Ekologiskt grovfoder till hästar Att producera grovfoder för avsalu Skriften är finansierad av EU och svenska staten Mikael Fast Länsstyrelsen Östergötland 1
Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 10 Frågeställning / Inledning / Vall eller gröngödsling Vilket foder föredrar hästen / Ensileringsmedel / Ekologiskt hästfoder går det? 1. Lägre andel klöver i utsädet 2. Välj andra baljväxter som hästen tål bättre 3. Vallfröblandning med kortlivade gräs och uthållig klöver/lusern Några hästägares syn på grovfodret Diskussion / Litteraturförteckning 2
Ekologiskt grovfoder till hästar Frågeställning Hur kan vi ta fram grovfoder på ekologiska växtodlingsgårdar som passar till hästar och samtidigt behålla en vall som ger ett bra förfruktsvärde till efterföljande grödor? Den här skriften vänder sig i första hand till er som funderar på att producera vall till hästhållare. Vi försöker i det följande att belysa möjligheter och problemställningar i denna produktion. Inledning Det traditionella grovfodret till hästar har varit gräshö. För att få bra produktion på gräsvallar krävs god tillgång på kväve. I det ekologiska lantbruket är detta en bristvara. Den ekologiska gården ordnar sin kväveförsörjning i första hand genom kvävefixering i vallar och via gröngödslingsgrödor. Förutom att vallen försörjer sig själv med kväve genom fixering, ansamlas stora mängder näring i stubb och rötter som sedan kan frigöras till efterföljande grödor. Kväve kan också skaffas via inköp av gödsel. Det finns idag ett antal KRAV-godkända gödselmedel i handeln. Dessa består vanligtvis av organiska produkter som pelleterats eller säljs i form av mjöl eller i flytande form. Till detta kommer också möjligheten att köpa in begränsade mängder godkänd stallgödsel från andra gårdar. En nackdel med stallgödseln är att den kan påverka den hygieniska kvaliteten på grovfodret, fram för allt vid ensilering. Hästar har ett känsligt mag- tarmsystem och deras hälsa är helt beroende av att de får ett grovfoder med god hygienisk kvalitet. Fodret får heller inte innehålla för mycket baljväxter eller baljväxter av fel slag. Ett mindre inslag av klöver brukar inte ge några problem. Stora mängder är däremot något man bör vara försiktig med menar de flesta hästägare vi intervjuat. Erfarenheten visar att risken för negativa effekter ökar om klöverensilaget dessutom har hög vattenhalt. Vall eller gröngödsling På ekologiska växtodlinsgårdar som saknar djur, har man trots allt ett biologiskt behov av vallodling för att vårda marken. Idag försöker man kompensera avsaknaden av vall genom att odla ettåriga gröngödslingsgrödor. Gröngödslingen kan förse efterföljande gröda med kväve men saknar många av vallens övriga positiva egenskaper. En vall som får ligga två eller tre år har en helt annan effekt på jorden än gröngödslingsvallen. Möjligheten att bekämpa fleråriga ogräs som åkertistel och kvickrot är större här. Genom att rot- och stubbmassan ökar för varje år, kommer det också att ansamlas stora mängder växtnäring som sedan frigörs vid vallbrott. Jämför man detta med nedplöjning av en ettårig gröngödslingsvall, blir gödslingseffekten betydligt mindre och mer kortvarig här. Att vallen ligger flera år innebär också att jorden ligger orörd en längre tid. På sikt påverkar detta mullhalten positivt. Ju längre jorden får ligga i fred desto högre mullhalt får man. På kort sikt förbättras också jordstrukturen när jorden får ligga orörd. Antalet marklevande djur och inte minst daggmaskar ökar kraftigt. En hel del ogräsfrö hinner också dö. Ett fåtal nya ogräsfrön tillförs marken eftersom vallen slås av med jämna mellanrum. Som ett exempel kan nämnas, att fröförrådet av t.ex. åkerven reduceras markant efter en treårig vall! En hög klöverandel i vallen förstärker flera av de ovan nämnda effekterna. Ett stort inslag av baljväxter behövs också för att få full produktion på vallen. 3
