Björnlandhöjden vindkraftpark Härnösands kommun/kramfors kommun

Björnlandhöjden vindkraftpark Härnösands kommun/kramfors kommun Samrådsunderlag februari 2012

VERKSAMHETSUTÖVARE SCA Forest Products AB Org.nr: 556379-8635 Skepparplatsen 1 851 88 Sundsvall Synpunkter på den planerade etableringen skickas till: Henrik Karlsson SCA Forest Products AB / SCA Energy Skepparplatsen 1 851 88 Sundsvall Tel: 060-193325 E-mail: henrik.karlsson@sca.com Milan Kolar SCA Forest Products AB / SCA Energy Skepparplatsen 1 851 88 Sundsvall Tel: 060-193327 E-mail: milan.kolar@sca.com Lars Gustavsson SCA Forest Products AB / SCA Energy Skepparplatsen 1 851 88 Sundsvall Tel: 060-193353 E-mail: lars.gustavsson@sca.com Eventuella synpunkter, frågor och funderingar tas tacksamt emot senast den 22 mars 2012. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 2 (18)

SAMMANFATTNING 1. INLEDNING... 6 1.1. VERKSAMHETSUTÖVAREN 1.2. BAKGRUND TILL PROJEKTET 6 6 2. PROJEKTPRESENTATION... 7 2.1. LOKALISERING 7 2.2. UTFORMNING 8 2.3. OMFATTNING 8 2.4. RIKSINTRESSEN 8 2.5. UPPSKATTAD VINDKRAFTSFÖRDELNING PER KOMMUN 8 2.6. VINDENERGI 8 2.7. VINDMÄTNING 8 2.8. MASTPOSITION 9 2.9. NÄRLIGGANDE PROJEKT 9 2.10. SÖKTA REMISSER 9 2.11. TIDPLAN 9 3. TILLSTÅND OCH SAMRÅD... 10 3.1. SAMRÅD 10 4. MILJÖPÅVERKAN... 10 4.1. MARKFÖRHÅLLANDEN 11 4.2. HYDROLOGI, VATTENBRUK 11 4.3. FLORA OCH FAUNA 11 4.4. BRUKNINGSVÄRD ÅKERMARK 11 4.5. VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MATERIAL 11 4.6. NATURMILJÖ 11 4.6.1. Rennäring 12 4.6.2. Örn 12 4.7. KULTURMILJÖ 13 4.8. FRILUFTSLIV 13 4.9. AVFALL 13 5. TEKNISK MILJÖPÅVERKAN... 13 5.1. BULLER 13 5.2. MÄTPLATSER I FÖRHÅLLANDE TILL PARKLAYOUT 14 5.3. BULLERDATA 14 5.4. SKUGGBILDNINGAR/REFLEXER/LJUSSTÖRNINGAR 14 5.5. SKUGGMOTTAGARNAS PLACERING I FÖRHÅLLANDE TILL PARKLAYOUT 15 5.6. SKUGGRASTER MAX 30 MINUTER PER DAG 15 5.7. SKUGGA RESULTAT 15 5.8. SKUGGKALENDER FÖRVÄNTADE VÄRDEN 16 5.9. ISBILDNING 16 5.10. VISUELL PÅVERKAN 16 5.11. FOTOPLATSER 17 6. TEKNISK BESKRIVNING... 17 6.1. INFRASTRUKTUR VÄGAR/TRANSPORTER/ELANSLUTNING 17 6.1.1. Vägar 17 6.1.2. Transporter 18 6.1.3. Elnätsanslutning 18 6.1.4. Flygfart 18 7. ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING... 18 8. SYNPUNKTER... 18 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 3 (18)

Bilagsförteckning Bilaga 1 Preliminär utformning Bilaga 2 Planerad etableringsyta Bilaga 3 Mjällåns dalgång Bilaga 4 Vindmätning Bilaga 5 Mastposition Bilaga 6 Närliggande projekt Bilaga 7 Skyddade områden Bilaga 8 Kulturmiljö Bilaga 9 Mätplatser buller Bilaga 10 Bullerdata Bilaga 11 Placering av skuggmottagare Bilaga 12 Skuggraster Bilaga 13 Resultat skugga Bilaga 14 Skuggkalender Bilaga 15 Fotoplatser/fotovisualiseringar Bilaga 16 Transportvägar Bilaga 17 Elnätsanslutning SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 4 (18)

