Hugin & Munin Marknadskommentar från ODIN Fonder - Maj 2011 Oljefyndighet i Norge skapar optimism Drygt 30 procent av den olja som ska förbrukas 2020 måste komma från oljefält som ännu inte är utvecklade eller hittade. Det kommer att krävas många fyndigheter, liknande den så kallade Skrugard-fyndigheten vilket är till fördel för oljeservicesektorn. Statoils prospekteringschef för den norska sockeln, Gro Gunleiksrud Haatvedt, kunde den 1 april i år informera om en större oljefyndighet i Skrugard-projektet i Barents hav. Fyndigheten ligger inte långt från Bjørnøya, cirka 200 kilometer norr om det norska fastlandet och cirka 100 kilometer från Snøhvit. Fyndigheten är den största på den norska sockeln sedan Ormen Lange 1997. Statoil beräknar fältets storlek till 150 250 miljoner fat, med en potentiell uppsida på 500 miljoner fat. Fyndigheten är goda nyheter för Statoil och de två andra licenspartnerna, Eni och Petoro. Samtidigt är fyndigheten även goda nyheter för andra med intressen i Barents hav, vilket omfattar såväl den norska staten som andra oljebolag och leverantörsindustrin. We still believe in the Barents Sea, sade Statoils talesperson Ola Anders Skauby till Bloomberg i mars i år. Då hade alla prospekteringsbrunnar som borrats i Barents hav och Norska havet under 2011 varit torra och det fanns en tilltagande oro inom den norska oljebranschen. Nu är stämningen optimistisk och Helge Lund liknar den lätta och söta Skrugard-oljan vid champagne. Kanske är det dags för lite kall olja i ledningarna? Elefanternas tid är förbi Det har gjorts flera stora fyndigheter på den norska sockeln sedan Phillips hittade olja vid Ekofisk dagen före julafton 1969. Statfjord är den allra största fyndigheten med 3 566 miljoner fat utvinningsbar olja, följt av Ekofisk med 3 350 miljoner fat, Oseberg med 2 370 miljoner fat, Gullfaks med 2 230 miljoner fat och Snorre med 1 515 miljoner fat. Det mesta tyder dock på att jakten på det som i oljekretsar kalllas för elefanter är över. Med hjälp av seismiska undersökningar har Nordsjön kartlagts kors och tvärs och det är tveksamt om man kommer att hitta fler jättelika fyndigheter. Den gemensamma nämnaren för de stora fälten är att de är kraftigt avtappade och nästan tomma. Att Skrugard med sina 150 250 miljoner fat är den största fyndigheten sedan Ormen Lange 1997 säger mer om de fyndigheter som hittats på den norska sockeln under de senaste 14 åren än om storleken på Skrugard. Skrugardfältet, som är uppkallat efter ett isfenomen som uppstår när packis lägger sig i långa rader ovanpå andra isflak i polarområden, motsvarar cirka tre månaders oljeproduktion på den norska sockeln. Man måste med andra ord hitta många Skrugard-fyndigheter varje år för att upprätthålla den norska oljeproduktionen. Hittar mindre än vi förbrukar I mars i år var oljeproduktionen på den norska sockeln två miljoner fat per dag (källa: Norsk Oljedirektorat). Det är en minskning med nästan tio procent jämfört med i mars i fjol och samtidigt en tydlig signal till oljebolagen om att öka investeringstakten. Den totala oljeproduktionen på den norska sockeln har nästan halverats sedan år 2000. Samtidigt förväntas gasproduktionen nå sin topp om tio år. Under de senaste åren har reserversättningsgraden legat under 30 procent. Det innebär i praktiken att man endast hittar 30 procent av dagens produktion av olja och gas i nya reserver.
