TJÄNSTESKRIVELSE 1 (28) 2014-09-01 Handläggare Jonas Andréasson Tel 046-35 59 02 E-post jonas.andreasson@lund.se Byggnadsnämnden Namn på stadsdelar i Lund Lund NB 13/10 Sammanfattning I syfte att bättre kunna beskriva lägen i staden har en ny indelning av stadsdelar och områden gjorts. Lund på medeltiden. Inte förrän efter år 1900 har Lund vuxit i den takt att det behövts sättas namn på nya stadsdelar. Lunds kommun delas här upp i fem kommundelar (Lund, Dalby, Veberöd, Södra Sandby, Genarp), Lunds tätort vidare i stadsdelar, eller stadsdelsområden (dessa skall fastställas i denna tjänsteskrivelse). Områdesnamnen och dess gränser har varit ute för inhämtande av synpunkter och diskussion, och skall nu fastställas genom denna tjänsteskrivelse. Två indelningsnivåer är föreslagna att fastställas: dels den övergripande nivån där Lunds stad indelas i 5 huvudområden: Centrum, Väster, Öster, Norr och Söder. Därefter föreslås en finare indelning i 31 stadsdelar (även kallade stadsdelsområden), baserat på geografisk tillhörighet. Övriga områdesnamn som finns och som används idag, kommer fortfarande att finnas kvar. Dock kommer inte någon definitiv områdesavgränsning att beslutas för dessa. Karta från 1586-89 "Templa quae qondam erant Lundis" Originalet finns på Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn(Anders Sörensen Vedels samlingar, Gl.kgl. Saml. n:o 2336 4:to) Kartan är ritad med norr nedåt och det lär stå Lunda Londonium på baksidan... Bilden kommer ur Annika Andrées och Christina Högsteds bok Kartornas Lund. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från Stadsbyggnadskontoret 2014-09-01 (denna skrivelse). Synpunkter med kommentarer och bakomliggande arbeten. Karta. Ärendet Den tidigare fastställda indelningen av staden, som utgår från statistikområden, har visat sig passa dåligt för beskrivande ändamål varför en ny indelning tagits fram. Syftet är att kunna ge en platsbeskrivning i form av områdesnamn som överensstämmer med den gängse uppfattningen geografiskt baserat på platsen. En genomgång av historiskt material och samtal med strategiska personer ligger till grund för förslaget som presenterades för allmänheten under senhösten. Det har funnits möjligheter att yttra sig om kartan i flera forum. En \\intra.lund.se\groupdata\300135\namn- och adressärenden\nb-ärenden\nb 2013 10 Stadsdelsnamn i Lund\Stadsdelsnamn i Lund_B_1.doc Postadress Box 41, 221 00 LUND Telefon vx 046-35 50 00 E-post byggnadsnamnden@lund.se Besöksadresser Bangatan 10 A Telefax 046-14 60 51 stadsbyggnadskontoret@lund.se Byggmästaregatan 4 (lantmäteriavd.) Internet www.lund.se/stadsbyggnadskontoret
TJÄNSTESKRIVELSE 2 (28) sammanställning av synpunkterna tillsammans med kommentarer biläggs tjänsteskrivelsen. Ärendet har dragits i BN i form av informationsärende. Inkomna synpunkter har inarbetats i förslaget. Stadsbyggnadskontorets förslag till beslut Byggnadsnämnden beslutar att anta de i denna tjänsteskrivelse föreslagna namnen på stadsdelar samt dessas utbredningar. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Jonas Andréasson Stadsingenjör Christer Wallin Byggnadsnämndens ordförande Beslut expedieras till: Akten Sydsvenskans tolkning av namnförslagen
Underlag i arbetet. TJÄNSTESKRIVELSE 3 (28) Som ett led i arbetet med att utarbeta förslaget på stadsdelar har ett antal tidigare kartor och underlag till beskrivning av staden Lund studerats. Nedan följer några exempel. För den som vill fördjupa sig hänvisas till referenserna sist i denna skrivelse. Den ursprungliga orsaken till arbetet med att definiera nya områden beror på den statistiska indelningen, se kartan nedan. Områdesnamnen i denna är de enda som finns fastställda i dagsläget. I bilagorna finns även en beskrivning av hur denna togs fram och bakomliggande syften, redovisade av Lar-Eric Holmgren. se Stadsdelar och statistikområden i Lunds Kommun. Stadsingenjören A.B. Jacobsson nämner som exempel följande indelning: (1896) Plantage Lyckan den norra delen av det vi önskar kalla Norra innerstaden Biskopswången Möllevången ungefär och sjukhusområdet. Olshögs ägor = Professorsstaden Skultelyckan och Prennelyckan = Södra innerstaden. Trollebergs ägor = Väster Möllelyckan = Jutahusen Somelii lycka = Sydöstra innerstaden Fastställda områden i Lund. Som synes i kartan ovan så överensstämmer namnen dåligt med vad man i dagligt tal menar med områdena. När man studerar äldre material ser man klart hur namnen ändrat sig utan egentlig orsak på kartorna. Det finns säker flera skäl till detta, men huvudorsaken är nog att det inte funnits behov av att bestämma namn på områdena i den första utbyggnaden. När staden successivt växer kommer vissa namn, såsom Klosterhusen att börja bli en beskrivning av ett område. Kartor äldre än 1900 visar i princip inget annat än landsbygd utanför stadsvallarna. Ett flertal stadskartor med olika kartografier har gåtts igenom i syfte att se vad som kan definieras som gemensamt. Generalplaner och stadsplaner har genomgåtts för att utröna hur man beskrev de olika stadsdelarna.