SAMMANFATTNING Sverige behöver mer förnybar energi. EU har fastställt att 20 procent av energiförbrukningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor. Vinden är en förnybar energikälla och vindkraft är ren energi, fri från miljöskadliga utsläpp. SCA är Sveriges största privata skogsägare. SCA är också en stor förbrukare av energi. Vindkraft, i samklang med SCAs skogsbruk, är därför ett utmärkt komplement till annan elproduktion. Projektområdet Björnlandhöjden lämpar sig väl för en industrisatsning om ca 70 vindkraftverk. Området blir geografiskt beläget i Härnösand kommun och Kramfors kommun i Västernorrlands län. Den planerade ytan beräknas till ca 30 km 2. Vindförhållandena är goda. Riksintresse naturvård som ligger väst om vindkraftsområdet. Närboende, natur och djurliv samt friluftsaktiviteter kommer att påverkas under anläggningstiden då en högre frekvens av tung trafik sker till och från vindkraftsområdet. Ett av projektmålen är dock att minimera störande moment under anläggningstiden och vid driftskedet. Vindkraftverk kan utgöra en risk för fåglar och fladdermöss. Omgivningen är inte av sådan art som gynnar fladdermöss och konflikter med vindkraftverk ses därför som små. Särskild hänsyn planeras för örn. Gränsen för rennäringen ligger 50 km norr om vindkraftparkens nordligaste del. Skyddsvärda naturområden undviks och en analys för hur landskapet och kulturmiljön kan förändras kommer att ske. Naturvårdsverkets riktvärden anger att ljudnivån från vindkraft vid bostäder inte bör överskrida 40 db(a). Hänsyn är tagen till de bostäder som kan tänkas beröras. Skuggmätningar visar att parken håller sig inom Boverkets riktlinjer som anger att den faktiska skuggtiden bör vara högst 8 timmar per kalenderår och max 30 min per dag. Problem med reflexer torde inte längre förekomma då moderna verk i regel är antireflexbehandlade. Två flygplatser berörs av planerat vindkraftsområde; Kramfors/Sollefteå flygplats och Sundsvall/Härnösand. Björnlandhöjden påverkas av båda flygplatserna med deras respektive MSAyta. Preliminär placering av verken med en totalhöjd på 175 meter påverkar inte nuvarande MSAyta. Områdets närhet till en bra infrastruktur ger god möjlighet till elinkoppling och samtal har förts med E.ON och Svenska Kraftnät angående nätanslutning. De vägar som kommer att anläggas bedöms till ca 500 meter per verk. De befintliga vägar som redan finns i området, och som främst används för skogsbruk, kommer att rustas upp och dessa, samt de vägar som behöver nyanläggas, anpassas så att de möter de krav som ställs på framkomligheten. Vindkraftverken kommer att levereras med fartyg till lämplig hamn och därefter fraktas via lämpligt vägnät till etableringsplatsen efter samråd med Trafikverket. Vindkraftverk påverkar landskapsbilden. Björnlandhöjdens vindkraftspark är lokaliserad så att den inte påverkar tätbygd, odlingslandskap, viktiga landmärken, kust- eller skärgård. Landskapet karaktäriseras som höglänt skog- och myrrikt landskap och bedöms således tåligt för vindkraftsetablering. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 5 (18)

1. INLEDNING EU har fastställt att 20 procent av energiförbrukningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor 1. Sveriges riksdag antog år 2002 2 ett nationellt planeringsmål för vindkraften på 10 TWh till år 2015. Energimyndigheten har nu föreslagit ett större mål för utbyggnaden av vindbruket - 30 TWh att uppnås till år 2020. Kommunerna har i uppdrag att identifiera lämpliga områden och fastställa dessa i den kommunala översiktsplanen. Sverige behöver mer förnybar energi. Elförbrukningen i Sverige ökar snabbare än produktionen, energipriserna stiger och negativ miljöpåverkan måste minskas. Vinden är en förnybar energikälla och vindkraft, som i sig inte genererar miljöskadliga utsläpp ger således ren energi. SCA har genomfört kraftiga investeringar internt i ökad energiproduktion i sina fabriker och har nu pågående energibesparingsprojekt i alla anläggningar. Den nybildade affärsenheten SCA Energy samlar SCAs affärsverksamhet i arbetet kring förnybar energi, där vindkraften spelar en viktig roll. 1.1. Verksamhetsutövaren SVENSKA CELLULOSA AKTIEBOLAGET SCA är ett globalt hygien- och pappersföretag som utvecklar och producerar personliga hygienprodukter, mjukpapper, förpackningslösningar, tryckpapper och sågade trävaror. Produkterna säljs i drygt 100 länder. Omsättningen 2010 var 107 miljarder kronor. SCA har omkring 45 000 anställda. SCA FOREST PRODUCTS producerar tryckpapper för tidningar, tidskrifter och kataloger; massa; sågade trävaror och förnybar energi. SCA Forest Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder SCAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar. SCA ENERGY ingår i SCAs affärsområde Forest Products. SCA Energy utvecklar förnybar energi av skogens resurser och producerar förädlade och oförädlade skogsbaserade biobränslen samt utvecklar SCAs vindkraftstillgångar. 1.2. Bakgrund till projektet SCA är Sveriges största privata skogsägare. SCA är också en stor förbrukare av energi. En större satsning på vindkraft på i huvudsak SCAs mark i samklang med SCAs skogsbruk faller sig vara ett naturligt steg i en strävan efter effektiv och ren energi. Vindkraften är ett utmärkt komplement till annan elproduktion och fri från miljöskadliga utsläpp. 1 Direktivet 2009/28/EC, The promotion of the use of energy from renewable sources, http://eurlex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do?uri=oj:l:2009:140:0016:0062:en:pdf, hämtad 2011-09-23 2 Regeringens proposition 2001/02:143, Samverkan för en trygg, effektiv och miljövänlig energiförsörjning, hämtad 2011-09-23 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 6 (18)

