Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Saad Rammo Distriktläkare /Medicin sakkunnig Lokala redaktion i Sörmland

Transkript

1 Nationellt kliniskt kunskapsstöd Saad Rammo Distriktläkare /Medicin sakkunnig Lokala redaktion i Sörmland

2 Bakgrund Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet FAKTA aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp. Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens Utvecklingsenhet i Sörmland) och rådet för kunskapsstyrning (RKS). Hälso- och sjukvårdsledningen (HSL) har positivt tagit emot förslaget och samtidigt givit direktiv att bereda frågan vidare för beslut.

3 Införande av kunskapsstöd Sörmlands Fakta i Landstinget Sörmland för att stärka förutsättningarna för en god och jämlik hälso- och sjukvård och ett praktiskt, lättillgängligt, uppdaterat kunskapsstöd för den kliniska vardagen med målet att skapa förutsättningar för en bättre och mer jämlik vård. Vinst att få ett kunskapsstöd som är översiktligt och läsbart avseende längd vilket bör underlätta för användaren. Samlat kunskapsstöd på en plats, ett stöd för hela hälso- och sjukvården

4 Som kunskapsstöd och remissumgänge mellan primärvården och den sjukhusbaserade specialistvården har Landstinget Sörmland utarbetat vårdöverenskommelser (VÖK) för ett flertal diagnoser. De är övervägande vägledande och av god kvalitet. Användningsgraden är dock låg då de ofta är alltför omfattande och svåra att överblicka i den kliniska tidsnöd som vårdgivaren vanligen befinner sig i under patientbesöket. Vårdgivare har därför uttalat ett bestämt önskemål om att Landstinget Sörmland bereder tillgång till kunskapsstöd i likhet med VISS (Stockholm) och FAKTA(Region Jönköping) som finns sedan

5

6

7 Projektet ska leda till att landstinget Sörmland skapar en lokal förvaltningsorginasation för NKK

8 Mål: Rutin för arbetsprocess och förvaltning med nationellt kliniskt kunskapsstöd för Landstinget Sörmland: Lokal redaktion Det lokala arbetet med lokala tillämpningar inom landstinget koordineras av en lokal redaktion. Lokala redaktionen består av medicinsk sakkunnig och administratör. Den lokala redaktionen samarbetar med utsedda arbetsgrupper. Den lokala redaktionens ansvar: - Att ge respektive arbetsgrupp uppdrag att skapa textunderlag för lokala tillämpningar, till exempel vårdnivå, remissrutiner och läkemedelsval genom att samordna synpunkter från primärvård och organspecialister. - Att dokumentera och redigera lokala tillägg i det gemensamma administrativa gränssnittet. - Att utgöra remissinstans för nya och uppdaterade nationella kunskapsdokument. - Att utgöra kontakt till kunskapsorganisationen och vara en resurs i utvecklingsarbete av arbetsprocess och IT-struktur. - Att bereda beslutsärenden. Processen för att ta fram och revidera lokala tillämpningar med nationellt kliniskt kunskapsstöd

9 2. Arbetsgrupper Förslag på 17 fasta arbetsgrupper för det lokala arbetet. De lokala arbetsgrupperna består av: Mötesordförande Totalt 5-7 distriktsläkare delar på ordförandeskapet inom samtliga arbetsgrupper. Mötesekreterare Arbetsgrupperna kan utse någon inom respektive grupp att dokumentera eller efterfråga medicinsk sekreterare. Läkare från specialistvården Det ska finnas en läkare till varje specialistområde som respektive arbetsgrupp ansvarar för. Apotekare När lokala tillämpningar berör läkemedelsbehandling ska apotekare finnas med i arbetsgrupperna.

10 Andra representanter När lokala tillämpningar berör andra kompetenser t.ex. paramedicin, omvårdnad, radiologi, klinisk fysiologi och nukleärmedicin, kan arbetsgruppen utökas vid behov. Divisionschef primärvård utser representanter som företräder den offentligt drivna primärvården. Hälsovalschefen erbjuder privata vårdcentraler att utse representanter att delta i arbetsgrupperna. Verksamhetschef för respektive berörd specialistklinik utser läkare. Verksamhetschef för respektive berörd medicinsk service utser representanter. Enhetschef för läkemedelskommittén utser apotekare.

11 3. Arbetsprocess i arbetsgruppen Mötesordförande kallar arbetsgruppen till möte för framtagning och bedömning av lokala tillämpningar utifrån faktadokumenten. 4. Dokumentation De olika kunskapsdokumenten ska ha en gemensam grundstruktur och layout. Dokumenten skrivs utifrån standardiserade rubriker. 5. Förankring av resultatet av arbetet För att få återkoppling på arbetsgruppens förslag på lokala tillämpningar används en hemsida på Insidan. På hemsidan finns även allmän information om nationella kliniska kunskapsstödet, lokala redaktionen, arbetsgrupperna samt hänvisning till den externa nationella sidan där kunskapsstöden publiceras. 6. Beslut Programstyrgrupp för Vård och hälsa beslutar om lokala tillämpningar för faktadokumenten. I beslutsunderlagen ska följande delar ingå. - Vilka faktadokument berörs - Nya-/reviderade lokala tillämpningar - Konsekvenser av förslagen på lokala tillämpningar - Nya insatser - Skillnader i vårdnivåer - Förändring av resurser 7. Publicering Beslutade lokala tillämpningar publiceras på den nationella externa webbsidan.

