vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat



Relevanta dokument
Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

DELÅRSRAPPORT. Aktiv hälsostyrning - vårdcoacher Bilaga 4


Rapport Aktiv hälsostyrning vårdcoacher 2013

Yttrande över motion 2012:24 av Helene Öberg(MP) och Vivianne Gunnarsson (MP) om satsning på äldre och äldre multisjuka

Ett ledningsperspektiv på aktiv hälsostyrning och personcentrerad vård i Västra Götalandsregionen

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

UTVÄRDERING AV ALFAPILOT INOM PROJEKTET SÄLLSYNT ÖVERGÅNG

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

LS Motion 2009:32 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård for multisjuka äldre

Rehabiliteringskoordinatorer i Stockholms län studieresultat och praktisk tillämpning

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om samordnad vård för multisjuka äldre

Att säkerställa patientens vardag. Gabriella von Gerber Wallbom Distriktssköterska HC Sandviken Södra

Lägre sjukskrivning med rehabkoordinator

Man måste vila emellanåt

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Multi7 bättre liv för sjuka äldre. Multi7. Sammanhållen vård och omsorg för äldre. Ett samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting.

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Mobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

Fyra områden för att undvika onödiga sjukhusvistelser

Yttrande över motion 2017:35 av Susanne Nordling (MP) m. fl. om att stärka primärvårdens ansvar

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, Nils Janlöv, Vårdanalys

Inledning. Denna e-kurs handlar om ACG Adjusted Clinical Groups.

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

FRAMTIDENS HÄLSOOCH SJUKVÅRD 2.0

UTVECKLING AV INNOVATIVA OCH FOKUSERADE BESTÄLLARSTRATEGIER FÖR BÄTTRE HANTERING AV VÅRDTUNGA PATIENTER

Hjälp till självhjälp för patienter med kronisk hjärtsvikt genom livslångt lärande och självmonitorering

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 6 Patientrelaterat utfall avseende hälso- och sjukvård, frekvenstabeller och EQ- 5D

Framtidsplan för hälso- och sjukvården - första steget i genomförandet

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

AHS AHS. Vårdsamordnare Vårdsamordnare. Vårdsamordnare. Din guide i vården

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Vårdval Stockholm Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Hur jämlik är vården?

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Framtidens hälso- och sjukvård 2.0

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

SIP - vad är det som är speciellt inom psykiatrin?

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Framtidsplanen. - en av de största satsningarna någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län

Uppföljning Mobila närvårdsteamet (MiNT) Beslutad , av:

VGRs satsningar på sammanhållen vård för vuxna med komplexa vård- och omsorgsbehov Karin Fröjd

HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Hur kan prioriteringar i äldreomsorgen förbättras ur de äldres perspektiv?

PROAKTIV HÄLSOSTYRNING. En arbetsmetod med fokus på helhetssyn vilken styrs av situationsbild och behov istället för från symtom och diagnos

Hälsa Vårdkontakter. Skyddsfaktorer Riskfaktorer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

En god vård? SoS 2018

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

En personorienterad svensk hälso- och sjukvård

STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSOMRÅDE BARN-KVINNA

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

November September Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik

Patienter i specialiserad vård 2007

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Varför är det viktigt med SIP?

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Psykisk hälsa i primärvård

Sjukhusen flyttar ut patienter till hemmet

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Titel Fritidsaktiviteter habiliteringen 2014 Syfte Habiliteringen har med hjälp av medel från Hälsopotten 2013 arbetat för att möjliggöra att

Temagrupp Äldre. Strategi Att stärka och systematiskt förbättra samverkan i vård och omsorg för äldre.

Budgetunderlag PVN

Välkommen till Innovationsplatsen. Varje resa börjar med ett första steg. Tillsammans skapar vi den bästa vården

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Är det slut på välfärden? om trender och teknik för framtidens vård och omsorg. Demografi och hälsa Värderingar Teknik

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Svar på interpellation 2018:14 av Erika Ullberg (S) om växande vårdköer i Sveriges rikaste landsting

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Stockholms läns landsting Vårdval Planerad specialiserad rehabilitering inom området lymfödem, sluten vård samt dagrehabilitering

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

Särskilt avtal avseende behandling med intravitreala läkemedelsinjektioner vid S:t Eriks Ögonsjukhus

Bättre liv för sjuka äldre

Ledningsrapport april 2017

Invånarpanelen: Hälsa och livsstil

Stockholmsvården i korthet

Stockholms läns landsting Vårdval specialiserad kirurgisk rehabilitering efter vård på akutsjukhus, sluten vård

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Vad tycker Du om oss?