Vilket foder föredrar hästen Våra vanliga vallgräs är ofta basen i hästarnas foder. Vinterns grovfoder måste vara dammoch sporfritt för att hästen ska må bra. Det har för övrigt positiv inverkan på både hästar och skötare. Ett hösilage är därmed ett bra alternativ till det mer dammbenägna höet. På bete har man sett att hästar gärna äter klöver. De undviker däremot svampangripna gräs och mjöldaggsangripen klöver enligt Gunnar Danielsson på Olsons Frö. På bete har hästen vissa möjligheter att själv välja vad den stoppar i sig. En av de intervjuade lantbrukare har noterat att hästarna systematiskt undviker cikoria. Andra säger att hästarna gärna äter den! Meningarna om vad som är bra och smakligt foder kan alltså gå isär. Ensileringsmedel Om man har miljöersättning för ekologisk djurhållning, får man inte använda vilka ensileringsmedel som helst. Jordbruksverket har en lista på hemsidan där man kan se vilka tillsatsmedel som är godkända. Ska fodret säljas som KRAV-godkänt måste reglerna för ekologisk djurhållning följas. Har man däremot konventionella djur eller saknar djur på gården är valet av ensileringsmedel fritt. Bland annat Cecilia Muller har visat att tillsats av vissa ensileringsmedel haft positiv inverkan på innehåll av lättlösliga kolhydrater och att det begränsat jästtillväxten i ensilaget. Många lyckas dock bra med ensilering utan tillsatsmedel! Ekologiskt hästfoder går det? Ingen vet exakt hur många hästar vi har i landet. Siffran 300 000 förekommer. Det vi vet är att hästintresset är stort och att antalet djur ökar för varje år. Samtidigt minskar antalet kobesättningar. Inte minst på slätterna är det ont om nötkreatur. Hur kan den ekologiska växtodlingsbonden få avsättning för vall i sin växtföljd? Kanske kan det vara genom att odla grovfoder till hästar. Ekonomiskt borde en ekologisk lantbrukare kunna ta fram grovfoder i ett bra prisläge jämfört andra producenter. Detta med tanke på att vallen har ett förhållandevis stort förfruktsvärde i ekologisk odling. Olika hästar har varierande krav på fodrets näringsinnehåll i form av energi och protein. Man brukar dela upp behovet på underhålls- och tilläggsbehov för arbete. En växande eller hårt arbetande häst kräver foder med högre koncentration än ett färdigvuxet djur som endast gör lätt arbete. En hårt arbetande häst har fram för allt stort behov av energi i förhållande till protein. Dräktiga och digivande ston har liksom växande hästar större energi- och proteinbehov. Det finns också skillnader mellan energibehovet hos olika hästraser. Kallblodiga hästar har generellt sett mindre energibehov än varmblodiga. Fullblodshästarna har i sin tur det högsta behovet. Inom lantbruket används begreppet; gram råprotein per kg ts vid beräkning av foderstater. För hästfoder används istället; gram smältbart råprotein per MJ. Omräkningsfaktor: 80 % av råprotein = smältbart råprotein Ett räkneexempel: Ett bra kofoder kan innehålla; Innehållet av smältbart råprotein blir då; Gram smältbart råprotein per MJ blir; 150 g råprotein och 11 MJ per kg torrsubstans. 150 g råprot * 0,80 = 120 g smb rp. 11 g smb rp/mj Unghästens proteinbehov Ålder: 3 månader 6 månader 12 månader 18 månader g smb rp / MJ: 13,0 9,5 7,0 6,5 Uppgifter från Hästen näringsbehov och fodermedel, Christina Planck, SLU. 4