12 Pilot för Kliniskt kunskapsstöd med lokala tillägg April-november landsting har deltagit. Målet med piloten är: Förståelse för vilket stöd som behövs lokalt för att komma igång med arbetet processtöd, utbildningsmaterial mm. Kunskap hos er att arbeta smidigt i systemet Varje landsting har producerat minst ett dokument med lokala tillägg.

13

14

15 Granska nationella rekommendationer. Samtliga ämnesgrupper kommer att erbjuda landstinget att granska sina reviderade och eventuellt nya rekommendationer minst vart annat år. ( cirka 180 dokument/år). Vad är viktigast att säkerställa för landstinget ska kunna ta emot nationella rekommendationer från ämnesgrupperna, granska dem och svara på ämnesgruppens frågor samt lämna synpunkter -En organisation med tydligt ansvarig/a krävs -Kontaktperson tar emot dokumentet, som i princip är färdiga dokument. -Teknisk stödstruktur för synpunkter/granskningsmall -Kontaktperson förmedlar tillbaka lokala synpunkter. -Landstinget har på sig 3-4 veckor att lämna tillbaka synpunkterna.

16 Producera tillägg Landstingen kan när som helst publicera tillägg till nationella rekommendationer. Men varje gång ämnesgrupperna ska publicera en ny version har landstingen möjlighet att inom ett par veckor kunna komplettera det nationella innehållet med sina tillägg. Vad är viktigast för att säkerställa landstinget ska kunna komplettera med tillägg? etablerad arbetesgrupper som kan hantera granskning. Högsta ledningsbeslut, ge tydliga mandat för organisation. Lokal organisation för arbetet med lokalt tillägg. Avsätta tid, finansiering,

17 Implementera nationella rekommendationer. Det nationella kunskapsstödet ska bidra till en jämlik, god och säker vård i hela Sverige. Vad är viktigast att säkerställa för att så många medarbetare som möjligt ska ha tillgång till och använda kunskapsstödet? förändringsprocess Kunskapshöjning i användandet av nya system. Medibas, internmedicin, Det finns många kunskapsstöd. Det är viktigt att visa att detta kunskapsstöd är bra, att utvecklas och ständigt förbättras. Marknadsföring Uppfattas användarvänligt Uppfattas trovärdigt, Kontinuerlig mätning och användbarhet av användning Engagera specialistvården På sikt integrering i journal

18 Status Nationell text: - Uppstart under hösten med 25 ämnesgrupper att revidera befintliga texter. -Lokala text tillägg/organisation : Fyra landsting deltagit i pilot april-okt -struktur för införande Etablera lokala redaktion och referens grupp Test a en arbetsgrupp Från ett projekt till förvaltning 2018

19 Vilka resurser, kompetenser har ni kommit fram till behövs för att samordna arbetet lokalt? Medicinsk redaktion bistår av: specialist i allmänmedicin, 25% IT-stöd 20% webredaktör/administratör 75%.

20

21 Referens grupp Bistår av distriktsläkarna med syfte att utgöra rådgivningsstöd åt arbetsgrupperna vid utformning av fakta dokument och en referens till lokal redaktion. Totalt 5-7 distriktsläkare delar på ordförandeskapet inom samtliga arbetsgrupper Gruppen träffas en gång per månad,1-2 timmar.

22 HSL Fakta /ämnes grupper Rådet för kunskapsstyring VÖK Lokala redaktion Expertgrupper + vårdprocesser

23 Fakta grupp ÖNH Test grupp ÖNH klinik har hört av sig för att revidera överenskommelse ÖNH-PV, då tänkte vi att testa vår lokala strukturen med att bygga en grupp som revidera VÖK o göra lokala tillägg till de ÖNH nationella dokument. Första möte medicinsk redaktör med rep. Från ÖNH (chefen, verksamhetssamordnare, läkare) en timme, presenterar uppdraget för de. Planerar ett möte i slutet av jan. Förbereda text innehåll till vård nivå o remiss rutiner utifrån senaste VÖK. ÖNH har fått nationella dok för ÖNH. Vi 10 diagnoser utöver det nationella. Arbetesgruppen kommer att bistå av : PV 1-2 DL ÖNH 1-2 läkare Apotekare Andra kategorier Vb Hur lång tid tar processen?

