Lundåkraverket
Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats i flera etapper för att anpassas efter nya tekniska förutsättningar och miljökrav. Idag tar Lundåkraverket emot spillvatten från cirka 40 000 personer runt om i Landskrona kommun och från Ven, samt från Teckomatorp och Billeberga i Svalövs kommun. Dessutom är flera större och mindre industrier anslutna till avloppsledningsnätet. Erfaren personal sköter den mångsidiga verksamheten, som bland annat innefattar drift och underhåll av ledningar, pumpstationer och verk. Under ett enda dygn passerar här vanligen cirka 35 000 kubikmeter spillvatten. Mest aktivitet blir det under morgonen när folk i regionen stiger upp. Spillvattnet kommer från hem, arbetsplatser och fabriker och rinner genom ett ledningsnät till ett stort antal pumpstationer, varifrån det sedan fortsätter mot Lundåkraverket. Själva ledningsnätet är mer än 30 mil långt och skulle nå från Landskrona till Uddevalla om man sträckte ut det över landet. Väl framme på Lundåkraverket tar reningen cirka ett dygn innan vattnet släpps ut i havet, för att åter bli en del av kretsloppet. Allt det här sker utan att vi funderar så mycket kring processen. Vi spolar och förväntar oss att det ska fungera. Visst har vi det bra? Huvud pumpstation c: Försedimenteringring d: Biologisk rening e: Mellansedi b: Sandfång a: Mekanisk rening Rötkammare Förtjockare Släpps ut i Öresund
Rent vatten & stor kunskap Det är många steg som ska fungera när Lundåkraverket tar hand om spillvattnet. Först renas vattnet mekaniskt genom ett galler (a). I gallret rensas föroreningar som är större än 2 mm bort. Här hittar man allt från matrester och papper till skräp som inte borde hamnat i avloppet. Under 2012 samlades här upp mer än 64 ton föroreningar. Därefter tillsätts fällningskemikalier för att avlägsna den fosfor som finns kvar. Detta kallas för kemisk rening (f). Det som händer är att smutsen samlas i slam, som sedan sjunker till botten av bassängen under slutsedimenteringen. På så sätt skiljs föroreningarna från det rena vattnet. (g). Därefter släpps vattnet ut i Öresund. menteringng f: Kemisk rening Allt som fastnar här går vidare som restavfall till en avfallsanläggning medan vattnet rinner vidare. Efter gallret låter man grus och sten sjunka till botten i ett sandfång (b), och i processen som följer försedimenterar man vattnet (c). Bioslammet som skiljs ut här går vidare och blir biogas och växtnäring. Vattnet som finns kvar leds in i stora bassänger där det renas biologiskt (d), i en aktivslamanläggning av typen Bio-Denipho. På Lundåkraverket används mikroorganismer för att bryta ner organiskt material och ta upp närsalter som kväve och fosfor. Efter den biologiska reningen sedimenteras vattnet igen (e). g: Slutsedimentering Rent vatten är verkligen en hel vetenskap och all den kunskap som behövs finns på Lundåkraverket och NSVA. Man arbetar för ett renare Landskrona och ett välmående Öresund. På samma sätt arbetar NSVA för övriga ägarkommuner. Goda grannar & bra miljövinster Slammet som bildas under reningsprocessen på Lundåkraverket rötas i en rötkammare. Goda bakterier bryter ner det organiska materialet och i processen bildas biogas. Biogasen används av närliggande Landskrona Energi vid produktionen av fjärrvärme. Om du har fjärrvärme hemma kan den alltså delvis ha kommit till med hjälp av det energirika innehållet i ditt spillvatten. Landskrona stads miljöpris Växtnäring Fjärrvärme 2013 mottog NSVA Landskrona stads miljöpris i kategorin Industrier, för sitt arbete med att förbättra Lundåkraverket och spillvattenkvaliteten i Landskrona. NSVA fick priset för sitt engagemang och intresse, vilket lett till lösningar på lokala och regionala miljöproblem som på sikt kan förbättra vattenstatusen i hela Skåne.