TJÄNSTESKRIVELSE 4 (28) Förslag till generalplan från 1936-42 innehåller få namn, även i textbeskrivningen. Vissa namn syns dock.
TJÄNSTESKRIVELSE 5 (28) I Förslag till generalplan för Lund utarbetad 1936-1942 (Magnus Wennström, Ingeborg Hammarskjöld-Reiz) förekommer inga namn i texterna utöver kvartersnamnen. I denna skrift nämns genombrottet såsom vara något som kommer att gynna handeln i Lund. en ny ost-västlig trafikled för tyngre fordonstrafik strax söder om Mårtenstorget tvärs genom den centrala staden här nämner man stadens centrum med centrala staden. Vidare benämns ytor med namnen yttre och inre industriområden, Cityt, lagerområden, butiksområden, inre staden, ytterområden osv. I en tabell hänvisas till västra industriområdet, sydvästra industriområdet, södra industriområdet, såsom varande namn på områden. Skiss till generalplan från 1969 visar lite fler namn. Här hittar vi områdesnamn som inte används längre. I Lund Skiss till generalplan 1969 nämns följande namn: Östra Torn Linero Prästahusen Nöbbelövs boställe Vallkärra-Stångby Värpinge Råby Arendala Svenshög
TJÄNSTESKRIVELSE 6 (28) En på Tekniska förvaltningen på väggen återfunnen gulnad (här förbättrad i Photoshop) karta med områdesindelning, med okänd ålder, dock baserad på 1985 års karta över Lund. Vissa av gränserna, som är tejpade på kartan, har fallit bort, eller lossnat. Kartan har för många olika nivåer av områden sammanblandade. I vissa fall finns stora områden utan underindelning, i vissa fall skjuter man in ett litet område. Kartan har cirka 50 olika områden, inkluderat landsbygden, annars 47 avgränsade områden, tolkat utifrån tejprester på kartan.
TJÄNSTESKRIVELSE 7 (28) Exempel från dagens redovisning i digitalt underlag i Intrakartan. Sammanfattningsvis kan man konstatera att ingen direkt samstämmighet råder i varken utbredning eller namngivning av stadsdelarna i Lund sett över åren. I arbetet med att ta fram stadsdelsområdesnamn har den geografiska samhörighetsprincipen varit förhärskande. Man skall kunna känna samröre med området och förstå dess omfattning när man är på plats. Karaktärer och enande drag, liksom skiljande drag har därför fått utgöra kriterier för hur man indelar staden. Exempelvis kan samröre i tid spela roll i ett område, eller bebyggelsekaraktär. Områdesmodellen i stort Staden byggs upp liknande en lök i ringar utifrån ålder, där den innersta ringen utgörs av den medeltida stadskärnan, den därpå nästinnersta ringen utgörs av bebyggelse tillkommen under 1800-talets slut och 1900-talets början, innan andra världskrigets slut. Den tredje ringen tillkommer under 1950- och 1960-talets expansion och den fjärde följer snabbt därpå. Bebyggelse har ju funnits inom alla områdena under samtliga tider, men fokus har förskjutits under tidens gång att färdigställa de respektive nivåerna. Områdena
TJÄNSTESKRIVELSE 8 (28) har dock försökts hålla sig till en generell lökmodell för att underlätta förståelsen av staden. Karta beskrivande områdenas framväxt över tiden. Underlag utarbetat på Stadsbyggnadskontoret. Områdena har definierats utifrån geografiska principer. Bebyggelsekaraktärer, samhörighet i områden och gränser i form av barriärer, vägar, parkstråk mm. Namnsättningsprincipen för stadsdelsområdena har utgått från tidigare namn på samma plats med bästa överensstämmelse med nykonstruerat område. Man skall kunna härröra till namnet geografiskt. Namnet skall vara i bruk. När två namn med likvärdig möjlighet att få namnsätta ett område dykt upp har efter överväganden och diskussioner senare även i samrådet val skett på ett av namnen.
