OPTIMASS Stockholms stads utmaningar och arbete med masshanteringsfrågor 2013-09-20 The Capital of Scandinavia Michael Erman, Stadsbyggnadskontoret michael.erman@stockholm.se
Två aspekter Översiktligt - Stockholms utmaningar och pågående projekt Specifikt materialhantering i Stockholms stads projekt exempel Slussen 2013-09-20 The Capital STADSBYGGNADSKONTORET of Scandinavia SIDAN 2
Stockholm växer Stockholm växer! Befolkning 2012: 865 000 Stockholms stad blir EN miljon år 2022 Regionen 2012: 2 091 000 Prognos år 2030: 2 500 000 Mälardalen 2012: 3 100 000 Prognos år 2030: 3 650 000 STADSBYGGNADSKONTORET 2013-09-20 Sida 3
Utmaningar för Stockholm Hur får vi plats med 100 000 bostäder, fler arbetsplatser, nya parker och ny infrastruktur för kommunikationer? Hur kan ökande miljö- och klimatkrav förenas med tillväxten? Hur kan trafikens ökande problem lösas? Utmaningarna kräver en långsiktig planering med helhetssyn och en tydlig sammanvägning av intressen och mål masshantering en fråga STADSBYGGNADSKONTORET 2013-09-20 SIDAN 4
Styrning genom Vision 2030 och ÖP STADSBYGGNADSKONTORET 2013-09-20 SIDAN 5
En levande stad överallt Sammankopplingar Innerstadens utvidgning Tyngdpunkter STADSBYGGNADSKONTORET 2013-09-20 SIDAN 6
Till 2015 Tvärbanan Solna, 2013 E 18 Hjulsta-Kista, 2015 Norra länken, 2015 Annedal, 2015/2016 Älvsjö centre & travel centre, 2014 Telefonplan, 2015 The Stockholm Arena, 2013 2011 2015 2020 2025 2030
Till 2020 Odenplan, 2017 The City Railway, 2018 Spånga Bromsten, 2020 Tvärbanan Kista, 2017 Ulvsunda, 2020 Mälarbanan, 2020 Värtapiren, 2017 The City Line, 2017 Miljonprogrammen i Söderort och Järva, 2020 Västra Kungsholmen, 2020 Slussen, 2020 Skärholmen Kungens Kurva, 2020 Södertörnsleden, 2016 Liljeholmen- Årstadal- Lövholmen- 2020 Hammarby Sjöstad, 2017 2011 2015 2020 2025 2030
Efter 2020 Kista Science City, 2025 Hagastaden, 2025 The Royal Seaport, 2030 Stockholm Bypass, 2022 Söderstaden, 2030 Årstafältet, 2030 2011 2015 2020 2025 2030
Stockholms stads budget 2012 kostnader Cirka 43 miljarder kronor 2,2 miljarder SEK Trafik, gator och miljö 5,1 % Individ- och familjeomsorg samt arbetsmarknad 12,1 % Stadsplanering och bostadsbyggande 1,4 % Förskola och annan pedagogisk omsorg 16,2 % Grundskola, särskola och skolbarnomsorg 21,1 % Stöd och service till personer med funktionsnedsättning 7,1 % Gymnasieskola och gymnasiesärskola 5,7 % Äldreomsorg 16,1 % Kultur och idrott 4,3 % 2013-09-20 The Capital of Scandinavia SIDAN 10
Exempel Slussen 2013-09-20 The Capital of Scandinavia SIDAN 11
Byggnadsprocess Slussen Detaljplan Miljödom Programhandling Systemhandling Bygghandling Produktion Relationshandling Vad ska vi bygga egentligen? Tillstånd för att bygga Så ska vi bygga på ett ungefär Så här ska vi verkligen bygga Nu bygger vi!! Så här blev det visst 2013-09-20 The Capital STADSBYGGNADSKONTORET of Scandinavia SIDAN 12
Masshantering Slussen, mängder Snabbfakta om projektet (preliminära volymer) Byggtid: 2014-2020, budget: 8 mdkr Entreprenader: 25 stora, totalt ca 40 Rivning betong: 32 000 m3 Rivning stål: 3 200 ton Bergschakt: 200 000 m3 Schaktmassor: 240 000 m3 Muddring: 120 000 m3 Fyllningsmassor: 90 000 m3 Nya pålar: 115 000 längdmeter Sponter: 35 000 m2 Ny betong: 85 000 m3 Nytt stål: 8 000 ton Ytbeläggning: 38 000 m2 2013-09-20 The Capital STADSBYGGNADSKONTORET of Scandinavia SIDAN 13
Masshantering Slussen Stockholms stads riktlinjer: Bygg, rivnings- och schaktmassor ska generellt hanteras i följande prioritetsordning: 1. Återanvändning inom Slussen 2. Återanvändning på annan plats 3. Återvinning 4. Energiutvinning 5. Borttransport och omhändertagande Gällande muddermassor har följande mål formulerats: Sediment karteras, klassificeras och hanteras i följande prioritetsordning: 1. Flytta/fylla ut bottnar 2. Återanvändning på land 3. Borttransport beskrivningar av teknik och metoder, material och mängder, riskmoment och bedömning av miljöpåverkan finns 2013-09-20 The Capital STADSBYGGNADSKONTORET of Scandinavia SIDAN 14
Masshantering Slussen schema för muddermassor 2013-09-20 The Capital STADSBYGGNADSKONTORET of Scandinavia SIDAN 15
Mass- och materialhantering Huvuduppdrag: Bygga bostäder politiska intresset för frågan är svagt Staden (ExK, TK) själv ansvarar för gator/torg/teknisk infrastruktur hög omsättning, mycket pengar, många involverade, Slussen bara ett exempel Masshanteringen är inte optimal t.ex. inga mellanlager, mycket går direkt till deponi, dålig hantering i mindre projekt Byggherrar med ansvar för masshantering avseende byggnader, staden med begränsad rådighet På gång: Stockholm stads strategi för masshantering Ambition få mer kunskap hur masshanteringen i samspel med byggherrar och entreprenader kan förbättras 2013-09-20 The Capital STADSBYGGNADSKONTORET of Scandinavia SIDAN 16