Vårt viktiga vatten Ett evigt kretslopp Nästa gång du fyller ett glas ur kranen kan du skänka en tanke till de dinosaurier som en gång druckit samma vatten. Vi lever i ett evigt kretslopp och vi måste göra allt för att skydda våra vattenresurser och rena vattnet som används på ett miljövänligt vis Allt vi spolar ner i avloppet hamnar på reningsverken, oavsett om det kommer från toan, duschen, disk- eller tvättmaskinen. Genom noggranna processer tas biologiska ämnen bort och bakterier, fosfor, kväve och partiklar avskiljs. Reningsverken i Sverige är byggda för att rena spillvatten från hushåll. Därför måste industrier som har en annan typ av avloppsvatten rena vattnet själva innan det kan tas emot på de kommunala reningsverken. När vattnet är renat återförs det till en sjö eller en kuststräcka. Det vore inte det minsta konstigt att säga att reningsverken inom NSVA hjälper till att ta hand om vattnet för framtiden. Tillsammans gör vi skillnad De senaste åren har kemikalierna i samhället blivit fler. Många av dem försvinner inte när vi förbrukat produkterna de finns i. En del gifter lagras i naturen och kroppen och kan göra oss sjuka. Vissa typer av ämnen och metaller skadar arvsmassan och orsaker cancer. De kan också påverka vår förmåga till fortplantning. EU har klassat de här gifterna som särskilt farliga och de har fått namnet miljögifter. Tvärtemot vad man i allmänhet tror, så är det inte industrierna som står för de största utsläppen. De har vanligen egna, effektiva reningsverk och noggrann kontroll på vad de använder för ämnen och kemikalier. Istället är det gifterna från hushåll, trafik och serviceverksamheter som påverkar oss mest. Mycket av föroreningarna följer med spillvattnet till reningsverket och tyvärr får reningsprocesserna, trots intensiv forskning inom området, allt svårare att hänga med. Utsläppen ökar och det gör att allt mer av gifterna följer med tillbaka med ut i kretsloppet. För att bevara vattnet måste alla bidra. Lika självklart som det är att källsortera sitt avfall borde det vara att tänka på vad man spolar ut i avloppet. Tillsammans kan vi behålla vårt fina grundvatten och våra klara sjöar och kuster. Men det kräver att vi tänker efter och gör kloka val.
Från stad och natur till Lundåkraverket Spillvatten kommer från toaletter, duschar, badkar, tvättmaskiner och diskmaskiner i våra hem, på jobbet och från mindre fabriker. I spillvattnet hamnar både stora och små föroreningar. Stora föroreningar är skräp som felaktigt hamnat i avloppet. De små föroreningarna är svårare att se. Bland dem finns växtnäringsämnen som fosfor och kväve, men också organiskt material. Organiskt material kommer från matrester, bajs, finfördelat toalettpapper och olika industriers tillverkningsprocesser. Dagvatten är regn blandat med det som regnvattnet drar med sig ner i ledningarna från tak, vägar och parkeringar. Det kan vara grus, men också mindre synliga föroreningar. I vissa typer av kombinerade ledningar blandas dagvatten med spillvatten. Därför kommer sten och grus också till reningsverket. Dagvatten är ett relativt rent vatten och leds numera vanligen i separata dagvattensystem ut i diken, dammar och våtmarker där det renas naturligt. Varje år använder vi här i Sverige en kubikkilometer vatten. Det är mer än 1 000 miljoner kubikmeter. Varje kubikmeter rymmer 1 000 mjölkpaket. Visste du att 70 procent av jordens yta är täckt av vatten. Av det är hela 97 procent saltvatten som inte går att dricka. Vi behöver vara rädda om vattnet vi har. De första reningsverken togs i bruk på 1930-talet i Sverige Norra Sverige fick dock vänta ända in på 1970-talet. Då ska man också komma ihåg att det fanns reningsverk redan i det antika Grekland. Ungefär 70 procent av kroppen består av vatten. Man kan lugnt säga att vatten finns överallt. Det är en märklig känsla när man förstår att vattnet som vi får ur kranen är samma vatten som dinosaurierna drack. Alltihop kallas det hydrologiska kretsloppet. Vi lånar vattnet, precis som dinosaurierna lånade det av oss. Tänk på kommande generationer.