Grovfoder till fullvuxna hästar bör innehålla 8-9 MJ och runt 50 g smb råprotein per kg ts. Det innebär mellan 5-6 g smb rp/mj. Högdräktiga ston kan behöva ett foder med 7-8 g smb rp/mj och digivande ston 9-10 g smb rp/mj. Det är fram för allt balansen mellan protein och energi som är det viktiga. Är koncentrationen lägre kan hästen kompensera det genom att äta desto mer och vice versa. Det kan den göra eftersom hästen är en tjocktarmsjäsare och inte en idisslare. Med avseende på det ovan nämnda, bör det inte vara så svårt att ta fram ett lämpligt hästfoder även från klöver/gräsvallar. Skördetidpunkten kan förskjutas och näringsinnehållet påverkas i önskvärd riktning. Nu är det emellertid annat än proteinhalten som gör att vissa hästägare vill undvika hög andel klöver i fodret. Enligt dessa finns risk för att hästarna kan få fång och svullna ben av sådant material. Exakt vad det beror på vet man inte. Det har också nämnts att alsikeklöver kan vara giftigt för hästar. Den uppgiften hittar man i skriften Hästar och ekologiskt lantbruk, Jordbruksinformation 8-2001 från Jordbruksverket. Flera hästhållare är dock kritiska till denna uppgift, eftersom alsikeklöver har använts som hästfoder under lång tid i Sverige. (Uppgiften om giftig alsikeklöver kommer ursprungligen från en amerikansk skrift.) Förutom fång finns det ett foderrelaterat problem till som hästägarna vill undvika till varje pris och det är feljäst ensilage. Ett feljäst ensilage kan innehålla clostridiebakterier. Vissa clostridietyper kan ge upphov till botulism vilket är en sjukdom med hög dödlighet. (Idag finns vaccin mot botulism.) Clostridierna trivs i fuktig syrefri miljö. De tål däremot inte låga ph-värden. Säkraste sättet att undvika tillväxt av clostridier är att förtorka ensilaget. Förtorkningen ska gå ganska långt och man vill ha en ts-halt på 50-60 %. Ett sådant ensilage brukar kallas hösilage. För att kunna ta fram ett grovfoder lämpligt för hästar kan man tänka sig olika möjligheter. Ingen eller låg andel klöver i utsädet, odlingen kompletteras med kvävegödsel. Välj andra baljväxter som hästen tål bättre. Vallfröblandning med kortlivade gräs och uthållig klöver. 1. Lägre andel klöver i utsädet Vid ekologisk odling ska man använda ekologiskt utsäde. I dagsläget har man inte tillgång till ekoutsäde av alla vallfröarter. För de arter där det saknas ekologiskt utsäde får man tills vidare använda konventionellt frö. På Jordbruksverkets hemsida uppdateras vilka regler som gäller för tillfället: www.sjv.se De ekologiska vallfröblandningarna som säljs i handeln innehåller varierande mängder rödoch vitklöver. De lämpar sig för skörd till ensilage eller till bete. Andelen klöver i viktsprocent i de färdiga blandningarna ligger mellan 15-26 %. Med en sån vallfröblandning kommer förstaårsvallen att innehålla 60 80 % klöver i det skördade materialet. Ett sådant foder är inte anpassat för hästar. Från och med 2004 finns också en ekologisk gräsfröblandning med 80 % timotej och 20 % ängssvingel i handeln. Möjligheten att göra egna vallfröblandningar finns alltid. Det är många lantbrukare som väljer att göra det när de har speciella krav på vallen. Tittar man på utbudet av färdiga vallfröblandningar avsedda för hästar består de till 100 % av gräs. Väljer man att blanda in 10 % klöver i en gräsblandning och samtidigt stötta odlingen med viss kvävegödsling kan klöverandelen hållas nere. Vill man stötta odlingen med gödsel kan Vinass vara ett lämpligt gödselmedel. Det levereras i flytande form och innehåller ca 4 % kväve och 6-9 % kalium. Variationen i näringsinnehåll beror på varifrån Vinassen är hämtad, Sverige/Danmark. Man bör ha en brunn för att kunna ta emot och lagra denna gödsel. Urin är också ett lämpligt gödselmedel till vallar. Urin 5