TJÄNSTESKRIVELSE 9 (28) Överväganden område för område De 31 stadsdelsområdena kommenteras vart och ett för sig med resonemang kring namnförslaget. Kommentarerna ligger i bokstavsordning. Brunnshög Gastelyckan Gunnesbo Ideon Pålsjö Klostergården Kobjer Linero Mårtens fälad Möllevången Nilstorp Norra innerstaden Norränga Norra fäladen Nöbbelöv Papegojelyckan Pilsåker Professorsstaden Råbyholm Råbylund Rådmansvången Sankt Lars Stadskärnan Stampelyckan Stångby Södra innerstaden Tuna Norra Universitetsområdet Vallkärra Värpinge Västra innerstaden Östra Torn
TJÄNSTESKRIVELSE 10 (28) Brunnshög Området karakteriseras idag av jordbruksmark i förvandling till verksamhetsområde och stad. Science Village, och Lund NE är begrepp som använts i samband med beskrivning av området. Gastelyckan Området är ett idag fullt välutvecklat verksamhetsområde. Namnet är väl etablerat och området väl avgränsat. En utökning söderut fram till kommungränsen är gjord i förslaget. Gunnesbo Det nya Gunnesbo delas upp i ett verksamhetsområde i sydväst och ett bostadsområde i nordost. Dock hålls området ihop av sin avgränsning mot nordväst i staden och med järnvägen som avgränsare i öster samt vägarna 108 och 16 (Fjelievägen) i väster och söder. Ideon Pålsjö Området är ett gammalt jordbruksområde med ett tidigare tegelbruk, Pålsjö tegelbruk. Namnet Ideon har satt sig i området då det inte förknippas med något företag utan syftar till verksamheten som pågår på platsen, dvs. innovation och kompetensutveckling i samarbete mellan näringsliv och universitet. Karaktären på namnet har diskuterats med dialekt- och ortnamnsarkivet som även de tycker att detta namn borde kunna gå att sätta på området. Nästan alla tillfrågade vet vad Ideon är och var det ligger. Få personer vet var Pålsjö verksamhetsområde befinner sig. Klostergården Klostergården, eller bara KG i folkmun hos unga, karakteriseras av sina höghuslameller. Området är väl avgränsat och namnet väl etablerat. Kobjer Kobjer är lite mera diffust område i folks medvetande även om det är relativt väl avgränsat. Inklämt mellan järnvägen och Norra ringen och Fjelievägen är det lätt urskiljbart. Gränsen mot öster är mera diffus. Avgränsningen har därför dragits i Måsvägen, Åldermansgatan och en kort stump på Bryggaregatan ut vidare på Kung Oskars väg. Linero Området är lätt avgränsat och med några få enhetliga karaktärer. Mårtens fälad Detta område har enkla linjer mot omvärlden. Vipeholmsområdet är inkluderat i denna stadsdel, som därför har sin västligaste gräns vid motorvägen E22. Nordgränsen följer den gamla banvallen, idag Hardebergaspåret, upp till Utmarksvägen där gränsen österut går. Södergränsen går i Sandbyvägen mot Linero. Möllevången Stadsdel som avgränsas i väster av stambanan, i norr av norra ringen, i söder och öster följer gränsen Getingevägen. Flera byggnadskaraktärer finns inom området som domineras av lägre byggnader i söder och högre hus mot Norra ringen. Det mest slående draget är hur begravningsplatsen och de öppna parkytorna möter sjukhusområdets höga bebyggelse med hög täthet i sydöst.
TJÄNSTESKRIVELSE 11 (28) Nilstorp Nilstorp i den nya indelningen är ett heterogent område med flera karaktärer. Här återfinns såväl småhusbebyggelse i olika former kedjehus, friliggande villor - som höghus och lamellhus. Området har byggts ut under en längre tidsperiod och nu även förtätats i norra delen med fler höghus invid Karhögs torg. Norra fäladen Området avgränsas i söder av Norra ringen, i väster av stambanan, i öster av E22 och sträcker sig ut mot jordbrukslandskapet i norr. Området är stort och omfattar underområdena, Annehem och Ladugårdsmarken. Vi har valt att inte dela upp området i tre områden i syfte att inte få för många stadsdelar. I området återfinner man även namnet Klosterängen i kartan från 1915. Norra innerstaden Denna stadsdel är en ren nyskapelse som innefattar stenstaden norr om Clemenstorget, sjukhusområdet och delar av universitetsområdet. Karaktären på bebyggelsen är mest slutna kvarter från tidigt 1900-tal, förutom sjukhusområdet och universitetsområdet. Idag hittar vi i områdets östra del namnet Helgonagården som ingen refererar till. Norra universitetsområdet Detta namn kan diskuteras, men förkortningen LTH, som inkommit som förslag är inget bra namn, varför det närmast verksamhets och begreppsmässigt kopplade namnet Universitetsområdet är att föredra. När vi diskuterade namnet Norra universitetsområdet så uppstår frågan att man letar efter Södra universitetsområdet. Dock måste området skiljas från det gamla universitetet som finns i staden, varför man förslagsvis kallar det Norra universitetsområdet. Tekniska högskolan som namn hade blivit för dominerande i förhållande till universitetet som är grunden till den högre utbildningen i Lund. Därför detta namn. Universitet som verksamhet kommer att koncentrera mer av sin administration till området invid den som arbetsnamn kallade Universitetsplatån. Norränga Området består idag av åkrar och någon enstaka gård. Området är inte detaljplanerat. Den östra gränsen är odefinierad. Nöbbelöv Ett välavgränsat område med Västra stambanan och Södra stambanan som gränser i väst öst och Norra ringen som gräns i söder. I norr möter landsbygden. Fredentorp innefattas i den nya avgränsningen. Papegojelyckan Detta väletablerade namn omfattar de områden på Väster som har fågelnamn. Området avgränsas väl genom Fjelievägen, Fasanvägen och Trollebergsvägen, och lite mindre väl genom vägimpedimentet för den tänkta västra ringvägen som aldrig blev byggd i Gässlingavägens västra del och Tage Erlanders väg. Väsentligen återfinnes två karaktärer av hus i området, småhus i södra delen av området och flerbostadshus i norra delen. Området har börjat exploateras i tidigt 1900-tal och successivt byggts ut under en längre tid. Pilsåker Nova är ett alternativnamn som inte duger namnmässigt för detta verksamhetsområde. Nova är egentligen bara den östligaste delen av området.
