Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser



Relevanta dokument
Agreement No: UK/10/LLP-LdV/TOI-328

Older Women in Learning and Enterprise 50+

In-Diversity Nyhetsbrev 3

Släpp loss potentialen i Europas småskaliga vattenkraft!

Esityksen otsikko, pitäjä

Bruksanvisning till Historiana

SOFIE ONLINE TOOL user guide. support-refugees.eu. Project Number: AT01-KA

NetQues Projektrapport Utbildning till logoped i Europa Förenade i mångfald

MINSKADE HINDER FÖR EN STORSKALIG INTEGRERING AV SOLELANLÄGGNINGAR I DE EUROPEISKA ELNÄTEN

Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena

D6.7 Press book Documentation of media coverings. Sweden

Små och stora mål att ha i åtanke

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Co-funded by the Prevention of and Fight against Crime Program of the European Union.

D6.4 Marknadsplan Frågor och svar. Sverige

Min bild av Europa TE M A historia, geografi, biologi, svenska Vecka 21-24, läsåret 2008/2009

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

Är det säkert att köpa piratkopior?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Litteratur: Meddelas i samband med prövningsinformationen

Vifolkaskolan, Mantorp. Lokala kursplaner Och betygskriterier i SO År 6-9

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

Europeiska unionens ungdomsprogram

Internationellt kandidatprogram i kemi

Syfte och mål med kursen

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

International Civic and Citizenship Education Study 2009 (ICCS)

Historien i politiken

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Vinden i ansiktet Saltstänkta klippor och bensin i vattnet...

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Energiläget i Dals-Ed

Religion (Sidor: Vit bok: 3, 5-6, 8-9, 22-27, Lila bok: , A3 -dilemma)

Momentguide: Analys av aktuell väpnad konflikt

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

PEDAGOGIK: DEMOKRATI OCH SOCIAL RÄTTVISA INTERNATIONELLT MAGISTERPROGRAM, 80 POÄNG

2009 startades den ekonomiska föreningen Q2 (Qvinnovindar 2) av totalt 52 kvinnor.

Europeiska unionens ungdomsprogram

Med användarna i fokus

Kursen ges som tvärvetenskaplig fristående kurs i samhällsvetenskap på avancerad nivå och som valbar kurs i masterprogrammen i samhällsvetenskap.


Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

LPP 7P2 Geografi, samhällskunskap, religion och historia

S E X U E L L T V Å L D M O T U T L A N D S F Ö D D A K V I N N O R V E R K S A M M A I N O M H U S H Å L L S N Ä R A T J Ä N S T E R

Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna

Studiehandledning för kurs i historia på WLH 14KL5 Vårterminen 2016 höstterminen 2016

Perspektiv på kunskapssamhället: Nyansering och problematisering. Olof Hallonsten Vetenskapssociolog, Göteborgs Universitet 3 oktober 2013

Arbetsmarknaden för högutbildade utrikesfödda en jämförelse mellan personer födda i annat land än Sverige och personer födda i Sverige

Att rekrytera internationella experter - så här fungerar expertskatten

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

evalue Ett europeiskt projekt för att utvärdera aktiva säkerhetssystem

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

ELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

Nikolaos TSIAMIS Europa Direkt-nätverkssamordnare. Europa Direkt-nätverk EU på lokal och regional nivå

Kennert Orlenius Högskolan i Borås

Programmet Ett Europa för medborgarna

Sveriges internationella överenskommelser

Nummer 10, 1 november 2014 Det här nyhetsbrevet är ett specialnummer som finns på 12 språk! Ur innehållet

Uppförandekod för Avtal om energiprestanda. Svensk översättning, utkast v.1

KORT 1 Vad är Normalt? Följande frågor kan behandlas med detta kort.