innehåller liksom Vinass kväve och kalium. Dessa två gödselmedel påverkar inte den hygieniska kvaliteten på fodret. En fördel med denna typ av odling, är att den ger möjlighet att ta hö istället för ensilage. Risken för feljäsning är därmed eliminerad. Nackdelen är att förfruktsvärdet efter en gräsrik vall inte är lika bra som efter en klöverrik. Efter en gräsdominerad vall har man bäst förfruktseffekt andra året efter vallbrott! Man får också räkna med en extra kostnad för inköp av gödsel i det här systemet. 2. Välj andra baljväxter som hästen tål bättre Vi har en rad olika vallbaljväxter att välja mellan. Förutom alsike-, röd-, och vitklöver finns blålusern, humlelusern och käringtand. Av dessa är ff.a. blålusern vanlig som hästfoder. Trots att blålusern kan innehålla mycket höga proteinhalter tycks den fungera bra till hästar. Man bör odla lusern i blandning med gräs. Gräsen höjer fiberhalten och underlättar ensileringsprocessen genom sitt högre sockerinnehåll. I bl.a. USA är lusern ett mycket vanligt hästfoder. I vissa distrikt odlas den i renbestånd. Man skördar 8-10 gånger per år och förtorkar kraftigt. Därefter pressar man småbalar mycket hårt. Detta kan sedan blandas upp med rent timotejgräs för att få fram ett balanserat foder. Lusern är en baljväxt som kan ge hög skörd utan kvävegödsling och den har ett bra förfruktsvärde i växtföljden. Odlingen passar bra på genomsläppliga jordar med möjlighet för lusernrötterna att gå på djupet. Jordens ph-värde ska inte ligga under 6. Plantan tål inte stående vatten! Helt avgörande för att odlingen ska lyckas är att man ympar utsädet med rätt bakteriekultur före sådd. Ympning är nödvändig även om lusern odlats på gården tidigare. Det beror på att bakterierna har dålig överlevnadsförmåga i svenska jordar. Lusern odlas ofta tillsammans med hundäxing. De fungera bra tillsammans. Nackdelen med hundäxing är att den lätt förväxer med sämre smaklighet som följd. Bägge kräver genomsläppliga jordar, tål upprepad skörd och klarar torka bra. Man kan också odla lusern tillsammans med andra gräs som timotej och ängssvingel. Ängssvingel har bättre återväxtförmåga än timotej och passar bra i ett flerskördesystem. Timotej är ett smakligt, fibrerikt och lättorkat gräs. Lusern räknas inte som en lättensilerad gröda. Odlas den tillsammans med gräs går det bättre. Med en kraftig förtorkning ner mot 50-60 % ts får man inte en regelrätt ensilering i balen, oavsett vilket materialet man har. Det blir snarare en kombination av ensilering och gastät lagring. Om man pressar balen hårt och plastar med några extra lager så kan denna konserveringsmetod fungera bra. En hög ts-halt gör också att balarna inte fryser så hårt på vintern. Erfarenheterna är begränsade när det gäller foderväxterna käringtand och humlelusern. Bägge måste ympas med rätt bakteriekultur före sådd. Humlelusern är lågavkastande jämfört med blålusern. De har liknande krav på jorden men humlelusern kan dessutom användas till bete. Enligt Gunnar Danielsson på Olssons frö AB kan den vara ett alternativ/komplement till vitklöver på torkkänsliga jordar i östra Sverige. Tidigare var humlelusern en vanlig foderväxt på bl.a. Öland. Av de ovan nämnda är det fram för allt käringtand som börjat odlas i större omfattning. Den trivs på lerjordar. Käringtand klarar lågt ph och packade jordar bättre än klöverarterna. Den trivs också förhållandevis bra på näringsfattiga jordar. Käringtand är en fiberrik växt och är på så vis bra som hästfoder. Vi har fått synpunkter från både rådgivare och hästhållare på att käringtand fungerat bra som foder. Men det finns också de som menar att hästarna undviker denna gröda, se vidare under rubriken Några hästägares syn på grovfoder. 6