TJÄNSTESKRIVELSE 12 (28) Professorsstaden Detta på en åker uppstyckade villaområde som började bebyggas på tidigt 1900-tal har främst avgränsats genom sin karaktär av större villor och friliggande hus. I söder följer området Dalbyvägens infart till Lund. I öster följer området Tunavägen. I väster följer gränsen Östra Vallgatan upp förbi Botan fram till Sölvegatan. Området avgränsas sedan norrut via Sölvegatan fram till Helgonavägen och Gerdagatan fram till Professorsgatan, upp till Tornavägen via cykelvägen som är en förlängning av Pålsjövägen. Området kallas i lantmäteriets fastighetskarta för Olshög. Råbyholm Råbyholm har två bebyggelsekaraktärer, delade av den tidigare Lund-Trelleborgsjärnvägen. I sydväst finns småhusbebyggelse och mindre verksamheter, i nordost finns Tetra Pak. Råbylund Detta område är relativt nytt. I norr längs med Gamla Dalbyvägen finns äldre hus som legat längs med landsvägen. Söder om detta har under 2000-talets första decennium småhusbebyggelse börjat dyka upp. Området är under pågående exploatering. Rådmansvången Området är lite anonymt i sitt läge i södra Lund längs med Höje å, vilket är områdets sydgräns. Två stora karaktärer finns i området. Dels bostäder i form av såväl friliggande småhus, sammansatta småhus och flerbostadhus, dels industriområdet längs med järnvägen. Området avgränsas i öster av Södra stambanan, i söder av Höje å, i norr av Trollebergsvägen och mera diffust i väster av den tilltänkta västra ringen som går i Högbovägen fram till park/åkerkanten ner mot ån. Namnet Pilelyckan har även använts för området i äldre beskrivningar. Sankt Lars Det tidigare sjukhusområdet bär detta namn samt de hus som ligger i kvarteret Regnbågen. Området avgränsas i norr av Sunnanväg, i väster mot Rådmansvången vid Södra stambanan samt bebyggelsens åkerkant i kommungränsen mot Staffanstorps kommun. I söder mot Staffanstorps kommun i väg 108. I öster via Malmövägen in i Lund. Stadskärnan Denna del är staden Lunds medeltida stadskärna. Namnet innerstaden förekommer i Lantmäteriets fastighetskarta. Länge funderade vi på att använda begreppet, som även spridit via pressen, Centrala innerstaden för området. Ett annat begrepp som finns i Bevaringsprogram för Lund är staden innanför vallarna. I denna stadsdel återfinner vi de fyra rotarna, Clemens rote, Krafts rote, Drottens rote och Vårfru rote. Denna roteindelning fastställs ej som stadsdelar, men omnämns här då de förekommer vanligen i olika äldre beskrivningar samt i bevaringsprogrammet för Lund. Roteindelningen är tidigare fastslagen och har sin indelning enlig kartan.
TJÄNSTESKRIVELSE 13 (28) Stampelyckan Detta område har också ett antal karaktärer men mestadels består området av småhusbebyggelse och några flerbostadshus i form av korridorer i Ulrikedal. Stampelyckan återfinner man i Lantmäteriets kartor som Lilla Råby. I området finns även Planetstaden innefattad. Stångby Lätt avgränsad bebyggelseansamling kring stationssamhället Stångby vid Södra stambanan. Området har avgränsats en bit ut på omkringliggande åkermark utifrån vad som skisserats i översiktsplanen. Södra innerstaden Detta stadsdelsområde innehåller flera bebyggelsekaraktärer. Det som sammanbinder området är dess omedelbara närhet till stadskärnan. Här skedde den första utbyggnaden av staden. Området innehåller stenstadshus i kvartersbebyggelse men också stadsparken och delar av Lunds södra. Hög bebyggelsetäthet i östra delen av området möts av parken i väster. Tuna Galjevången är nästan identiskt med Tuna som begrepp. I valet av de två föll avgörandet på Tuna då Galjevången pekar på en avrättningsplats (negativ klang) och att Tuna bättre samspelar med vägnamnet Tunavägen och att området passar mera det nyritade i detta förslag framlagda området med namnet Tuna. Bebyggelsemässigt finns här flera karaktärer och hustyper. Området sätts samman av sitt läge utanför Tornavägen men innanför motorvägen E22. I söder avgränsas området mot Dalbyägen, i norr mot Tunavägen, men går upp om Sparta och gränsar därför norrut mot Ideon via Forskarparken. Områdesgränsen delar kvarteret Studentkåren. Denna avgränsning kan man ju diskutera, men tidigt, då det var åkermark bakom det som idag är Ica Tuna och Sparta fanns en samhörighet med husen på Dag Hammarskjölds väg, varför det är motiverat att behålla detta sammanhang. Ideon, som ligger precis norr om Sparta hör mera samman med resten av Ideon Pålsjö-området i form av karaktär och verksamhet. Vallkärra Enkelt avgränsat område som ligger mellan staden och landet i stadsgränsen. Området karakteriseras av landsbygdsbebyggelse och området avgränsas i åker och ängsmarken kring samhällsbildningen. I söder gränsar området mot Fredentorps begravningsplats, i öster mot södra stambanan och i norr och väster ute på åkrarna. Värpinge I denna mot väster vettande stadsdel återfinner vi flera karaktärer av bebyggelse. Dels bykärnan i väster i det egentliga Värpinge, dels i öster med flerbostadsbebyggelse i form av såväl parhus, kedjehus och flerfamiljshus. Trots dessa hustyper andas området en rural atmosfär. Västra innerstaden Detta område är namnmässigt det mest besvärliga. Här har aldrig varit någon reda i namnsättningen. Detta troligen beroende på att området inte växt ut organiskt utan mera i klumpar. Klosterhusen, Erikslund eller Trollebergs ägor är namn på det som i folkmun kallats för bara Väster. När vi nu bildar området Västra innerstaden så har en hel del småområden inkluderats i området. Sankt Månslyckan och/eller Jutahusen, även
TJÄNSTESKRIVELSE 14 (28) kallat Klosterlyckan, ligger i områdets södra del ingår liksom Spoletorp i norra delen och delar av Öresundsvägens företagsområde. För den som fortsättningsvis vill bo på Väster är detta namn inget problem då den övergripande områdesindelningen omfattar Västra innerstaden. Östra Torn Östra Torn är väl avgränsat i väster av motorvägen E22, i söder av Hardebergaspåret, i öster av Utmarksvägen och i norr av Sölvegatan och Neversvägen fram till Stralsundsvägen där gränsen går ut mot Utmarksvägen.