Hur ska man göra för att öka reserverna? Dagens skattepolitik är redan gynnsam för oljebolagen på den norska sockeln och den ger incitament för ökad prospekteringsverksamhet. Systemet kan nu också bli mer attraktivt vad gäller den brittiska sockeln, då Storbritannien har föreslagit att beskattningen av oljebolagen på den egna sockeln ska höjas. Man kan också hoppas på att ny teknik för att öka utvinningsgraden på fälten, men den norska sockeln hör redan till de regioner i världen som har den högsta genomsnittliga utvinningsgraden (46 procent för olja och 70 procent för gas). Med ett fortsatt högt oljepris kommer oljebolagen efter hand att bedöma lönsamheten vid prospekteringsaktivitet på den norska sockeln som god. Brunntätheten i Norge ligger på nio brunnar per 1 000 kvadratkilometer, medan samma siffra ligger på 25 i Storbritannien. Det innebär att man kan öka brunntätheten på den norska sockeln inom områden som redan är öppna för oljeborrning. Ju närmare nya fyndigheter det finns befintliga installationer och rörledningar, desto lägre blir kostnaden vid utbyggnad. På så sätt kan också små fyndigheter bli lönsamma. En rad nya, mindre norska oljebolag samt flera medelstora internationella bolag har upptäckt detta och visar nu ökat intresse för den norska sockeln. Miljoner fat 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 Skrugard - det 42:a största oljefyndet i Norge Fallande produktion en global utmaning Det är inte bara på den norska sockeln som den fallande oljeproduktionen är en utmaning. Det är en utmaning inom de flesta oljeområden runt om i världen. Det kraftigaste fallet har nog britterna upplevt på sin sockel, men också i Mexiko har produktionen minskat framför allt inom det stora Cantarell-fältet. Till och med den ledande producenten på den globala oljemarknaden, Saudiarabien, upplever nu utmaningar vad gäller att upprätthålla reserverna. En representant för det nationella oljebolaget, Saudi Aramco, sade nyligen att de ville öka antalet riggar i drift med 28 procent. Inte för att öka produktionskapaciteten, utan för att upprätthålla dagens nivå! International Energy Agency (IEA) uppskattar att en tredjedel av oljebehovet under 2020 kommer att komma från oljefält som är under utveckling eller ännu inte hittats. Under 2030 kommer drygt 50 procent av oljebehovet att täckas av fält som är under utveckling eller av nya fält. Oljebolagen måste därför öka sina investeringar kraftfullt framöver. Investeringstakten ökar Oljebolagens investeringstakt är den bästa indikatorn på efterfrågan på varor och tjänster från leverantörsindustrin. SEB Enskilda ringer med jämna mellanrum Skrugard: 200 miljoner fat i reserver enl uppskattning Troll Ekofisk Statfjord Oseberg Gullfaks Åsgard Ormen Lange Snorre Heidrun Snøhvit Eldfisk Valhall Sleipner Vest Draugen Njord Gullfaks Sør Grane Sleipner Øst Norne Kvitebjørn Ula Visund Tyrihans Tordis Oseberg Sør Skvarv/Idun Balder Brage Veslefrikk Vigdis Kristin Heimdal Gjøa Gyda Statfjord Nord Alvheim Statfjord Øst Goliat Mikkel Tor Fram W. Skrugard Oseberg Øst Vega Jotun Gungne Tune Huldra Yme Varg Sigyn Embla Murchison Morvin Ringhorn Øst Hod Tambar Skirne Sygna Källa: Carnegie Research upp de 100 största oljebolagen i världen och frågar hur mycket de kommer att öka sina investeringar under det kommande året. Förra sommaren svarade oljebolagen att de kommer att öka investeringarna med i genomsnitt tre procent under 2011, jämfört med 2010. När SEB Enskilda ringde upp samma bolag i januari i år hade genomsnittet ökat till 14 procent. SEB Enskilda menar att oljebolagen är konservativa i sina uppskattningar och utgår från att det snarare handlar om 15 20 procent. Det lovar gott för oljeservicesektorn. En stark norsk industri 1971 formulerade Stortingets industrikommitté det som i efterhand har kommit att kallas De tio oljebuden. De har haft stor betydelse för inriktningen och utformningen av den norska oljepolitiken. Det tredje budet lyder som följer: Att det med bas inom olja utvecklas en ny näringsverksamhet. Oljeverksamheten på