridiska- och säkerhetsaspekter på ehemtjänst. Nacka kommun har ett arbetssätt som in mångt och mycket påminner om Norrtäljes. Sid: 8(15)

Östersunds kommun är precis som Norrtälje en landsbygd (glesbygd). Sammantaget har dessa tre kommuners arbete hjälpt Norrtäljes förstudie framåt. 2.2 Organisation Ansvaret för förstudien har legat på Sjukvårds- och omsorgskontorets administrativa avdelning. Inför starten av förstudien tillsattes en arbetsgrupp med syfte att skapa en så bred förankring som möjligt av förstudien. Arbetsgruppens deltagare och deras närvaro på möten har varierat över tid. Se bilaga Förstudieorganisation 2.3 Förstudiemål Att undersöka förutsättningarna och ta fram en plan för långsiktig finansiering, organisation och samverkan inom området ehälsa. Att undersöka möjligheten att öka trygghet, delaktighet och servicen i hemmet för de sköra äldre. 2.4 Måluppfyllelse Förstudien har undersökt förutsättningarna för användandet av olika tekniska lösningar i hemtjänsten som komplement till traditionell hemtjänst. Förstudien har inte kunnat presentera en plan för långsiktig finansiering av ehemtjänst. En finansieringsplan och förslag till organisation och samverkan är framtagen. Förslag på användningsområden för att öka tryggheten och delaktighet för gruppen Sköra äldre presenteras i förstudien. 2.5 Rekommendation/förslag till beslut Förstudien visar att det finns ett behov av att genomföra ett implementeringsprojekt under ett år i syfte att starta implementering, utvärdera och säkra upp användandet av i första hand tre olika tekniska lösningar som komplement till traditionell hemtjänst, bildtelefoni, mörkerseende kamera och elektronisk brevlåda. Inom ramen för projektet ska en långsiktig finansieringsplan och en hållbar organisation kring ehemtjänst i Norrtälje kommun tas fram. Beräknad start andra kvartalet 2015 med slutrapport tredje kvartalet 2016. Innan projektet startar måste en information- och kommunikationsplan och en handlingsplan för biståndsbeslut tas fram. Den nuvarande riskanalysen behöver fördjupas genom att fler intressenter involveras och information till och utbildning av berörda måste utföras. De olika tekniska lösningarna i ehemtjänsten kommer av olika skäl inte kunna erbjudas till alla kundvalskunder. Användandet av etjänster i det egna hemmet måste alltid vara frivilligt. Sid: 9(15)

2.6 Hälsoekonomi För den enskilde kundvalskunden finns hälsoekonomiska vinster att göra i form av självbestämmande, ökad trygghet och social stimmulans via möjlighet till bildsamtal, bildmeddelanden med nära och kära. Ökad livskvalitet genom bättre, tryggare och ostörd sömn genom nattillsyn via mörkerseende kamera istället för fysiska tillsynsbesök. Tryggare medicinhantering genom påminnelselarm. Fallolyckor representerar idag en stor kostnad inom sjukvården för äldre. Av alla personer över 65 år som behöver vård på sjukhus till följd av skador utgör fallolyckor 59 % 1 Att undvika fall genom exempelvis ledljus nattetid och påminnelse om fysiskoch/eller balansträning kan därför ses som en viktig satsning. Skapa trygghet genom påminnelser via elektronisk brevlåda och även där öka möjligheten till social kontakt från närstående genom bilder och meddelanden samt inbjudan till olika caféverksamheter m.m. Tryggare och säkrare utevistelser genom användandet av GPS-larm. Omvärldsspaningen har visat att andra kommuner, ex. Nacka, ser vinster i form av möjlighet till ökat kvarboende.( se rapporten, Innocare test av teknikprodukter i Nacka kommun, under rubriken Referenser) 2.7 Risker Se bilaga Risklista 2.8 Intressenter Projektets viktigaste intressenter är kunder/kund, närstående, hemtjänst, hemrehabilitering, basal hemsjukvård, trygghetsjouren/nattpatrullen, sjukvårds- och omsorgskontoret, kommunstyrelsekontoret, intresseorganisationer, frivilligorganisationer och teknikleverantörer. Se bilaga Intressentlista. 2.9 Förslag till fortsatt arbete 3 Beslutsunderlag Under förstudien har arbetsgruppen träffats vid fem tillfällen. Utöver dessa tillfällen har arbetsgruppsdeltagarna träffats vid ett antal tillfällen i små grupper för att diskutera specifika områden. Arbetsgruppen har bl.a. arbetat med: riskanalys och åtgärdsplan ta hem upphandlingsavtalen från Västerås och granska dessa 1 Enligt TioHundra ABs presentation om Fallprevention på Kommunala Handikapp- och Pensionärsråden 16 dec 2014 Sid: 10(15)

