A) DET NATIONELLA/REGIONALA UTBILDNINGSLANDSKAPET OCH BETYDELSEN AV INITIATIV KRING ÖPPET LÄRANDE FINLAND Pirjo Keinänen Vuxenutbildning i Finland Utbildningspolitikens premisser Föresatsen för Finlands utbildningsfilosofi har varit att sörja för hela befolkningens kompetens och utbildning. Regeringen bestämmer prioriteringarna och definierar utbildningspolitiken i Utvecklingsplan för utbildning och universitetsforskning. Den nya planen täcker perioden 1999-2004. En av utbildningens uppgifter är att skapa verktyg för att klara av förändringar i samhället och befästa sammanhangen. Viktiga faktorer i förändringen omfattar den ökande globaliseringen, trender i befolkningens åldersstruktur, förändringar i arbetslivet och strukturell arbetslöshet, liksom effekterna av informations- och kommunikationsteknologin. En hög standard på utbildningen, som höjer vuxenutbildningens och yrkesutbildningens status, ofta förekommande och skilda kontakter med arbetslivet och en kompetenspolicy som baserar sig på det livslånga lärandets princip är sätt att förbereda sig för de utmaningar som det nya årtusendet kommer att medföra. Varje årskull förses med en 9-årig grundutbildning. Möjligheten att flytta upp till allmän eller yrkesutbildning i en sammanhållen skola efter den grundläggande utbildningen kan ges till alla i åldersgruppen. Högre studier finns till reds för 60-65 procent av årskullen vid högskolor eller universitet. 1 Administration och finansiering Det övergripande ansvaret för utbildningspolicy och egenmotiverad vuxenutbildning och yrkesträning ligger hos Utbildningsministeriet och Utbildningsstyrelsen, en expert- och utvecklingsbyrå som faller under ministeriet. Utbildnings- och kulturavdelningarna på länskontoren är regionala expertmyndigheter vid utbildningsministeriets administrativa område. Kommunerna och Kommunförbundet spelar en avgörande roll i att tillhandahålla och finansiera utbildning. Enskilda organisationer (NGO:er) har en stark ställning särskilt då inom sektorer av folkbildning och rådgivning. Viktiga samarbetspartners är också lärarnas, elevernas och arbetsmarknadens organisationer. Avdelningen för utbildning och vetenskap inom Utbildningsministeriet har sex underavdelningar: allmän utbildning, yrkesutbildning, teknisk högskola, universitet, vetenskap och vuxenutbildning och yrkesträning. Avdelningen för vuxenutbildning och yrkesträning har sitt huvudsakliga ansvarsområde inom vuxenutbildning och yrkesträning (allmän, yrkesinriktad, tekniska högskolor, universitet, folkbildning och studierådgivningssektorn) och söker främja livslångt lärande inom Utbildningsministeriets domäner. Inom Utbildningsstyrelsen sköts uppgifterna om uppgifterna som handlar om vuxenutbildning av dess vuxenutbildningsdivision. Vuxenutbildningsrådet är i sin tur ett expertorgan inom Utbildningsministeriet, vilket regeringen har arrangerat för en treårsperiod. Den administrativa delen av Utbildningsministeriets budget omfattar cirka 14 procent av statsbudgeten (3,8 procent av Finlands BNP) vilket motsvarar 4,400 miljoner Euro. Dessutom erlägger de lokala myndigheterna, den privata sektorn och medborgarna själva åtskilligt för att finansiera utbildning, vetenskap och kultur. Av Utbildningsministeriets budgeterade utgiftsskattningar går ungefär 14 procent åt till vuxenutbildning och yrkesträning, vilket gör ungefär 580 miljoner Euro. Utveckling av vuxenutbildning och yrkesträningssystem Det finska systemet med vuxenutbildning och yrkesträning är resultatet av en längre historisk utveckling. Under mer än hundra år har olika former av utbildningsinstitutioner dykt upp för att fylla de utbildningsmässiga behoven just då. Varje institution hade sina mål, arbetssätt och målgrupper. Det systematiska utvecklandet av vuxenutbildningen började dock inte förrän på 1970- talet, enligt definitionerna som skissades av Vuxenutbildningskommittén. År 1978 avgav regeringen ett principbeslut, som gällde planering och utveckling av vuxenutbildning och yrkesträning. Detta