den norska kontinentalsockeln har skapat en stark norsk oljeindustri. Kombinationen av ett stigande oljepris, en stark efterfrågan på energi och stora strukturella utmaningar på utbudssidan kommer att leda till betydligt större behov av teknisk kompetens i framtiden. Många norska bolag är världsledande inom sina områden och en stor del av deras intäkter kommer från verksamhet i andra länder än Norge. De här bolagen har redan ställt om med utgångspunkt från en lägre aktivitet på den norska sockeln och har verksamhet på marknader med kraftig tillväxt inom olje- och gasproduktion. Förbättring på riggmarknaden När oljebolagen ökar investeringstakten stiger efterfrågan på riggar. Den globala riggflottan är gammal och behöver förnyas under de kommande åren. Idag är 28 procent av Jackup-flottan över 30 år gammal och 2015 kommer hela 68 procent att vara äldre än 30 år. Samtidigt ser vi att oljebolagen föredrar moderna riggar, framför allt efter Macondo-olyckan i Mexikanska golfen. Efterfrågan på enheter som kan borra på ultradjupt vatten Så investerar vi ODIN är en aktiv förvaltare som kan investera fritt, oavsett bolagets storlek eller vikt i ett marknadsindex. Vi investerar i bolag som vi anser har de egenskaper som behövs för att bli morgondagens vinnare. Vårt jobb som fondförvaltare är att ge våra andelsägare del i bolagens värdeökning. I ODIN förstår vi betydelsen av att ta egna, självständiga investeringsbeslut. Våra investeringsbeslut tas mot bakgrund av grundliga bolagsanalyser i branscher och marknader som vi har god kännedom om och där vi vet vad som skapar resultaten. Vi är långsiktiga ägare och vårt agerande påverkas inte av kortsiktiga svängningar i marknaden. Vi fördrar så kallade värdebolag framför tillväxtbolag. Detta är bolag med solid omsättning och god resultatutveckling som är undervärderade i förhållande till estimaten för långsiktiga resultat och bokförda värden.
stiger. De flesta nya fyndigheter hittas på djupt vatten och aktiviteten förväntas öka i den gyllene triangeln Mexikanska golfen, Västafrika och Brasilien. Bolag som har specialiserat sig på installationer på havsbotten upplever en ökad efterfrågan och rapporterar om ökad aktivitet och en växande orderbok. När alla de nya riggarna ska flyttas och förankras bör även supplyrederierna märka av ett ökat intresse. Aktiemarknaden värderar idag befintliga riggar för ultradjupvatten till cirka 800 miljoner dollar per styck, medan priset på nybyggnation är cirka 620 miljoner dollar. Skillnaden beror på det likviditetsflöde som de befintliga enheterna kommer att generera fram till leverans av nybyggnation under 2013. Det är stor skillnad i värderingen av de olika riggbolagen på aktiemarknaden. Seadrill är dyrast med ett pris per enhet på drygt en miljard dollar, medan Ensco är billigast med ett pris på 547 miljoner dollar. Ser ljust på framtiden I påskas presenterade Ensco, Noble Corporation och Diamond Offshore sina resultat för första kvartalet. Resultaten varierade i relation till förväntningarna, där Diamond var klart bättre och Noble och Ensco marginellt svagare än förväntat. Det viktigaste är dock att samtliga bolag uttalade sig positivt när det gäller framtidsprognoserna och var betydligt mer optimistiska än för bara ett kvartal sedan. En av de positiva faktorerna är att aktiviteten i Mexikanska golfen ökar, eftersom det nu beviljas fler borrningstillstånd. Den nya amerikanska oljemyndigheten BOEMRE (Bureau of Ocean Energy Management, Regulation and Enforcement) har också tidigare än förväntat signalerat nya licensrundor i den västra delen av Mexikanska golfen. Saudiarabien uppger att de behöver fler jackup-riggar, PEMEX i Mexiko är på jakt efter sju extra jackups och aktiviteten