2. PROJEKTPRESENTATION Björnlandhöjden som projektområde lämpar sig väl för en industrisatsning i den storleksordning som redovisas i detta underlag. Uppskattningsvis ca 70 vindkraftverk planeras i ett område där verkens placering i huvudsak står i Härnösands Kommun. I Kramfors kommun står ett fåtal verk. Vindkraftverken står i en sammanhållen grupp med ett inbördes avstånd på ca 500 meter mellan verken. Vid val av positioner för vindkraftverken har hänsyn tagits till kulturhistoriska lämningar, reservat och skyddsvärda biotoper. Generellt kan antas att produktionen blir 2-2,5 GWh per installerad MW. 2.1. Lokalisering Projekt Björnlandhöjden blir geografiskt beläget i Härnösands kommun och Kramfors kommun i Västernorrlands län. Den planerade ytan beräknas till omkring 30 km 2 eller 3000 ha, se nedan bild med markerat område. Delar av området är utpekat som lämpliga för vindbruk av Härnösands kommun. Vindkraftsparkens utformning sträcker från nord till syd i oval form. Viksjö samhälle ligger cirka 7 km sydväst om vindkraftsparkens sydligaste del. Närmaste permanentboende och fritidshus finns i Brittsbo, Storsela, Lillsela och Lutmyran. Flertalet fritidshus finns vid Lillselsjön och Grundsjön. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 7 (18)

2.2. Utformning Utformningen är begränsad till idag kända restriktioner i området. Ytterligare restriktioner kan komma att förändra utformningen. Denna placering är endast preliminär. Se bilaga 1. 2.3. Omfattning Enligt 3 kap 1 Plan- och Bygglagen (PBL) ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan. Härnösand kommuns översiktsplan (samrådsversionen) anger för Björnlandhöjden att det är ett område för skogsbruk med enstaka bebyggelse. För det utpekade området är minsta avstånd till fritidsboende ca 2 km i Lutmyrhöjden. Friluftsliv förekommer. Länsstyrelsen karaktäriserar landskapet som höglänt skog- och myrrikt landskap och det bedöms tåligt för vindkraft. Härnösands kommuns (samrådsversionen) utpekade vindkraftsområde utgör 42% av SCAs planerade etableringsyta, se bilaga 2. Orsaken till SCAs utökning är främst för att maximalt utnyttja vindenergin i området samtidigt som kostnaden för elnätsanslutningen måste slås ut på ett visst antal verk för att bära sig ekonomiskt. 2.4. Riksintressen Mjällåns dalgång sträcker sig från Bastusjön i norr till Stavreviken i söder, se bilaga 3. Detta område är klassat som riksintresse naturvård. Vindkraftsparken ligger ca 2700 meter öst om Mjällåns dalgång och berör inte riksintresset. 2.5. Uppskattad vindkraftsfördelning per Kommun Härnösand ca 60 vindkraftverk Effekt 138-180 MW Beräknad produktion 380-504 GWh Area ca 26 km 2, 2600 ha Kramfors ca 8 vindkraftverk Effekt 18-24 MW Beräknad produktion 50-67 GWh Area ca 3 km 2, 300 ha 2.6. Vindenergi I ett vindkraftverk omvandlas rörelseenergi till elektrisk energi när det blåser mellan 3-25 m/s. På uppdrag av Energimyndigheten gjorde Uppsala universitet 2007 en landsomfattande kartering av årsmedelvinden i Sverige (MIUU-modellen). Björnlandhöjden ligger i ett område med god vindenergi ner till 350 m nivå. Vindförhållandena i området uppskattas till mellan 6,9-7,3 m/s, dvs en årsmedelvind på minst 6,9 m/s över nollplansförskjutning 103 meter. 2.7. Vindmätning En vindmätning påbörjades 2010 och kommer att avslutas 2014. Vindmätning sker på en plats, se bilaga 4. SODAR-mätning kommer att genomföras i ytterkanterna av vindkraftsområdet. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 8 (18)

