Varje år lämnar 13.000 unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap. Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?

Relevanta dokument
Samarbete skola och arbetsliv - en social investering

Socioekonomisk metod Datainsamling och modell

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

DET BLIR FÖR DYRT!!!

Struktur och stöd för personer med Neropsykiatrika Funktionshinder. Kan Case Manager erbjuda en väg till en mer fungerande vardag?

Att investera i framtiden

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Vår roll, Information, rådgivning, utbildning. Behov av ökad kunskap om kooperativt företag, Forskning av betydelsen, drivkrafter och ledarskap

Mål för arbetet med sociala investeringar

Att socioekonomiskt utvärdera samverkan och samordningsförbund. Ingvar Nilsson

Slutrapport fö r Landstinget Sö rmlands pröjekt. Att investera i framtiden

Samsyn och engagemang

Erfarenhet från ett långsiktigt brotts och drogförebyggande arbete i Skellefteå kommun

Hur uppnår man en lokal samverkan mellan frivården, kommun och landsting? Råd för framtiden, Norrköping 26 oktober

Förslag till samverkan kring dubbeldiagnoser i KFVregionen

Sociala investeringar och Socioekonomiska strategier. Ingvar Nilsson

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning

Sociala investeringar. Mikael Falk Tel

.~- ~...~Y C, Anneli Hedberg (S) ordförande, Pat Werner (S) Ulrica Truedsson (S), Bo Sivars (M), Inger Fredriksson (C)

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Attention arbetar för:

NPF-diagnoserna och arbetslivet. 14 Mars 2013, Sollentuna. Cecilia Brusewitz.

forts. Samlokaliserad samverkan som kompletterar de reguljära verksamheterna. Delvis finansierat av Samordningsförbundet

Socioekonomiskt perspektiv Sociala investeringar

Växthuset Lean i Södertälje kommun

SEBBE 25 ÅR 5 ÅR I FÄNGELSE 2 BARN SAMIR 41 ÅR 12 ÅR I FÄNGELSE 1 BARN

Dokumentation från eftermiddagens samtal vid. Dagen om sociala investeringar

Att investera i framtiden - en utbildningssatsning i Sörmland för kommuner och landsting om stuprörens och kortsiktighetens

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Verksamhetsplan RAR 2007 Dnr RAR06-45

Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium dec 2011

Riktlinjer för Simrishamns kommuns sociala investeringsfond inriktning och handläggning Hid nr:

CAN-undersökningen w w w. s v e n l j u n g a. s e

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Lokala samverkansgruppen Katrineholm/Vingåker

Riktlinjer för sociala investeringar i Vingåkers kommun

Idéer och exempel över sociala investeringar

Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.

Region Gävleborgs regionala sociala investeringsmedel

Sammanträde med Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

I~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet

Sociala investeringar och Socioekonomiska strategier. Ingvar Nilsson

Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Spåret

Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård

Utgiften ses som investering på sikt. Sesammodellen och barnahus i alla Blekingekommuner för VINR Utbildning/kunskap från stuprör övergripande

Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium dec 2011

Landstingsstyrelsens beslut

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Riktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad

Duellen. Samhällsekonomisk utvärdering. Samordningsförbundet RAR. Claes Malmquist, payoff. Flen, 10 mars 2011

Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

SSPFR/ Sociala insatsgrupper

Sammanställning 1. Bakgrund

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård

Kartläggning gällande personliga ombuds samverkan i länet

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko

Äldre och alkohol

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

Rapport, Utveckling av vårdkedja för diagnostik och behandlingsinsatser för små barn med autism och andra utvecklingsavvikelser.

Navigatorcentrum. Samhällsekonomisk utvärdering Östersunds kommun. Claes Malmquist och Sven Vikberg, payoff. Östersund, 12 oktober 2011

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

Sociala investeringar och Socioekonomiska strategier. Ingvar Nilsson

Utanförskap eller prevention?

Projekt Fotosyntes. Anders Nordgren Tel

Verksamhets- berättelse 2007

Dokumentering och utvä rdering

Verksamhetsplan 2011

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera.