24 Hur bemannar vi arbetsgrupperna? -medverkande från sluten vård -följa rutinen för arbetsprocess -möjligheter att ST läkarna inom primärvård vara med och bidra i arbetsgrupperna (räknas som utvecklings arbete under ST), -etablerad referens grupp (DL) -bilda resurs grupper för 1.Medicin diagnostik 2. Rehab 3.Omvårdnad

25 Vad ser ni idag som den största problemet för ett införande av arbete med lokala tillägg? 1.Kan uppstå svårigheter att bemanna arbetsgrupperna. 2. Tillgång (tid) för resurserna. Några arbetsgrupper i taget får startas. 3.De nationella dokumenten behöver vara helt uppdaterade innan det lokala arbetet i arbetsgrupperna påbörjas, för ett optimalt arbete med lokalanpassningar och ett lyckat införande och mottagande i arbetsgrupperna

26

27 Några frågor som eventuellt kan vara aktuella: Hur förhåller sig det här kunskapsstödet till landstingets övriga kunskapsstöd? Ev dubbelt innehåll Ev motstridigt innehåll, tex hjärtsvikt dok SVP Viktigt med ledningens stöd och att få landstingens organisation för primärvårdens kunskapsstöd knyts ihop med ledningssystemet och övriga processer för att skapa och samordna medicinska riktlinjer. (vård program 19 område) Hur ser kopplingen ut mellan det nationella kunskapsstödet och landstingens system för kunskapsstyrning?

28 Varje landsting tar ställning till hur deras medarbetare ska ta del av kunskapsstödet: Via den nationella visningsytan på Internet? Hur ska professionen nå denna? Länkar?

29 Nationella ämnes område Expert grupper VÖK 1.Akuta tillstånd x x 2.allergi allergi o and allergi 3.Andnings organ allergi o and lung 4.arbetsmiljö x x 5.Barn hälsa x barnläkarkonst 6.habilitering x x 7.Hjärta o kärl Hjärtsjudomar kardiologi 8.Blod o koagulation koagulation X 9.Cancer sjukdomar SVF SVF 10.Endokrin sjukdomar diabetes diabetes 11.Levnad vanor X x 12. Infektion och smittsjukdomar strama x

30 Nationella ämnes område expert grupper VÖK 13.Hud och kön Hud sjukdomar Hud sjudomar 14.Reumatiska sjd. x reumatolog 15kvinnors hälsa gyn gyn 16.Mage o tarm Mage o tarm kirurg 17.Mäns hälsa x x 18.Njurar o urologi x urologi 19.Nerv system o smärta Neurologiska sjukdomar x 20.Paliativ vård x x 21.Äldre hälsa äldre o läkemedel demens dok 22.Rörelse organ smärta o rörelse ortoped 23.Psykisk hälsa psyk psyk. 24.Ögon ögon ögon 25. ÖNH x ÖNH

31 Förslag på de 17 nya gemensamma Grupper i Sörmland 10.Kirurg grupp 1.Akuta tillståend 2.allergi/andningsorgan/arbetsmiljö 3.Barn o ungdomshälsa/habilitering 4.Internmedicin 5.cancersjukdomar 6.Endokrin organ/levnads vanor 7.Hud och reumatolog 11.urologi 12.neurologi 13.Äldre hälsa o palliativ vård 14.Psykiska hälsa 15.Smärta o rörelseorgan 16.Ögon 17.ÖNH 8.Infektion o smittskydd 9.kvinnorhälsa

32 Sammanfattning 1.Viktigt arbete för hela sjukvården - Remiss flöde, osmidig vinst, förbättra gränssnitt Pv och sluten vård. ( Patient säkerhet). - Samarbete från sluten vård. - Strukturerad implementering. 2.Ledningsstöd 3.Mandat för lokala redaktion o stödjer processen 4.Utveckla arbetet för att förstärka PV

33 Ämnesgruppernas arbete i olika regioner Finns det några hinder i arbetet med ämnesgrupper? Framgångsfaktorer med ämnesgrupperna? Hur ska vi ha användaren framför ögonen? Hur blir det angeläget/användbart för den enskilde distriktsläkaren? Kan riktlinjer formuleras tillsammans med till exempel läkemedelsrådet? Vem gör vad i processandet av texterna? Företrädare för primärvården? Företrädarna för den specialiserade vården? Hur engagerar vi professionerna i arbetet med utformandet av texterna ffa de inom primärvården? Lokala tillägg i respektive landsting: Vad skapar tilläggen för möjligheter? Vad skapar tilläggen för faror? Kombination med styrnings- o ersättningssystem? Hur ska vi ha dialog med andra som behöver vara delaktiga? Vem gör vad i processandet av texterna? Diskussionsfrågor Hur ska ämnesgrupper samarbeta för innehållet i olika riktlinjer ska stämma överens? Hur göra för att formulera och strukturera oss på liknande sätt i ämnesgrupper? Hur ska ämnesgrupper veta vad som kan formuleras nationellt och respektive lokalt?