Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!



Relevanta dokument
Lyssna på mig. Barnets upplevelse av skilsmässa och föräldrars konflikter

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Gruppverksamhet för barn till separerade föräldrar

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Att samtala med barn och ungdomar utifrån BRIS perspektiv

Om barns och ungas rättigheter

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

SÄG BARA HEJ - SÅ TAR VI DET DÄRIFRÅN

Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Kan man bli sjuk av ord?

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Föräldrainformation om inskolning till förskola

LÄSGUIDE till Boken Liten

Till dig som bor i familjehem

LÄSGUIDE till Boken om Liten

Jobbigt läge VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Demokrati & delaktighet

Skilsmässa i barnfamiljer 7 juni Anne Bjaerre, socionom (YH) sakkunnig inom barn-och familjearbete

Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa (eller någon annan du känner) dött.

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Om lilla mig. många säger sig ha sett en ängel, men jag har en i mitt hjärta

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Adam i skolan. Alla barn är lika mycket värda. Ingen får behandlas sämre. FN:s barnkonvention artikel 2 Illustrationer: Rebecca Karlén

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Till alla barn och ungdomar

Inspirationsmaterial till häftet

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

TÖI ROLLSPEL A Sidan 1 av 6 Socialtolkning

Sune slutar första klass

Caroline. af Ugglas. vad var det jag sa

Delaktighet - på barns villkor?

Övning 1: Vad är självkänsla?

Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj

Vår tanke med den här lärarhandledningen är att ge er förslag på arbetsformer och diskussionsuppgifter att använda i arbetet med boken. Mycket nöje!

Kalles mamma får en psykos

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor


Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Kan man bli sjuk av ord?

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Med livet som insats ORDLISTA CHRISTINA WAHLDÉN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

en lektion från Lärarrumet för lättläst -

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Arbetsmaterial LÄSAREN Kära Ruth Författare: Bente Bratlund.

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

Intervjusvar Bilaga 2

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Värderingsövning -Var går gränsen?

Frågeformulär till vårdnadshavare

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Tema: varje barns rätt till delaktighet och inflytande VEM BESTÄMMER?

Familjestöd en mänsklig rättighet?

Om barns och ungas rättigheter

Du är klok som en bok, Lina!

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Hur stödjer du barn med föräldrar i fängelse?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

Rusmedel ur barnets synvinkel

Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Friends Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Vad är delaktighet för dig?

I skilda världar. Barns upplevelser av skilsmässsa en enkätundersökning

Tema: varje barns rätt att leva i en miljö där de kan må bra och utvecklas UNDERBAR VÄRLD!

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Gammal kärlek rostar aldrig

vad ska jag säga till mitt barn?

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

Transkript:

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver eller ringer till BRIS för att prata om skilsmässor. De har frågor, vill ha råd eller bara prata med någon. Barn kontaktar också BRIS för att få veta vad de har rätt till och vad föräldrar egentligen får göra och säga. BRIS vill hjälpa barn på olika sätt. BRIS vill göra så att vuxna blir bättre på att lyssna på vad barn och unga vill och behöver. I Barnkonventionen står det att barnets bästa ska vara viktigast vid alla beslut som påverkar dem. BRIS uppgift är att se till så att alla följer barnkonventionen. Nu har BRIS undersökt vad barnen tycker och tänker om skilsmässor. BRIS vill lyfta fram barnets röst i skilsmässor. Två experter har läst barns brev till BRIS-mejlen och olika inlägg om skilsmässa på BRIS forum. Eftersom barnen som skriver ska få vara anonyma, har texterna gjorts om så att inget barn ska känna igen sig själv eller någon annan. BRIS vill att barnets röst kring frågor som handlar om skilsmässa ska komma fram ännu bättre i samhället. Det är vuxnas ansvar att fråga hur barnet mår, att lyssna och att ge stöd. Tankarna och åsikterna kommer från barn och unga som kontaktat BRIS. Det är alltså de barn som på olika sätt tycker att en skilsmässa varit jobbig och svår som delar med sig av sina tankar. Här kan du läsa vad barnen sagt. NU SKA DE SKILJAS! När barn får veta att föräldrarna ska skiljas blir de ofta chockade. Kanske har de förstått att det inte är så bra mellan mamma och pappa. De kanske har bråkat mycket, eller inte pratat alls med varandra. Ändå kan det vara svårt att förstå när det faktiskt händer att de ska skiljas. För barn tar det tid att vänja sig vid det nya. Föräldrarna har ofta pratat och funderat länge innan de säger något, men för barnet är det ofta nytt. Många barn tycker att det är svårt att förstå varför föräldrarna ska skiljas Ofta går allt också väldigt fort, med mycket nytt som händer. När familjen splittras måste barnet ofta flytta och kanske börja i en ny skola. Några av de barn som mejlat till BRIS tycker att det är skönt när föräldrarna ska skiljas. Det är när föräldrarna bråkat mycket och gjort varandra eller barnet illa. Men även de barnen oroar sig förstås över hur det ska bli, vart de ska bo och liknande. Ett tag efter skilsmässan tycker många barn att det blivit ganska bra till slut. Men just när barnet får veta att föräldrarna ska skiljas, då kan det kännas det hemskt. Det är en stund barnet inte glömmer.