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Sociala investeringar och Socioekonomiska strategier. Ingvar Nilsson

Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga. Tomas Bokström tomas.bokstrom@skl.se

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Sociala investeringar. - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap i Örebro kommun

SOCIALA INVESTERINGAR 2.0

Första linjen unga, Karlstadsområdet

Riktlinjer för hanteringen av Tomelilla kommuns sociala investeringsfond

Avsiktsförklaring DROGSAM

SWOT-material från grupparbeten under Psykosomatikkongressen i Borgholm 1-2 september Svensk Förening för Psykosomatisk Medicin

Underlag till: En socioekonomisk analys av Skolverkets samverkansprojekt. Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog SEE AB

Sammanträde med Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Socioekonomisk analys socioekonomiska bokslut och sociala investeringar

Styrning och ledning för sociala investeringar. Luleå, 15 november 2013 Tomas Bokström Psynk psykisk hälsa barn och unga

Alla parter i Lokala Samverkans Gruppen (LSG) Katrineholm/ Vingåker står bakom förslaget

Revisionsrapport: granskning av kommunens förebyggande arbete avseende psykisk ohälsa hos barn och unga

Nackas erfarenheter av Västra Götalandsprojektet Sociala risker

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Sammanträdesprotokoll

CIDES UTGÅR IFRÅN ATT: Det finns gemensamma grundbehov och faktorer som gör att ungdomar hamnar i destruktiva subkulturer.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (7) - TRYGGHETSRÅDET- ANSLAG/BEVIS

Sysselsättning utbildning och utanförskap

Transkript:

Hedenlunda 18 oktober 2013

Mål med dagen En ökad samsyn på frågan, bygga vidare på en gemensam grund hålla liv och lust i processen i länet Via verkliga case lära mer och få inspiration om HUR arbetet kan gå till Skapa en möjlighet för möten över spårgränserna mellan politiker och tjäsntemän Behov av ett länsövergripande stöd finns formulerat och därtill förslag på aktiviteter Vi vet mer om vad vi kan förvänta oss av nationell nivå Knyta kontakter och skapa förutsättningar för samverkan Arbetet med sociala investeringar känns möjligt och angeläget

Varje år lämnar 13.000 unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?

Utanförskapets pris Eskilstuna År 2013 är det i Eskilstuna 1083 barn. Enligt statistiken hamnar 139 av barnen utanför samhället som vuxna. Kostnad för samhället: 2 189 250 000 kr Flen År 2013 är det i Flen 148 barn. Enligt statistiken hamnar 19 av barnen utanför samhället som vuxna. Kostnad för samhället: 299 250 000 kr www.utanforskapetspris.se

VARFÖR UPPSTÅR PROBLEMET?

SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING LÄKARE Psykiatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT Personer med diffus problematik GOD MAN Försörjning KRONFOGDE HANDLÄGG FK BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG Boende HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM ALKOHOLTERAPEUT BEHHEM SOCIONOM Beroendevård Missbruksvård BOENDESTÖD IFS RSMH Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk HANDLED SYSS Sysselsättning ARBETSVÄGLED SYOKONSULENT Utbildning SOC BARN/UNGA PO BUP POLIS PRAKTIK LÄRARE

KOSTNAD REHABVINSTER & TIDSFAKTORN INVESTERINGSPUCKEL TID REHABVINSTER Ingvar Nilsson (I.nilsson@seeab.se) i.nilsson@seeab.se

LÅNGSIKTIGHET + HELHETSSYN + =

KOSTNAD FÖR EN INSATS EN KORTSIKTIG KOSTNAD ELLER EN LÅNGSIKTIG INVESTERING? KOSTNAD FÖR ATT AVSTÅ

Och det där med långsiktighet då?

Handlar om effektivitet och kvalitet Rätt insats Rätt kvalitet Rätt tidpunkt Rätt kostnad Socioekonomiska verktyg och analyser fungerar som stöd för analys av effekter av olika typer av insatser. Frågor som kan besvaras: Vilka effekter uppstår av vald insats? Hur man kan identifiera, kvantifiera och prissätta dessa effekter? Vilken typ av kostnader uppkommer som till följd av detta? Hur fördelas dessa kostnader mellan olika aktörer? Hur är kostnaderna fördelade över tid? Kort- eller långsiktiga?