2.8. Mastposition Masten är placerad på Erik-Matshöjden på marknivå 450 meter, se bilaga 5. 2.9. Närliggande Projekt TimraVind projekterar i Timrå kommun och Sundsvalls kommun. Andelen vindkraftverk är koncentrerad öst om Stor-Skälsjön. En grupp om åtta vindkraftverk är planerad i syd från Stor- Laxsjön i Timrå kommun. Väster om Björnlandhöjden projekterar SCA vindkraftsparken Hästkullen. Närmare kustlinjen i Möckelsjöberget finns idag en grupp vindkraftsverk som ägs av Stena Renewable, som även tittar på möjligheten att utöka den nuvarande parken. Intill Möckelsjöberget har Odalholmen ett projekt som omfattar sex verk. Se bilaga 6. 2.10. SÖKTA REMISSER Teracom ingen erinran om planerad etablering Teliasonera ingen erinran om planerad etablering Westberg Ivar Elektronikservice Westel påpekar att två verk i söder stör radiolänk. Detta kommer att utredas. Luftfartsverkets nuvarande begränsning är 614 meter totalhöjd. Kramfors/Sollefteå Flygplats; Vidhåller MSA 3000 ft (614 m totalhöjd) Sundsvall/Härnösand; Nuvarande MSA-yta ligger på 2800 ft men det pågår en utredning för en höjning till minst 3000 ft. Försvaret ingen erinran om planerad etablering 2.11. Tidplan SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 9 (18)

3. TILLSTÅND OCH SAMRÅD Vindkraft minskar miljöbelastningen men klassas likväl som miljöfarlig verksamhet eftersom de kan ge upphov till buller och ljusstörningar. När vindkraftverk ska byggas krävs tillstånd från kommun, länsstyrelse och i vissa fall miljödomstolen. Dessa myndigheter prövar om ansökningarna uppfyller de krav som satts upp av gällande lagar och förordningar. Även andra lagar kan bli tillämpliga t ex kulturminneslagen (1988:950), väglagen (1971:948) och ellagen (1997:857). 3.1. Samråd Inför ansökan genomför sökanden samråd. Syftet med samrådet är att ge sakägare såsom närboende, naturskyddsföreningar, myndigheter med flera, möjlighet att ta del av planerna och under samrådstiden ges tillfälle att ge synpunkter. I detta dokument presenteras därför planerna såsom ett förslag till utformning. Efter att samrådet har genomförts ska sökanden sammanställa alla synpunkter. Synpunkterna kan sedan påverka utformningen av den planerade verksamheten varför ändringar i planerna kan komma att ske i ett senare skede. Samråd kommer att genomföras med: Allmänhet Myndigheter Telebolag Flygplatser Rennäring Naturskyddsförbund/föreningar Intresseföreningar Hembygdsföreningar och ekonomiska föreningar Jaktlag 4. MILJÖPÅVERKAN Uppbyggnaden av en vindkraftspark påverkar den geografiska ytan i många aspekter. Vägar ska byggas, plats för fundament ska beredas, vindeffekt, ljud och visuell påverkan ska beräknas. Hänsyn måste tas till mark, luft, vatten, flora och fauna, djurliv, människors och djurs boende och aktiviteter mm. Denna vindkraftssatsning kommer att påverka både natur och miljö samt samhällen i närområdet. Närboende kommer i första hand att påverkas under anläggningstiden då en högre frekvens av tung trafik sker till och från vindkraftsområdet. Påverkan på natur och djurliv kommer också att ske under anläggningstiden. Vid anläggning av tillfartsvägar och byggnation av fundament kan störande ljud uppfattas vid friluftsaktiviteter i närområdet. Ett av projektmålen är dock att minimera störande moment under anläggningstiden och vid driftskedet. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 10 (18)