i Nordsjön ökar. Vi tror att bolag med moderna jackup-riggar kommer att uppleva goda tider, eftersom oljebolagen är villiga att betala extra för nya riggar. ODIN Offshore har investerat i flera nystartade bolag som har riggar beställda för leverans under 2013. De här bolagen var tidigt ute i denna byggnationsfas och har därmed fått beställningar till gynnsamma priser. Mycket kapital har inhämtats God tillgång på riskvilligt kapital i Norge har varit avgörande för att skapa tillväxt inom oljeservicesektorn. Under perioden 2005 till 2010 emitterade bolag på Oslo Børs obligationer till ett värde av mer än 300 miljarder kronor, varav 200 miljarder i så kallade high-yield-obligationer. Dessutom genomfördes emissioner på nästan 300 miljarder kronor under samma period. Leverantörsindustrin svarade för en betydande andel av dessa. För närvarande verkar marknaden vara relativt mättad vad gäller nya projekt. Flera riggbolag har hittills i år tagit in kapitalför att finansiera fortsatt tillväxt. Mäklarhusen har hämtat in totalt 17 miljarder norska kronor i eget kapital till befintliga och nya riggbolag, och drygt sex miljarder i högränteobligationer. Många investerare måste sälja aktier för att kunna delta i de här emissionerna, vilket sätter press på hela sektorn. Därför är det svårare att ta in nytt kapital på kort sikt. Kursutvecklingen för de bolagen som genomfört emissionerna har generellt sett gått ner, vilket gör att intresset för nya projekt minskar. Vi tror mest på De bolag som har beställt nya jackups, med option om att bygga fler till fast pris, framstår som särskilt attraktiva. ODIN Offhore har investerat i Discovery Offshore, Prospector Offshore och Asia Offshore. Sedan beställningstillfället har flera andra bolag beställt nya riggar till högre priser. Med 10 20 procents förskottsbetalning och resten vid leverans får de extra bra betalt vid en prisuppgång. Som en följd av att de amerikanska riggbolagen kommer att behöva förnya sin riggflotta är bolagen också uppköpskandidater. Även flera utrustningsleverantörer märker att marknaderna håller på att förbättras. En av våra favoriter är National Oil Well. Bolaget producerar borrningsutrustning för nya riggar och har märkt en avsevärd ökning i orderböckerna under de senaste månaderna. National Oil Well har utsetts till prioriterad leverantör för i stort sett alla nybyggnationer som beställts under det senaste året. Efter uppköpet av Prosafe Production i fjol har Bergesen Worldwide Offshore blivit en av de största leverantörerna av produktionslösningar för djupt vatten (FPSO). Vi anser att aktien är billig, både absolut och i förhållande till jämförbara bolag, och Bergesen Worldwide Offshore är för närvarande fondens största investering. Bolaget har ett stabilt och långsiktig likviditetsflöde och betalar ut 25 procent av rörelseresultatet i utdelning (6 7 procents direktavkastning). Under de senaste åren har FPSO-marknaden konsoliderats, samtidigt som många av Bergesen Worldwide Offshores konkurrenter belastas av hög skuldsättning. Eftersom detta är en mycket kapitalkrävande bransch anser vi att det för närvarande endast är BWO och SBM Offshore som har tillräckligt starka balansräkningar för att kunna erbjuda nya kontrakt. Det gör att priserna sannolikt kommer att stiga. Goda skäl för optimism Kombinationen av ett högt oljepris och fallande produktion gör att oljeservice framstår som en mycket attraktiv sektor. Slutsatsen efter Skrugard är att den här fyndigheten är för liten för att hejda produktionsfallet. Å andra sidan ger fyndigheten skäl för ökad optimism och ökad investeringsvilja bland oljebolagen. Vi ser framför oss ett scenario med ökad efterfrågan på oljeservicetjänster, vilket också