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

SVENSK STANDARD SS-EN :2005/A1:2014

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

JOURNAL OF CURRICULUM STUDIES

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,

Svensk författningssamling

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Familjeförmåner inom EU

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Internationella samhällsvetarprogrammet, 120/160/180 poäng The International Programme of Social Science, 180/240/270 points (ECTS)

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

kunna diskutera och samtala fritt om olika ämnen och med stort sammanhang

DEMOKRATI. - Folkstyre

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

SKOLORNAS SAMARBETSPROJEKT

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Transkript:

Perception, Attitude, Movement Identity Needs Action (PAM-INA) - 502077-LLP-1-2009-1-DE-COMENIUS-CMP WP3 Läroplansanalys Sammanfattande rapport från nationella läroplansanalyser av Stavroula Philippou Översättning Laila Niklasson This project has been funded with support from the European Commission. This publication reflects the views only of the author, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.

Sammanhang Sammanfattning från -de 8 nationella läroplansanalyserna tillgängliga på websiten för projektet PAMINA - i enlighet med den metod som beskrivs i rapporterna Resultaten behöver förstås -i det sammanhang som finns för varje nationellt utbildnings- och läroplanssystem (med olikhet i relation till statlig läroplanskontroll) -inom det sammanhang som varje dokument som analyserats finns i (några länder med långa detaljerade d dokument, andra med mycket korta, övergripande läroplansdokument)

Översikt från kvantitativ analys(innehållsanalys) y( y) Land Ämne Geografi Historia Samh. kunskap Religion/Etik/ filosofi Ekono mi Learning for life and work LLW Tvärläroplan (Eur.dim) Sociala studier Nordirland 14 151 14 5 22 3 - - - - 209 Cypern 226 641 13 126 2 - - - - - 1008 Tyskland Hauptschule 10 (10) (10) 0 0 - - - - - 10 Realshule 22 31 (22) 0 (22) - - - - - 53 Gymnasium 12 53 19 0 7 - - - - - 91 Polen 8 40 51 - - - 55 - - - 154 Sverige 0 2 2 0 - - - 1 - - 5 Frankrike 119 75 30 0 15 - - - - - 239 Grekland 205 715 36 86 1 - - - 24-1067 Sloveniien 172 66 18 (18) - - - - - 6 262 Totalt Värdegrunds Sociologi Totalt (f) Att notera: Symbolen - indikterar frånvaro av ämnet i läroplanen Siffror inom parentes räknas inte eftersom dessa referenser fanns i kombination med två eller tre ämnen och därför enbart räknades en gång

Kvantitativ analys Olikheter i frekvens mellan länder och ämnen I de flesta länder fanns de flesta referenserna i ämnet historia Den högsta frekvensen fanns i Grekland och Grek Cypriotiska läroplanen, emellertid, den kvalitativa analysen indikerade d att den höga frekvensen inte fanns för att förstärka en europeisk identitet som sådan, utan För att nationell intresse placerades i ett europeiskt sammanhang För att europeiska händelser et cetera sågs från ett nationellt och ethnocentriskt perspektiv p För att hellenism uppfattades som grund för Europa Grek Cypriotiska läroplanen innehöll många referenser till Grekland

Representationer av Europa Rumslig placering - representationer av Europa var förhållandevis starka genomgående i läroplanerna, även i icke geografiska ämnen, men det fanns också förbindelser med andra representationer såsom klar separering från Asien (t.ex. Slovenien, Cypern) olikhet gällande regioner (t.ex. Slovenien, Cypern) Kulturella representationer: nära förbindelser eller förstärkta via historiska representationer grundat på religiöst innehåll i hög grad: möjlig exkludering? Politiska representationer Grundat på EU och dess institutioner Mänskliga rättigheter, demokrati, medborgarskap som europeiska idéer Aktivt, demokratiskt, europeiskt medborgarskap Kunskap om politiska system på nationell och europeisk nivå EU expansion som problem (t.ex Frankrike, Cypern) vs möjlighet (t.ex. Tyskland)