byggde på principen om fortsatt utbildning, som medförde skapandet av flexibla utbildnings- och yrkesträningssystem för att ge alla medborgare möjlighet att berika alla sina faser i livet med studier. Detta följdes upp med omfattande utvecklingsarbete inom olika sektorer, vilket i sin tur ledde till lagliga och andra reformer samt en avsevärd tillväxt i vuxenutbildning och yrkesträning. Fram till 1980-talet kopplades vuxenutbildningen främst samman med folkbildningens institutioner. Sedan dess har åtgärderna speciellt riktats mot att utvidga tillhandahållandet av betygsorienterad undervisning och kompletterande yrkesutbildning för vuxna. Följdriktigt har den relativa andelen folkbildning minskat, även om den i kvantitativa termer når massor av medborgare. Betygsgivande vuxenutbildning är dock mer omfattande, vad beträffar själva tillhandahållandet, då de varar längre. På 1990-talet har vuxenutbildningen vid universiteten i sin tur ökat avsevärt då med utvidgningen av de öppna universiteten, framför allt. Dessutom har den senaste utbildningsformen, de polytekniska högskolorna, också infört vuxenutbildning och yrkesträning och deras kursandelar har ökat med det permanenta upprättandet av det polytekniska systemet. När arbetslösheten nådde sin höjdpunkt under tidigt 1990-tal utökades också anställningsutbildningen för vuxna (arbetsmarknadsutbildning). All den utbildning och yrkesträning som finns för unga kan också erbjudas vuxna och omfattar allt från grundskola till universitet, men på grund av dess karaktär avses vissa utbildningsmöjligheter bara för vuxna. Vissa utbildningsinstitutioner koncentrerar uteslutande på vuxenutbildning och yrkesträning medan det för andra bara är en del av deras aktiviteter. I vissa fall kan vuxna också delta i den undervisning som är avsedd för unga. Vuxenutbildning och yrkesträning tillhandahålls också som fortbildning på företag. Andelen kommersiella träningsorganisationer är liten. 2 Utbildningens innehåll och beskrivning av institutionerna Grundskola och gymnasium för vuxna Vuxna kan fullfölja läroplanen för grundskolan eller gymnasiet och delta i gymnasiets examination och studentexamen vid vuxen gymnasier och i vuxenprogram vid vanliga gymnasier. Det finns grundskoleprogram vid ungefär 30 folkhögskolor och sex folkhögskolor har gymnasieprogram. Grundläggande yrkesutbildning och yrkesträning för vuxna Vuxna kan studera tillsammans med de unga vid olika sorters yrkesskolor. Undervisningen ordnas som olikformiga studier: a) med hjälp av kamrater, b) grupper som får fysisk handledning, c) lärande per korrespondens. Yrkesskolor för vuxna och specialiserade institutioner är institutioner som specialiserat sig på vuxenutbildning och yrkesträning. Dessutom erbjuder vissa folkhögskolor också yrkesutbildning. Kompletterande yrkesutbildning Kompletterande yrkesutbildning är studier oberoende av arbetsgivaren och som syftar till att öka den studerandes yrkeskompetens. Yrkesträningen kan tillhandahållas av alla skolor under allmän översyn. Merparten av den kompletterande yrkesutbildningen tillhandahålls av utbildningscentra för vuxna, som oftast är kommunala vuxenutbildningscentra. Polyteknisk utbildning Under 1990-talet har 30 polytekniska institut etablerats i Finland. Mer än en femtedel av den utbildning som erbjuds och leder till en polyteknisk examen riktar sig till vuxna. De flesta studenterna har postgymnasiala kvalifikationer eller andra yrkeskvalifikationer, vilka uppgraderar sina studier till polytekniska examina. Alla polytekniska institut erbjuder öppen polyteknisk utbildning. Universitet Alla 20 universiteten i landet erbjuder också studier för vuxna. Alla universitet har centra för fortsättningsutbildning, vilka organiserar fortsättningsutbildning i varierande former och av olika längd. Det fält som har vuxit snabbast är öppen universitetsundervisning. Det ger alla medborgare chansen att, oberoende av utbildningsbakgrund, fullfölja akademiska studiemoduler. Det finns inget speciellt Öppet Universitet i Finland men universiteten erbjuder denna utbildning på ett spritt vis och i samarbete med olika vuxenutbildningsinstitutioner. De senaste åren har studier via infortowards a framework in open flexible learning