ger en god intäkts- och resultatutveckling för oljeservicebolagen. Det talar till ODIN Offshores fördel. Jarle Sjo Ansvarlig förvaltare ODIN Offshore och ODIN Maritim Att bolagen faktiskt tjänar pengar och har reella värden, minskar risken för potentiella luftslott bland värdebolagen. Det är nyttigt att läsa rapporter om bolag och den omvärld de är verksamma i. Att se det med egna ögon ger dock en ännu djupare kunskap och bättre förståelse. En viktig del av våra förvaltares arbete är att resa runt och besöka olika marknader och bolag. I samtal med bolagens ledningar lär vi oss mer om bolagen och de marknader de är aktiva i. Sådan kunskap utgör en viktig del av den totala analysen vi gör av bolaget vi överväger att investera i. Vi tror att det är möjligt att hitta många nya solida, undervärderade bolag bolag vi tror kommer att bli morgondagens vinnare. Ända sedan starten har vi följt samma investeringsfilosofi. Filosofin, i kombination med förvaltarnas goda hantverk, har gett andelsägarna hög meravkastning under många år. Resultaten kan du själv se i avkastningsöversikten på nästa sida.
Avkastningsoversikt pr 30. april 2011 Startdatum mån Hittills i år 12 mån 3 åren (p.a.) 5 åren (p.a.) 10 åren (p.a.) Sedan start (p.a.) AKTIEFOND ODIN Norden 01.06.1990 VINX Benchmark Cap NOK NI ODIN Finland 27.12.1990 OMX Helsinki Cap GI ODIN Norge 26.06.1992 Oslo Børs Fondindeks (OSEFX) ODIN Sverige 31.10.1994 OMXSB Cap GI ODIN Europa 1 15.11.1999 MSCI Europe net Index USD ODIN Europa SMB 2 15.11.1999 MSCI Europe net Small Cap Index USD ODIN Global 3 15.11.1999 MSCI World Net Index ODIN Global SMB 4 15.11.1999 MSCI World Net Small Cap Index ODIN Emerging Markets 15.11.1999 MSCI Daily TR Net Emerging Markets USD ODIN Maritim 31.10.1994 MSCI World Gross Marine Index ODIN Offshore 18.08.2000 Philadelphia Stock Exchange Oil Service Sector Index * ODIN Eiendom (Fastighet) 24.08.2000 Carnegie Sweden Real Estate Index * ODIN Eiendom I (Fastighet I) 06.10.2010 Carnegie Sweden Real Estate Index * 0,9 % 0,8 % 4,3 % -0,8 % -1,3 % 10,4 % 14,4 % 2,4 % 1,9 % 10,3 % 2,1 % 2,4 % 6,9 % 10,1 % 1,4 % 3,8 % 13,7 % 3,4 % 3,7 % 15,1 % 22,2 % 1,6 % 2,3 % 9,2 % 1,2 % 2,8 % 8,0 % 11,2 % -0,2 % -1,7 % -0,4 % -1,3 % -0,6 % 9,6 % 19,4 % -0,1 % -0,3 % 8,7 % -2,3 % 0,6 % 8,4 % 12,9 % 1,3 % -0,2 % 12,9 % 8,7 % 3,5 % 14,2 % 18,6 % 4,3 % 3,2 % 15,0 % 9,1 % 5,9 % 7,2 % 12,7 % 4,2 % 5,9 % 8,7 % -2,9 % -4,7 % 0,1 % 0,4 % 3,2 % 2,8 % 3,9 % -3,1 % -1,6 % 0,3 % 1,2 % 3,3 % 5,2 % 12,9 % -2,9 % -2,4 % 4,4 % 4,8 % 2,9 % 2,4 % 9,7 % 2,6 % -0,1 % 6,4 % 7,8 % 2,6 % -0,3 % 0,1 % 0,3 % -1,3 % -0,2 % 1,4 % -0,4 % -2,6 % -1,7 % -0,5 % -1,8 % -1,5 % -0,6 % 0,9 % 2,7 % 4,6 % -0,3 % -3,1 % 1,6 % 3,1 % -0,9 % -1,8 % 3,4 % 6,9 % -0,5 % 4,2 % 6,4 % 0,7 % -4,7 % -0,5 % 2,6 % 1,9 % 7,7 % 6,2 % -1,5 % -6,0 % 0,3 % 2,7 % 5,4 % 10,5 % 9,2 % -1,7 % -2,8 % -3,8 % -11,8 % -0,8 % 17,8 % 14,5 % -0,8 % -10,0 % -9,0 % -10,0 % -1,0 % 4,4 % 2,6 % -3,1 % 1,5 % 5,4 % -6,3 % -1,2 % 9,1 % 9,6 % -6,8 % 5,0 % 12,9 % -3,0 % 1,1 % 2,5 % 3,2 % 1,2 % 4,9 % 28,5 % 9,2 % 7,7 % 17,6 % 18,3 % -0,4 % 0,3 % 41,0 % 10,9 % 5,6 % 13,5 % 13,4 % 1,0 % 4,4 % - - - - 15,2 % -0,4 % 0,3 % - - - - 12,0 % 1) Från 991115 till 041124 var fonden en fond-i-fond som uteslutande investerade i Roburs Europafond. 2) Från 991115 till 041124 var fonden en fond-i-fond som uteslutande investerade i Roburs Småbolagsfond Europa. 