Avloppsvattnet i Sverige renas i tre steg. Mekaniskt, biologiskt och kemiskt. Därefter återförs det till naturen. En del av slammet tar vi tillvara och förädlar till biogas och växtnäring. I hela Sverige arbetar cirka 6 000 personer i VA-förvaltningar och bolag. De är allt ifrån tekniker och ingenjörer till ekonomer och administratörer. Vattnet är en stor del av vårt land - och en viktig sådan. Om vatten Att vara eller inte vara i toaletten. Det är lätt att tro att sådant man använder i badrummet går att spola ner i toan när man är klar med dem. Men de kan vara riktiga bovar i avloppet. Näsdukar och våtservetter är designade för att vara hållbara och smulas inte sönder i vatten, som toapapper gör. Tops, tandtråd och hårtussar fastnar i avlopp och reningsutrustning och orsakar stopp. Och du - dina mediciner är bra för dig, men kan vara farliga för vatten, miljö och djurliv. Spola inte ner dem. Lämna alltid in överblivna mediciner till apoteket. Att göra rätt val i vardagen Det spelar roll vad du väljer att spola ner i avloppet och vad du väljer för produkter när du handlar. Våra val i vardagen har inverkan på miljön. För att göra det lite enklare för dig har vi några tips. Kiss, bajs, toapapper I toaletten ska bara kiss, bajs och toapapper spolas ner. Mycket annat orsakar stopp och försvårar reningen. När du källsorterar skräpet där hemma istället för att spola ner det kan reningsverken också göra sitt jobb bättre. Använd miljömärkt Att använda miljömärkta produkter är en bra början, men tänk även på att inte överdosera. Hushållen står för mycket av kemikalierna som är svåra att rensa bort och i värsta fall åker de tillbaka ut i naturen och påverkar kretsloppet. Gör rätt med matfett Undvik att hälla ut matfett i avloppet. Risken är att det blir stopp och översvämning. Torka istället ur stekfettet med hushållspapper och släng det i matavfallet. Om du använt flytande fett kan du hälla det i en mjölkförpackning och sedan slänga det i restavfallet. Tvätta bilen på biltvätten Om du tvättar bilen på garageuppfarten rinner smutsvattnet ner i dagvattenbrunnarna och därifrån rakt ut i vattendragen. Både växt- och djurliv skadas, och i längden också människan. Föregå med gott exempel och använd en fordonstvätt med godkänd reningsutrustning. Töm poolen på gräsmattan Töm poolen där hemma på gräsmattan. Det är både smidigt och enkelt: släpp ut lite vatten i taget och låt det sjunka undan. Att tömma den på gatan och låta smutsvattnet rinna ner i gatubrunnarna är direkt olämpligt. Det rinner via dagvattensystemen ut i våra vattendrag. Vill du ha fler tips? Läs mer på www.nsva.se
NSVA - med sikte mot framtiden NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB) är ett regionalt bolag som bildats ur sex VA-verksamheter från lika många kommuner. Vi har gått samman för att kunna erbjuda bred kompetens och samtidigt vara ett hållbart alternativ inför framtiden. Varje dag ser vi till att det kommer rent vatten ur kranen hos nästan 230 000 invånare och företag i ägarkommunerna Bjuv, Båstad, Helsingborg, Landskrona, Svalöv och Åstorp. Efter att vattnet använts tar vi hand om det och renar det. Inom NSVA finns ett tiotal avloppsreningsverk. Lundåkraverket är ett av dem. Läs mer om oss på www.nsva.se NSVA Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Box 2022 250 02 Helsingborg 010-490 97 00 kundservice@nsva.se www.nsva.se www.facebook.com/nsvaab