En naturinventering kommer att genomföras under våren/sommaren 2012. En beskrivning samt naturvärdesklasser kommer att beskrivas i MKB. Områden som framkommer som skyddsvärda kommer att undvikas. En visuell landskapsförändring kommer att ske. En analys för hur landskapet och kulturmiljön kan förändras kommer att beskrivas i MKB. 4.1. Markförhållanden Etableringsområdet för Björnlandhöjden består delvis av produktionsskogar. Våtmark och sumpskogar är relativt jämt fördelat i etableringsområdet. Berggrunden består framför allt av olika graniter och pegmatit med partier av gråvacka, skiffer, gnejs och kvartsit. Jordarterna består huvudsakligen av morän med mindre områden av hällmark och torv. 4.2. Hydrologi, vattenbruk Sjöarna är små av typen skogstjärnar. Många av de mindre tjärnarna omges av myrmarker av fattigtyp. Grundvattentillgången är låg för Björnlandhöjden. 4.3. Flora och fauna Det är huvudsakligen frisk skogsmark av typen barrblandskog med lövinslag av björk, asp, rönn och sälg. Den södra delen av området består av produktionsskog contortatall. De större myrarna domineras av olika starrarter och vitmossor. I myrarnas utkanter finns hjortron. I Björnlandhöjdområdet finns flera stora förekomster med långskägglav i några av de få kvarvarande grannaturskogarna. Två områden finns med bildade naturreservat för i första hand långskägglav. Mindre förekomster av långskägglav finns också inom andra delar av området. I de skyddade områdena finns också skyddsvärda vedsvampar på äldre granlågor. Se bilaga 7. 4.4. Brukningsvärd åkermark Ingen brukningsvärd åkermark finns i det planerade vindkraftsområdet. 4.5. Värdefulla ämnen och material Inga kända värdefulla ämnen och material finns i det planerade vindkraftsområdet. 4.6. Naturmiljö Vindkraftverk kan utgöra en risk för fåglar och fladdermöss. En häckfågelinventering utfördes under juni-juli 2011. Inga sällsyntheter eller hotade arter har påträffats. En örnkoll utfördes under våren 2011 och ytterligare en örnkoll kommer att genomföras under februari-mars 2012. Omgivningen är inte av sådan art som gynnar fladdermöss och konflikter med vindkraftverk ses därför som små. Förekomsten av björn, älg, rovdjur, småvilt mm är normal för landskapet. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 11 (18)

I Härnösands kommuns översiktsplan (samrådsversionen) beskrivs naturvärden enligt följande: Länsstyrelsen har nyligen beslutat om naturreservatet Grenigtmyran bl.a. för sin förekomst av långskägg, en rödlistad lav. Långskäggsskogar är utmärkande för Västernorrlands län och vi har därför ett stort ansvar att skydda dem. I områdets östra delar finns även ett antal naturvårdsobjekt, bl.a. Storvattenkullen (5), klassad med det högsta naturvärdet (NV1). Även en nyckelbiotop (Barrnaturskog), finns i området, uppe på Björnlandshöjden med riklig förekomst av långskägg. Naturobjektet Svanabäcken, med tillhörande nyckelbiotoper och naturvårdsbiotoper, tangerar föreslaget områdes nordöstra gräns. Ett omfattande våtmarksområde (8) mellan Härnösands och Kramfors kommuner, berör även området. 4.6.1. Rennäring Frågan om rennäringens utbredning i Sverige är en mycket komplex fråga och flera utredningar har skett under hela 1900-talet. Den senaste undersökningen Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14), är en statlig utredning ledd av Jan Alvå, som lades fram 2006. I uppdraget ingick att fastställa den yttre gränsen för de områden som får användas för renskötsel. Här framgår att denna gräns går 50 km norr om vindkraftparkens nordligaste del. Vournese (före detta Frostviken norra) och Jingevarie samebyar gör enligt Sametingets hemsida anspråk på området. Såsom berörd intressent har samebyarna ovan kontaktats och informerats om projektet. Bolaget kommer också att genomföra samråd med de berörda samebyarna. 4.6.2. Örn Kungsörn är en relativt svårinventerad fågelart. De häckar oftast i sluttningar och skogsområden men blir sällan sedda ens av närboende. I februari-mars har dock kungsörnen sin häckningsperiod och de är då mer synliga i sina flyktlekar på hög höjd. Detta är bästa tidpunkten för observationer. Under observationsperioden 2011 har dock inte något bo kunnat upptäckas inom området men väl i nära anslutning till området. Ytterligare inventering sker under februari-mars 2012. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 12 (18)

