Företags Läkaren 3 2012 Riskbruk pågår! Jobbhälsobarometern visar mer ohälsa Testbatteri kan ge svar
Reducera ohälsa med hjälp av den senaste forskningen och vår erfarenhet Folkhälsoinstitutet valde vårt verktyg Det nya arbetslivet Metodicum fick uppdraget att genomföra en medarbetarundersökning på Folkhälsoinstitutet i Östersund. Uppdraget vanns i en offentlig upphandling med följande motivering: I bedömningen har vi funnit att Metodicum AB har det starkaste vetenskapliga underlaget för enkätformuleringen, med stark validitet, genomförda studier, faktoranalys och reliabilitetsanlays för enkätunderlaget, samt gott empiriskt stöd. Metodicum AB har dessutom det lägsta priset i sitt anbud. Därför har vi beslutat att erbjuda Metodicum AB uppdraget för enkätundersökningen. Kontakta Jonas Gustafsson, 0586-421 00 eller jonas.gustafsson@metodicum.se. Gärdesvägen 10 693 32 Degerfors 0586-421 00 info@metodicum.se www.metodicum.se Aktuellt kursutbud 2012 2013 Handledarkurs Tid: 24 25 september 2012 Plats: Kommendörsgatan 9, Stockholm Målgrupp Utbildningen vänder sig läkare verksamma inom företagshälsovård/arbetsoch miljömedicin som arbetar som handledare eller avser att göra det. Kursen är tänkt som introduktion alternativt som återträff för de som tidigare genomgått utbildningen. Organisation Tid: 23 25 oktober 2012 Plats: Kommendörsgatan 9, Stockholm Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbetsoch miljömedicin. Kursen relaterar till delmål 10 i STutbildning i Arbets-och miljömedicin (att ha kunskap om hur organisationen och dess utformning påverkar individ och grupp). IPULS-kurs. Arbetslivsinriktad rehabilitering Tid: 9 11 januari 7 8 februari 2013 OBS! Ändrad tid i januari. Plats: Kommendörsgatan 9, Stockholm Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbetsoch miljömedicin. Kursen relaterar till delmål 2 i ST-utbildning i Arbets-och miljömedicin (Att behärska bedömning av individuell arbetsförmåga och arbetslivsinriktad rehabilitering). IPULS-kurs. Levnadsvanor, beroende- och Missbruk Tid: 28 30 maj 2013 Plats: Ej bestämd Målgrupp Utbildningen vänder sig i första hand till läkare under specialistutbildning och läkare verksamma inom företagshälsovård/arbetsoch miljömedicin. Kursen relaterar till delmål 10 i STutbildning i Arbets-och miljömedicin (att ha kunskap om hälsofrämjande och förebyggande arbete). IPULS-kurs. Intresseanmälningar om del tagande lämnas så snart som möjligt till kansliet, Pia Diring per telefon 08-790 33 86 eller mail pia.diring@slf.se Ytterligare information på http://www.slf.se
ledare Vi har nu haft tidningen Företagsläkaren i form av åtta sidor i gott och trevligt samarbete med Företagssköterskeföreningen sedan år 2009. Denna och tidigare tidningar har gjorts med frivilligt arbete, både gällande innehåll och annonser, och det har inte alltid varit lätt att få allting på plats till deadlines. Annonsmarknaden är heller inte stor för en så liten grupp som vi är, vilket gör att ekonomin för tidningen inte varit lysande. Enligt medlemsenkäten uppskattas medlemsbladet och hemsida mer, vilket antagligen beror på att det är mer ak tuell information lättare når ut på så sätt. Tidningen har varit tänkt för artiklar om projekt och rapporter, men inflödet från er medlemmar har tyvärr inte varit stort. Därför har styrelsen nu