Elevhälsoplan för Kyrkenorumskolan 2014 Vad menas egentligen med en skola för lärande och hälsa? Det gäller skolmiljön i vid mening, t ex trygghet, samspel, relationer, lärares och skolledares betydelse, elevinflytande och föräldrainflytande och inte minst vad barn och ungdomar själva säger om lärande och hälsa (Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet, s.55)
Målet med en elevhälsoplan är att alla elever ska ha möjlighet att nå de nationella målen i skolan. För att detta ska vara möjligt behöver vi arbeta för att alla elever har en god hälsa både vad det gäller fysiskt och psykiskt. Eleverna ska känna att skolan är meningsfull, begriplig och hanterbar. För att skolan ska vara en plats för lärande och utveckling behöver man arbeta på olika fronter för att skapa en gynnsam miljö för eleverna. Vision Vi utbildar världsmedborgare! Nyfikenhet och lust är grunden för god inlärning. Vi tror att alla elever kan utvecklas och prestera utifrån sina egna förutsättningar. Vi har höga förväntningar och vi vågar ställa krav. Värdegrund Vi använder vår värdegrund i det dagliga arbetet. Elevhälsoarbetet I propositionen Hälsa, lärande och trygghet kan vi läsa att skolan ansvarar för att skapa en god lärandemiljö för eleverna, en hög kunskapsutveckling och en god personlig utveckling. Arbetet med elevhälsa ska vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. (Prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet) Förhållningssätt I skolan ska alla arbeta för att stärka elevernas kunskap och sociala utveckling. Vi ser möjligheter till förändring hos eleverna och hos oss själva. Vi har höga förväntningar på eleverna och ställer höga krav. Elevens egen förmåga är viktigt för att stärka eleven. Elevens föräldrar är viktiga för att kunna skapa en bra hemmiljö för eleven. Närmiljön är viktig för eleven och den ska så långt det är möjligt få vistas där. Ledarskapet i skolan är viktigt både vad det gäller pedagoger och rektor. I elevhälsoarbetet strävar vi efter att: Hitta lärmiljöer som kan utveckla varje elevs kunskaps- och sociala utveckling. Upptäcka och lysa lite extra på elever i behov. Samverka med olika professionella samt hemmet kring elever i behov. 2
Vad grundar vi vår elevhälsoplan på? Synen på lärande När vi talar om elevers lärande säger vi att alla elever har utvecklingsområden. För att kunna hitta varje elevs utvecklingsområde måste vi prata om elevers erfarenheter, lyssna på deras berättelser och finnas med i deras känslor. Allt detta för att hitta utvecklingsområden som gagnar elevens kunskaps- och sociala utveckling. För att eleverna ska få det rätta stödet krävs det att man kontinuerligt funderar över vad elevens starka sidor är och utifrån dem hitta verktyg och redskap för att kompensera deras svårigheter. Detta innebär att vi har en elevsyn som präglas av att alla elever kan lära sig, utvecklas och nå utbildningens mål. I läroplanen 2011 kan vi läsa att Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina uppgifter. (Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Kap 1) Skolan måste samverka kring eleverna i ett heldagsperspektiv samt ha tillgång till en allsidig kompetens på skolan. Viktigt för att skapa en lärande och utvecklande miljö för eleverna är att skola och hem behöver ha en god kommunikation och ett gott samarbete. För att vi ska kunna arbeta hälsofrämjande måste vi kontinuerligt arbeta med kartläggning och analys för att se mönster i hur man kan arbeta förebyggande. Det är också viktigt att vi tänker på att allas lärande måste utvecklas. Det gäller även oss vuxna. Att kontinuerligt arbeta med att öka kunskaperna hos personal kring elever i behov är en förutsättning för elevernas utveckling. Detta sker bland annat i arbetslag och elevhälsoteam. Huvudmannen ska se till att personalen vid förskole- och skolenheterna ges möjligheter till kompetensutveckling. Huvudmannen ska se till att förskollärare, lärare och annan personal vid förskole- och skolenheterna har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. (2 kap 34 Skollagen) 3
Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (6 kap 8 Skollagen) På varje skola finns det en plan mot kränkande behandling. Rätten till utbildning I skollagen och barnkonventionen slår man fast att alla barn har rätt till utbildning. 7 kap Skollagen Lagens krav på kommunen gör det nödvändigt med en närvarokontroll i skolan och även aktiva åtgärder för att ta reda på orsaken till att en elev är frånvarande. Rektor har ansvar för att det finns rutiner, så att elevens vårdnadshavare kontaktas samma dag då en elev är borta från skolan utan giltig anledning. Om en skolpliktig elev inte fullgör sin skolgång och detta beror på att elevens vårdnadshavare inte har gjort vad denne är skyldig att göra för att så ska ske, får hemkommunen förelägga elevens vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande får förenas med vite. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om inte annat beslutas. Ett sådant beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det är även dit som kommunen kan vända sig för att få ett vite utdömt. När en skolpliktig elev börjar eller slutar vid en fristående skola eller utan giltig orsak är frånvarande i betydande utsträckning från obligatoriska inslag, ska huvudmannen snarast lämna uppgift om detta till hemkommunen. Anmälningsplikt För att skydda barns/elevers rättigheter finns lagstadgad anmälningsplikt. Skollagen säger i 3 kap. 8 Om det inom ramen för undervisningen eller genom resultatet på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig skolpersonal, en elev eller en elevs Anmälan till socialtjänsten och polis: Det är alltid någon i EHT som gör en socialtjänstanmälan eller polisanmälan. Anmälan bör göras vid ett möte där förälder deltar. Om inte skall förälder informeras om att anmälan skall göras. Vid misstanke om att ett barn far illa, när vi känner oro för att en elev far illa eller om vi får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en elevs skydd ska skolledning/ EHT omedelbart kontaktas för kartläggning och samråd om vilka steg som skall tas. Anmälningsplikten till socialtjänsten är tydlig och ska ske utan fördröjning. Vi skall alltid sträva efter att göra föräldrarna delaktiga utom när det gäller misstanke om sexuellt utnyttjande eller misshandel. Brott mot lagen ska alltid polisanmälas oavsett ålder på barnet. vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan, om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd och ett åtgärdsprogram ska upprättas. I socialtjänstlagen 14 kap anmälan om och avhjälpande av missförhållanden. I första paragrafen står det att: Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd bör anmäla detta till nämnden. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. 4
Sekretess Uppgifter hos skolläkaren eller skolsköterskan omfattas av hälso- och sjukvårdssekretess. Sådan sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilda eller någon närstående till denne lider men. Skolläkaren och skolsköterskan har stark sekretess. Om en uppgift om eleven behöver lämnas för att eleven ska kunna få det stöd hon eller han behöver får skolläkare och skolsköterska ändå lämna uppgiften till den övriga elevhälsan eller till rektorn eller en lärare. Detta är en undantagsregel som syftar till att ge elevens rätt till utbildning och dennes behov av särskilt stöd företräde framför skyddet för elevens integritet som patient. Bedömningar som rör underåriga elever ska göras utifrån ett barnperspektiv och med barnets bästa i främsta rummet. Uppgifterna kan dock bara lämnas inom samma myndighet. Stark sekretess gäller också för uppgift om enskilds personliga förhållande i sådan elevhälsa som avser psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk insats. Men för särskild elevstödjande verksamhet i övrigt gäller