3) Från 991115 till 070612 var fonden en fond-i-fond som uteslutande investerade i Templeton Global Fund A. 4) Från 991115 till 070612 var fonden en fond-i-fond som uteslutande investerade i Templeton Global Smaller Companies Fund. *Referensindexet är inte utdelningsjusterat. Startdatum Hittills i år mån Yield per år Räntekänslighet Sedan start totalt RÄNTEFOND ODIN Moneymarket EUR 11.02.2008 0,4 % 0,1 % 1,8 % 0,1 Index 0,4 % 0,1 % ODIN Penningmarknad SEK 11.02.2008 0,6 % 0,2 % 2,9 % 0,1 Index 0,5 % 0,1 % - - 4,5 % 8,7 % 5,8 % 5,1 % ODIN har i Hugin & Munin återgivit källor som värderas som pålitliga. ODIN kan emellertid inte garantera att informationen från källorna vare sig är precisa eller kompletta. Uttalanden i denna Hugin & Munin reflekterar ODINs marknadssyn vid tidpunkten då den framställdes. Anställda i ODIN Forvaltning/ODIN Fonder kan handla för egen räkning i flera typer av finansiella instrument. Detta innebära att anställda i ODIN Forvaltning/ODIN Fonder kan äga värdepapper i företag som nämns i Hugin & Munin liksom andelar i ODINs värdepappersfonder. Anställdas egenhandel ska ske i överensstämmelse med ODIN Forvaltnings interna riktlinjer för anställdas egenhandel. Dessa riktlinjer är utarbetade i överensstämmelse med norska värdepappershandelslagen och Verdipapirfondenes Forenings branschstandard. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Framtida avkastning beror bl.a. på marknadsutvecklingen, förvaltarens kunnande, fondens risk samt kostnader vid teckning, förvaltning och inlösen. Avkastningen kan bli negativ som en följd av kursfall.
MÅNADENS TEMA Självgjort är välgjort? Aktiefonder ifrågasätts ibland av de som anser att man lika gärna kan bygga en egen aktieportfölj och på så vis komma billigare och bättre undan. Slutsatser från forskningsområdet behavioral finance tyder på att det inte är fullt så enkelt. Forskningen inom behavioral finance, eller börspsykologi, visar att vi människor styrs av starka tankemönster som leder till irrationellt agerande avseende våra investeringar. Vilka tankemönster är det egentligen som styr de ekonomiska beslut som en individ fattar? Varför är det som borde vara enkelt, det vill säga att köpa billigt och sälja dyrt så svårt? Och varför kan en vanligtvis intelligent person med sunt förnuft helt plötsligt agera fullkomligt irrationellt när det handlar om finansiella investeringar? Svaren går att finna inom det spännande forskningsområdet behavioral finance. Grunden till forskningen lades redan 1979. Då konstaterade de två psykologerna Amos Tversky och Daniel Kahneman att en person som väger potentiell förlust mot potentiell vinst är villig att ta mer risk för att undvika att förlora en dollar än vad denne är villig att ta risk för att vinna en dollar. Nya rön satte sanningar ur spel Konstaterandet satte tidigare sanningar ur spel. Tidigare trodde forskarna nämligen att människan tar ekonomiska beslut på samma sätt som en dator gör; en jämförelse av sannolikheten för vinst eller fölust för att sedan välja det alternativ som borde generera den största vinsten. Tversky och Kahneman visade dock att känslorna ofta tar överhanden vid ekonomiska beslut. Det öppnade naturligtvis för konstaterandet att en enskild aktör på marknaden inte alltid handlar rationellt. Börspsykologin skönmålar inte verkligheten Med grunden i dessa nya rön har forskare vidareutvecklat börspsykologin, och i dag bedrivs omfattande studier i ämnet. Studierna har resulterat i ett antal teser, som inte direkt skönmålar verkligheten. Ett nedslående konstaterande är att investerare har en alltför positiv bild av sin möjlighet att överprestera i jämförelse med marknaden, och tyvärr behåller man gärna den uppfattningen även om resultaten visar en annan bild. Dåliga affärer skylls på otur eller slump, medan de bra affärerna visar på den egna kompetensen. Och även om aktieaffärerna går dåligt tenderar investeraren att sälja aktier som har utvecklats väl, i syfte att ta hem vinsten, och hålla kvar kandidaterna med en sämre kursutveckling. Kanske kan man skylla på den