mationsnätverk ökat särskilt mycket. Öppna universitetsmetoder används vid tredje ålderns universitet, avsett för seniormedborgare. Folkbildning Folkbildning betyder det nätverk av utbildningsinstitutioner som har dykt upp som ett resultat av en längre historisk utveckling. Ett gemensamt drag hos dessa aktiviteter är att deras målsättning och innehåll inte sätts från utsidan eller från högre ort, utan bestäms av organisationerna bakom institutionerna/folkhögskolorna. Dessa sponsororganisationer omfattar vanligen olika föreningar och stiftelser, medan ytterligare en annan form av möjligt ägande är aktiebolag. Sponsororganisationerna kan representera olika ideologiska eller religiösa synsätt eller basera sina handlingar på lokala eller regionala utbildnings- eller kulturbehov. På detta vis kan också vuxenutbildningscentra som huvudsakligen ägs av kommuner anses vara folkbildande. Folkbildningen omfattar alltså både dem som har aktiviteter baserade på olika värdesystem och dem som är neutrala i detta hänseende. Ett väsentligt drag är deltagandets frivilliga natur. I förhållandet till statliga myndigheter är tillståndet att ha en folkhögskola en central faktor, som medför att fastställa om de underliggande utbildningsmässiga och kulturella behoven är tillräckligt täckta och huruvida den sökande har tillräckliga professionella och ekonomiska resurser för att underhålla en institution. När det väl beviljats ger tillståndet omfattande självbestämmande och frihet att arbeta, men kräver också att institutionen använder sitt oberoende till att ringa in och utveckla sina uppgifter. Tillståndet ger rätt till statliga bidrag i enlighet med gällande lagstiftning. Traditionellt har folkhögskolor, vuxenutbildningscentra och bildningsförbunden setts som folkbildningsinstitutioner, men enligt den nya lagstiftningen har också sport- och gymnastikcentra (sportinstitutioner) och sommaruniversitet förts in under samma lag. Dessa institutioner erbjuder ett vitt spektrum av utbildning i många former. De erbjuder allmänna, samhälleliga och intresseorienterade studier, i första hand. Folkhögskolor är internatskolor och finns över hela landet. Majoriteten hålls av olika föreningar och stiftelser (84 i allt), sex är kommunala och en ägs av Ålands län. Varje skola kan hävda sitt eget värdesystem, ideologi eller pedagogiska mål. 34 av skolorna kallar sig grundtvigianska (oberoende), 43 har kristen bakgrund, 11 hålls av politiska rörelser, fackföreningar och NGO:er och tre koncentrerar sig på handikappade. Folkhögskolorna har ettåriga studieprogram och sommar- och helgkurser av olika längd. De populäraste kurserna är de som koncentrerar sig på språk, samhällskunskaper och humaniora. Antalet ämnen för kurserna är omfattande. Ungefär tre fjärdedelar av skolornas aktiviteter är icke-formella studier (d.v.s. att de inte ger betyg). Resten består av betygsorienterad utbildning som ges i enlighet med gällande lagstiftning. Vissa skolor ger enbart folkbildning, medan betygsorienterad undervis-ning utgör en avsevärd del av de andras. Folkhögskolor ger också en mängd öppet-universitet undervisning. Vuxenutbildningscentra (eller arbetarinstitut, bildningsförbund) är i första hand vuxenutbildningsinstitutioner. Bildningsförbunden verkar i alla kommuner och deras aktiviteter har spritts till byar och förstäder. Betoningen på undervisningen bestäms lokalt. De populäraste ämnena är språk, musik, andra konstnärliga ämnen och slöjd. Folkbildningscentra erbjuder också en mängd öppetuniversitets- kurser. Dessutom står de för en hel del grundläggande utbildning för barn och ungdomar. Instruktion försiggår mest kvällstid. Det vanligaste arbetssättet är en studiecirkel som träffas en eller två kvällar i veckan, även om kortare kurser blir vanligare. Studiecentra som underhålls av kulturorganisationer är alla privata vuxenutbildningsinstitutioner. Hälften av sponsorerna är politiska partier och fackföreningar, medan oberoende NGO:er utgör andra hälften. Gymnastikcentra (sportinstitut) är och regionala internatskolor som ger fysisk träning, fysisk utbildning och handledning med coach. Sommaruniversitet hålls av länsorganisationer och vissa landsting. Deras aktiviteter fokuserar på sommarkurser på 50 olika ställen. Sommaruniversitet erbjuder öppet-universitet-kurser, språkkurser och särskilt kompletterande yrkesutbildning. 