Den 16 januari hölls ett möte med Kungsörnsgruppen för att samla in den kunskap som de har om området. Det framgick att det finns örn i närområdet, vilket understryker vikten av en ytterligare inventering. 4.7. Kulturmiljö Kulturmiljö är den av människan påverkade fysiska miljön och lämningar kan betraktas som historiskt värdefulla. En arkeologisk utredning utfördes under hösten 2011. Under utredningen påträffades inga fasta fornlämningar inom utredningsområdet, se bilaga 8. Däremot registrerades två övriga kulturhistoriska lämningar (en kolbotten och en tall med bläckor) samt ett antal så kallade sentida lämningar (gränsmärken i befintliga gränser och kulturspår i träd), som idag inte betraktas som kulturlämningar. Den planerade vindparken innebär ingen större kulturmiljöpåverkan. De övriga kulturhistoriska lämningarna och de så kallade sentida lämningarna berörs inte av kulturminneslagen vilket innebär att ingrepp i eller i dess närhet inte är tillståndspliktiga. Eventuell påverkan och skyddsåtgärder kommer att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. 4.8. Friluftsliv Älgjakt och toppjakt bedrivs i området. Bär- och svampplockning förekommer. 4.9. Avfall Den beräknade livslängden på ett vindkraftverk är ca 20 år enligt IEC standard. Service och underhåll förlänger vindkraftverkens livslängd. Vid en framtida avveckling kan berört område återställas. Inför nedmontering av vindkraftparken kommer ett samråd att hållas med länsstyrelsen för att gå igenom hur avvecklingen ska gå till. I samband med detta så kommer bolagets åtaganden att fastslås. Beskrivningen av renhållning vid byggskede beskrivs i kommande MKB. 5. TEKNISK MILJÖPÅVERKAN Enligt miljöbalken ska lämplig plats väljas som innebär att verksamheten kan bedrivas med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön. 5.1. Buller Då bladen på ett vindkraftverk passerar genom luften uppstår ett ljud som påminner om vinden i vegetation av olika slag, vanligen mellan 63 till 4 000 Hz. I sällsynta fall kan mekaniska ljud från generator och växellåda förekomma. Bullernivån avtar med avståndet från vindkraftverket och även marken, väder och vind dämpar. Naturvårdsverket har riktvärden för ljud från vindkraft som anger att ljudnivån vid bostäder inte bör överskrida SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 13 (18)

40 db(a), och att i friluftsområden där ljudnivån är särskilt viktig och med lågt bakgrundsljud bör inte 35 db(a) överskridas 3. Bullerberäkning redovisas närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Naturvårdsverket har låtit göra en sammanställning av det aktuella forskningsläget gällande infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftverk. Rapporten heter Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter 2011-11-28. Slutsatsen gällande infra- och lågfrekvent ljud är att: Infraljud (1 20 Hz) från vindkraftverk är inte hörbart på nära håll och än mindre på de avstånd där bostäder är belägna. Det finns inga belägg för att infraljud vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. Lågfrekvent ljud (20 200 Hz) från moderna vindkraftsverk är ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder, men vindkraftsbullret har inte ett större innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden, till exempel buller från vägtrafik. Större vindkraftverk genererar förhållandevis mer lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk, även med hänsyn taget till total ljudnivå. Förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dba, och Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda är det dock inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden. Bullerutredningen visar att närliggande stugor och permanent boende i Lillsela, Storsela samt Gåltjärn underskrider bullernivån. En stuga vid Lutmyran får idag en bullernivå som ligger på gränsen för tillåten nivå för buller. En mer ingående utredning kommer att utföras för Lutmyran. 5.2. Mätplatser i förhållande till parklayout Se bilaga 9. 5.3. Bullerdata Se bilaga 10. 5.4. Skuggbildningar/reflexer/ljusstörningar Boverkets riktlinjer för skuggor anger att den faktiska skuggtiden bör vara högst 8 timmar per kalenderår och max 30 min per dag 4. Moderna verk är i regel antireflexbehandlade varför problem med reflexer inte längre torde förekomma. 3 Naturvårdsverket, http://www.naturvardsverket.se/sv/start/verksamheter-medmiljopaverkan/buller/vindkraft/riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft, hämtad 2011-09-26 4 Boverket, Vindkraftshandboken, http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2009/vindkraftshandboken.pdf, hämtad 2011-09-26 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 14 (18)

Luftfartsverket kräver hinderbelysning på verk om 45 m eller högre över markytan. Ett vindkraftverk som är mellan 45-150 m över markytan ska markeras med vit färg och vara försett med ett medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. Ett vindkraftverk som är högre än 150 m ska markeras med vit färg och förses med ett högintensivt vitt blinkande ljus. I en vindkraftspark ska de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt ovan medan de vindkraftverk som ingår i vindkraftsparken och inte utgör yttre gräns ska markeras med röd färg och ha minst lågintensiva ljus 5. Det finns tre typer av hinderljussystem; radar, transponder och konventionell hinderbelysning. Valet av system väljs efter parkens utformning och närliggande miljö. En kombination kan bli aktuell. Visualisering av hinderbelysning vid olika ljusförhållanden redovisas närmare i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 5.5. Skuggmottagarnas placering i förhållande till parklayout Se bilaga 11. 5.6. Skuggraster Max 30 minuter per dag Se bilaga 12. 5.7. Skugga resultat Se bilaga 13. 5 TSFS 2010:155, http://www.transportstyrelsen.se/publicdocuments/pdf538.pdf, hämtad 2011-09-26 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 15 (18)

