Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham



Relevanta dokument
Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

HFS-strategidagar 9-10 september 2015

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Kunskapsstöd och uppföljning insatser inom primärvård. Svensk Förening för Glesbygdsmedicin Hans Karlsson Pajala 26 mars 2015

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Bästa möjliga. Tony Holm, SKL

Kunskapsstyrning exempel Diabetes

Du har nu öppnat en presentation som innehåller:

Kunskapsstyrning leder till jämlik vård. Bodil Klintberg Sophia Björk Lillemor Fernström Helena Brändström

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Maj Rom Sonja Modin

ARBETSGRUPP FÖR DE MEST SKÖRA ÄLDRE I PRIMÄRVÅRDEN. Charlotta Borelius Per Karlsson Ann-Christin Kärrman Christina Mörk Sonja Modin Maj Rom

Britt-Marie. Malin. Esther. Sigge. Arne

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Therese Eklöv September 2016

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Kunskapsstyrning. Högskolan Dalarna Gösta Andersson

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Kunskapsstödsutredningen

Så jobbar SKL med framtidens primärvård. Nationellt kliniskt kunskapsstöd PrimärvårdsKvalitet Flippen i primärvården

Etablering av sjukvårdsregionala programområden (RPO) Hösten 2018

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Diagnos- och behandlingsrekommendationer för primärvården

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Den moderna diabetesvården praktiken. Framgångsfaktorer på Brickebackens VC i Örebro

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården

Bästa möjliga vård utifrån bästa tillgängliga kunskap. Nationellt kliniskt kunskapsstöd Therése Eklöv och Staffan Ekedahl Malmö 13 december 2017

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Kunskapsstyrning Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

System för kunskapsstyrning

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården

Nationellt system för kunskapsstyrning

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

BILAGA 1. Struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling REGIONALA RESURSCENTRA/PROGRAMOMRÅDEN PSYKISK HÄLSA

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Framtidens primärvård

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Saad Rammo Distriktläkare /Medicin sakkunnig Lokala redaktion i Sörmland

NATIONELLA PROGRAMRÅDET DIABETES. För en jämlik och kunskapsbaserad

Etablering av nationellt programråd för diabetes 2012 en pilot

Förnyad uppdragsbeskrivning för RMPG i Sydöstra sjukvårdsregionen

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Nationellt Programområde Psykisk hälsa

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Kunskapsstyrning. Regeringens uppdrag (2011) att utveckla modellen för God vård. Uppdraget innehöll tre delar:

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Triangelrevision. En lärandestyrd kunskapsutveckling. Nationell workshop 20 november 2017 Agneta Patriksson. Enhet A. reviderar.

Landstingens kunskapsstyrningsmodell

Statlig styrning med kunskap

Psykisk hälsa, ohälsa. Rapport om pågående arbete.

Ny Kunskapsorganisation VGRmodell för kunskapsstyrning

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

NSK, fjärde steget och tankar kring behov och prioritering

Kliniska Studier Sverige. Strategisk plan

Utmaningar och möjligheter i den nya kunskapsmodellen. Lars Rex Enhetschef Koncernkontoret

Ny struktur för ökat kunskapsutbyte inom området psykisk hälsa (inklusive psykisk ohälsa och psykisk sjukdom)

Samverkansavtal för Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkansnämnden

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

PrimärvårdsKvalitet Ett stöd för förbättringsarbete på vårdcentralen. Stina Gäre Arvidsson, ST-läkare i allmänmedicin Ulrika Elmroth, allmänläkare

Strategiska hälso- och sjukvårdsfrågor. - I huvudet på..åsa Himmelsköld 18 november 2014

RESURSCENTRA FÖR PSYKISK HÄLSA. SVOM Håkan Gadd

Svar på skrivelse från Miljöpartiet om uppföljning av nationella riktlinjer för vård av kroniskt sjuka


Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand

Kommittédirektiv. ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Dir. 2015:127

Uppdrag NSKregion Nationella programråden för astma/kol, diabetes och stroke

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

System för kunskapsstyrning. Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Vårt dnr: 15/06658 Ert dnr:

~ Gävleborg Datum Dnr 34, HSN 2017/327

Aktuellt inom vård och omsorg. Hans Karlsson

An vi sn in g för R egion al a m edicin ska ri ktl i n jer i Västra Götal an dsregi on en

Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

Staffan Winter. NATIONELLA PROGRAMMET FÖR DATAINSAMLING, NPDi

Yttrande standardiserade vårdförlopp inom andra diagnoser än cancer

Regionalt resurscentrum Psykisk hälsa

Motion 34 Nationell sammanhållen kunskapsstyrning Motion 71 Landstingen och regionerna ska utveckla sitt samarbete inom hälso- och sjukvårdsområdet

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Kortare väntetider i cancervården - överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2015 (Dnr 14/6942)

Ett samordnat statligt kunskapsstöd om adhd

Nationell högspecialiserad vård. Avdelningen för Kunskapsstyrning för Hälso- och Sjukvården Enheten för Högspecialiserad vård