MYCKET FÖRÄNDRAS En skilsmässa är ofta det första jobbiga barnet är med om. De flesta barn har aldrig upplevt en kris eller sorg innan. Det som är självklart, finns inte längre kvar. Familjen förändras och ser inte likadan ut längre. En av de två som är viktigast i barnets liv kommer inte längre finnas där hela tiden. Allt kommer bli annorlunda. Därför är det naturligt att många starka känslor kommer upp. Det kan vara sorg, ilska, längtan och rädsla. Det kan kännas skrämmande med alla känslor. Ibland får barnet dåligt samvete eftersom barnet både kan älska och hata sin förälder. När barnet känner så där mycket, är det lätt att bli väldigt trött och känna sig slut och förvirrad. En del barn låter känslorna komma ut, de skriker, gråter och bråkar. Andra försöker hålla känslorna ifrån sig, eller inom sig. Många barn vill prata med någon, men ofta känns det som föräldrarna har så fullt upp med sitt. Och när en förälder är ledsen vill barnet kanske trösta, inte vara ledsen själv. Många barn känner sig övergivna av en eller båda föräldrarna. Jag vet inte om jag fortfarande kan vara glad eller vad jag ska säga vid matbordet. Ska jag låtsas att allt är som vanligt, och skratta å prata? Eller bli tyst och deppig? Jag kan ju inte låtsas som ingenting, när det är något, eller? NÄR FÖRÄLDRAR MÅR DÅLIGT När föräldrarna är deppiga, arga eller har dåligt humör så kommer ofta barnet i kläm. Många barn berättar för BRIS hur ingen ser dem längre. Föräldrarna bara bråkar och tjafsar. Då vill barnet inte störa föräldrarna med sina egna problem eller funderingar. Det kan kännas väldigt ensamt. När föräldrar bråkar med varandra mår de flesta barn dåligt. Extra jobbigt är det om föräldrarna talar illa om varandra. Och när föräldrarna bråkar om barnet. Barnen tycker ofta att föräldrarna bara tänker på sig och sitt och glömmer bort barnen. De känner sig osynliga. Det är också vanligt att barn tar ansvar för att en förälder ska må bra, barnet vill visa sig stark JAG VILL INTE VÄLJA. JAG ÄLSKAR JU BÅDA! Vart ska vi bo? Hur barnet ska bo är den viktigaste frågan för många barn som kontaktar BRIS. Många tycker att de inte har något att säga till om. Föräldrarna berättar inte vad som händer och barnet får inte vara med och bestämma. Men det är också jobbigt att säga hur barnet vill bo. Kanske någon förälder blir ledsen eller så kan barnet vara rädd för att en förälder ska bli arg om barnet berättar vad det vill. Ofta blir allt annorlunda. Föräldrarna kanske inte längre har råd att bo lika stort och familjen har inte heller lika mycket pengar som tidigare. Många föräldrar bråkar om pengar. Efter ett tag kan många ändå se fördelar med att ha två hem, bara föräldrarna kan komma överens och prata med varandra. Jag skulle behöva någon att prata med och dela allt med, och det är så jobbigt att bära allt inom sig. Men det känns bara som jag sviker mina föräldrar.