diskuterat vilka tjänster inom hemtjänsten som skulle kunna helt eller delvis ersättas med tekniska lösningar fördelar/nackdelar ur ett brukarperspektiv vilka frågor som är relevanta i en utvärdering finansieringsplan vilka tekniska lösningar som finns för fallprevention ehemtjänst som biståndsbedömd insats eller inte vilket stöd gruppen sköra äldre kan få genom tekniska lösningar begärt in teknisk beskrivning från de olika leverantörerna på respektive teknisk lösning Inom ramen för förstudien har tre studiebesök och ett antal träffar på KSL samt en hearing på Socialdepartementet genomförts. Säkerhet De olika tekniska lösningarna i ehemtjänsten inte kommer av olika skäl inte kunna erbjudas till alla kundvalskunder. Idag finns inte tillräcklig bredbands/mobil täckning på alla platser i kommunen. Först efter en utbyggnad av bredband/mobilnäten kommer möjligheten med ehemtjänst att kunna ses som säker i hela kommunen. I de områden där man idag känner till att det är problem med mobiltäckningen ges inom ramen för projektet möjlighet att olika tekniska lösningar prövas och utvärderas exempelvis olika signalförstärkande antenner. Även de olika tekniska lösningarnas säkerhet och skydd för integriteten behöver utvärderas i samarbete med andra kommuner, bland annat med Täby kommun. Biståndsbeslut Som ett resultat av förstudien föreslås att testet av teknisk utrustning hos kund under projekttiden föregås av ett biståndsbeslut. Undantaget tekniska lösningar som rör fallprevention, medicin- och övriga påminnelser som används i samarbete med hemsjukvården och hem rehabiliteringen. Ersättningar/avgifter Som ett resultat av förstudien föreslås att ersättningen till utförarna under projekttiden ligger kvar på samma nivå som för motsvarande hemtjänstinsats. Kundvalsutförarna får också ersättning för införandet av elektronisk brevlåda för att bygga en bra grund för framtida användande och visa på goda exempel. För kunden föreslås avgiften bli densamma som för traditionella insatser. Utvärdering För att ha ett utgångsläge kommer upplevelser hos kund, anhöriga och personal undersökas. Utvärderingen är tänkt att ske var sjätte vecka under projekttiden. Även biståndshandläggarnas upplevelser och erfarenheter följs upp några gånger projekttiden. Relevanta utvärderingsfrågor tas fram i samarbete representanter från målgrupperna, kundvalsutförarna och biståndshandläggare. Sid: 11(15)