3. Vallfröblandning med kortlivade gräs och uthållig klöver/lusern På senare år har vi fått tillgång till några nya grässlag; rajsvingel, rörsvingel och hybridrajgräs. I sortlistan 2003 kan man hitta ett tiotal olika sorter av dessa. Det karakteristiska för de här gräsen är deras höga avkastningsförmåga och svaga vinterhärdighet. Man rekommenderar dem till kortliggande vallar. Enligt Roland Lyhagen på SW kan man nästan alltid räkna med att de överlever första vintern. Det innebär att man kan få en hög grässkörd i förstaårsvallen. Från och med andra året kan det gå åt olika håll. Blir det en besvärlig vinter kan gräset så gott som försvinna. Är det bättre förhållande kan det ge skörd även andra året. Något tredje skördeår ska man inte räkna med. En vallfröblandning till hästar skulle kunna innehålla t.ex. rajsvingel, timotej och lågväxande vitklöver av betestyp. Med en mindre kvävegödsling på våren, borde man kunna räkna med en bra grässkörd i juni. Skördar man sent, kan man få lämplig kvalitet och ett högre skördeutbyte. Andra vallåret kan odlingen skötas som en gröngödslingsvall med enbart putsning. Rajsvingeln har troligtvis försvagats under vintern och nu kan klövern växa till och bilda en frodig matta. Man skulle på så sätt få ett gräsrikt första vallår följt av ett klöverrikt andra gröngödslingsår. En klöverdominerad andraårsvall ger ett bra förfruktsvärde i växtföljden. Detta är en idé och måste naturligtvis provas i praktiken innan man vet hur utfallet blir. Är man inte rädd för rödklöver i fodret kan denna ersätta vitklövern. Allra bästa vore det kanske att använda blålusern i det här systemet! Några hästägares syn på grovfodret 1. Börje Pettersson, Bönorp Fredriksbergs Ponnystuteri, Ljung. Konv/ekol odlare. Börje pekar på vikten av att ge hästarna grovfoder av rätt kvalitet. Det gynnar hälsan på kort sikt men ger också hållbara djur. Det har han lärt sig under sina 30 år som hästuppfödare. Ett bra vinterfoder får man genom att skörda höet sent, dvs i juli månad. Grovfodret ska inte bara ge djuren energi, protein och mineralämnen utan det är också viktigt för hästens sysselsättning och trivsel. Med ett foder som har högt energi- och proteininnehåll måste fodergivan begränsas kraftigt vilket är negativt. Det är betydligt bättre att ge hästen stora mängder riktigt grovt och fiberrikt foder. Börje föder upp New Forest, sv halvblod och shetland samtliga får fri tillgång till grovfoder under stallperioden. Han menar också att det bästa fodret skördar man på riktigt gamla vallar, 20-25 år, som då innehåller både gräs och örter. Hästen är till sin natur ett flyktdjur, ständigt beredd att undkomma faror. Magen är därför konstruerad för ett regelbundet intag av foder, till skillnad från idisslare. Hästar betar i vilt tillstånd mellan 17-20 tim/dygn enligt de forskare som följt vildhästar en längre tid berättar Börje. Han menar att hästen i naturligt tillstånd använder sig av en inbyggd kostcirkel som styr fodervalet. Det innebär i sin tur att hästarna vandrar runt på stora områden och söker föda i form av; olika grässorter, örter, sly, buskar och träd om de får tillfälle till detta. Vid anläggning av nya slåttervallar rekommenderar han en blandning av timotej, ängssvingel, käringtand m fl örter och baljväxter. Från en god vän som också är hästuppfödare, har han hört att vallar baserade på just käringtand fungerat bra som hästfoder. Till sist menar han att det vi idag kallar ogräs mycket väl kan fungera som viktiga medicinalväxter för djuren. 2. Lena Mannerheim, Gäverstad Söderköping. Ekol odlare. Lena har ca 100 islandshästar varav 40 egna. Hon har fött upp islandshästar i drygt 30 år. Hästarna har alltid fått grovfoder som innehållit baljväxter av olika slag. Under de första åren gav man hö kompletterat med ensilage. De senaste 6 åren har man gått över till enbart hårt förtorkat ensilage 50-60 % ts. Antal plastlager har successivt ökat från 6 till idag 12 lager! Under alla de år Lena sysslat med hästuppfödning har hon inte haft foderrelaterad fång på några djur. 7