svag sekretess, det vill säga sekretessen gäller bara om man kan anta att eleven eller någon anhörig till henne eller honom lider men om man lämnar ut uppgiften. Om det är aktuellt att lämna uppgifter från elevhälsoteamet (skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens inom elevhälsan) till verksamheten i övrigt (t.ex. rektorn eller en lärare) kommer en svagare sekretess att gälla för uppgifterna i den verksamheten. (23 kap. 2, 25 kap. 1 och 13 a offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)) Sekretess Det som är att föredra är att prata med vårdnadshavarna om samtycket till att bryta sekretessen mellan de olika professionella. På så vis slipper man tänka på vad man får och inte får prata om. Elevhälsoorganisation För att få det stöd man behöver har man i skollagens 2 kap 25 skrivit att det på en skola ska finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosociala och specialpedagogiska insatser. För detta ska det finnas skolläkare, psykolog, skolsköterska och kurator på en skola. Det ska även finnas kompetens att elevernas behov av specialpedagogisk kunskap ska tillgodoses. Arbetet med elevhälsa bör i stor utsträckning vara förebyggande och ha en hälsofrämjande inriktning. Skolan har ett ansvar för att skapa en god lärandemiljö för elevens kunskapsutveckling och personliga utveckling. Elevhälsans mål är att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. (Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s 274-278) 5
Elevhälsoteam På varje skola finns det ett lokalt elevhälsoteam. I elevhälsoteamet, EHT, ingår rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog. EHT träffas en gång i veckan. Ca en gång i månaden deltar skolpsykologen på EHT. Lärare blir då kallade till möte för att diskutera kring en elev eller grupp. EHT ska fungera som stöd för pedagoger, arbetslag, elever och vårdnadshavare och finnas med som bollplank kring elever. De ska arbeta både på förebyggande och åtgärdande nivå. EHT ska kunna kartlägga, analysera, föreslå genomföra och följa upp elevhälsoinsatser. EHT ska finnas med som stöd för rektors beslut om vilka insatser som ska göras. Alla som arbetar i EHT ska finnas med i elevernas lärmiljö. De ska arbeta tillsammans för att skapa en god lärmiljö, kunna handleda pedagoger och finnas till för stöd. Viktigt att samarbetet mellan EHT och pedagoger sker i dialogform. Rektor Rektor har det yttersta ansvaret för elevhälsan på skolan. Beslut om åtgärdsprogram och stödinsatser fattas av rektorn. Om rektor får kännedom om en elevs stödbehov skall rektor se till att behovet utreds. Rektor är sammankallande till elevhälsoteamet. Specialpedagog Specialpedagogens uppdrag är att utveckla det pedagogiska arbetet och bidra med specialpedagogisk kompetens till skolan och vårdnadshavare. Vidare arbetsuppgifter är också: Vägleda i specialpedagogiska frågor. Utföra pedagogiska utredningar och kartläggningar. Verka som stöd för pedagoger vid upprättande av åtgärdsprogram. Handleda personalen i specialpedagogiska frågor. Vid behov delta i elevhälsokonferenser och nätverksträffar. Delta vid överlämningar och uppföljning i övergångar. Ha kontakt med andra skolformer och institutioner. Ha kontakt med andra stödfunktioner kring elever. Kurator Skolkuratorns uppdrag är att främja elevers hälsa så att sociala och psykologiska faktorer ses i ett sammanhang. Att bidra med kompetens inom det sociala verksamhetsområdet. Vidare arbetsuppgifter är också: Utföra psykosocialt behandlingsarbete med enskilda elever och grupper, t.ex. konfliktlösning, relationsbearbetning. Uppmärksamma elever i svårigheter. Samverka med andra organisationer och kontaktnät som arbetar för barn och deras familjer. Handleda i psykosociala frågor. Vid behov delta i elevhälsokonferenser. 6