TJÄNSTESKRIVELSE 15 (28) Övergripande områdesindelning Den övergripande områdesindelningen, eller huvudområdesindelningen, har skapats för att lätt härleda var i staden ett visst område eller en plats befinner sig. Begreppet Väster har sedan länge varit etablerat för Lundabon. När områdesindelningen skulle göras för staden insågs snart behovet av den övergripande indelningen. Dels behövs den för att råda bot på begreppet Väster för alla de som bor på just detta håll redan använder begreppet, men även för att få balans för övriga stadsdelar, som inte är i paritet med Väster. Väster Omfattas enligt förslaget av stadsdelarna: Gunnesbo, Pilsåker, Kobjer, Papegojelyckan, Rådmansvången, Värpinge och Västra Innerstaden. Avgränsningen mot centrum och övriga områden sker vid Västra stambanan och Södra stambanan utom vid Sliparelyckan där området går längs med Norra ringen fram till Södra stambanan. Speciellt intressant är att Västra Innerstaden inte tillhör området Centrum, men detta beror på den speciella känslan som Västerbon har idag. Järnvägen är en alltför stark barriär för att Centrum skall tränga ut i väster. Karaktären på bebyggelsen liksom stadslivet är annorlunda än öster om järnvägen. Söder Omfattas enligt förslaget av stadsdelarna: Klostergården, Sankt Lars, Råbyholm, Nilstorp, Stampelyckan, Gastelyckan och Råbylund. Öster Omfattas enligt förslaget av stadsdelarna: Tuna, Mårtens fälad, Linero, Norränga, Östra Torn och Brunnshög. Norr Omfattas enligt försaget av stadsdelarna: Nöbbelöv, Möllevången, Norra fäladen, Universitetsområdet och Ideon Pålsjö Centrum Omfattas enligt försaget av stadsdelarna: Norra innerstaden, Södra innerstaden, Professorsstaden och Stadskärnan.
TJÄNSTESKRIVELSE 16 (28) Förändringar utifrån inkomna förslag och dialoger Centrala innerstaden blir Stadskärnan Klosterhusen blir Västra innerstaden Nova Pilsåker blir bara Pilsåker Gastelyckan har utökats söderut Råbyholm har fått sin norra gräns förskjuten norrut. Universitetsområdet blir Norra universitetsområdet. Förändringar efter samråd
Stadsdelar och statistikområden i Lunds Kommun Sammanställd 2003, rev 2011 och 2013 av Lars Eric Holmgren TJÄNSTESKRIVELSE 17 (28) Bakgrund I samband med 1965 års folk- och bostadsräkning (FoB) upprättade stadsarkitektkontoret en indelning av Lund i statistikområden. En översyn av denna gjordes inför FoB 1970. Eftersom kommunsammanläggningen var förestående inkluderades hela det blivande geografiska område som skulle bli Lunds kommun 1 januari 1974. Syftet med statistikområdesindelningen var främst att vara organisationers verksamhetsplanering Uppbyggnad Områdesindelningen är hierarkiskt uppbyggd. 1. Fem kommundelar, staden (inkl. f d Torns 1 kommun) samt de fyra kommunerna fram till 31 december 1973 (Södra Sandby, Dalby, Veberöd och Genarp). De numreras i denna nämnda ordning från 1 till 5. 2. Varje 1-sifferområde indelas i högst tio 2-sifferområden. 1 Torns kommun, med centralort Stångby, lades samman med Lunds stad 1967 I Lund får stadskärnan nr 10 och övriga numreras från 11-17 i solfjäderform medurs, från Norra Fäladen till Stångby Övriga kommundelar numreras med utgångspunkt från församlingsindelningen, så att Södra Sandby församling, utom tätorten, får nr 21, Revinge församling nr 22, Hardeberga nr 23, medan tätorten Sandby får nr 24 och Revinge nr 224. På liknande sätt får tätorterna, de tidigare centralorterna, nr 34, 44 och 54. Tätorten Torna Hällestad får nr 326. 3. Varje tvåsifferområde indelas i högst tio 3-sifferområden. I Lund utgörs de av vad som vid det tillfället (1970-talet) kallades stadsdelar. Inom de övriga kommundelarna avgränsas de av församlingsgränser och större vägar. 4. Tresifferområdena inom tätorterna indelas i högst tio 4-sifferområden. De avgränsas med utgångspunkt från att vara så homogena som möjligt, utifrån: - industriområden och bostadsområden skiljs åt - områden med flerbostadshus skiljs från småhusområden - studentbostadsområden särskiljs - bostadsområden som byggts vid olika tidsperioder särskiljs 5. Den lägsta nivån utgörs av 6-sifferområden som utgörs av kvarter inom tätorterna Denna indelning, med kommentarer, redovisas i Statistiska Meddelanden 1974:1, Lunds drätselkontor. Se nedanstående karta.