För att få en samlad bild av säkerheten i användandet av teknik som komplement till traditionell hemtjänst bör alla problem som uppstår dokumenteras av respektive kundvalsutförare och nattpatrullen. Även tidsanvändningen kommer att undersökas. Utvärderingen av tekniken kommer att ske i nära samarbete med leverantörerna så att uppkomna problem kan lösas efter hand. Organisation Projektledaren (75 % tjänst) koordinera alla aktiviteter och funktioner inom projektet. I rollen ingår att stämma av de olika delarna i projektet, rapportera till styrgrupp och se till att fånga upp viktiga frågor så att de inte faller mellan stolarna. Till sin hjälp har projektledaren en projektsamordnare och en projektgrupp Projektledaren ser till att projektet uppnår uppställda mål avseende tid, kvalitet och ekonomi med hjälp av bland annat tidsplaner med beslutspunkter, riskanalyser, utvärderingar, del- och slutrapporter. En projektledare har också till uppgift att leda, engagera och motivera sina medlemmar i projektgruppen så att de utför ett bra arbete och levererar rätt sak i rätt tid, till rätt kvalité. Projektsamordnaren (100 % tjänst) Gemensam resurs som ansvarar för att bistå projektledarna med att samordna alla projekt inom ramen för ehälsa bl.a. införandet av digitala trygghetslarm och sammanhållen vård och omsorg av de mest sjuka äldre och införandet av nyckelfri hemtjänst. Projektgruppen består förutom av projektledaren och projektsamordnaren av specialister inom sina respektive områden, exempelvis hemtjänstpersonal, personal från nattpatrullen, kundvalsutförare, Trygghetsjouren, teknik leverantörer, strategiska kvalitetsutvecklare, kommunikatör och ekonom. Projektgruppens roll är att utifrån sina specialistkunskaper föra projektet framåt och bidra till arbetet med riskanalyser, utvärderingar, långsiktiga finansieringsplaner och organisationsplaner samt att förankra projektarbetet i sina arbetsgrupper. Styrgrupp Består av styrgruppsordförande och styrgruppsmedlemmar. Styrgruppen stöttar projektledaren som bollplank i olika frågor, följer och stödjer projektet, bidrar till förankring av projektarbetet och projektresultatet, förbereder för projektresultatets övertagande i linjeorganisationen, för tillbaka frågor som projektet identifierat till rätt instans i linjen för beslut, kommunicera med uppdragsgivaren för projektet och fatta beslut vid beslutspunkter Styrgruppsordförande Sammankallar till styrgruppsmöten och skriver agendan på dessa möten. Ansvarar för att styrgruppsmötena protokollförs. Sid: 12(15)

3.1 Lösningsalternativ Att starta ett implementeringsprojekt för långsamt införande med möjlighet att skaffa förbättrad kunskap och erfarenhet om fördelar och kostnader med tekniska produkter och tjänster i hemtjänsten undersöka förutsättningarna för att använda teknik i hemtjänsten s.k. ehemtjänst. Under en period på 1 år bedriva ett projekt där nattillsyn via mörkerseende kamera, bildtelefoni och elektronisk brevlåda (ippi) provas. I ett samarbete med kundvalsutförarna undersöka om dessa tekniska lösningar är optimala som ett komplement till traditionell hemtjänst och om man genom dessa ökar medbestämmandet, ger möjlighet till ökad trygghet och social kontakt för kunderna. Att undersöka nyttan med att i gruppen Sköra äldre komplettera nattillsyn, dagtillsyn och social kontakt med de föreslagna tekniska lösningarna. Förstudien visar att den tekniska utvecklingen går framåt i snabb takt. Allt fler tekniska lösningar som möjliggör att kunden på ett tryggt sätt kan bo kvar i det egna hemmet tas fram. Exempel på sådana tekniska lösningar som vi redan nu ser är GSP-larm (har testats i mycket liten skala i Norrtälje), påminnelselarm (ex. för medicin, rörelse- och balanstärning), rörelsestyrt ledljus nattetid. Förstudien föreslår att Sjukvårds- och omsorgsnämnden lämnar öppet för att under 2015 bedriva projekt för att testa och utvärdera användandet även av denna och annan teknisk utrustning. I finansieringsplanen finns några förslag redovisade. Dessa insatser är inte biståndsbedömda utan sker i samarbete med hemsjukvård och hemrehabilitering. 3.1.1 Förutsättningar för förändring En handlingsplan för biståndsbeslut och dokumentation för ehemtjänst tas fram av biståndsavdelningen i samarbete med projektledningen i uppstarten på projektet. Under projekttiden sker en omfattande utbildningsinsats av personalen. Fortlöpande utbildning av ny personal sköts av respektive kundvalsutförare. Nattpatrullen ansvarar för den fortlöpande utbildningen av sin personal. Under förutsättning att projektet faller väl ut, i slutet av projekttiden låta Beställaravdelningen påbörja arbetet med att formulera en kravspecifikation och ett förfrågningsunderlag för upphandling av de olika tekniska lösningarna. 3.1.2 Antaganden och beroenden Finansieringsplanen förutsätter att inga kostnader för datorer och lokaler läggs på projektet. ehemtjänst är beroende av en väl utbyggd organisation kring installation, information, och ansvar för den tekniska utrustningen. Att arbeta fram och starta upp en hållbar organisation är en av de stora utmaningarna under projekttiden. Förstudien har två förslag på organisationslösningar. Om Sjukvårds och omsorgsnämnden väljer att gå på projektalternativ 2 måste en organisationslösning tas fram omgående. Sid: 13(15)