NÄR GÅR DET ÖVER? Alla barn reagerar olika på en skilsmässa. Mycket beror ju förstås på hur föräldrarna är och om barnet har bra kontakt med båda eller inte. Ändå kan många barn känna sig ledsna ibland, även när flera år gått. De kan längta efter den förälder de inte är hos just då. Och de saknar att ha båda två på samma ställe. En del har dåligt samvete för att de hellre vill vara hos en av föräldrarna. De flesta tycker att det är jobbigt att flytta mellan mamma och pappa, även om de vill vara lika mycket med båda två. Några barn är ledsna flera år efteråt, i varje fall i perioder. Andra vänjer sig snabbare vid det nya. HUR BLIR DET SEN? Livet går vidare på något sätt. För de flesta blir det nya bra. Barnet kan vara glad för att föräldrarna skildes, eller i alla fall förstå det. Barnet kan tycka att det nya blev bättre, och en del får nya bonusfamiljer de tycker om. En del barn tycker att det också är bra att få fira sin födelsedag och julen två gånger, få fler semesterresor och att ha två hem. Styvfamiljer I början när föräldrar skiljt sig tycker de flesta barn att det vore hemskt om föräldern träffar någon ny. Många hoppas att föräldrarna ska bli tillsammans igen. Om en förälder träffar en ny kan barnet känna sig övergivet. En del barn får höra för mycket om mamma eller pappas nya. Många barn tycker att deras föräldrar träffar en ny för snabbt, och att de flyttar ihop för tidigt. En del barn tycker att det känns skönt om någon av föräldrarna träffar en ny. Då behöver inte barnet känna att de måste hand om, eller vara sällskap åt den ensamme föräldern. BARN I UTSATT LIVSSITUATION En del barn som ringer till BRIS har det riktigt jobbigt hemma, allt är kaos. De kan ha föräldrar som slåss eller är elaka på andra sätt. Några föräldrar är psykiskt sjuka eller missbrukar. Många av de barnen kan känna en lättnad om föräldrarna skiljer sig. Och ibland blir det bättre, men ibland kan det också bli ännu värre, som till exempel om barnet måste bo själv med en förälder som dricker, slåss eller inte klarar av att vara en bra förälder på andra sätt. Barn som lever så har ofta dåligt samvete, de har kanske fått höra att det är deras fel att föräldrarna inte kan leva ihop. Många barn känner sig övergivna när ingen orkar bry sig. Om barnets föräldrar börjar bråka om vem som ska ha hand om det, om de har en vårdnadstvist, är det extra svårt för barnet. Barnet hamnar mitt emellan och känner att ingen lyssnar på det. Då är det många barn som saknar någon att prata med, någon som bryr sig. De skildes för att de bråkade så mycket, och nu bråkar de ännu mer

BARNENS RÅD TILL VUXNA BRIS har ett diskussionsforum på sin hemsida som heter BRIS forum. Där frågade BRIS vilka råd barnen vill ge till skilda föräldrar och vad andra vuxna som känner barnet ska tänka på efter skilsmässan. Här är några av råden. * Tänk er för innan ni skiljer er. Ge inte upp så lätt utan prata med någon som kan hjälpa er! * Förklara för barnet varför ni skiljer er och vad som kommer att hända med boende och annat. Vad öppen, ärlig och tydlig. Prata mer med barnet och håll inget hemligt. Barn vill veta att det inte är deras fel att föräldrarna inte vill bo ihop längre. * Barn vill att föräldrarna ska lyssna på det. De vill veta vad som händer och vara med och bestämma. Barn vill kunna träffa och prata med båda sina föräldrar utan att den andre ska bli arg, sur eller ledsen. * Uppför er och tala inte illa om varandra. Blanda inte in barnet i era problem. Ta inte ut ilskan på barnet. Ha kontakt med varandra. Ni måste kunna träffas och prata för barnets skull. Försök hålla sams. * Fråga inte barnet om den andre föräldern. Vi barn är inga budbärare! * Visa inte alla känslor för barnet, man vill inte se att mamma eller pappa är ledsen, eller kär i någon annan. Vänta ett tag med att träffa någon ny. * Låt barnet vara med och bestämma var det ska bo och hur länge det ska vara hos den ena föräldern, men lägg inte för mycket ansvar på barnet. * Gör det så praktiskt och enkelt som möjligt för barnet om man ska bo på två ställen. * Umgås mycket och hitta på roliga saker också. Och fortsätt att vara lika engagerad i barnet som innan ni skilde er. FAKTA: Varje år är det ungefär 50 000 barn som är med om att deras föräldrar skiljer sig och separerar. Ungefär vart fjärde barn, alltså ett av fyra, har föräldrar som inte lever ihop. Det vanligaste är att föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet. Antalet skilsmässor har minskat något de senaste åren. Men däremot har antalet vårdnadstvister ökat. BEHÖVER DU PRATA MED NÅGON OM SKILSMÄSSA? Vi är här! Kontakta BRIS 116 111, www.bris.se