beslutat att efter årsskiftet, när Birgitta lämnar sitt uppdrag som redaktör, avsluta utgivningen och i stället ytterligare utveckla hemsida och medlemsbrev. Självklart kan detta omprövas om det finns någon som är intresserad av att fortsätta som redaktör adjungerad till styrelsen. Hör i så fall av dig till Birgitta eller mig. I början av sommaren offentliggjorde Socialstyrelsen sitt förslag till ny specialitetsindelning av läkare och föreskriftsarbetet skall utföras under denna höst, där även vi kommer att delta. Vi har fått ett bra gehör för våra synpunkter genom att en ny tilläggsspecialitet skapas, nämligen Arbetsmedicin. Det kommer att innebära en enklare övergång för de som har andra kliniska specialiteter att arbeta som företagsläkare och vår målsättning är även att Arbetsmedicin skall vara godkänd som specialiteten Occupational Health inom EU. Den nya specialiteten skall ansluta till de målbeskrivningar som finns för Arbets- och Miljömedicin, men kraven för delmålen kommer att förändras. Arbetet med utformningen av en handbok för dessa kommer vi att påbörja under hösten i nodrådet tillsammans med SAMF och Läkaresällskapets sektion för Arbets- och Miljömedicin. Den nya föreskriften föreslås träda i kraft 1 januari 2014 så tiden är knapp. För företagsläkarnas del innebär detta att den gamla FHV-specialiteten kommer att ersättas av en ny och bättre utformad tilläggsspecialitet, med när mare koppling till de Arbets- och Miljö medicinska klinikerna samtidigt som ST i Arbets- och Miljömedicin finns kvar för de som väljer detta direkt från AT. Den praktiska utformningen och finansieringen kvarstår att arbeta fram, men förslaget innebär att en lösning kan skönjas på rekryteringsproblematiken. De ST-kurser som föreningen anordnar i rehabilitering, organisationsmedicin och levnadsvanor kommer att finnas i IPULS kurskatalog. De kommer även att vara öppna för färdiga specialister som vill fördjupa sina kunskaper, så passa på att anmäla er det finns fortfarande platser kvar. Jan Rosén ordförande Foto framsida Birgitta Gottfries Dahlberg Styrelse och kansli Jan Rosén Ordförande FM Högkvarteret Försvarsmedicin Banérgatan 62 107 85 Stockholm Tfn 070-483 18 90 jan.rosen@sflf.net Ragnhild Ivarsson-Walther Vice ordförande Fokusområde: Levnadsvanor Kommunhälsan Eskilstuna 070-750 60 92 ragnhild.walther@telia.com Sofia Åström-Paulsson Sekreterare Globenhälsan Box 100 30 121 26 Stockholm Tfn 073-983 17 50 sofiapaulsson@ hotmail.com Birgitta Gottfries Dahlberg Redaktör Fokusområde: Rehabilitering Kommunhälsan Eskilstuna Tfn 070 681 0551 birgittagd@hotmail.com Bengt Lindén Bankhälsan/Previa Regeringsgatan 25 105 34 Stockholm Tfn 08-545 129 00 Fax 08-10 29 12 0707-51 31 31 bengt.linden@previa.se Mats Berg Kassaförvaltare, annonsansvarig feelgood FHV AB Byfogdegatan 4 415 05 Göteborg Tfn 0708-80 11 77 matsberg@telia.com Karin Nord Ådalshälsan Järnvägsgatan 16 872 35 Kramfors Tfn 070-267 53 57 karin.nord@ adalshalsan.se Pia Diring SFLFs kansli Sveriges läkarförbund Box 5610 114 86 Stockholm Tfn 08-790 33 86 Fax 08-790 33 67 Pia.diring@slf.se 03