5.8. Skuggkalender förväntade värden Se bilaga 14. 5.9. Isbildning Nedfallande is förekommer från alla byggnader i fuktigt vinterklimat, även vindkraftverk. Risk för att is bildas på bladens framkant uppstår bl a när dessa roterar i dimma och underkyld nederbörd. De av Elforsk-rapporten 6 uppräknade frågorna kommer att vara utgångsläge gällande isbildning även för projekt Björnlandhöjden: Finns det en signifikant risk för iskast? Kan nedisning orsaka signifikant oönskat aerodynamiskt buller? Kan nedisning orsaka signifikant produktionsförlust? Kan nedisning orsaka laster som påverkar livslängden? Vilken typ isdetektering, direkt, indirekt eller ingen, krävs i tillstånd? Vilka förändringar är nödvändiga i aggregatens reglersystem? Räcker passiva avisningssystem som svarta framkanter, hydrofobiska material eller flexibla blad? Om så krävs, vilken typ av aktivt avisningssystem är mest lämplig? De första svenska vindkraftverken för kallt klimat togs i drift under 1998. Avisningstekniken har under de senaste 14 åren därefter gått snabbt framåt och flera alternativ finns nu att välja, bl a varmluftsfläkt, ytbehandlade blad, värmeslinga och bladflex. Val av teknik för Björnlandhöjden styrs av teknikutvecklingen. Om isbildning och även iskast skulle förekomma är sannolikheten att iskast ska orsaka skador på människor är mycket låg eftersom det normalt är ytterst få personer som vistas i området och troligen är det än färre som vistas i markerna då det blåser hårt. Skyltar med varning för nedfallande is och snö kommer dock att sättas upp angränsande till vindparken. 5.10. Visuell påverkan Vindkraftverk påverkar landskapsbilden. Det är viktigt att integrera verken på ett sådant sätt att helhetsbilden inte upplevs som alltför störande. Björnlandhöjdens vindkraftspark är lokaliserad så att den inte påverkar tätbygd, odlingslandskap, viktiga landmärken, kust- eller skärgård. Länsstyrelsen karaktäriserar landskapet som höglänt skog- och myrrikt landskap och det bedöms således tåligt för vindkraftsetablering. Vindkraftverken blir främst synliga från Storsela i nordlig riktning. Vindkraftverk kan komma att synas från Lillsela i nordvästlig riktning under tidig vår och senhöst samt under vintern. Från Storvattnet kan man eventuellt urskilja vindkraftverkens vingar vid klara siktförhållanden. Närmsta vindkraftverk från Gåltjärn ligger på 4700 meter. Inga vindkraftverk blir synliga från Gåltjärn. 6 Elforsk rapport 04:13 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, http://www.elforsk.se/rapporter/?rid=04_13_, hämtad 2011-09-26 SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 16 (18)