Skolsköterska Utgör den medicinska specialistkompetensen på skolan. Skolsköterskan ska vara legitimerad av socialstyrelsen till sjuksköterska. Skall ha vidareutbildning inom barn och ungdomars hälsa. Ha mottagningsverksamhet, "öppen" och planerad. Erbjuda och genomföra enskilda hälsobesök. Vaccinera enligt nationellt program. Göra medicinsk bedömning och vid behov hänvisa till annan vårdnivå. Ge akut hjälp, när så behövs. Har dokumentationsplikt. Ingår i skolans krisgrupp. Ska verka för en hälsofrämjande livsstil på individ- grupp- och organisationsnivå. Deltar i skolans arbete mot droger. Deltar i skolans arbete mot kränkande behandling. Deltar i nätverksmöten för yrkesgruppen och dess viktigaste samarbetspartners såsom BUP, BVC, förskola, socialtjänst, ungdomshälsan el annan som för professionen kan anses vara av vikt. Skolpsykolog Bidrar med psykologisk kunskap till skolan. Kartlägger hinder för enskilda elevers inlärning och tydliggör deras behov i skolan. Ger konsultation till skolans personal. Deltar vid behov på elevhälsokonferenser. Samverkar med andra organisationer och kontaktnät som arbetar för barn. Arbetslag Arbetslaget är en viktig funktion när det gäller elevhälsoarbetet. Det är oftast där som de bästa lösningarna finns. Arbetslaget har ett övergripande ansvar för elevhälsoarbetet och har inom sina ramar möjlighet att omfördela resurser. Arbetslaget bör känna till de olika klassernas behov. Lärare Lärare ansvarar för det dagliga arbetet i klassen. Läraren ansvarar att nödvändig information om eleverna kommer till rätt forum. Läraren i ämnet skriver åtgärdsprogram vid behov. Sociala åtgärdsprogram skrivs av mentor. Mentor ansvarar för att skriva IUP och ha utvecklingssamtal med eleven och vårdnadshavarna. Det är mentor som i störst utsträckning har kontakt med föräldrarna. Mentor bör kontaktas om någon annan lärare behöver ringa hem till föräldrarna. 7
Arbetsgång vid upprättande av åtgärdsprogram Skolan skall ge det särskilda stöd som en elev behöver. Ett åtgärdsprogram syftar till att säkerställa att en elevs behov av särskilt stöd tillgodoses. Åtgärdsprogram har en central roll i skolans arbete genom att vara redskapet för pedagogerna i sitt arbete med de elever som behöver extra stöd. Det är även en skriftlig bekräftelse på att stödåtgärder vidtagits. (Bilaga 2, Åtgärdsprogram) Den pedagog som upptäcker ett behov hos en elev, socialt, pedagogiskt eller vid måluppfyllelse, samråder kring detta med elevens mentor. Tillsammans börjar de kartlägga eleven och följer Kyrkenorumskolans lokala plan för elevhälsoärende. Mentor kontaktar och diskuterar behovet med vårdnadshavare och föreslår att ett åtgärdsprogram bör upprättas. Vid upprättande av ett åtgärdsprogram ska alltid vårdnadshavare och elev (de äldre eleverna) göras delaktiga och ges möjlighet till att ge synpunkter och påverka dess innehåll innan de godkänner det. Ämnesläraren tillsammans med mentor upprättar åtgärdsprogrammet. Elevens mentor upprättar sociala åtgärdsprogrammet. Specialpedagog kan finnas med för vägledning i upprättandet av åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet mailas till rektor och specialpedagog. Åtgärdsprogrammet följs upp skriftligen var 6-8 vecka och utvärderas skriftligen vid minst en gång per termin. 8
Kyrkenorumskolans lokala plan vid elevhälsoärende Arbetsgången visar de olika nivåer för elevhälsoarbetet runt elever i behov av stöd. När åtgärderna som gjorts i en nivå inte ger förväntad effekt lyfts ärende till nästa nivå. Mentor för en kontinuerlig information/diskussion med elev och vårdnadshavare. Mentor är ansvarig för att informera berörda pedagoger i elevfrågor. Nivå 1. Mentor Mentor eller annan pedagog uppmärksammar elev som är i behov av stöd t.ex. riskerar att ej uppnå kunskapskraven eller sociala behov. En analys görs utifrån dokumentation/ observationer/screening och eventuella stödjande insatser diskuteras med elev och vårdnadshavare och skrivs in i elevens IUP. Mentor för minnesanteckningar. Nivå 2. Arbetslaget Mentor/pedagog tar upp de svårigheter/behov som