Riskbruk, vad är det? För tio år sedan var begreppet riskbruk av alkohol föga känt. Handlade det om alkoholproblem så hade vi att göra med missbruk eller beroende. Det var också känsligare och svårare att ta upp ämnet för många av oss inom företagshälsovård, liksom inom övrig hälso-och sjukvård. För att inte nämna hur svårt det var för chefer och arbetskamrater! 1 Riskbruksdefinitioner: >14 standardglas/v för en man eller mer än fyra standardglas vid ett och samma tillfälle. För en kvinna är gränserna nio respektive tre standardglas. Ett standardglas är tolv gram alkohol. 2 Enligt uppgift från SoRAD, Centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning, Stockholms universitet. 04 Idag tycker jag, som var en av projektledarna, att det finns en mycket större öppen het för att fråga kring alkoholvanor. Men riskbruk, vad är det? Riskbruk definieras som ett alkoholbruk som medför förhöjd risk för skadliga fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Stegen mellan liten risk till förhöjd risk och missbruk, eller beroende är förstås flytande och beror på en mängd individuella faktorer. 1 2004 startade Riskbruksprojektet. Projektet var ett regeringsuppdrag med bakgrund i den kraftigt ökade alkoholkonsumtion som skedde från 1993 till 2003, då konsumtionen ökade med cirka 30 procent. Under de senare åren har vi sett en viss minskning och de senaste åren har medelkonsumtionen per person över 15 år legat på dryga nio liter ren alkohol. 2 När Riskbruksprojektet startade var några få specialiteter representerade. Företagshälsovården fanns med från start och var också det största delprojektet. Så småningom växte projektet i omfattning och när projekttiden var slut fanns det elva delprojekt; Barnhälsovård, Mödravård, Familjeläkare, ST-läkare, Motiverande samtal, Distrikts- och mottagningssköterskor, Sjukhus, Tobak- Alkoholhjälpen och Företagshälsovård/Arbetsliv. Riskbruksprojektet blev ett synnerligen lyckat projekt med stor genomslagskraft. År 2010 gjordes en utvärdering av projektet där man fann att implementeringen av metoder underlättades av att de spreds professionsinriktat av personer som hade god kännedom om den verklighet som respektive profession verkade inom. Personer som kände till hinder, möjligheter ochkontaktvägar. Ytterligare en framgångsfaktor var att implementeringsstödet vars stabilt över tid och att metoderna är enkla, kostnads effektiva och andvändbara i praktiken. Många profes sioner deltog i de utbildningar som anordnades. För delprojektet Företagshälsovård/Arbetsliv såg utbildningen ut som på bild 2. Företagshälsovårddelen utvidgades efter några år till att inkludera arbetslivet i form av seminarier och föreläsningar, vilket sannolikt bidrog till att budskapet blev väl känt och att det hos våra kunder uppstod en efter frågan på att företagshälsan ska erbjuda screening av alkoholvanor och även kunna erbjuda behandling vid riskbruk. I den kartläggning som gjordes 2009 angav var tredje arbets givare att man kände till Riskbruksmodellen och var femte att man arbetade med alkohol screening och rådgivning. I jämförelse med andra professioner hade företagsläkare och företagssköterskor redan innan Riskbruksprojektets start både en vana att diskutera alkohol och de upplevde sig ha en hög kunskapsnivå när det gällde att ge råd kring alkoholvanor. För företagsläkarnas del ökade kunskapsnivån från 70 till 79 procent och vanan att diskutera alkoholvanor från 86 till 93 procent. För företagssköterskornas del sågs en ännu större procentuell ökning. Se bild 3.