Transkript:

Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012

Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för att utvärdera och förbereda införandet av aktiv hälsostyrning med vårdcoach. Uppföljningen omfattar alla patienter som ingått i pilotstudierna och som följts i minst ett år. Resultaten visar att: patienterna rapporterar signifikant ökad livskvalitet. patienternas nas behov av slutenvård halveras as och behovet et av akut vård minskar. Samtidigt ökar andelen planerad vård. resurseffektiviseringen av SLLs sammanlagda vård för patienterna ökar signifikant. ifik patienterna rapporterar stor uppskattning för vårdcoach som ett tillfälligt komplement (ej ersättning) till den ordinarie vården. patienter med hjärtsvikt uppvisar intressanta och lovande resultat, men utökad studie behövs. 1

Sammanfattning (2) Resultaten talar för att aktiv hälsostyrning med vårdcoach fungerar väl för att leverera ökad livskvalitet och resurseffektiv vård för de patienter som har många vårdkontakter och sammansatta, omfattande behov av vård. Resultaten ligger i linje med tidigare utvärderingar. SLL kommer att fortsätta utvärdera aktiv hälsostyrning med vårdcoach under 2012. Det är angeläget att vårdcoachen kopplas till patienter med de största behoven samt att metodik och kvalitet kontinuerligt vidareutvecklas. Projektet för att utvärdera aktiv hälsostyrning med vårdcoach inom SLL leds från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) För mer information: Ann Fjellner, Överläkare och Senior Medicinsk Rådgivare, HSF, telefon 08-123 132 30, e-post: ann.fjellner@sll.se 2

Om vårdbehov inom SLL En liten grupp av patienter inom landstinget har mycket omfattande behov av hälso- och sjukvården 1% av befolkningen står för ca 30% av den totala hälso- och sjukvårdskostnaden inom SLL. Dessa ca 20 000 vårdtunga patienter har i snitt: 8 olika diagnoser 65 vårdkontakter per år en inläggning var tredje månad, oftast akut mycket låg självskattad livskvalitet stora behov av stöd, vårdkoordinering och coachning 35% av dessa patienter är yngre än 65 år. Gruppen vårdtunga är inte statisk endast omkring 15% återfinns bland de vårdtunga även året efter. Internationella erfarenheter visar att case- och disease management, eller aktiv hälsostyrning (AHS), kan förbättra och effektivisera vården för denna patientgrupp. Källa: HSNf rapport Utveckling av innovativa och fokuserade beställarstrategier för bättre hantering av vårdtunga patienter, 2 november 2009 3

Om aktiv hälsostyrning En internationellt validerad förebyggande metodik som syftar till att stödja utvalda målgrupper inom hälso- och sjukvården Definition Aktiv hälsostyrning syftar till att identifiera och proaktivt stödja målgrupper med stora vårdbehov. Syftet är även att förbättra hälsan och livskvaliteten samt förbättra resursanvändandet för dessa patienter. Målgrupper Patienter t med omfattande och komplexa vårdbehov Patienter med kroniska diagnoser Folkhälsa och primärprevention Case management Disease management Population health management Källa: Care Contimuum Alliance; Cochrane Review; SLL 4

Aktiv hälsostyrning med vårdcoach i SLL Fokus på vårdkoordinering och coachning till patienter med omfattande och komplexa vårdbehov Aktiv hälsostyrning är ett tillfälligt, individanpassat stöd som utförs av en specialutbildad sjuksköterska, även kallad vårdcoach Utifrån patientens situation utformas en personlig åtgärdsplan. Patienten stöttas med regelbunden telefonsupport t bestående av rådgivning, i coachning, stöd till egenvård samt hjälp med att koordinera vård- och omsorgskontakter Aktiv hälsostyrning ska ses som ett komplement till övrig vård och omsorg 5

Om ettårsuppföljningen Omfattar två randomiserade studier för aktiv hälsostyrning med vårdcoach inom SLL just nu Studie 1 Studie 2 Mångbesökare Patienter med 3 akutbesök senaste 6 mån Hjärtsvikt Patienter med 2 inläggningar pga. hjärtsvikt inom de senaste 12 månaderna Målsättning: att vetenskapligt utvärdera aktiv hälsostyrning för 300-500 patienter inom SLL för att: öka hälsa & livskvalitet skapa en mer patientsäker vård skapa mer jämlik vård minska återinläggningar frigöra resurser och vårddygn 6