Organisationsförslag 1 Arbetsgruppen föreslår att en utförare samlat ges i uppdrag att tillhandahålla en teknisk organisation som står för ev. installation, att informera och ansvara för att all teknisk utrustningen hos kund fungerar tillfredsställande. Organisationsförslag 2 Sjukvård- och omsorgskontoret ges i uppdrag att tillhandahålla en teknisk organisation som står för ev. installation, att informera, utbilda och ansvara för att den tekniska utrustningen hos kund fungerar tillfredställande. Under projekttiden tas en krisberedskapsplan för ehemtjänst fram. Ansvar Utifrån förstudien föreslår arbetsgruppen att ansvaret i båda alternativen ser likadant ut för ehemtjänst när det gäller tillsynen natt- och dagtid via teknisk utrustning som för de traditionella insatserna. Ansvaret för informationsflödet via elektronisk brevlåda, fallprevention via ledljus, medicin och träningspåminnelse faller på respektive kundvalsutförare. (hemtjänst, hemrehabilitering och hemsjukvård) 3.1.3 Styrkor Teknikmognaden i kommunen har gått ordentligt framåt sen vi startade arbetet med teknik och äldre. Att Norrtälje har en gemensam nämnd för kommun och landsting är en stor styrka i arbetet med etjänster i vård och omsorg. 3.1.4 Svagheter Förstudien har undersökt möjligheten att använda teknik för att underlätta vardagen för gruppen Sköra äldre. Nacka har i sitt projekt Innocare haft just gruppen Sköra äldre som sin målgrupp (se rapporten, Innocare test av teknikprodukter i Nacka kommun, under rubriken Referenser). Det man i Nacka konstaterade var att det är svårt att genomföra ett projekt med en hållbar utvärdering där denna grupp ingår. Av naturliga skäl blir en del avhopp på grund av sjukhusinläggningar, flyttningar till äldreboenden och även dödsfall bland de Sköra äldre. Detta är något som vi i vårt projekt måste ta hänsyn till. Att vara noga i urvalet av deltagare för att kunna utvärdera användandet av tekniska lösningar under hela projekttiden. 3.1.5 Risker Se bilaga Risklista Sid: 14(15)

3.1.6 Nyttokalkyl Mot bakgrund av den personalbrist som förutspåtts i vård och omsorg tvingas kommunerna att tänka i nya banor. Användandet av tekniska lösningar kan vara en möjlighet att frigöra personella resurser. Kundvalsutförarna ges på så sätt större möjlighet att möta det ökande antalet äldre med behov av omsorg i det egna hemmet. När ehemtjänst används på ett bra sätt, hos de kunder som trivs med teknik, frigörs händer så att händerna kan vara där händerna bäst behövs. 3.1.7 Finansieringsplan Bilaga Finansieringsplan 3.2 Övrig redovisning Ytterligare målgrupper som skulle kunna belysas i användandet av teknik är: digital vårdplanering via bildtelefoni med krypterad överföring äldre inom finskt förvaltningsområde personer inom socialpsykiatrin personer inom LSS 4 Bilagor: ehälsotablå Risklista version 1.0 Finansieringsplan Intressentlista Förstudieorganisationen Samhällsekonomiska analyser Sid: 15(15)