Hur kan företagshälsovården och arbetslivet utveckla sitt engagemang i alkoholfrågor, men även kring levnadsvanor i stort? Nyligen fattades ett regeringsbeslut om att ge medel till företagshälsovården för kompetensstöd i alkoholpreventiva insatser och tidig behandling mot alkoholproblem. Medlen har tilldelats Sveriges Företagshälsor som, i samarbete med Kompetenscentrum och beroendekliniken, Riddargatan 1, och Karolinska Institutet, ska främja FHVs insatser mot alkoholproblem i arbetslivet. Företagshälsovården kommer att erbjudas en tvådagarsutbildning som syftar till att hjälpa individer som har alkoholproblem och där Riskbruksmodellen inte riktigt räcker till. Mer info om utbildningen finns på http:// www.foretagshalsor.se Ett av SFLFs fokusområden är levnadsvanor. Under våren 2013, 28 30maj, erbjuder SFLF en tredagars ST-/fortbildningskurs med tema Levnadsvanor och beroendeproblematik. Kursen kommer att uppfylla ena delen av delmål tio i specialisttjänstgöring i Arbets-och miljömedicin. Mer information om kursen finns på SFLFs hemsida. Anmälan kan redan nu göra till pia.diring@slf.se. Svenska läkarsällskapet och Socialstyrelsen har startat ett samarbetsprojekt, Läkares samtal om levnadsvanor, som ett bidrag i arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder. För arbets-och miljömedicinska sektionen deltar Dr Stig Norberg och undertecknad som projektledare. Redan nu är ett seminarium planerat den 11 december 2012 i Stockholm. Det kommer även att finnas möjlighet att anordna seminarier/utbildningar ute i landet. I dessa kommer givetvis alkoholfrågor att diskuteras. Kontakta stig.toften@gmail.com eller ragnhild.walther@telia.com om du vill veta mer. Bild 2 Bild 3 Andel som ofta eller alltid diskuterar alkohol med sina patienter Andel som anser sig mycket eller ganska kunniga att ge råd om alkoholvanor Sammanfattningsvis; Företagshälsovården har en unik möjlighet att påverka levnadsvanor och hälsoläget i stort genom de människor vi möter i vårt arbete. Så låt oss ta den utmaningen! Ragnhild Ivarsson Walther företagsläkare, kommunhälsan eskilstuna 05
Testbatteri som ger Att kunna bedöma arbetsförmåga och fysisk respektive psykisk prestation har varit en naturlig del av mitt arbete som läkare under många år. Mitt intresse för denna fråga avspeglades i mitt val av ämne för projektarbete i samband med Företagsläkarkursen 2010-2011 i Göteborg. Jag ville undersöka arbetsförmåge- och hälsoupplevelsen hos mina patienter. Majoriteten av dem är offentliganställda inom skola och omsorg i Göteborgs kommun eller arbetare inom privata företag för bilreparation. Under datainsamlingen blev jag övertygad att frågeformulären använda på rätt sätt var ett bra verktyg vid samtalet med patienterna. Man behöver dock alltid förstå vad döljs bakom siffrorna i svaren och eftersträva en bra dialog med sin patient. Om man bara räknar poäng missar man både förtroende och viktig information. Arbetsförmåga, livstillfredsställelse och hälsoupplevelse Arbetsförmågebedömning är en komplicerad uppgift som kräver analys av ett flertal medicinska och icke medicinska fakta. Individens egen uppfattning om sin arbetsförmåga är mycket värdefull. Forskningen visar att det finns korrelation mellan den subjektiva skattningen av hälsa och arbetsförmåga samt objektiva kliniska fynd. Arbetsförmåga, livstillfredsställelse och hälsoupplevelse hos 31 konsekutiva nybesökspatienter, de flesta ickeeller korttidssjukskrivna (grupp 1), analyserades med hjälp av ett testbatteri bestående av tre självskattningsformulär: Work Ability Index (WAI), WHO:s välbefinnande index-5 (WHO- 5) och Life satisfaction-11 (LiSat-11). 