Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Relevanta dokument
Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Dricksvatten och planoch bygglagen

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

KLIMATANPASSNING & FYSISK PLANERING

Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012

Klimatsäkring -P104 samt P105

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Bygg klimatsäkert. Anpassning av planering och byggande

Grön infrastruktur i prövning och planering

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken

Detaljplanering. Karl Evald jurist

Övergripande planer, strategier etc

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten

Planbestämmelser för dagvatten

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken

Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL

Dagvatten i detaljplaner och avtal

Klimatanpassning in i minsta detalj

Dagvatten i detaljplan

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen

Klimatanpassning av fastighetssektorn vad innebär det?

Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Vatten i fysisk planering

Mångfunktionella ytor system för. Anna-Mary Foltýn, Enheten för samhällsplanering, Länsstyrelsen i Skåne län

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Dagvattenjuridik Alvesta 2015

FRIYTOR Riktlinjer - för Trelleborgs kommun skolor & förskolor

Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald

Seminarium om dagvattenjuridik. Välkomna!

Klimatanpassning Måns Enander, Klimatanpassningssamordnare. Bakgrund och definitioner Klimatanpassning Översvämning

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn

Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?

Översvämningssäkert byggande Hur reglerar vi dagvattenhantering i detaljplaner

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Uppföljning av plan- och bygglagstiftningens tillämpning Linda Pettersson planeringsarkitekt, Boverket

Välkomna till dag 2!

Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Hållbarhet i fysisk planering

Bildyta - Välj Infoga bild. Henrik Alm, Henrik Alm, Dagvatten och Ytvatten, Stockholm. Bildyta - Välj Infoga bild

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

MKN för vatten. Pär Persson. tillämpning i fysisk planering. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Att bygga ett klimatsmart Kalmar län

Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog

Kommunernas arbete med klimatanpassning. skl granskar

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens Vem har ansvaret? (SOU 2017:42)

Nya PBL: s uppbyggnad

Klimatanpassning är angeläget

Svensk författningssamling

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen

Undersökning om betydande miljöpåverkan

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

Dagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare

Riktlinjer för dagvattenhantering inom H+

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Vind dialogen Ted Kransby, Samhällsplanerare

Vackert idag katastrof i morgon Hur löser vi det?

MILJÖ- OCH BYGGKONTORET

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Geoteknik i planprocessen

Behovsbedömning DETALJPLAN FÖR DEL AV SÖDERKÖPING 3:60 OCH 3:63, SÖDERKÖPING, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN BESKRIVNING AV PLANFÖRSLAGET

Kommittédirektiv. Ett stärkt arbete för anpassning till ett förändrat klimat. Dir. 2015:115. Beslut vid regeringssammanträde den 12 november 2015.

Remiss Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42

Transkript:

Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna och centrala myndigheter (bl.a. Boverket) Plats för bild Ny Plan- och bygglag fr.o.m. 2 maj 2011 2011-09-22 Sida 2 av xx Sidfot här

Boverkets uppdrag 2009 och 2010 Analys av PBL som verktyg Exempel Planeringsunderlag Fördjupad analys hur klimatanpassningsarbetet ser ut i Sverige Nya PBL och klimatanpassning

PBL och klimatanpassning PBL främst anpassad för ny bebyggelse. Effektivt redskap för klimatanpassning av ny bebyggelse på oexploaterad mark. För tillkommande bebyggelse. På exploaterad mark i riskområden kan plan- och bygglagstiftningen användas i varierande omfattning för att förhindra negativa konsekvenser av klimatförändringar. PBL och befintlig bebyggelse. Dåligt verktyg för att hantera klimatförändringarnas konsekvenser på befintlig bebyggelse.

Klimatanpassning - Se möjligheterna Exempel på åtgärder i översiktsplan. Nationella/regionala mål och strategier som är av relevans för kommunens klimatanpassning. Riskområden för översvämningar, erosion, ras och skred Lågpunkter i landskapet och områden som kan få översvämmas och fungera som utjämnings- och fördröjningsmagasin samt huvudvattenvägar till dessa. Föreslå markreservat för skyddsvallar mot översvämning i hav och längs med vattendrag Rekommendationer för hur geologi- och markmiljö bör beaktas vid detaljplanering och lovgivning.

Exempel på klimatanpassningsåtgärder i detaljplan. Höjdsättning av mark och byggnader ned med gatan och upp med husen. Skyddsåtgärder mot olycka, översvämning och erosion för att villkora bygglov. Redovisa avvattningsvägar Skapa öppningar i planen för vattnet Vall mot översvämning Markbeläggning Förbud mot källare

Exempel på byggnadstekniska åtgärder - Källare kan byggas med vattentät betong och utan fönster - Källarfönster kan vattensäkras eller sättas igen. - Bottenvåning kan användas som parkeringshus eller vara oinredd - Tillfälliga översvämningsskydd kan sättas upp vid ytterdörrar. - Bräddavlopp på taket och rutiner för rensning av brunnar på tak och gårdar för att minska risken för skador framför allt efter en lång torrperiod då brunnar kan ha satts igen. - Gröna tak för att ta upp vatten och därmed minska påfrestningarna på dagvattensystemen.

Ny plan- och bygglag 2 maj 2011 Syftet med att ta hänsyn till klimataspekter vid planläggning är att främja goda miljöförhållanden dels genom anpassning till klimatförändringar, dels genom en minskad klimatpåverkan I detaljplan får kommunen bestämma bl. a. skyddsåtgärder för att motverka markförorening, olyckor, översvämning och erosion. Reglera i detaljplan att lov inte får ges förrän markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom en skydds- eller säkerhetsanläggning har vidtagits på tomten.

PBL Kunskapsbank Webbaserad vägledning Om ÖP, DP, Lov, Tillsyn, Kontroll och genomförande Live 2 maj 2011 Kompletteras med fördjupat material 2011-09-22 Sida 11

2011-09-22 Sida 12

Mångfunktionella ytor Klimatanpassning av befintlig bebyggd miljö Miljömålsprojekt och samarbete mellan Boverket, Lst Skåne, MSB, SKL och Movium Idé- och inspirationsskrift om anpassning av befintlig bebyggd miljö riktad till kommuner

En mångfunktionell yta Bebyggelsens mellanrum torg, parker, gaturum Gröna, blå och grå ytor gräsmattor, vattenspeglar och tak Plats för bild Bebyggelsens omland landskapet runt staden, tätortsnära skog och natur Plats för bild 2011-09-22 Sida 14 av 15

Låt tätort och landsbygd dra nytta av varandra Vattenhantering i tätortsnära landsbygd - mångfunktionell damm Samla regnvatten för jord- och skogsbruk Planera för nya våtmarker Bild: Lomma kommun 2011-09-22 Sida 15 av 15

Nordiskt samarbete Nordiskt Handlingsprogram Klimatanpassning (tema) 2011 Hur bedrivs arbetet? Vilka verktyg finns? Vad behövs? Samarbete på olika nivåer? Rapport (program) 2011-09-22 Sida 16

2011-09-22 Sida 18 Tack!