5.11. Fotoplatser Fotoplatserna är valda utifrån den största visuella påverkan mot bebyggelse. Gåltjärn, Storsela och Lillsela ligger söder om det planerade området. Närmaste verk ligger på ett avstånd på 1800 meter för Storsela i nordöstlig riktning. Lillsela har ett verk på 1800 meter i nordvästlig riktning. Se bilaga 15. 6. TEKNISK BESKRIVNING Vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till el. Elproduktion börjar närvindhastigheten når över 3-4 m/s. Generellt så uppnås en maximal produktion vid 10-14 m/s. Per automatik stoppas vindkraftverket vid vindhastigheter över 25 m/s. Detta för skydda vindkraftverket mot skador som annars kan uppstå. Den vanligaste torntypen är rörtorn. Tornen består av stål och betong kombinerat. Gravitationsfundament används där närhet till berg inte finns vilket förbrukar cirka 500m 3 betong. Ett bergförankrat fundament kräver betydligt mindre betong cirka 100 m 3. 6.1. Infrastruktur vägar/transporter/elanslutning Enligt Väglagen (1971:948) krävs tillstånd för att få ansluta till- och utfartsvägar till en allmän väg som ligger under Trafikverkets ansvar. Enligt Ellagen (1997:857) krävs tillstånd av regeringen för att få bygga och använda en elektrisk starkströmsledning. Alla vindkraftverk med en uteffekt överstigande 1,5 MW måste uppfylla Svenska Kraftnäts föreskrifter. Områdets närhet till en bra infrastruktur ger en acceptabel möjlighet till elinkoppling. Vägnätet är stabilt för tunga transporter och det är relativt nära till en hamn vilket underlättar transporter av vindkraftverk mm. 6.1.1. Vägar De vägar som kommer att anläggas bedöms till ca 500 meter per verk. Inom aktuellt område finns redan välbyggda grusvägar för skogsbruk som kommer att användas. Dessa kommer att rustas upp och förstärkas. De vägar som nyanläggs kommer liksom de upprustade befintliga vägarna att anpassas så att de möter de krav på framkomlighet som kan uppstå. Exempelvis bör körbanebredden vara minst 5 meter bred på raksträckor medan det i kurvor kan krävas ytterligare bredd. Det är viktigt att masshanteringen vid vägbyggnationer hanteras på ett bra sätt. Målet är att uppnå massbalans vad avser schaktning/fyllning upp till vägens terrassyta. Bedömningen är dock att material till vägarnas överbyggnad (själva körytan) till stora delar kommer att hämtas från täkter i området. Vid varje planerat verk ska det finnas en vändplan/uppställningsplats, utformad så att större maskiner relativt enkelt kan manövreras och material hanteras på ett säkert sätt. Uppställningsplatserna har vanligtvis en yta på 1500 2500 m 2. Träd, grenar och andra hinder kommer att avlägsnas från vägområdet. Vägen dras så att motlut och backar inte hindrar framkomligheten. Den preliminära vindkraftverksplacering som lämnas in i MKB kommer att visa med karta hur vägdragningen inom parken skulle kunna se ut. SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 17 (18)

6.1.2. Transporter Vindkraftverken kommer att levereras med fartyg. Tänkbara alternativ för mottagande hamn finns i Tunadal i Sundsvall, Söråker i Timrå, samt i Härnösand eller Utansjö (den sistnämnda är ej redovisad på bifogad karta). Tänkbara allmänna vägar för transport är E4, väg 331, väg 684, väg 718 och väg 738. Den senare är grusväg. På bifogad karta, se bilaga 16, utgörs Björnlandhöjden av gröna vindkraftverk medan området med röda vindkraftverk är SCAs planerade vindkraftverk på Hästkullen. Utförligare studier av lämpliga transportvägar kommer att ske i samråd med Trafikverket. 6.1.3. Elnätsanslutning Inom vindkraftparken kommer vindkraftverken att kopplas samman med markförlagd elkabel. Kablarna kommer i huvudsak att följa vägdragningen fram till verken. Anslutning till överliggande elnät är under utredning. I dagsläget har vindkraftparkerna en preliminärt utpekad anslutningspunkt till stamnätet i Nysäter. Nysäter ligger 40-45 km sydsydväst om parken. Ledningsdragningen kommer att undersökas närmare, men ett alternativ är att följa Svenska Kraftnäts 400 kv-ledning norrut från anslutningspunkten till i höjd med Skälsjön. Där viker ledningssträckningen sedan av, först in mot Hästkullen och sedan vidare till Björnlandshöjden. Diskussioner om den vidare hanteringen av nätanslutningen förs både med Svenska Kraftnät och E.ON. Se bilaga 17. 6.1.4. Flygfart Sundsvall/Härnösand flygplats påverkar valet av navhöjd då MSA-sektorn är 2800 ft och 1000 ft hinderfritt krävs. Detta innebär en totalhöjd på 1800ft som motsvarar 549 meter. Idag får ett vindkraftverk med 94 meter torn och 112 meter vinge ställas på högst 403 m ö h. Ett vindkraftverk på 175 meters totalhöjd ger installationshöjd på cirka 378 m ö h. Kramfors/Sollefteå flygplats MSA-sektor är 3000 ft vilket innebär en totalhöjd på 614 m. Diskussioner pågår avseende en höjning. 7. ALTERNATIV LOKALISERING OCH UTFORMNING En alternativ lokalisering kommer att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. En alternativ utformning kommer att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. 8. SYNPUNKTER Synpunkter på planerad vindkraftsetablering vid Björnlandhöjden önskas före den 22 mars 2012 för att underlätta sammanställningen och bearbetningen inför den fortsatta planeringen. Sundsvall den 30 januari 2012 SCA FOREST PRODUCTS AB SCA Energy SCA Energy, 851 88 SUNDSVALL Tel 060-19 30 00 E-post: info.vind@sca.com www.scavind.com 18 (18)