06 arbetsförmågan. Majoriteten av patienterna hade mindre god eller dålig arbetsförmåga, dåligt välbefinnande och otillfredsställelse med olika aspekter i livet. De kände sig bara ibland, eller mindre än halva tiden, på gott humör, lugna, aktiva, pigga och sysselsatta med det som intresserar dem. Minst nöjda var patienterna med livet i allmänhet och med sin yrkessituation. De skattade sin ekonomi, kroppslig hälsa, psykisk hälsa och sexualliv som ganska otillfredsställande. Deras genomsnittliga tillfredsställelse var mycket bra enbart vad det gäller ADLförmåga och familjeliv. Kvinnornas genomsnittliga arbetsförmåga tycktes vara något lägre samtidigt som deras livstillfredsställelse tycktes vara något högre än männens men skillnaderna var små. Patienter som upplevde sin arbetsförmåga som god eller utmärkt hade generellt sett en högre grad av välbefinnande och livstillfredsställelse. Sambandet mellan WAI, WHO-5 och LiSat-11 visas i figur 1 där medelvärdena presenteras som procent av maxvärdet. Jämfördes. Arbetsförmågan och sjukskrivningen i grupp 1 jämfördes med grupp 2, bestående av 40 konsekutiva patienter, de flesta långtidssjukskrivna. Generelt hade gruppen med långtidssjukskrivna sämre WAI än korttidssjukskrivna, figur 2. Arbetsförmågan reducerades som väntat i takt med sjukskrivningens längd. Det genomgående lägre WAI-värdet hos patienterna i grupp 2 fanns även, vid jämförelse mellan alla individuella WAI, i båda grupper, figur 3. Heltäckande. Formulärkombinationen gav möjlighet till en heltäckande inventering av problemen. Den tycks öka självinsikten och var en bra bas för ett strukturerat samtal. Testbatteriet kan vara mycket värdefullt redan vid en första läkarkontakt särskilt om orsakerna till besöket är multipla, diffusa eller oklara. Vid tidsbrist borde man kunna få en snabb orientering genom att använda sig av två viktiga delfrågor i WAI formuläret: patientens VAS-skattning av nuvarande arbetsförmåga och deras uppfattning om hur hälsan tillåter arbete inom samma yrke om två år. Arbetsförmågans VAS kan även användas för bedömning av patienternas motivation respektive hinder för arbete om man ställer två följdfrågor: 1. Vad gör att du inte skattar med en lägre siffra? (motivation) 2. Vad gör att du inte skattar med en högre siffra? (hinder) Ett nytt index kunde beräknas på basen av värdena i testformulären. Tidigare studier angående testkombinationen kunde inte hittas vid sökning i Pub Med. Framtida uppföljningsstudier av seende arbetsförmåga efter omplacering planeras. Projektarbetet kan läsas via: https://gupea.ub.gu.se/ handle/2077/25639 Nadja Gramsson Nadjas Gramssons yrkesbana startade med klinisk farmakologi och idrottsmedicin, för att senare arbeta som över läkare i rehabiliteringsmedicin.nu arbetar hon som företagsläkare och medicinsk ansvarig på pe3 Företagshälsa i Göteborg. Nadja har specialistkompetens i Idrottsmedicin, Rehabiliteringsmedicin och Företagshälsovård.
viktiga svar SFLF arbetar för: Figur 1: WAI, WHO-5 och LiSat-11 i grupp 1 grupperade efter utmärkt, god, mindre god och dålig arbetsförmåga enligt WAI (värden i % av maxvärde). Figur 2: Arbetsförmåga enligt WAI i grupp 1 och grupp 2. Figur 3, nedan: Jämförelse mellan samtliga individuella WAI i grupp 1 och grupp 2. Medlemmar Att vara yrkesföreningen för alla företagsläkare i Sverige oberoende av grundspecialitet Att företagsläkaren skall vara specialist i Arbets- och Miljömedicin alternativt Företagshälsovård Att företagsläkaren skall ha goda anställningsvillkor Att genom olika media ge företagsläkaren en facklig och professionell information Att öka antalet medlemmar Att möjliggöra fackligt engagemang/uppdrag oavsett anställningsform Arbetsmiljö och arbetsliv Att arbeta för att alla företagsläkare skall ha en god arbetsplats Att belysa, analysera och följa upp företagsläkarens aktuella arbetsmiljö Att belysa och följa upp resultat från aktuella arbetsmiljöundersökningar Att verka för att företagsläkare tar uppdrag som chefer och får resurser för detta Att verka för årligen personliga dokumenterade löne- och utvecklingssamtal Att stötta medlemmarna i etiska frågeställningar inom vårt område Opinionsbildning Att vara aktiva i hälsooch sjukvårdsdebatten Att utveckla och förnya kommunikationsstrategier Att utveckla hemsida och medlemsbrev som primära kanaler för information 07