uppmärksammas med arbetslaget som eleven/barnet tillhör. Mentor och arbetslag analyserar elevens behov och eventuellt kan ytterligare kartläggning göras. För att kunna utföra kartläggningen kan man med hjälp av ärendeblankett (Bilaga 1) en tänka kring vissa frågor. Arbetslaget försöker finna lösningar med de resurser som de har. Resurser är bland annat fördelning av pedagogisk tid, kunskaper som kollega kan bidra med, material och läromedel. Arbetslaget kan inom givna ramar besluta om stöd till elev. Elevens behov och stödåtgärder skrivs in i IUP. Arbetslaget följer upp ärendet (3 tillfällen) och minnesanteckningar förs av mentor. Arbetslaget använder någon i EHT som bollplank då de behöver mer information och/eller stöd kring elev eller grupp, förutom de insatser arbetslaget redan gör. Inom elevhälsoarbetet finns flera verktyg som kan vara till hjälp vid t.ex. ytterligare kartläggning, samtalsstöd och skolhälsovård Är elevens behov mer omfattande kontaktas rektor/specialpedagog som fattar beslut om åtgärdsprogram (Bilaga 2) utifrån gjord kartläggning. Om åtgärderna inte ger förväntad effekt skrivs ärendeblankett till EHT som mailas till specialpedagog. För elever i åk 4-6 görs en utvärdering av elevens kunskaper inför mitterminskonferensen. Nivå 3. Elevhälsoteam (EHT) Mentor presenterar ärendet för EHT som analyserar elevens behov. Åtgärder som EHT kan göra är bland annat att möta vårdnadshavare, handledning, observation, kuratorskontakt, skolhälsovårdskontakt och kontakt med specialistnivå. Beslut som EHT fattar kan till exempel vara pedagogisk utredning, läs- och skrivutredning, utredning av psykolog, social utredning, anpassad studiegång och anmälan till socialtjänsten. Syftet med en pedagogisk utredning är att ge svar på frågan om barnets utvecklingsnivå samt om det har förutsättningar att nå kunskapsmålen i skolan. Psykologutredningen syftar till att beskriva barnets kognitiva förmåga och/eller klargöra om eleven har rätt till särskola eller annan skolplacering utifrån diagnos. Den medicinska utredningen syftar till att ge en bild av elevens hälsa samt så långt som möjligt klargöra medicinska orsaker till elevens svårigheter och vad dessa kan innebära för elevens fortsatta utveckling. Den sociala utredningen syftar till att visa i vad mån situationen i hemmet eller i övrigt utanför skolan kan ge ytterligare förklaring av betydelse när det gäller elevens förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 9
Vårdnadshavarnas erfarenheter och syn på eleven och dennes utveckling bör alltid tas till vara i utredningsprocessen. Även eleven bör alltid, i den mån som kan ske, få komma till tals och ges möjlighet att beskriva sin skolsituation och sina behov och önskemål. Helhetsbedömningen bör således göras utifrån alla genomförda utredningar och sätts i relation till elevens ålder och livserfarenheter. Mentor tillsammans med berörda pedagoger och specialpedagog upprättar ett åtgärdsprogram i samråd med elev och vårdnadshavare. Nivå 4. Elevhälsoteam förstärkt med representanter från Centrala Barn- och Elevhälsan Elevens helhetssituation belyses och analyseras. Beslut kan tas att en fördjupad utredning ska göras. På specialistnivå kan erbjudas kontakt med bland annat skolpsykolog, skolläkare, neuropsykiatrisk utredning, kontakt med socialtjänst och BUP. Uppföljning sker kontinuerligt. Vid extra ordinära åtgärder diskuteras ärendet alltid med Centrala Barn- och elevhälsan. Vid kartläggning och åtgärdsprogram följs riktlinjerna i de kommungemensamma dokumenten: Vägledning i arbetet med Pedagogiska utredningar och Åtgärdsprogram Handlingsplan för att synliggöra elevers språk-, läs- och skrivutveckling och förebygga svårigheter Handlingsplan för att synliggöra elevers matematikutveckling och förebygga svårigheter Att tänka på när man skriver ÅP. SMART, Specifikt, Mätbart, Angeläget, Reallistiskt, Tidsbegränsat. 10
Elevhälsoplan Kyrkenorumskolan 2014