3 Deltagande Enligt finsk, statistisk översikt över vuxenutbildningen har ungefär hälften av befolkningen från 18-64 deltagit i olika former av vuxenutbildning under 1995. Jämfört med 1990 var ökningen 4 procent. Skillnaden har varit oförändrad under de senaste 15 åren. Deltagarsiffran var högst för dem som var mellan 30-54. Men den största ökningen i deltagandet skedde bland dem som var över 54. Folk med omfattande utbildningsbakgrund var de aktivaste deltagarna i vuxenutbildning. I medeltowards a framework in open flexible learning
tal tog vuxenstudier ungefär 8 dagar per år. De viktigaste studieområdet var teknik, språk och studier av samhälls- och beteendevetenskaperna. Utvecklingsprioriteringar i vuxenutbildningen Följande är centrala utvecklingsmål: aktionsprogram för livslångt lärande effektivitet i vuxenutbildningspolitiken och kvalitén på vuxenutbildning och yrkesträning införa den nya utbildningslagstiftningen och övervaka dess effekter utbildningsbehov som kommer ur förändringar i arbetslivet förväntningar och arbetslivskunskap vid utbildningscentra och företag status, uppgifter och förmedlingsformer för självmotiverad utbildning och träning ytterligare åtgärder i informationsstrategiprogrammet befolkningens åldersstruktur och det åldringsprogrammet socialt kitt och förhindrande av uteslutningsmekanismer kompetenser hos lärarna och hur man stöder förändringar i arbetsbeskrivningen 4 Program för åldringar och utbildning och träning för seniormedborgare År 1997 avgav regeringen ett principbeslut som blivit känt som det programmet för åldrande arbetare 1998-2002. Dess syfte är att stödja kompetensen och de mentala och fysiska resurserna hos befolkningen över 45 år, i synnerhet, så att de inte går i pension innan de är närmre den officiella pensionsåldern. Ansvaret för genomförandet av detta program, med dess olika sektioner, ligger på ministeriet för arbete, utbildnings- och samhällfrågor och hälsa, liksom arbetsmarknadens parter. Utbildningsministeriet har stött målsättningarna i programmet för åldrade arbetare. Forskning och pilotprojekt som undersöker undervisningsmetoder och sätt att utföra på-jobbet-träning har också fått stöd. Särskild uppmärksamhet har getts åt förbättring av IT-kunskap bland vuxna. Informationssamhället och vuxenutbildning Ett centralt mål för informationssamhällsprogrammen inom utbildningsministeriets domän är att garantera tillhandahållandet av grundläggande IT-kunskap också för vuxna och äldre i befolkningen. På senare år har en avsevärd del av vuxenutbildningen ägnats åt IT-studier. Vuxenutbildningsinstitut har utvecklat undervisningsmetoder speciellt lämpliga för den äldre befolkningen. På universitetskurser för pensionärer är informationsteknologi ett av de populäraste ämnena. Datakörkortet är ett skicklighetstest som utvecklats för arbetslivets behov och den vuxna befolkningen. Tillhandahållandet av undervisning som använder informationsteknologi och öppet-lärandemiljöer utgör ett växande fält inom vuxenutbildningen. Exempel på utvecklingen är det virtuella, öppna universitetet, distansgymnasier, öppen polyteknisk utbildning, nätverksanvändning vid förlängd och specialiserad yrkesutbildning (OpinNet) och nätverk för folkbildning och bibliotek. Undervisning, vetenskapligt och kulturellt utbud som förmedlas via radio och TV kommer att öka avsevärt inom några år, liksom planer som ägnas de digitala kanalernas framväxt. Livslångt lärande En utbildningspolicy som lägger vikt vid livslångt lärande betyder att vi måste lägga märke till följande hänsyn: ett omfattande utbildningssystem för små barn som planar ut