Medel för att stödja utvecklingsarbetet inom cancervården

Transkript:

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham Bodil Klintberg, samordnare för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård och insatserna inom ramen för strategin för kronisk sjukdom bodil.klintberg@skl.se, 070-610 7683 Samspel i en ökad kunskapsstyrning Mikro- vårdteam Vårdteam, patienter och stödsystem, verksamhetschefer Utgå från bästa tillgängliga kunskap Anpassa arbetet efter patienternas behov Analysera resultat Sätta mål Efterfråga stöd när man har behov Jobba med ständiga förbättringar Sprida goda erfarenheter vidare Meso- Landsting/ regioner Hälso- och sjukvårdsledning Sjukvårdsregion Samverkan kommun Fokus på resultat Återkoppling och kvalitetsdialog Lättillgängliga kunskapsstöd Struktur och stöd för implementering och förbättringsarbete Stöd för samverkan Makro- Nationell nivå Huvudmän i samverkan SKL Samverkan stat Samverkan mellan huvudmän och myndigheter Samverkan i arbetet med nationella kunskapsunderlag Samverkan i arbetet med indikatorer, uppföljning, jämförelser och analys Samverka kring gemensamma utvecklingsområden 1

Kunskapsstyrning på olika nivåer Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Mikro Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Utdata i realtid Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Meso Sakkunnigstrukturer HTA Fråga efter resultat Ersättningssystem Utvecklingsenheter Makro Programråd och kompetensgrupper Nationella mätsystem, ex satsning på kvalitetsregister Koncept och metoder Utbildning av utbildare/chefer Spaning hos de bästa, Inter Mountain Health System Clinical Programs System Wide 2

Hjärta/Kärl NPR Stroke Värd Stockholm/Gotland Endokrina/ metabola NPR Diabetes Värd Sydöstra NSK:s Regiongrupp Programområden Lungsjukdomar Nationella programråd NPR Astma och KOL Värd Uppsala/Örebro Psykisk hälsa Strategigrupp (under etablering) NPR ADHD (under etablering) Cancer RCC 25 Nationella arbetsgrupper Expertgrupper Expertgrupper Expertgrupper NPR Barn och ungdom (under etablering) Nationella kompetensgrupper NKG Nationella Biobanksrådet NKG Strama, Värd Norra NKG Internetbaserat stöd och behandling, Värd SKL NKG Primärvård, Expertgrupp Uppföljning NKG Levnadsvanearbete inom hälso- och sjukvård NKG Sällsynta diagnoser (under utredning) Nationella uppdrag Långvarig smärta NPR Depression och ångest (under etablering) Behandlingsrekommendationer barnsjukvård (under utredning) Vad ska de göra? Bättre dialog och samverkan såväl inom som mellan lokal, regional och nationell nivå Fortlöpande följa och analysera kunskapsutvecklingen och variationer i vårdpraxis Identifiera oönskade variationer, behov av nya/reviderade kunskapsunderlag samt behov av klinisk forskning Kartlägga goda exempel och befintliga kunskapsunderlag Utarbeta gemensamma nationella vårdprogram, standardiserade vårdplaner, riktlinjer samt olika formera av beslutsunderlag och indikatorer som bygger på bästa tillgängliga kunskap Bidra till konsensusutlåtande där vetenskapligt stöd saknas Specifika uppdrag inom sitt område och dialogpartner 3

Bakgrund till kompetensgrupp primärvård Det fanns behov av en nationell expertgrupp för primärvård med bred interprofessionell kompetens och förankring hos huvudmännen. Primärvården är ett prioriterat område för utveckling som helhet och för kroniska sjukdomar i synnerhet. Flera insatser 2015 som stöd för primärvården för att uppnå bättre resultat för patienterna. De flesta av insatserna drivs av SKL och finansieras via en överenskommelse mellan SKL och staten. Insatser 2015 Stöd till utvecklad uppföljning och återkoppling av resultat i primärvården. Användarvänliga behandlingsrekommendationer/kunskapsstöd för primärvården. Nya patientcentrerade arbetssätt i primärvården, även kallad Flippen i primärvården. 4

Äntligen lite stöd till primärvården! Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Mikro Lättillgängliga underlag Beslutsstöd Utdata i realtid Kompetensstöd i förbättringsarbete Tid och forum Meso Sakkunnigstrukturer HTA Fråga efter resultat Ersättningssystem Utvecklingsenheter Makro Behandlingsrekommendationer Indikatorer, datainsamling Flippen Uppdrag Kompetensgruppens huvudsakliga uppdrag är att stödja de nationella utvecklingsprojekten och bidra med expertkunskap. Gruppen ska också identifiera och prioritera kommande nationella insatser, samt koppla insatser till de nationella programrådens arbete när det är relevant. Gruppen ska säkra samspelet mellan de olika nivåerna i hälsosjukvårdssystemet. 5