Information från FSF Jobbhälsobarometern; Trenden är negativ fler är sjuka Efter flera år med minskad sjukfrånvaro har trenden vänt. Detta ser vi i den senaste Jobbhälsobarometern från Sveriges Företagshälsor. Det är fler anställda i landet som de senaste två åren angett att de haft en eller flera sjukdagar jämfört med vad Antal anställda utan någon sjukdag resp år Procent 50% 0% 42% 42% 37% 36% År 2009 2010 2011 2012 man angav åren 2009 och 2010. Inom företagshälsovården fokuserar vi på det friska, därför redo visar vi hur stor andel som inte haft någon sjukdag den senaste 12 månadersperioden. Vi kallar dessa de helårsfriska. Se diagram. Av diagrammet framgår att andelen anställda i landet som anger att de inte haft någon sjukdag den senaste tolvmånadersperioden helårsfriska har minskat från 42 procent år 2009 och 2010 till bara 37 respektive 36 procent de senaste två åren. Det är alltså nu bara drygt en tredjedel av de anställda som inte haft någon frånvarodag alls på grund av sjukdom senaste året. När vi tittar på gruppen som varit sjukfrånvarande en eller flera dagar den senaste tolvmånadersperioden, ser vi att det framförallt är den kortare sjukfrånvaron som ökar. Du kan läsa mer om jobbhälsobarometern på: www.foretagshalsor.se Lars Hjalmarsson, sveriges företagshälsor Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende (TIA) Sveriges Företagshälsor har erhållit medel från regeringen för att bedriva ett arbete med tidiga insatser mot alkoholberoende. Uppdraget innebär att genomföra informationsinsatser för medarbetare inom företagshälsovården framförallt i form av metodutbildningar. Men även att ta fram praktiska verktyg och material som kan användas gentemot kundföretagen i arbetslivet. Den så kallade 15-metoden innebär en tidig behandling av alkoholberoende och är en vidareutveckling av Riskbruksmodellen. Medel är första hand beviljade för 2012 men förhoppningen är att stödet ska förlängas fram till 2014. Under hösten genomförs tvådagars utbildningar i 15-metoden i Stockholm och Göteborg samt en workshop/ett inspirationsseminarium, läs mer på www.foretagshalsor.se och sidan 4-5 i detta nummer av Företagsläkaren. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder omfattar de fyra levnadsvanor som bidrar mest den till samlade sjukdomsbördan i Sverige idag; tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Inom företagshälsovården har vi en lång tradition av att arbeta med hälso-och livsstilsfrågor, mer än inom andra områden i hälso-och sjukvården, men vi har inte alltid haft vetenskapliga bevis för dess innehåll och effekt. Både för företagshälsovården och för våra kunder bör ett arbetssätt som bygger på vetenskap och evidensbaserade metoder vara önskvärt. Därför satsar nu Sveriges Företagshälsor på arbetet med att föra ut metoderna i branschen. Implementeringsarbetet planeras att pågå under åren 2012-2014, och kommer att innefatta både nationella och regionala aktiviteter kring riktlinjernas innehåll och hur företagshälsovården kan arbeta med dessa. Höstens seminarium är planerat till den 11 december 2012 i Stockholm. Svenska Läkaresällskapets sektion för arbetsoch miljömedicin deltar i samarbetsprojektet mellan Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet med syfte att implementera riktlinjerna och dess metoder. Ansvariga för implementeringen till företagshälsovården är Dr Ragnhild Ivarsson Walther och Dr Stig Norberg. För diskussion och dialog kring riktlinjerna och hur vi kan föra ut kunskapen i våra verksamheter är du välkommen att höra av dig till Ragnhild på ragnhild.walther@telia.com eller till Stig på stig.toften@gmail.com Marie Dahlgren, sveriges företagshälsor 08