skillnaderna i inlärningsvillkor utvecklande av inlärningsskicklighet redan under grundskolan hög utbildningsnivå på den åldersgrupp som går ut på arbetsmarknaden ungdomars friktionsfria övergång från utbildning till arbetslivet möjligheter för vuxna med svag eller obsolet grundutbildning att höja dess nivå eller uppdatera den möjligheter för vuxna att uppdatera eller förbättra sin kompetens och öka sin inlärningsskicklighet Detta stöd kommer att kräva: ekonomiska stödsystem för att försäkra sig om överlevnad under studierna i livets olika skeden förbättring av den inlärning som äger rum utanför skolsystemet tills den blir i nivå med den som äger rum innanför skolsystemet
omfattande och uppdaterad informations och rådgivningstjänster för utbildningen och dess stödsystem ett system som garanterar ständig uppdatering av lärarnas professionella kompetens I enlighet med de policydefinitioner som presenterats härovan har ett aktionsprogram för livslångt lärande förberetts. Avsikten är att gå fram med konkreta åtgärder och experiment på basis av detta program. Vuxenutbildning i Lappland under 1990-talet Inom vuxenutbildningsområdet, och då speciellt yrkesutbildningen, har utbudet ökat under 1990- talet. Ett av skälen har varit den ekonomiska depressionen i början av 1990-talet och vilket ökade arbetslöshetstalen. Ett sätt att avhjälpa situationen var att vidga tillgången på utbildning. Mellan 1992 och 1997 växte deltagandet i vuxenutbildningen avsevärt. Ungefär hälften av den vuxna befolkningen mellan 18 och 24 år deltar årligen i vuxenutbildning. Tidigare fungerade institutionerna som separata organisationer och samarbetet var obetydligt. Ägandeförändringar och bidragssystem gjorde att yrkesutbildningsinstitutionerna har minskat med hälften av vad de var 1992. De viktigaste regionala vuxenutbildningsköparna är arbetsförmedlingar och länsstyrelser. Samarbetet är mycket nära i köpandet. Det finns för många människor över 45 år utan grundläggande yrkesutbildning. Kompetensbaserade prov är ett nytt sätt att avsluta yrkesutbildningen oberoende av utbildningsbakgrund. Allmänbildning behövs också, särskilt för att höja grundkunskaper och lärskickligheten hos de äldre generationerna. Alltför ofta ses allmän- och yrkesutbildning som separata ting och myndigheterna köper bara yrkesutbildning. Vuxenutbildningen använder olika metoder och tar in Internet mer och mer i lärprocesserna så att vägledningstjänster måste utvecklas. Arbetsförmedlingen är en lokal tillhandahållare av vägledning, men det finns fortfarande många svagheter i detta system som vi måste övervinna. 5 Lärande Lappland Det viktigaste problemet i landskapet Lappland är det minskande antalet människor. Byar i avlägsna delar är övergivna, servicen måste skäras ner. Folk flyttar till tillväxtcentra, som inte alltid ligger i Lappland. Det blir å andra sidan allt fler high-tech företag i Lappland, turistsektorn blomstrar, liksom de traditionella sektorerna i norr, skogs- och pappersindustri och metallindustrin har goda framtidsutsikter. När baby-boomens generationer går i pension, kommer bristen på arbetskraft att bli ett hot i Lappland också. Särskilt high-tech-företagen kommer att få problem med att hitta arbetskraft. Det är en stor utmaning att lägga fram utbildningsministeriets strategier för informationssamhället på samma sätt för alla nivåer av utbildning. Att utveckla utbildningsexperiment och initiativ kommer att behövas som testar möjligheten att använda dem i informationssamhället. Det effektiva spridandet av projektresultaten kräver tid och resurser. Syftet med projektet är: att höja kunnighetsnivån i Lappland försäkra sig om jämlika utbildningsmöjligheter att diversifiera arbets- och lär-metoder att utveckla nya läromedel och studiemoduler livslångt lärande och fortsatt upprätthållande av kunnighetsnivån; folkbildningens roll kommer ytterligare att understrykas, som aktiverare och samordnare av nätverkandet av främjandet av att olika organisationer blir lärställen också för de äldre och marginaliserade i arbetslivet.