mänskliga fåfängan: Vem vill egentligen erkänna ett fel? Bättre att hänga kvar i förhoppningen att vinna tillbaka förlusten. För att lägga lök på laxen spelar sen hjärnan oss ett spratt, som gör att vi i framtiden är överdrivet negativa till de investeringar vi gjort som inte utvecklades i enlighet med förhoppningarna medan vi å andra sidan är överdrivet positiva till de aktier i portföljen som utvecklats väl. Vi värderar det vi har högre än det vi inte har, och den typiske aktiehandlaren tycker ofta att det är lättare att köpa än att sälja. Samtidigt behandlar vi våra pengar olika beroende på var de kommer från, vissa har lättare att ta mer risk med sin lön än med ärvda pengar och vice versa. För att avsluta listan, som kunnat göras mycket längre, bör en riktig klassiker nämnas. Nämligen rädslan för att missa det stora klippet. Ett tips från en betrodd källa, men utan vidare efterforskning, kan få en investerare att köpa en aktie enbart i syfte att undvika att missa en möjlighet. Vi hjälper dig unvika tankevurporna Kunskap om börspsykologi kan begränsa sannolikheten för att göra fel. Genom att använda dig av en fondförvaltare som ODIN, som har lång erfarenhet av marknadens svängningar, lägger du en god grogrund för att lyckas med ditt långsiktiga sparande. Även vi kan göra fel i våra val av företag, men vårt värdeorienterade förvaltningsätt har gett goda resultat över tid. Det tror vi även gäller för framtiden.vill du lära dig mer om börspsykologi, kan vi rekommendera böckerna Irrational Exuberance av Robert Schiller eller Inefficient Markets: An introduction to Behavioral Finance av Andrei Schleifer. 6
ODINs aksjefond Alla ODINs aktiefonder förvaltas aktivt enligt ODINs långsiktiga, värdeorienterade investeringsfilosofi. Utbudet ger dig möjligheten att skapa en portfölj som passar just dina behov och önskemål. Världen Genom ODIN Global och ODIN Global SMB äger vi ledande bolag från hela världen, medan ODIN Emerging Markets är fokuserad på bolag med exponering mot framväxande ekonomier ODIN Global ODIN Global SMB ODIN Emerging Markets Europa - en region med stor mångfald där vi finner ett brett utbud av spännande och traditionsrika bolag som bland annat förvaltar några av världens starkaste varumärken ODIN Europa ODIN Europa SMB Norden - en dynamisk region med en rad världsledande bolag i branscher som olja och oljeservice, gruvindustri, fisk, träindustri, verkstadsindustri och elektronik. ODIN Norden ODIN Norge ODIN Sverige ODIN Finland Sektor offshore, shipping och fastighet är sektorer vi på ODIN är väl förtrogna med och som vi anser är speciellt attraktiva. ODIN Offshore ODIN Maritim ODIN Eiendom I Hur köper jag fondandelar? Du blir andelsägare hos ODIN Fonder genom att göra en engångsinsättning eller genom att starta ett månadssparande via autogiro. Nya kunder behöver fylla i en teckningsanmälan som skickas tillsammans med en vidimerad kopia av legitimation. Teckningsanmälan Blanketter för teckningsanmälan finns att hämta på vår webbplats www.odinfonder.se. Om du hellre vill ha den skickad per post, kontaktar du vår kundservice på telefon 08 407 14 00 eller på e-post kontakt@odinfond.no. www.odinfonder.se ODIN Forvaltning AS Dronning Mauds gate 11, N-0250 Oslo, P.O. Box 1771 Vika, N-0122 Oslo Phone: +47 22 01 02 03 Fax: +47 22 01 02 01 E-mail: kundeservice@odinfond.no; www.odinfond.no Org.nr.: NO 957 486 657 Selskapet er et heleid dotterselskap i Sparebank 1 Gruppen AS ODIN Fonder, filial till ODIN Forvaltning AS, Norge Stureplan 13, 111 45 Stockholm, P.O. Box 238, 101 24 Stockholm Phone: +46 8 407 14 00 Fax: +46 8 407 14 66 E-mail: kontakt@odinfond.no; www.odinfonder.se Org.nr.: 516402-8044 Företaget är helägt av Sparebank Bank 1 Gruppen AS