Begrepp och perspektiv Social investering Socioekonomiskt perspektiv Socioekonomiska verktyg Social investeringskalkyl Social investeringsfond Socioekonomisk analys Socioekonomiska strategier Vad betyder det?

ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV Vad menar vi? * Tidiga, proaktiva insatser * Långsiktiga insatser * Uthålliga insatser * Samordnade insatser * Kunskapsbaserade insatser

Social investering Syftar till att minska sociala problem och därmed stora kostnader för t ex rättsväsende, sjukvård, socialtjänst i senare skeden. Syftar både till att spara ekonomiska resurser och undvika mänskligt lidande

Socioekonomiska verktyg Är de ekonomiska kalkyler som används för att mäta kostnader och vinster för olika insatser ur ett samhällsperspektiv. Består av nyckeltal och en simuleringsmodell Används för att få en ungefärlig bild av storleksordningar. Kan skapa trovärdiga beskrivningar av en större samhällelig kontext.

Social investeringskalkyl Investeringskalkyl Effekter för samhället och olika aktörer Effekternas fördelning över tid På ett år, fyra år och på lång sikt Risk- och känslighetsanalys Om vi lyckas Om vi bara når hälften Om det går riktigt dåligt Om vi bara klarar en Krav för breakeven under mandatperioden?

Socioekonomisk analys Handlar om att jämföra kostnaderna för insatserna i förhållande till om man inte gör insatsen Jämförelsen bör vara både kort och långsiktig En fokusering på att fånga omfördelningsperspektivet av kostnader och intäkter mellan olika aktörer Vem står för fiolerna i de olika alternativen? Finns det vinnare och förlorare?

Socioekonomiskt bokslut Ett sätt att värdera och kvantifiera ett företags/organisations samhällsnytta (i synnerhet de delar som inte syns i resultaträkningen) Intern resultaträkning Företaget/ organisationen Externa effekter Samhället Socioekonomisk resultaträkning

En social investeringsfond, vad är det? - ett kapital tillägnat ett specifikt ändamål Medel frigjorda och avsatta för att användas för sociala preventiva och rehabiliterande åtgärder Placeras på särskild plats/konto i någon mening skyddade Kommer in som en möjlig finansiär till genomtänkta, alternativa åtgärder Har ofta någon form av avskrivningsplan/modell ett slags risk kapital Beslutas om i särskild ordning Innehåller inslag av både A) långsiktighet B) samverkan/helhetssyn Insatserna ska A) vara kunskapsbaserade B) följas upp

Varför ska man ha sociala investeringsfonder? Ett verktyg för att åstadkomma de satsningar som vi alla vet borde göras Öppnar för ett gränsöverskridande arbetssätt Kan stimulera till nytänkande Kan medverka till att skapa de förutsättningar vi behöver för att nå våra mål inom området både strategiskt och operativt. Kan hjälpa oss att styra verksamheten i en viss riktning och kvalitetssäkra de insatser som ska göras. Är ett medel inte ett mål i sig!

Socioekonomiska strategier Strukturer Var brister det? Synsätt Metoder

Något om utbildningen Investera i framtiden Genomfördes okt 2012 juni 2013

KOMMUNLEDNING LANDSTINGSLEDNING FACKNÄMND VERKSAMHETSLEDNING STRATEGISK EFFEKTIVITET OPERATIV EFFEKTIVITET RESURSFÖRDELNINGEN I STORT OCH ÖVER TID KOSTNADSEFFEKTIVA METODER

Två parallella utbildningsspår Både politiker och operativa Både kommuner och landsting Strategispåret och Hantverksspåret För att: få kunskap och beredskap för att använda socioekonomiska analyser i kommuner och landsting i Sörmland. kunna jämföra olika insatser och synliggöra vinsterna med förebyggande arbete. få ökad kvalitet, effektivitet och långsiktighet i våra organisationer Och - att hantera problematiken med kortsiktiga budgetramar när våra insatser behöver vara långsiktiga.