TJÄNSTESKRIVELSE 18 (28)
TJÄNSTESKRIVELSE 19 (28)
TJÄNSTESKRIVELSE 20 (28)
Lund, indelning i Kommundelar. TJÄNSTESKRIVELSE 21 (28)
TJÄNSTESKRIVELSE 22 (28) Referenser Besökskartan Lund 2003 Mapmedia info ab, Borås. Besökskartan Lund 2005 Mapmedia info ab, Borås Kartguiden, Lunds kommun, 2003-2004, Chefen & Chefen kartguide, MYMAP Lund, Besökskartan 2006, Kartfabriken och Mymap Scandinavia AB, Helsingborg Studentkartan Lund, Malmö, Helsingborg, Tomat annonsbyrå, Tryck Wallin & Dalholm AB, Lund. 2001? Studentkartan Lund, Malmö, Helsingborg, Tomat annonsbyrå, Tryck Wallin & Dalholm AB, Lund. 2003-2004? Cykla i Lund, Lunds lantmäteri, Tekniska förvaltningen, tryck Rahms i Lund mars 2001. Lundakartan 2000, Lunds lantmäteri, tryck Rahms i Lund, maj 2000. Busstider 18 juni 2006 16 juni 2007, Skånetrafiken. Karta öfver staden Lund och närmast omgifvande jordar, A.B. Jacobsson, stadsingenjör, 1896 Förslag till stadsplan för staden Lund, A. Nilsson. 1911. Förslag till generalplan för Lund, utarbett åren 1936-1942, Tryck från 1958. Skiss till Generalplan, 1969 Fastighetskartan Lantmäteriverket Karta över Lund 1951, Förlagshuset Norden, Malmö Karta över Lund 1975, Stadsingenjörskontoret, Erik Tengborg och Max Lasberg, Lund. Karta över Lund 1980, Stadsingenjörskontoret, Erik Tengborg och Max Lasberg, Lund. Karta över Lund 1985, Stadsingenjörskontoret, Gunnar Bolinder och Max Lasberg, Lund Turistkarta Lund 2008, Stadsbyggnadskontoret (Ingvar Nilsson), Lund Kartornas Lund, Annika André Christina Högstedt, 1990. Bevaringsprogrammet för Lund stad. Dialekt och ortnamnsarkivets skrifter Samt diverse kartor och rapporter i arkivet på Stadsbyggnadskontoret i Lund. En på väggen gulnad karta på Tekniska förvaltningen med gränser och textade stadsdelar. Google Maps Open Street maps Eniro.se Hitta.se
TJÄNSTESKRIVELSE 23 (28) Inkomna synpunkter i ärendet: Hej! Ville bara dela med mig av en reflektion efter att jag läste om stadsdelar i sydsvenskan. Kan inte låta bli att reflektera över hur man accepterar järnvägen som en permanent gräns för centrum i den föreslagna indelningen. Tror att benämningen på stadsdelar kan spela en relativt stor roll vad gäller uppfattningen hos folk generellt. Prisbilden på bostäder är en sak, men kommunens intentioner gällande funktioner på väst och öst skickar ändå signaler om att delar av väst inbegrips av benämningen centrum. Det står tydligt att det är i ett tidigt skede och inget är fastlagt, men kanske något som bör funderas på. Må gott Karl-Oscar Seth Stadsträdgårdsmästare Kommentar: Vi har tagit detta i beaktande men funnit det inte är skäl att göra en annan centrumavgränsning än den i mailet föreslagna. Jag ser fördelar med att en geografisk stadsdelsindelning inkl. namngivning är på gång. En tydligare gräns och ett allmänt vedertaget namn skulle underlätta mitt arbete. Jag var under 2008-2012 delansvarig för KLIMP projektet Fyrstegsprincipen i praktiken där området Ideon-Pålsjö och Brunnshög var i fokus. Att det inte fanns en vedertagen och tydlig geografisk gräns upplevde jag försvårade arbetet under projektets gång. För att kunna göra utvärderingar av förändringarna i trafikmängder efter avslutad projekt var vi tvungna att själva sätta en gräns, vilket jag menar inte är helt korrekt. Jag tror också att med geografiska gränser kommer även (eller hoppas jag!) att även statistikområdena på sikt kommer att anpassas till dessa. När KLIMP projektet skulle utvärderas fick vi lägga oerhört mycket tid på att identifiera områdets statistikgränser och bearbeta dessa så att vi endast fick med dag och nattpersonal i det önskade geografiska området. Svårarbetat och tungrott. Om man ska göra liknande projekt i framtiden är det en fördel om man tydligt kan avgränsa områden att jobba inom. Det blir även enklare att kommunicera både internt och externt om man har geografiska områden att referera till. Med vänlig hälsning Ylva Samuelsson Åqvist Kommentar: Vi håller med förslagsställaren att man skall tydliggöra områdena. Hej alla Har bott både på Vildanden och Klosters fälad och kalla detta Papegojelycken är fel. Varför inte klosters fälad. Ska man till papegojelyckan tar man buss 2 och missar stora delar av stadsdelen. De som bor på