Under senare år har man provat örtrika vallfröblandningar till hästarna. Då har man ibland fått problem med fodervägran. Det gäller fram för allt när stora mängder av en ört dominerat grovfodret. Lena menar att årsmånen gjort att det alltid varit någon ört som gynnats speciellt och på det sätter dominerat i skördmaterialet. Det gället inte minst käringtand som kan bli mycket frodig vissa år. Ett år med speciella problem vad gäller fodervägran, gör att hon idag gått tillbaka till en vallfröblandning med enbart timotej och lusern. Lena har odlat lusernvallar under många år och de har visat sig bra för hästarna. Cikoria är en ört som ingått i vissa vallfröblandningar. Lena har noterat att islandshästarna undviker denna. De betar runt om cikoriaplantorna och låter dem vara i fred! De egna hästarna går ute året om och har tillgång till ligghall. Inhysta hästar står i box. Enligt Lena är de flesta sjukdomar hos hästar relaterade till stallmiljön. Hästens tarmsystem fungerar bäst när djuret får röra sig mycket. Ensilaget läggs därför ut i långa strängar i vinterfållorna för att på så sätt efterlikna sommarbete. Hästarna ska ha tillgång till mycket grovfoder. Så länge de kan äta fryser de inte! Viktigt för hälsan är också att foderbyten görs på rätt sätt. Hon försöker undvika snabba byten men har förvånats över hur bra hästarna klarar av att gå över från vinterfoder till nytt spätt vårgräs med höga energi och proteinvärden. Grovfoderskörden görs vid midsommartid. Vallarna kan ligga upp till 5 år. De gödslas endast vid föryngring och då med hästgödsel. Jordarterna på Gäverstad är fosforfattiga lerjordar. Ensilagebalarna lagras på en grusbädd. Väldigt få blir kasserade. Inget tillsatsmedel används. För att få en snabb förtorkning används en strängluftare. Det brukar ta tre dagar från slåtter till dess att ensilaget är plastat och klart. Om Lena skulle bli tvungen att köpa grovfoder skulle hon välja hö. Det är lättare att se vad man får om man köper hö jmf ensilage är hennes kommentar. 3. Inger Källander, Islandshästar och Nordsvenska arbetshästar. Ekol odlare. Inger har alltid haft klöver/gräsvallar som grovfoder till sina hästar. Nordsvenskarna har gått i ganska tungt arbete och klarat det på enbart klöverrikt grovfoder. Inger är mycket tveksam till att man ska ge hästarna ett näringsfattigt grovfoder och komplettera det med inköpta och ibland importerade kraftfoder. 4. Lars- Erik Gällerdahl, Fillinge Gästgivaregård. Konv odlare. Lars-Erik är hästuppfödare sedan mitten av 60-talet. På Fillinge används kraftigt förtorkat ensilage till varmblodshästarna. För att få ner vattenhalten så snabbt som möjligt använder han en stränglyftare, strängen vänds ej. Hög ts-halt i balarna kräver många lager plast. Lars- Erik brukar linda åtta lager för att få en bra lufttät lagring. Han eftersträvar en kvalitet på 50-60 g smb råprotein/kg ts och gärna ett energiinnehåll på ca 10 MJ/kg ts. Lars-Erik vill absolut inte ha vitklöver i fodret, det ger problem med svullna ben, fång m.m. Rödkklöver kanske, men han är tveksam. Lusern är ett bra foder om det kompletteras med gräs. Han betonar till sist hur otroligt noggrann man måste vara med den hygieniska kvalitetetn till hästar. Här har det förtorkade ensilaget en fördel eftersom det dammar mindre än hö. 5. Lars-Erik Jacobsson, Solla herrgård, Sjögestad. 