Deltog gjorde: Katrineholms kommun Vingåkers kommun Eskilstuna kommun Trosa Kommun Strängnäs kommun Nyköpings kommun Landstinget Sörmland RAR i Sörmland (samordningsförbund)

VAD Att lära sig principer och metoder för hur man kan beräkna värdet av olika typer av insatser utifrån ett socialt investeringsperspektiv. FÖR VILKA Varje organisation representeras av en ekonom, och några verksamhetsföreträdare kopplade till ett specifikt utvecklingsprojekt/utvecklingsarbete. 3-5 personer. Max 7 projekt. INNEHÅLL Tre stycken tvådagars work shops ledda av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog, nationalekonomer. NÄR Hantverksspår A oktober - 12, januari och mars -13 Hantverksspår B februari, april och juni - 13

Projekt i de två Hantverksspåren Strängnäs Skolnärvaro skolk Nyköping Familjecentral Brandkärr Katrineholm 1. SamTid skolkande, hemmasittare 2. Integrationsprojekt Ungdomar på glid Vingåker Barn/unga i riskzon RAR Integrationsarbete i Fogelstadsakademins medborgarutbildning Trosa Förhindra att det blir unga med beroendeproblem Eskilstuna Beroendecentrum - unga missbruk Landstinget 1. Barn med autism och andra utvecklingsavvikelser 2. Vad kan psykosociala konsekvenser av arbetslöshet kosta landstinget och andra aktörer i Sörmland

VAD Att leda och styra med socioekonomiska perspektiv och analyser som stöd. Stor vikt läggs vid att konkretisera det socioekonomiska perspektivet i lokal och regional politik. FÖR VILKA Politiker i Sörmlands kommuner och landsting. Vid ett tillfälle även ledande tjänstemän. INNEHÅLL Tre stycken tvådagars utbildningar utifrån teman: Nya utgångspunkter, Konkretisering och Strategier och framtidsplanering. Program även kvällstid. Flera olika kursledare. NÄR 22-23 november 22-23 januari, varav ena dagen gemensam med Hantverksspåret 25-26 april

31 deltagare i Strategispåret: Vingåkers kommun: Robert Skoglund Björn Andersson Anneli Bengtsson Stefan Westin Katrineholms kommun: Anneli Hedberg Carina Björk-Andersson Pat Werner Juha Frondelius Cecila Björk Kristina Malmnäs Trosa kommun: Helena Koch Ann-Sofie Soleby Eriksson Strängnäs kommun: Bibi von Scheele Tord Tjernström Eskilstuna kommun: Maria Chergui Mikael Edlund Lotta Jonsson Landstinget Sörmland: Christer Kax Sundberg Ylva G Karlsson Åsa Kullgren Marie-Louise Forslund Mustaniemi Maud Ekman Lotti Svebéus Tommy Setzman Ewa Callhammar Nyköpings kommun Göran Hagberg Jacob Sandgren Malin Hagerström Cajsa Widqvist

Vad säger kollegorna i Hantverksspåren Det är deltagarna i Strategispåret som måste bära frågan vidare Visst kan vi ta fram socioekonomiska analyser på enskilda. verksamheter eller projekt men det krävs nog ett beslut från kommunledningen om det här ska få någon större effekt. Fler i landstinget oh kommunerna borde få utbildning, då menar jag både politiker och tjänstemän. Det skulle underlätta om det fanns någon som skulle kunna stötta ett fortsatt arbete. Det känns väldigt bra att politikerna går utbildningen parallellt och att vi har deltagande från både kommuner och landsting samtidigt. Det finns stora förutsättningar för en fortsättning eftersom vi har starkt stöd i våra politiker.

Vad säger våra tjänstemannaledningar? Från WS 2 Vi vill få ett uppdrag Viktigt att nämnder och kommunstyrelse är överens Politisk enighet Skötas på högsta politiska och tjänstemannaledningsnivå Viktigt att formulera mål för arbetet Metodutveckling koppling till professionens kunskap och verksamhet Möjliggör tvärsektoriell samverkan Skapa en gemensam pott kommun landsting! Underlätta för landsting och kommuner att samverka ex. familjecentral, ungdomsmottagning Fonderna kan ses som ett smörjmedel och ett sätt att börja

Några reflektioner från Strategispåret Självklart men svårt Det här är en tankevurpa Kräver nya strukturer Vi måste riva murar och öppna dörrar mellan organisationer och förvaltningar Helt nödvändig utveckling Största släggan i skallen på 10 år Var ska vi börja? Vi måste fortsätta att jobba tillsammans i länet.