Representationer aveuropa Historiska representationer Starka förbindelser med kulturella representationer Förhållandevis exklusiva eller elitistiska eller patriarkaliska i hur viktiga personer presenteras Presentation av utveckling eller framåtskridande : kritik? Presentation av idéer t.ex. Franska revolutionen har förhållandevis stark närvaro Stark närvaro av tidigare konflikter såsom Världskrigen och händelser under medeltiden Blir fiende den andre och allierad - själv (t.ex. Cypern, Grekland) Blir den andre i relation till Afrika och Asien (t.ex Cypern, Frankrike, Grekland) Stark närvaro av hur EU skapades (t.ex. Tyskland och andra) Rötter i Rom and kristendom t.ex. Cypern, Tyskland, Grekland, Polen Slovenien Ekonomiska representationer: I huvudsak grundat på EU, men också globala ekonomiska utmaningar också kåsom en ekonomisk ikoch hkl kolonial ilmakt kt(t.ex Frankrike, kik Cypern)

Europeisk uopes och nationell identitet tet och medborgarskap ap I de flesta länder fanns inte några direkta referenser eller definitioner av begreppen -till exempel Nordirland, Sverige, Cypern Emellertid blev dess innehåll uppenbart genom läroplanens syfte och det innehåll som väljs för att undervisa om Europa Europeisk identitet och medborgarskap behandlas vid nationella behov vid olika historiska perioder i de olika länderna i konsortiet Till exempel Cypern: förhandlingsperioden: men i högre grad europeisk identitet än medborgarskap Nordirland: I högre grad europeisk medborgarskap än identitet i jämförelse med tidigare läroplan Polen: boom innan och efter anslutning till EU vs nuvarande relativ frånvaro Slovenien: tonvikt efter anslutning 2004 Europa såsom en smidig eller flexibel konstruktion, sträcker ut och snävar in för att adressera lokala-nationella intressen och frågor t.ex. i Nordirland för att komma bort från rasism och gruppbildningar g (från europeisk identitet till europeiskt medborgarskap) På Cypern både negativt och positivt i enlighet med nationella intressen (men skapar uppdelning och uteslutning)

Europeisk identitet och medborgarskap Europeisk identitet: främst understött av kulturella och historiska representationer Europeiskt medborgarskap: främst understött av politiska och ekonomiska k representationer ti Europeisk identitet och medborgarskap som icke-hot för nationell motsvarighet Europeiskt medborgarskap som del av vidare lokala debatter om mening med medborgarskap, deltagande, demokrati, det globala, kritiskt och aktivt medborgarskap t.ex Sverige, Nordirland, Grekland- som motsats till förändringar uppifrån och ner, tvärs över läroplan

Ytterligare diskussion bidrag till litteraturen Diskussion av europeisering av läroplan: vilka skillnader finns mellan länderna i hur de har introducerat europeiska teman i respektive läroplaner? På Cypern (ny EU medlem): - förhållandevis indirekt: största delen av läroplanen publicerades före anslutningen till EU men under förhandlingsperioderna: så Europa förefaller att ha trätt fram starkt i alla fall -indikerande en kolonial eller halvt dold kolonial relation som innebar beroende av grekiska läroplanen: europeisering stärkte/stärker ethnonationalism I Nordirland, en konkret ansträngning att introducera en europeisk dimension 1992 I Polen ett tvärgående tema i läroplanen om europeisk dimension Metodologisk fråga: låga frekvenser ur kvantitativ aspekt betyder inte nödvändigtvis frånvaro av europeiskt innehåll; faktum är att att i några länder förväntas den europeiska nivån bli behandlad d parallellt llt med lokala l och globala l nivån, men det finns relativ frihet att göra det t.ex. Nordirland, Tyskland

Implikation/frågor för sammanfattande rapport och fortsatta analyser Förväntad användning? En produkt från projektet eller också en förväntad publikation? Ytterligare krav Att förklara val inom arbetsuppgiften: läroplanens relevans för varje åldersgrupp för att stödja lärare, särskilt i länder där staten har stark kontroll över läroplanen Förbindelse med enkätundersökningens resultat Att förklara varför enkäten behövs (lärd/upplevd läroplan) Att delvis förklara/tolka resultat från enkät