013-824 02. Konv odlare. Egna varmblodshästar och ett stort antal inackorderingar. Tränar ryttare. Av för mycket grovfoderprotein får hästar, särskilt de som som är över tre år, svullna ben och problem med mugg. Mugg är en svampsjukdom som sätter sig i karleden. Problemen uppstår extra lätt om det är mycket vitklöver i fodret och då fram för allt på betet. Rödklöver är inte bättre än vitklöver. Klöver fungerar bättre till hästar som har större proteinbehov, alltså unghästar och digivande ston, än till äldre djur. Ju torrare ensilaget är desto bättre tål hästarna kövern. Det måste vara över 60 % t.s för att vara bra. 8
L-E Jacobsson har använt lusernvall med inblandning av timotej, rajgräs och ängsvingel. Genom åren har lusernandelen i utsädet minskats från 18 % ner till 10 %. Nu sår han åter bara gräsvallar eftersom ärtrotrötan är ett stort problem, vilket kan spridas av lusern. Skulle gärna vilja prova hundäxing tillsammans med lusern. Lusern fungerar utmärkt till hästarna. Varmblod är mindre känsliga för baljväxter än kallblod och ponnies. 6. Göran Hagelin, Hadelöv Gård, hästuppfödning. Ekol odlare. Arbetar för Krafft. Göran använder eget ensilage till hästarna. Han skördar ca två veckor efter mjölkbönderna då rödklövern blommar. Detta för att minska andelen lättlösligt protein i fodret. Han är tveksam till att använda baljväxtrikt foder till hästar som arbetar hårt, motsvarande fälttävlan och trav. Till övriga hästar går det bra med en viss klöverinblandning, 5-20 %. Att använda rödklöver eller vitklöver spelar inte så stor roll. Höga näringsvärden i grovfodret gör att man måste begränsa grovfodergivan. Risken att få höga näringsvärden ökar om man skördar tidigt eller då man har stort klöverislag i vallen. En kraftig begränsning av grovfodergivan som detta måste leda till är inte bra. Hästar behöver äta under lång tid av dygnet för sin sysselsättning. Göran rekommenderar i första hand lusernvallar som ett alternativ till rena gräsvallar. Även gräsvallar kan vara mindre lämpliga till hästfoder om de kvävegödslas och skördas tidigt. Ett sådant foder kommer att innehålla för mycket lättlösligt protein. Om Göran skulle bli tvungen att köpa grovfoder, skulle han välja hö före hösilage. Då kan man se och bedöma fodret hygieniska kvalitet vilket är det viktigaste sägar han. Näringsinnehållet kan man få svar på med en foderanalys. 8 MJ och 40-50 g smb råprotein/kg hö är ett lämpligt riktvärde för hans del. Fodret bör innehålla sex gånger så mycket smältbart råprotein som energi mätt i MJ. Gärna något mera till avels- och unghästar. Göran tror att det lättaste sättet att sälja hästfoder fortfarande är i form av småbalat hö. Den som vill satsa på denna marknad bör ha tillgång till en bra hötork. Till sist vill han betona det som många hästägare säger. Grovfodret måste ha mycket god hygienisk kvalitet om man ska ge sig ut på hästfodermarknaden. 7. Carl-Arne Larsson, Tycklinge Gård, Vadstena. Ekol odlare Carl-Arne har fött upp hästar sedan 1987. Han har 10-15 ponny- och halvblodshästar. Carl- Arne har alltid använt rödklöver i sina vallar. Det gjorde han som konventionell odlare och det har han fortsatt med sedan odlingen blev ekologisk. Vitklöver kan däremot medföra större risk för hästarnas hälsa menar han. Ensilaget kan innehålla så mycket som 50-70 % rödklöver. Det skördas någon vecka senare jämfört med ensilage till mjölkkor. Detta för att få rätt foderkvalitet med högre fiberhalt och lägre näringsvärden. Hittills har hästarna inte drabbats av fång beroende på klöverrikt foder. Carl-Arne menar att övergången från vinterfoderstat till vårbete kan vara en kritisk period. Har man haft klöver i vinterfodret så är risken mindre att man ska få problem med foderbytet vid betessläpp. 