Kopplade grupper För att säkra god förankring i professionen kompletteras kompetensgruppen med en referensgrupp där företrädare för relevanta professionsföreningar ingår. Arbetet med behandlingsrekommendationer har en särskild kontaktperson per region. En särskild arbetsgrupp för uppföljning kommer att utses - kvalitetsregistergruppens arbete fortsätter i denna kontext i samverkan med kvalitetsregistersatsningen. Uppföljning: Vad händer nu? En särskild arbetsgrupp för uppföljning kommer att utses - kvalitetsregistergruppens arbete fortsätter i denna kontext i samverkan med kvalitetsregistersatsningen. Kvalitetsregistergruppen färdigställer en indikatorlista med prioriterade indikatorer (nationell standard) för testning Från centralt håll stödja lokal implementering av indikatorerna för att förverkliga verksamhetsnära återkoppling av dessa Nationell webbplats för jämförelser och gemensam analys Teknik för automatisk dataöverföring Arbetet med indikatorer kommer fortsätta utifrån ex tester och nya riktlinjer Samverkan med många aktörer krävs 6

Kunskapsstöd Rapport, SKL 2015. Hur går det för patienten med kronisk sjukdom? Verktyg för en fördjupad uppföljning inom primärvård Utmaningar i primärvården Innehållet i kliniska rekommendationer upplevs inte anpassat till primärvårdspatienter Landstingens kunskapsstöd upplevs ofta svåra att använda i patientmötet Mängden kunskap ökar det blir allt svårare hålla sig uppdaterad Primärvården känner inte till sina medicinska resultat på aggregerad nivå Tillgänglighet och produktivitet har fått mer fokus än evidensbaserad praktik En uppfattning att mesta möjliga patientnytta inte nödvändigtvis uppnås genom en evidensbaserad praktik kvarstår delvis 2015-10-02 7

3.3.2 Utveckla former för att långsiktigt samordna landstingens kunskapsstöd Kunskapsstöd Syfte: Att undersöka hur diagnos och behandlingsrekommendationer kan tas fram och förvaltas nationellt samt hur ett sådant arbete långsiktigt kan finansieras av landstingen Uppdrag: Beskriva vilka insatser som krävs Föreslå ett lämpligt tillvägagångssätt för arbete Ska omfatta förslag på teknisk infrastruktur Ska omfatta förslag på process för hur innehållet i rekommendationerna ska tas fram 2015-10-02 Förslag kring kunskapsdokumenten: Ska ge stöd i det kliniska arbetet. Innehåller kunskap om diagnostik, behandling och uppföljning, inklusive bl a läkemedel, omvårdnad, sjukskrivning, rehabilitering. Tas fram gemensamt av professionen i landsting/regioner. Kan kompletteras med lokala tillägg och förtydliganden utifrån lokala förutsättningar, t ex vårdnivåer, remissinnehåll och tillämpningar. Har en IT-struktur som stödjer integrering i alla typer av vårdadministrativa system, t ex journalsystem och hemsidor. 8

Lokala webbsajter IT- struktur idé Visning av data Tillgängliggöra Journal Journal - Journalsystem - system Administrationsgränssnitt Journal - system Andra ITsystem Databas Lokala/nationella texter Förslag Flippen i primärvården Ett innovationsprojekt för att möta befolkningens behov av hälsa och trygghet - lokalt initierade innovationer som stöds och delas nationellt 9

Att flippa är att vända upp och ner 1. Att utgå från patientens/befolkningens behov och utforma verksamheten istället för göra bästa möjliga för att möta patientens behov med den verksamhet man har 2. Att utgå från vad patienten kan och vill göra själv och stödja och komplettera det från vården, istället för att utgå från vad vården kan göra och så får patienten komplettera det Inget är bättre än det andra - det är bara olika angreppssätt Upplägg En vårdcentral i varje sjukvårdsregion (två i U-Ö) som blir innovationspilot och nod för spridning av det som testas Använder patienten och medarbetarna som resurs Ett nationellt stödteam som kopplar på efterfrågade kompetenser och samlar och tillhandahåller tidigare projekterfarenheter En regional spridningsplan 10

Förbättring Göra befintliga produkter och tjänster bättre Problemlösning & effektivisering Ofta kända gap mellan det man vet och gör ser önskat nytt läge Måste göras i kontexten för att se om det funkar Testa, lär och justera Innovation Introducera nya produkter och tjänster Kreativitet & skapande Önskat nytt läge måste fantiseras fram Helst utanför kontext för att frigöra sig från nuvarande sätt Testa, förkasta/behåll och lär 11

Behovssegmentering 12

13

För att vara innovativa måste vi utgå från olika behov inte bara genomsnitt, och inte bara enskild individ individuellt träna på att vara kreativa och skapa nytt frigöra oss från systemet frigöra oss från våra sätt att se på vår verksamhet hämta inspiration från andra branscher samverka med andra än vi brukar använda befintliga och nya kompetenser på nya sätt ha mod! Våga misslyckas och ha ledare som uppmuntrar det och går före. Tack! Kom till oss i utställningen och följ Primärvårdens Innovatörer på Facebook och Instagram! 14