Studie 1 - Mångbesökare Patienter med 3 akutbesök senaste 6 mån 7

Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Uppföljningen innefattar 268 individer varav 106 individer erhållit vårdcoach för mångbesökare som följts minst ett år. Individer i helårsuppföljning Materialet t omfattar samtliga individer från pilotstudien för att utvärdera vårdcoach för mångbesökare (juni till oktober 2010) 106 deltagare: 44 644 patientdagar 105 nej-sägare (patienter som projektet inte fått kontakt med eller som avböjt deltagande): 42 189 patientdagar 57 personer: 23 491 patientdagar, som slumpats till en kontrollgrupp och därmed inte erhållit någon vårdcoach Uppföljningen gjordes i oktober 2011 vilket innebär att alla patienter följts minst ett år Åldersfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp 20 (7%) 18-29 24 (9%) 30-39 26 (10%) 40-49 38 (14%) 50-59 57 (21%) 60-69 44 (16%) 70-79 Könsfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp Män 41% Median: 66 år 47 (18%) 80-89 12 (4%) 90-59% Kvinnor Källa: GVR; HN analys 8

Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Patienternas självskattade livskvalitet har ökat Helårsuppföljning för mångbesökare, enkätstudie 100 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Hälsoprofil enligt SF-36 Före vårdcoach 6-8 v med vårdcoach 1 år med vårdcoach Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell Psykiskt rollfunktion välbefinnande Not Samma individer jämförs vid samtliga enkättillfällen. Alla patienter har inte fått tre enkäter varför senaste enkättillfälle är antingen patientens andra eller tredje enkät Källa: Insamlade patientenkäter, SF36, n=71 9

Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Slutenvårdskonsumtionen har minskat, primärt drivet av färre vårddygn per vårdtillfälle Helårsuppföljning för mångbesökare Vårddygn per patient Vårdtillfällen per patient Vårddygn per vårdtillfälle Kontrollgrupp 16,9 2,1 8,1-59% -16% -51% Deltagare 7,0 1,7 4,0 Nej-sägare 14,8 2,0 7,4 Källa: GVR; HN analys 10

Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Inom öppenvården syns en minskning av vårdkonsumtion för de patienter som erhåller stöd genom vårdcoach Helårsuppföljning för mångbesökare Läkarbesök per patient Kontrollgruppollg 25,3-15% Deltagare 21,4 Nej-sägare 18,8 Källa: GVR; HN analys 11

Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Sjukvårdskostnaden per patient är 57% lägre för de patienter som erhåller vårdcoach Helårsuppföljning för mångbesökare, total sjukvårdskostnad per patient*, tusentals kronor 233-57% 159 100 Kontrollgrupp Deltagare Nej-sägare * Genomsnittlig DRG-ersättning per patient enligt GVR, exkluderar därmed vissa kostnader, t.ex. läkemedel, psykiatri Källa: GVR; HN analys 12

Utvärdering av vårdcoach för mångbesökare Patienter som erhåller vårdcoach har en mindre andel akutvård jämfört med kontrollgrupp Helårsuppföljning för mångbesökare, fördelning av kostnader per patient, tusentals kronor 233 100 159 100% 72% 56% 74% 28% 44% 26% Kontrollgrupp Deltagare Nej-sägare Kostnad för akut vård per patient Kostnad för planerad vård per patient Källa: GVR; HN analys 13

Studie 2 - Hjärtsvikt Patienter med 2 inläggningar pga. hjärtsvikt inom de senaste 12 månaderna 14

Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Helårsuppföljningen innefattar 130 individer varav 46 individer erhållit vårdcoach för hjärtsviktspatienter som följts minst ett år Individer i helårsuppföljning Materialet omfattar samtliga individer från pilotstudien för att utvärdera vårdcoach för hjärtsviktspatienter (juni till oktober 2010) 46 deltagare: 17 092 patientdagar 55 nej-sägare (patienter som projektet inte fått kontakt med eller som avböjt deltagande): 16550 patientdagar 29 personer: 9883 patientdagar, som slumpats till en kontrollgrupp och därmed inte erhållit någon vårdcoach. Åldersfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp 1 (1%) 3 (2%) 15 (12%) 27 (21%) 55 (42%) 29 (22%) 40-49 50-59 60-69 70-79 80-89 90- Könsfördelning Deltagare, nej-sägare och kontrollgrupp Median: 84 år Män 57% 43% Kvinnor Källa: GVR; HN analys 15

Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Patienternas självskattade livskvalitet är i stort sett oförändrad trots ett förväntat sjukdomsförlopp med minskad livskavlitet Helårsuppföljning för hjärtsviktspatienter, enkätstudie Hälsoprofil enligt SF-36 Före vårdcoach 6-8 v med vårdcoach 1 år med vårdcoach 100 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Fysisk funktion Fysisk rollfunktion Smärta Allmän hälsa Vitalitet Social funktion Emotionell Psykiskt rollfunktion välbefinnande Not Samma individer jämförs vid samtliga enkättillfällen. Alla patienter har inte fått tre enkäter varför senaste enkättillfälle är antingen patientens andra eller tredje enkät Källa: Insamlade patientenkäter, SF36, n=40 16

Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Slutenvårdskonsumtionen i hjärtsviktsgruppen är 28% lägre än i kontroll, primärt drivet av färre vårddygn per vårdtillfälle Helårsuppföljning för hjärtsviktspatienter Vårddygn per Vårdtillfällen per Vårddygn per patient patient vårdtillfälle Kontrollgrupp 23,5 2,4 10,0-28% +17% -38% Deltagare 17,0 28 2,8 62 6,2 Nej-sägare 16,8 26 2,6 64 6,4 Källa: GVR; HN analys 17

Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Även inom öppenvården ses en minskning av vårdbehov för de patienter som erhåller stöd genom vårdcoach Helårsuppföljning för hjärtsviktspatienter Läkarbesök per patient Kontrollgruppollg 29,4-11% Deltagare 26,2 Nej-sägare 21,3 Källa: GVR; HN analys 18

Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Sjukvårdskostnaden per patient är 28% lägre för de patienter som erhåller vårdcoach Helårsuppföljning för hjärtsviktspatienter, total sjukvårdskostnad per patient*, tusentals kronor 221-28% 159 146 Kontrollgrupp Deltagare Nejsägare * Genomsnittlig DRG-ersättning per patient enligt GVR, exkluderar därmed vissa kostnader, t.ex. läkemedel, psykiatri Källa:GVR; HN analys 19

Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Patienter som erhåller vårdcoach har en mindre andel akutvård jämfört med kontroller Helårsuppföljning för hjärtsviktspatienter, fördelning av kostnader per patient, tusentals kronor 221 159 146 100% 78% 61% 68% 22% 39% 32% Kontrollgrupp Deltagare Nejsägare Kostnad för akut vård per patient Kostnad för planerad vård per patient Källa: GVR; HN analys 20

Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Patienters kommentarer om värdet med tjänsten Alla patienter var nöjda med tjänsten. 86% var mycket eller väldigt mycket nöjda. 67% av patienterna anger att det bästa med tjänsten är mjuka faktorer såsom vetskapen att någon kommer att ringa, någon bryr sig om hur jag mår och man kan ringa någon/ som är sjukvårdsutbildad/. Nära 25% av det deltagarna uttrycker att det bästa med tjänsten är att man får råd och kan diskutera sin hälsa. Att kunna diskutera och få kunniga svar och råd på frågor som jag inte hinner få vid läkarbesök. Det har känts mycket säkert att veta att man har haft någon att kontakta direkt och få svar på sina frågor. Källa: 48 anonymt besvarade patientenkäter 21

Utvärdering av vårdcoach för hjärtsviktspatienter Patienters kommentarer om värdet med tjänsten Att få tala om mitt hälsotillstånd med en förtroendefull person som genom tekniken har full insyn i mina sjukdomsproblem och kan besvara och förklara frågor som jag ställt. Att få ha en kontaktperson inom sjukvården har varit MYCKET tryggt och säkert för mig. Någon som jag kan ringa till om jag får problem och som alltid ställer upp med råd och anvisningar. Och som dessutom varit mycket glad och trevlig att prata med. Den möjligheten MÅSTE finnas kvar!! Etablera riktlinjer för mig vad gäller hälsan. Källa:48 anonymt besvarade patientenkäter 22

Kontaktuppgifter För mer information om utvärdering av aktiv hälsostyrning med vårdcoach kontakta: Ann Fjellner, Överläkare och Senior Medicinsk Rådgivare, HSF, telefon: 08-123 132 30, e-post: ann.fjellner@sll.se ARBETSMATERIAL 23