8. Helena Jaeger, hästlärare på Vreta- Västerbyskolan samt egen hästuppfödning Helena är positiv till baljväxter i fodret. Lusern kompletterat med halm kan vara ett utmärkt vinterfoder. Det går också bra att använda rödklöver och halm. Det viktigaste är att man kompletterar baljväxterna med fiberrikare material. På Vreta-Västerbyskolan får halvblodshästarna kraftigt förtorkat gräsensilage men också klöverblandat hösilage. Näringsvärdet i klövergräsensilaget brukar ligga runt 55 g smb råprotein. Skolans hästar arbetar inte så hårt. De rids ungefär en timme per dag. Förra året köpte Helena in storbalat och väl förtorkat ensilage till sina egna hästar. Fördelarna med hösilage är att man slipper de dammproblem som hö kan ge upphov till. Det går åt ca 5 hästar för att de ska hinna konsumera en storbal på 5-6 dagar. Har man färre hästar kan fodret bli dåligt innan balen är slut. 9
Vitklöver är en växt som ibland kan breda ut sig i stor mängd. Det har Helena sett inte minsta i de rasthagar hästarna använt vintertid. Efter sommaren när man åter stallar in djuren och rasthagarna ska användas kan de vara överväxta med vitklöver. Det har hänt att några av skolans hästar på så sätt fått i sig för mycket klöver vilket resulterat i fång. Vitklövern är mycket smaklig och detta bör man ta hänsyn till när man bedömer sina hästbeten menar Helena. Slutligen berättar hon att användandet av hösilage till hästar ökar för varje år. Inte minst inom travsporten har ensilaget vuxit i popularitet. Idag har det ofta ersatt höet som grovfoder. Därför borde det finnas goda möjligheter att sälja väl förtorkat ensilage av bra kvalitet. Diskussion Under de samtal jag haft med hästägarna har följande bild vuxit fram. Åsikterna går isär. Många är rädda för klöver andra är det inte. Det är svårt att hitta någon undersökning som klart definierar vad det är i klövern som kan skada hästen. Inte heller verkar man ha undersökt vilka mängder som i så fall skulle vara kritiska. Frånsett detta, är det kunden dvs hästägaren som kommer att avgöra vad vi ska odla för att kunna sälja grovfodret. Följande punkter kan kanske vara en vägledning. Ta noga reda på vilken foderkvalitet som köparen efterfrågar? Vilka hästar ska ha fodret? Diskutera lämplig skördetidpunkt. Gör i första hand hö. Köparen vill kunna se, lukta och känna på varan. Sedan väl ett affärssamarbete kommit igång kan lantbrukare och hästhållare diskutera möjligheten att gå över till kraftigt förtorkat ensilage, hösilage. Med baljväxter i vallen passar ensilering bättre. Hösilage ger även mindre damm i stallet. Har man ingen möjlighet att torka hö på gården kan man överväga att producera hösilage i småbalar. En marknad för detta verkar finnas. Lusern anses generellt som ett bra foder till hästar. Käringtand och humlelusern kan vara ett alternativ/komplement på magrare jordar om man vill undvika klöver. Både lusern och käringtand måste ympas med rätt baljväxtbakterie för att ge full skörd. Odla baljväxterna tillsammans med gräs. Använd minst åtta lager plast vid ensilering av kraftigt förtorkat ensilage. En stor del av konserveringen bygger på gastät lagring. Det finns hästhållare som inte är rädda för klöver i måttliga mängder. Med rätt vallfröblandning och gödsling är det kanske inget problem. Diskutera gärna ett återtag av hästgödseln så att kretsloppet sluts mellan ekoodlaren och foderköparen. LITTERATUR o FAKTA mark/växter nr 14 1995, SLU. o FAKTA husdjur nr 6 1992, SLU. o Hästar och ekologiskt lantbruk, Jordbruksinformation 8 2001, SJV. o Utfodringens - ABC praktisk handledning i hästens utfodring, 2002, KRAFT. o Hästen näringsbehov och fodermedel, Christina Planck m fl, SLU Rapport 1, 1997. 10