TJÄNSTESKRIVELSE 24 (28) rådmansvången vet inte att det heter så. Även om det funnits en servicelinje som slutade där. Kan man benämna ett område NOVA som är ett företagsnamn. Kommer ihåg att det gick inte att döpa om södra industriområdet till Åkerlund&Rausing en gång i tiden. Dessutom bör man ta bort hållplatsen Mobilia. Det är bara vi gamlingar som vet att Mobilia fanns där en gång i tiden. Sen hävdar både systembolaget och apoteket att de bor på Nova vilket säkert är förvirrande för många! Har i och för sig inte med kvartersnamnen att göra. Vänliga Hälsningar Jörgen Jörgensen Kommentar: Vi har tagit del av synpunkten. Den nya områdesindelningen är en sammanvägning av gamla områden till nya. Vi har velat behålla namnen på områdena i stort, även om de i den nu föreslagna indelningen ibland får annan utsträckning. Vi förstår problematiken, men gör övervägandet att den nya indelningen har fördelar. Bevare oss för det Malmöbesudlade begreppet "innerstad"! Låt Professorssta(de)n heta Professorsstan, som är både inarbetat och lundensiskt. Kalla övriga delar av centrum för kärnan: Centrumkärnan, Södra kärnan och Norra kärnan eller varför inte bara Centrum, Södra centrum och Norra centrum. Men bevare oss väl för alla former av "innerstaden"! ********************** Torulf Jönsson Stora Södergatan 24 222 23 LUND Kommentar: Vi har tagit del av synpunkterna. Vi finner andra förslag bättre. Begreppet kärnan som efterled i de övriga centrala delarna har skippats efter dialog i gruppen. Kerstin Laurell 046-123158 Centrala innerstaden skulle kunna heta Gamla staden i stället. Skäl finns då hon varit verksam inom föreningen Gamla Lund och tidigare framfört detta förslag. Jag (Jonas) tog tillfället i akt och frågade om synpunkter på en del andra namn. I stort sett samsyn i allt. Namn på den medeltida stadskärnan som diskuterats är Gamla staden (detta förslag) Staden innanför vallarna (används i bl.a. Bevaringsprogrammet) Centrala innerstaden - används i namngivningsförslaget
TJÄNSTESKRIVELSE 25 (28) Kommentar: Vi har tagit fasta på att ändra namn på centrumdelarna i vissa avseenden. Hei igjen Tusen takk for innspillet, som ser fint ut. Jeg kommer til å videreformidle det til Jonas. Et par småpunkter bare. Jeg tror han tenker Pilsåker Nova og bare Ideon som navn på de to industriområdene. Nova er i så fall med for å hjelpe til å utmerke stedet, ettersom Pilsåker neppe kjennes. Jeg innser at det ikke er helt kosher, men navn skal jo fungere utmerkende. Om man skal velge bare ett er vi nok enige om at det bör väre Pilsåker. Ideon brukes som sagt allment, og det er etter mitt syn OK som områdenavn. Pålsjö var et tegelbruk og minnes i navnet Pålsjövägen. Altså kanskje helst det umake navneparet Pilsåker og Ideon? Det er ingen av oss som vil anvende Klosterhusen. Det fins et veletablert navn på området, nemlig Väster (som nå blir overordnet navn). Klosterhusen bruktes en gang om noen hus ved Klosterkyrkan, men som områdenavn er det stendödt. Området kommer også i fortsettelsen til å kalles Väster. Da synes jeg faktisk Västra innerstaden er bedre ettersom man kan fortsette å si Väster. Professorstaden er et annet eksempel på et områdenavn som har vokst fram i folkemunne. Helst hadde jeg sett at begge fungerte som områdenavn. Områdenavn i städer er forresten et riktig interessant spörsmål. Jonas viste meg generasjoner av Lunda-kart, og det er lett å se hvordan mange har skiftet gjennom tidene og andre har festet seg, vel ofte i samband med utbyggingsfaser. Men jeg tror ikke noen myndighet kan få lundaboene til å bruke navnet Klosterhusen. Beste hilsen Berit Från: Torensjö Annette [mailto:annette.torensjo@lm.se] Skickat: den 13 november 2013 12:29 Till: Berit Sandnes Ämne: SV: Navn på stadsdeler Lund Hej Berit! Tack för senast, det var trevligt att träffa er. Jag har tittat på kartan, läst ditt brev och som Hallberg alltid skrev i all hast funderat på saken. Jag förstår inte varför han inte vill använda Klosterhusen, det syns för mig som ett betydligt bättre namn än ett Västra innerstaden som inte har en särskilt stark namnkaraktär. Det fungerar som en bra pendang till Professorsstaden. Jag skulle också vilja drista mig till att föreslå att Centrala innerstaden bara blir Innerstaden, för mig känns det som tårta på tårta att säga så. Norra resp. Södra innerstaden fungerar som ett bra komplement till dessa namn. När det gäller gamla företagsnamn och liknande som fungerar som ortnamn så brukar en brytpunkt komma när verksamheten är nedlagd och namnet lever kvar som ett lokaliserande ortnamn. Alltså när tegelbruket är borta och byggnaderna blivit bostäder och människor bor i Tegelbruket. Det är nog ganska vanligt att man konstruerar den typen av namn i kommunala sammanhang, det finns exempel här i Gävle. I Stockholm har man valt en lite annan väg och exv. använt namnet Telefonplan för området där Ericsson hade sin verksamhet. Det måste självklart finnas möjlighet för kommunerna att göra indelningar på olika nivåer och hans indelning i olika väderstäck på högsta nivån har jag inget att säga emot, utan det handlar mer om att med varsamhet och medvetenhet göra namnval som ansluter till det lokala namnskicket och inte städa för mycket, men
TJÄNSTESKRIVELSE 26 (28) samtidigt använda namnen som finns och ibland också stärka dem (Klosterhusen). Det är svårt att hitta en optimal lösning i alla sammanhang, men jag tror att man måste våga lite också. Det känns inte som att namnen Nova Pilsåker och Ideon Pålsjö kommer att fungera i verkligheten, här bör han välja. Annars är risken att det blir ett av namnen som vinner i användning och folk kommer inte att känna igen sig i planerna. Vi ska vara försiktiga så att vi inte håller fast vid namn som får betraktas som antikvariska, då kan dessa vara bättre att använda i ett gatunamn eller liknande i den stadsdelen för att minnas att det en gång hette så (Exv. Pålsjöparken i Ideon). Det är en balansgång och mycket handlar om gott omdöme. Hör av dig om något blev oklart. Glada hälsningar Annette Kommentarer: Vi har tagit fasta på synpunkterna och kommer att använda områdesnamnet Pilsåker för Nova- området och försöka använda Ideon Pålsjö för Ideonområdet. Innerstaden blir Stadskärnan, från annan förslagsställare. Angående namn på delar av Lund. Efter att ha studerat det förslag som Stadsbyggnadskontoret tagit fram och jämfört med bevaringsprogrammet och det jag genom åren hört Lundaborna kalla sina områden vill jag framföra följande tankar. Staden innanför vallarna var staden Lund från åtminstone 1000-talet till ca 1920. Därefter har detta område i decennier kallats stadskärnan eller Lunds stadskärna (skall den delas i mindre delar har den också varit indelad i fyra rotar). Föreslår att detta inte ändras. Väster och dess delar är OK. Södra innerstaden är Lilla Råby och Prennelyckan (Innehåller Margaretedals verksamhetsområde). Sankt Lars borde bara vara tidigare sjukhusområdet. Tuna söder om Galjevångsvägen benämnes Galjevången av dess invånare. Norra innerstaden består av Spoletorp och Lasarettet. Eftersom Universitetet sträcker sig från Lundagård längs Kunskapsstråket till ESS menar jag att det som i förslaget kallas Universitetsområdet borde kallas LTH-området (vilket det ju är). Smörlyckans idrottsplats borde vara ett eget område. Triangeln mellan Kävlingevägen och Södra Stambanan bör heta Fredentorp även i fortsättningen. Området norr om Norra Gränsvägen delas av Svenshögsvägen i Annehem till väster oah Ladugårdsmarken till Öster. Vänligen Föreningen Gamla Lund / Bengt Aronsson Kommentarer: Vi har tagit fasta på en del av kommentarerna och arbetat in i förslaget. Andra delar faller då vi måste hålla nere antalet stadsdelar exempel Fredentorp, som anses inte vara egen stadsdel i denna nivån. Den finns ju naturligtvis som ett begrepp och ett område, men inte som staddelsområde. Från: Henrik Borg [mailto:henrik.borg@lund.se] Skickat: den 25 november 2013 12:08 Till: Bengt Aronsson; 'Henrik Borg' Ämne: SV: Områdesindelningar och namn
TJÄNSTESKRIVELSE 27 (28) Kloka synpunkter! Jo jag håller med dig om att stadskärnan är ett lämpligare namn och att Universitetsområdet inte är detsamma som LTH, jag har dålig koll på gränserna för Galgevången men noterar att professorstaden har växt. Sankt Lars Klostergården är ett annat gränsdragningsfall som jag tycker är svårt, menar du att sjukhusbyggnaderna ska kallas Sankt Lars o övriga Klostergården? Jag mailar Jonas att jag håller med dig. Likaledes glada hälsningar Henrik Kommentarer: Vi har tagit detta i beaktande i vårt slutgiltiga förslag.
TJÄNSTESKRIVELSE 28 (28) Förslag på huvudområdesindelning och staddelsområden för Lund 2014